Hur mäter vi jämlikhet i hälso‐ och sjukvården?

 Bilaga 2 Ärende 11
Hurmätervijämlikheti
hälso‐ochsjukvården?
Kartläggningavkällorförvårddataanalyser
2013‐01‐04 Jörgen Hansson
Mikael Kjerfve
Malena Lau
Else-Marie Ljungberg
Peder Welin
Anke Samulowitz (sammankallande)
1
Sammanfattning
Jämlik vård innebär att vård och behandling erbjuds på lika villkor och med gott bemötande
till alla, oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning,
etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. För att kunna följa upp om vården
verkligen är jämlik måste vi kunna mäta om vårdens resultat skiljer sig åt för olika patienter
utifrån de ovan nämnda kategorierna. Dessa måste kunna användas som bakgrundvariabler
när vi analyserar vårdens statistik.
I den här sammanställningen går vi igenom de olika bakgrundsvariablerna, hur de definieras
och i vilken utsträckning vi kan få fram uppgifter om dem bland de databaser som används
inom hälso- och sjukvården. Ett resonemang förs också kring de bakgrundsvariabler som vi
överhuvudtaget inte mäter och hur vi kan göra för att få in uppgifter om dessa patientgrupper.
I rapporten ges en sammanfattande bild av alla de olika databaser som används för insamling
av vårddata i Västra Götalandsregionen (VGR). Den innehåller en kort beskrivning av
databasernas styrkor och svagheter samt ger exempel på några områden med särskilda
ojämlikheter som olika vårddataanalyser lyfter.
Det finns idag ingen samlad bild över hur jämlik hälso- och sjukvården är, inte på nationell
nivå och inte heller för VGR. I olika sammanställningar beskrivs enstaka exempel på
ojämlikheter för olika diagnosområden och olika patientgrupper. Den mest enhetliga bilden
över hälso- och sjukvården i VGR ger den årliga verksamhetsanalysen. Denna beskriver inte i
första hand hur jämlik vården är men det ges olika exempel. Ett förslag är att
verksamhetsanalysen skulle kunna utökas så att antingen fler avsnitt inkluderar jämlikhet eller
så skulle ett eget avsnitt ”Jämlik vård” kunna ge en mera samlad bild över viktiga
ojämlikheter i vården i VGR.
Ett omfattande arbete pågår med kvalitetsindikatorer. Det finns regionala och nationella
medicinska kvalitetsindikatorer. Det finns även nationella och regionala kvalitetsindikatorer
inom God vård. Kvalitetsindikatorerna analyseras idag i mycket liten utsträckning utifrån
jämlikhet. Det föreslås i rapporten att KJV ansvarar för ett strategiskt urval av befintliga
indikatorer som ska kompletteras med analyser utifrån kön, bostadsort, ålder, födelseland och
utbildningsgrad. För att kunna inkludera födelseland och utbildningsnivå i statistiken är det
möjligt att samköra VGR’s data med data från annan myndighet, exempelvis Statistiska
Centralbyrån (SCB).
På sikt behöver analyserna också kompletteras med ett intersektionellt perspektiv, för att öka
förståelsen för hur olika bakgrundsfaktorer påverkar varandra. Föreslagna åtgärder syftar till
att ge verksamheterna bästa möjliga förutsättningar att analysera sina resultat ur ett
jämlikhetsperspektiv och inleda olika aktiviteter för att utveckla verksamheten.
2
Innehåll
Sammanfattning ......................................................................................................................... 2 Innehåll ....................................................................................................................................... 3 Inledning..................................................................................................................................... 4 Västra Götalandregionens egna databaser och analyser............................................................. 5 VEGA ..................................................................................................................................... 5 Hälso- och sjukvård i Västra Götaland -Verksamhetsanalys ................................................. 6 Databaser med bakgrundsvariabler om befolkningen i Västra Götaland ............................... 7 Nationell hälso- och sjukvårdsstatistik ....................................................................................... 8 Öppna Jämförelser.................................................................................................................. 8 Socialstyrelsens statistikdatabas ............................................................................................. 9 Nationella Kvalitetsregister .................................................................................................. 10 Kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård ........................................................................ 11 Patient- och befolkningsenkäter ............................................................................................... 12 Nationell patientenkät .......................................................................................................... 12 Vårdbarometern .................................................................................................................... 13 Folkhälsoenkäten .................................................................................................................. 14 Behovsanpassade verktyg ........................................................................................................ 16 Care Need Index ................................................................................................................... 16 Tandhälsa och socioekonomi ............................................................................................... 17 TD – en tillgänglighetsdatabas ............................................................................................. 18 Bakgrundsvariabler i olika databaser ....................................................................................... 19 Bakgrundsvariabler som inte registreras i databaser ................................................................ 20 Slutsatser och förslag ............................................................................................................... 21 3
Inledning
I ”Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso- och sjukvård” (RSK 1242011) ingår en genomgång av databaser som ligger till grund för vårddataanalyser. För att
kunna följa upp om vården verkligen är jämlik måste vi kunna mäta om vårdens resultat
skiljer sig åt beroende på bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social
ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. De ovanstående kategorierna
måste kunna användas som bakgrundsvariabler när vi analyserar vårdens statistik.
För Västra Götalandsregionen (VGR) finns ett antal vårddatakällor tillgängliga. VGR
genererar egen data genom VEGA och har tillgång till datainsamlingar som görs nationellt.
Via till exempel Öppna Jämförelser, Kvalitetsregister och Socialstyrelsens statistikdatabas
samlas hälso- och sjukvårdsdata. Andra källor för information kan vara patient- och
befolkningsenkäter (Vårdbarometer, Nationella Patientenkäten, Folkhälsoenkäten) som mäter
befolkningens syn på vård, hälsa, bemötande med mera. I några av de nationella enkäterna
kompletterar VGR med särskilda frågor till befolkningen i Västra Götaland.
Statistik och vårddata är viktiga kunskapskällor. Det är dock viktigt att ha i åtanke att det
alltid finns felkällor och att statistik bara ger en möjlighet att mäta jämlikhet.
I föreliggande rapport ges en beskrivning av olika vårddataanalyser och på vilket sätt dessa
kan mäta ojämlikhet i vården. Dessutom ges en kort beskrivning av styrkor och svagheter av
databaserna. Det ges även exempel på några områden med särskilda ojämlikheter som olika
vårddataanalyser lyfter. Socioekonomiska index inom primärvården och inom tandvården
beskrivs samt TD – en tillgänglighetsdatabas, då dessa har särskilt fokus på någon/några av
bakgrundsvariablerna.
4
VästraGötalandregionensegnadatabaserochanalyser
VEGA
Vega är VGR’s vårddatabas. Den har skapats för att möta behovet av att följa upp
vårdkonsumtionen för invånarna i Västra Götaland. Vega omfattar information om vård för
såväl offentlig som privat bedriven primärvård, sjukhusvård och Habilitering & Hälsa
(förutom syn- och tolkverksamheten), inom och utom regionen. Exempel på data är
vårdkontakt, diagnos, in- och utskrivningsdatum, åtgärd, vissa kostnader (ex. fakturerat
belopp), diagnosrelaterande grupper (DRG), vårdform, vårdnivå, vårdenhet/sjukhus.
Tillgängligabakgrundsvariabler



Bostadsort
Ålder
Kön
Styrkor
Databasen ägs och förvaltas av VGR’s hälso- och sjukvårdsavdelning.
Det finns många verksamhetsspecifika bakgrundsvariabler och grupperare, diagnosrelaterade
grupper (DRG), medicinskt verksamhetsområde (MVO), avdelning, ACG (adjusted clinical
groups).
VEGA innehåller vissa bakgrundsvariabler så som uppgifter om patientens bostadsort, kön
och ålder.
Svagheter
VEGA saknar uppgifter från vissa besök på mödravårds- och barnavårdscentralen samt
synverksamheten inom Habilitering & Hälsa.
Det saknas också många bakgrundsdata som skulle göra det möjligt att analysera ojämlikheter
inom vården för olika grupper i samhället. Variabler som saknas är till exempel
utbildningsnivå, födelseland och variabler som beskriver social ställning.
Exempelpåojämlikhetersomframkommitimaterialet
Kvinnor har i högre grad än män besökt både primärvård och specialiserad vård under 2011,
medan könsskillnaden är liten bland personer som enbart besökt primärvård eller specialiserad
vård.
Antal amputationer ovan fotled per 100 000 diabetespatienter, 40 år och äldre varierar inom
VGR.
Färre kvinnor än män insjuknar i hjärtinfarkt. En större andel kvinnor än män dör vid
sjukhusvårdad hjärtinfarkt.
Andel avsiktliga självdestruktiva handlingar är högt bland kvinnor i åldersgruppen 15-24.
5
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland -Verksamhetsanalys
Verksamhetsanalysen ger en övergripande bild av hälso- och sjukvården i VGR. Rapporten
använder sig av olika datakällor, exempelvis VEGA, Nationella Patientenkäten och
kvalitetsregister. Verksamhetsanalys 2011 är den åttonde rapporten, varje ny rapport
innehåller nya avsnitt. Årets rapport (utkommen maj 2012) innehåller beskrivningar av nya
kvalitetsregister och fler analyser av vårdkonsumtion och undvikbar slutenvård.
Rapporten är framtagen för att ge en sammanhållen bild av hälso- och sjukvården i VGR och
ska ge möjlighet till olika typer av jämförelser: över tid, mellan områden inom VGR och
mellan VGR och riket/andra delar av Sverige och mellan kvinnor och män. Rapporten
innehåller också analyserande kommentarer. Exempel på data som redovisas och analyseras
är befolkning och befolkningsprognos, perspektiv på resurser och resursförbrukning, vårdval
och ersättning, konsumtion av hälso- och sjukvård, kvalitetsuppföljning (diabetes, bråck,
gallstenskirurgi, höftfraktur, obesitas, reumatologiska sjukdomar, psykiatri, stroke), cancer,
patientsäkerhet, befolkningens uppfattning om vården, läkemedel och tandvård.
Tillgängligabakgrundsvariabler
Beror på vilken datakälla som används.
Styrkor
Rapporten tas fram av VGR och är på så vis påverkbar.
Det finns goda exempel på datasammanställningar som visar könsskillnader.
Vissa områden återkommer i varje rapport och kan visa på trender över flera år. Det gäller till
exempel avsnitten om befolkningens uppfattning och upplevelser av hälso- och sjukvård.
Dessa och andra analyser i rapporten kan fördjupas ytterligare med inriktning mot jämlik
vård.
Svagheter
Det varierande innehållet påverkar möjligheten att använda rapportens resultat som källa till
fast uppföljningsunderlag.
Verksamhetsanalysen ger en övergripande bild över hälso- och sjukvården i VGR men
tyngdpunkten ligger inte på jämlikhet. Rapporten behöver kompletteras för att ge en mera
sammanhållen bild av jämlikhet i hälso- och sjukvården i VGR.
Exempelpåojämlikhetersomframkommitimaterialet
Redovisas under respektive datakälla, exempelvis VEGA och Nationell Patientenkät.
6
Databaser med bakgrundsvariabler om befolkningen i Västra
Götaland
Västdatabasen
Sedan 2009 finns det en lägesbaserad individbaserad databas över Västra Götaland och
Halland - Västdatabasen. Databasen har utvecklats på initiativ av Västra Götalandsregionen i
samarbete med Region Halland, SCB och 36 västsvenska kommuner. Tillgången till SCB’s
data innebär att variabler så som social ställning, utbildningsgrad och födelseland kan
analyseras. Analyserna sker dock utifrån en lägesbasering, exempelvis människor som bor
inom ett område på 500 meter. Man kan inte analysera hälso- och sjukvårdsdata på
individnivå, exempelvis kan man inte sammanföra andel patienter med en viss diagnos och
personernas utbildningsgrad. Västdatabasen lämpar sig väl som ett verktyg för
samhällsplanering, exempelvis kan man ta fram socioekonomiska kartor över ett visst område.
I nuvarande utformning har databasen stora begränsningar om man vill mäta hur jämlik hälsooch sjukvården är.
Västfolket
Västfolket är ett befolkningsregister med information om personer folkbokförda i Västra
Götalands och Hallands län som bygger på Skatteverkets befolkningsregister.
Systemförvaltningen ligger inom VGR-IT. Exempel på variabler som genereras från
befolkningsregistret är personens civilstånd, medborgarskap, födelseland och
invandringsdatum. Det är i princip möjligt att samköra data från VEGA med
bakgrundsfaktorer från Västfolket. Men än så länge har former för samarbete inte etablerats,
vilket borde ske i samverkan mellan VGR-IT, KJV och analysenheten.
7
Nationellhälso‐ochsjukvårdsstatistik
Öppna Jämförelser
Öppna Jämförelser är en rapportserie som ska stimulera jämförelser och bidra till en större
öppenhet när det gäller kvalitet, resultat och kostnader för den verksamhet som kommuner
och landsting bedriver, bland annat hälso- och sjukvård. Öppen publicering av jämförelser ska
främja en mer faktabaserad debatt.
Rapporterna innehåller ett antal indikatorer som redovisas uppdelade på resultat (vad har
verksamheten åstadkommit) och resursindikatorer (vad har verksamheten använt för resurser).
Ett stort antal datakällor används i rapporterna, exempelvis från de Nationella
Kvalitetsregistren.
Det finns övergripande indikatorer (30 stycken) om exempelvis dödlighet, undvikbar
slutenvård, förtroende och patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. Områdesvisa
indikatorer (143 stycken) inkluderar läkemedelsbehandling, graviditet, förlossning och
nyföddhetsvård, kvinnosjukvård, rörelseorganens sjukdomar, diabetesvård, hjärtsjukvård,
strokesjukvård, njursjukvård, cancersjukvård, psykiatrisk sjukvård, kirurgisk behandling,
intensivvård och annan vård.
Tillgängligabakgrundsvariabler


Bostadsort
Kön
Styrkor
Indikatorerna i Öppna Jämförelser är tydliga och kvalitetsäkrade, tillförlitliga när man mäter,
analyserar och följer upp den jämlika vården, avseende län och kön.
Svagheter
Bakgrundsvariablerna är få vilket gör det svårt att använda underlaget från Öppna Jämförelser
till fördjupade studier av jämlik vård i VGR.
Exempelpåojämlikhetersomframkommitimaterialet
Se avsnittet ”Kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård”, s 10
8
Socialstyrelsens statistikdatabas
Socialstyrelsens statistikdatabas presenterar uppgifter om bland annat hälsa, vårdutnyttjande
och personal inom hälso- och sjukvården. Uppgifterna är hämtade från Socialstyrelsens
hälsodataregister och andra officiella statistikkällor. Exempel på hälso- och sjukvårdsdata är
antal aborter, cancer, dagkirurgi, diagnoser i sluten vård (vårdtid, vårdtillfällen, medelvårdtid,
antal patienter), DRG i sluten vård, dödsorsaker, hjärtinfarkter, läkemedel, operationer i sluten
vård, yttre orsaker till skador och förgiftningar, graviditeter, förlossningar och nyfödda, hälsooch sjukvårdspersonal. Databasen bygger i stor del på data levererat från respektive
landstings/regions egna vårdkontaktsregister, vilket är VEGA i VGR.
Tillgängligabakgrundsvariabler



Bostadsort
Ålder
Kön
Styrkor
Databasen innehåller Sveriges officiella statistik inom hälsa- och sjukvård. Alla mått är
redovisade som nyckeltal per landsting/region, kön och ibland ålder. Resultatet för VGR kan
jämföras med riket totalt. Det finns flera indikatorer i Öppna Jämförelser som är hämtade ur
denna databas. När man behöver fördjupa sig inom dessa indikatorer är detta källan som ger
möjlighet att anlysera data med hjälp av bland annat långa tidserier.
Man kan beställa individuppgifter för forskningsändamål, så kallad registerdata. Registerdata
skyddas av sträng sekretess men kan lämnas ut för forskning efter särskild prövning.
Socialstyrelsen samkör ibland sina data med uppgifter från SCB för att exempelvis kunna se
samband mellan dödlighet och utbildningsgrad.
Svagheter
Databasen är tidskrävande att arbeta i.
Ingen ytterligare nedbrytning av data är möjlig, varken på geografisk nivå eller på andra
bakgrundsvariabler än kön och ålder.
När Socialstyrelsen samkör data med uppgifter från SCB och beskriver exempelvis samband
mellan typ av behandling och utbildningsgrad brukar dessa uppgifter bara redovisas för hela
Sverige. Därför är det svårt att veta i vilken grad dessa uppgifter stämmer in på VGR. Det är
möjligt för VGR att beställa statistik, mot betalning, men det kräver god tidsframförhållning.
Exempelpåojämlikhetersomframkommitimaterialet
Statistik från Socialstyrelsen visar att andelen döda inom 28 dagar efter sjukhusvårdad
hjärtinfarkt har minskat under hela perioden 1987-2009. Kvinnor som vårdats i VGR har ofta
haft lägre dödlighet än rikssnittet. Under åren 2006-2008 låg värdet däremot klart högre än
riket för kvinnor.
Uppgifter om suicidförekomst är ett mått på befolkningens hälsoläge. Information
om antalet självmord i befolkningen återfinns i Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Generellt
sett har självmordsfrekvensen minskat både bland kvinnor och män under
tjugo år, men de senaste åren är minskningen inte lika stor. Bland kvinnor i åldersgruppen 1544 år ses en tendens till ökning i självmordsfrekvensen under 2000-talet.
9
Nationella Kvalitetsregister
De Nationella Kvalitetsregistren består av en samling av data som kan användas för att
analysera och utvärdera hälso- och sjukvården och tandvården. Syftet är att utveckla och
förbättra kvaliteten och effektiviteten för patienter, vårdgivare och finansiärer.
Syftet är också att utjämna de skillnader som finns avseende kvalitet och säkerhet mellan
olika vårdgivare i landet.Registren innehåller data om enskilda patienter. Informationen kan
bestå av bakgrundsvariabler som ålder, vikt, diagnos och behandling samt av variabler som
avspeglar hur patienten upplever sitt tillstånd. Registrentäckerenavsevärddelavhälso‐
ochsjukvårdenmenhar varierandetäckningsgrad,vilketpåverkarmöjlighetenatt
användamaterialet. För närvarande (2012) finns 73 Nationella Kvalitetsregister i drift med
gemensamt ekonomiskt stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten. Ytterligare register
planeras eller är under uppbyggnad, under 2012 får 27 så kallade registerkandidater
ekonomiskt stöd. Nationella Kvalitetsregister finns inom områdena andningsorganen, anestesi
och intensivvård, barn och ungdom, cancer, cirkulationsorganen, endokrina organen,
infektion, mage och tarm, nervsystemet, obstetrik och gynekologi, psykiatri, rörelseorganen,
tandvård, ögon, övriga organen. Data från kvalitetsregistren rapporteras bland annat till
Öppna Jämförelser och ligger i stor utsträckning till grund för nationellt och regionalt arbete
med medicinska indikatorer.
Under de senaste åren har särskilda registercentra för Nationella Kvalitetsregister utvecklats.
Idén är att flera register tillsammans ska kunna bära kostnader för personal och system som ett
enskilt register inte klarar. På så sätt kan en fortsatt registerutveckling garanteras med
begränsade ramar, samtidigt som den decentraliserade modellen behålls. Inom
Registercentrum Västra Götaland finns Nationella Diabetesregistret, Nationella
Astmaregistret, Luftvägsregistret, Svenska Höftprotesregistret, Svenska Frakturregistret,
Bättre omhändertagande för patienter med artros och Svenska Sömnapnéregistret.
Tillgängligabakgrundvariabler



Bostadsort
Ålder
Kön
Styrkor
Diagnosspecifika uppgifter rörande bland annat incidens, diagnostik och behandling samlas
in, kan jämföras och kan ligga till grund för verksamhetsförbättring. Den kan styras genom ett
centralt (nationellt, regionalt) indikatorsarbete men också initieras och genomföras direkt hos
den enskilda vårdgivaren. Årsrapporter är även tillgängliga för allmänheten.
Svagheter
Det finns idag 73 nationella kvalitetsregister som alla är utformade på olika sätt. Det är ett
omfattande arbete att ens utreda vilka bakgrundsvariabler de olika kvalitetsregistren använder.
Det finns också skillnader i hur data registreras (journal-, patient-, personaluppgifter) och i
vilken omfattning det registreras i respektive register.
Data i form av årsrapporter redovisas i vanliga fall med en eftersläpning på nästan ett år.
10
Kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård
Det skulle vara alldeles för omfattande att lista de viktigaste ojämlikheterna för varje
kvalitetsregister. Det finns inom VGR arbetsgrupper som föreslår ett antal indikatorer varje år
som delvis bygger på data från kvalitetsregistren och Öppna Jämförelser. I oktober 2012 finns
det 140 indikatorer för primärvården och cirka 40 för länssjukvården. Ett urval av de
regionala kvalitetsindikatorerna ligger till grund för målrelaterad ersättning. Det finns även
nationella indikatorer där statlig ersättning till landsting/regioner är kopplad till
måluppfyllelse. Kvalitetsindikatorerna inkluderar idag i mycket liten utsträckning
jämlikhetsfaktorer så som kön, ålder, utbildningsgrad eller födelseland!
Kvalitetsmål och indikatorer finns också framtagna inom handlingsprogrammet för God vård.
Inom det har ”Styrkort för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård” tagits fram med flera
styrtal kopplade till kön och några kopplade till ålder, modersmål, utbildningsnivå och
funktionsnedsättning.
Även på nationell nivå finns det indikatorer för God vård. I ”Nationella indikatorer för God
vård” presenterar Socialstyrelsen 24 nationella uppföljningsområden, 28 hälso- och
sjukvårdsövergripande indikatorer samt indikatorer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Det pågår ett samarbete mellan arbetsgruppen för kvalitetsindikatorer (initialt främst inom
länssjukvården) och KJV för att diskutera om några av de regionala indikatorerna kan
kompletteras för att kunna följa upp om det finns skillnader i måluppfyllelsen utifrån
patientens kön, ålder, utbildningsgrad, födelseland och bostadsort.
Det pågår också ett utvecklingsarbete i SKL’s regi, ”Nyckeltal för jämställd hälsa och vård”.
Detta arbete utgår från indikatorer i Öppna Jämförelser. 11 landsting/regioner deltar och ska
enas om ett antal indikatorer inom primärvården, länssjukvården och psykiatrin som ska följas
över tid, uppdelat på kön. KJV deltar i det arbete.
I den utsträckning det är möjligt kommer KJV att bevaka om jämställdhets- och
jämlikhetsaspekter mäts på samma sätt och för samma indikatorer i SKL’s
jämställdhetsnyckeltal, Styrkort för jämlik och jämställd vård och VGR’s kvalitetsindikatorer.
11
Patient‐ochbefolkningsenkäter
Nationell patientenkät
Nationell patientenkät (NPE) är den första gemensamma patientenkäten i Sverige, alla
landsting och regioner deltar. NPE undersöker patienternas upplevelser och erfarenheter av
hälso- och sjukvården. NPE genomförs på uppdrag av deltagande landsting och regioner samt
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Enkäter skickas ut till patienter i hela Sverige av
företaget Indikator. Nationellt är beslutat att primärvård, barnsjukvård (öppen, sluten, akut),
specialiserad vård (psykiatri respektive somatik, öppen och sluten) och akutvård ska mätas
vartannat år. I Västra Götalandsregionen finns dock beslut att primärvård och akutsjukvård
ska mätas varje år. Till detta kan verksamheterna själva välja om de vill göra så kallade
extramätningar som finns inom flera olika områden, till exempel rehab, dialys, ambulans,
diagnostik.
Enkäten visar sammanfattande mått för sju så kallade dimensioner i samband med läkarbesök
eller inläggning på avdelning. Frågor har ställts om helhetsintryck, bemötande, delaktighet,
information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta samt om man skulle rekommendera
mottagningen till andra.
Tillgängligabakgrundsvariabler





Bostadsort
Ålder
Kön
Utbildning
Etnisk tillhörighet (svenska som modersmål)
Styrkor
I och med att samma enkät används över hela Sverige är det möjligt att jämföra resultat, både
över tid och mellan liknande enheter, inom VGR och i landet.
Enkäten genomförs på alla verksamheter inom VGR så det är enkelt att bryta ner resultaten
till sin egen verksamhet.
I enkäten ingår relativt många bakgrundsfaktorer, ålder, kön, svenska som modersmål,
utbildningsgrad, som personen själv anger.
Svagheter
Enkäter skickas till 200 patienter vid varje enhet, oavsett hur stor enheten är.
Svarsfrekvensen är endast 53 procent i genomsnitt. Dessutom svarar få personen på annat
språk än svenska.
Enkäten skickas hem till de svarande som måste kunna skilja mellan olika vårdbesök i
efterhand. Det finns en viss risk att de som svarar blandar ihop olika enheter/vårdbesök.
Exempelpåojämlikhetersomframkommitimaterialet
För att få en bild över de största ojämlikheterna från den nationella patientenkäten beställdes
en särskild sammanställning av VGR’s resultat av Indikator, företaget som ansvarar för
enkäten. Sammanställningen visade att de patientgrupper som anger lägst PUK-värde
(Patientupplevd kvalitet) är kvinnor, patienter med annat modersmål än svenska och i allra
högsta grad kvinnor med annat modersmål. Rekommendationen utifrån rapporten är att vi
inom VGR väljer att arbeta med indikatorerna Förtroende, Tillgodosett behov och
Helhetsintryck och analyserar dessa ur ett könsperspektiv och utifrån patientgruppen med ett
12
annat modersmål än svenska. Dessa resultat kommuniceras vidare till utvecklingschefer och
beställare via hälso-och sjukvårdsavdelningens samordnare för patientenkätsfrågor.
Vårdbarometern
SKL mäter fortlöpande befolkningens inställning till hälso- och sjukvården. Syftet är att ge
politiker, tjänstemän och företrädare för vården en bild av befolkningens uppfattning om,
erfarenheter av och attityder till hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer
bland slumpmässigt utvalda personer över 18 år. Undersökningen genomförs årligen (sedan
2001) av Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator) på uppdrag av SKL.
Samtliga sjukvårdshuvudmän deltar i Vårdbarometern med minst 1000 telefonintervjuer per
år. VGR deltar genom de lokala hälso- och sjukvårdsnämndskanslierna i undersökningen
sedan år 2002 med ett tilläggsurval för att kunna analysera data på lokal nivå och göra
inomregionala jämförelser.
Datainsamlingen innefattar bland annat tillgång till vård, förtroende för hälso- och sjukvården,
om man har avstått från att söka vård trots behov, tillgänglighet till vårdcentral och
sjukvårdsrådgivningen, om livsstilsfrågor och livsstilsråd har tagits upp under vårdbesök.
Tillgängligabakgrundsvariabler






Bostadsort
Ålder
Kön
Utbildning
Social ställning
Etnisk tillhörighet (födelseland)
Styrkor
Möjligheten finns att ställa landstingsspecifika frågor. VGR har haft ett tilläggsurval sedan
2002 (2011 nio frågor).
År 2011 genomfördes totalt 41 310 telefonintervjuer (varav 7510 i VGR).
Det är möjligt redovisa data för VGR på både landstings- och kommun/stadsdelsnivå.
Undersökningen innefattar många bakgrundsfaktorer, exempelvis etnisk tillhörighet,
utbildning och familjesituation, som personen själv anger.
Svagheter
Undersökningen bygger både på personer som själv besökt vården, anhöriga till personer som
besökt vården och personer som inte besökt vården den senaste tiden (6-12 månader).
Jämförelsemöjlighet över tid är låg på grund av omarbetning av frågeformulär efter 2009 års
undersökning.
Svarsfrekvensen är relativt låg, 53,1 procent.
Slumpmässigt urval av respondenter görs ur konsumentdatabasen PAR, vilket utesluter
personer som inte finns registrerade i databasen, exempelvis personer utan svenskt
medborgarskap/personnummer och personer utan telefonabonnemang/oregistrerade
kontantkortsinnehavare. PAR uppger sig nå 95 procent av befolkningen.
Exempelpåojämlikhetersomframkommitimaterialet
Enbart 64 procent av de personer med ganska eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd
instämmer helt/delvis i att de har tillgång till den vård de behöver jämfört med 84 procent av
13
de som anser sig ha bra/mycket bra hälsotillstånd. Personer födda utanför Norden anger i
lägre utsträckning (71-72 procent) att de har tillgång till den vård de behöver.
Personer med hemmavarande barn, både ensamstående och samboende, rapporterar lägre
förtroende för primärvården (54-55 procent) än personer utan barn (67 procent). Män har
något större förtroende för sin vårdcentral än kvinnor. Män uppvisar även något högre
förtroende för sjukhusvården (73 procent) jämfört med kvinnor (69 procent).
Personer med högre utbildning är mindre nöjda med väntetiden till vårdcentral (65-69
procent) än personer med grundskola som högsta avslutade utbildning (75 procent). Samma
mönster finns för sjukhusvården där 53 procent av personerna med grundskoleutbildning är
nöjda med väntetiden, jämfört med 41 procent i de andra (högre) utbildningsgrupperna.
Yngre personer (18-29 år) och de med eftergymnasial utbildning är mest positiva till
diskussioner om levnadsvanor i vården (86-87 procent). Minst positiva att diskutera
levnadsvanor är personer med dåligt/mycket dåligt egenskattat hälsotillstånd (79 procent).
Endast 53 procent anser att vården i VGR ges på lika villkor utifrån vårdbehov oavsett
exempelvis kön, ålder och bakgrund. Framförallt är det kvinnor, medelålders personer och
personer med sämre hälsa som inte tror att vården ges på lika villkor.
Folkhälsoenkäten
Folkhälsoenkäten, ”Hälsa på lika villkor” är en nationell undersökning som genomförs årligen
sedan 2004 för att följa upp folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Undersökningen
baseras på ett frågeformulär som sänds ut till ett obundet slumpmässigt urval av 20 000
personer i Sverige i åldern 16-84 år. Undersökningen är ett fortlöpande samarbetsprojekt
mellan Statens Folkhälsoinstitut och landsting/regioner i Sverige och genomförs med hjälp av
SCB.
Västra Götaland beställer vart fjärde år ett samlat stratifierat tilläggsurval utöver det nationella
urvalet, för att kunna redovisa resultat för hälso- och sjukvårdsnämndsområde och
kommun/stadsdelar. År 2011 beställdes totalt 96 000 enkäter i Västra Götaland. När man
redovisar resultaten för Västra Götaland och för Sverige tar man hänsyn till hur stor
befolkningen är i olika områden (exempelvis kommuner eller landsting/region) och hur
många personer det är som har svarat på enkäten i dessa områden. Det innebär att resultatet
viktas för att göra resultaten jämförbara mellan landsting och riket.
Frågeformuläret omfattar 75 frågor om allmänt hälsotillstånd, fysiska och psykiska besvär, tandhälsa, levnadsvanor,
läkemedelskonsumtion, vårdutnyttjande, tandhälsa, trygghet och sociala relationer samt arbetsmiljö.
Folkbokföringsuppgifter hämtas från SCB:s register. VGR’s frågeformulär innehåller även frågor om EQ5D (livskvalitet).
Tillgängligabakgrundsvariabler








Bostadsort
Ålder
Kön
Funktionsnedsättning
Utbildning
Social ställning
Etnisk tillhörighet (födelseland)
Sexuell läggning
14
Styrkor
Undersökningen genomförs årligen (sedan 2004).
VGR gör sedan 2011 ett tilläggsurval vart fjärde år för att få underlag för planering av
folkhälsoinsatser i länet, för att främja hälsa och förebygga ohälsa.
År 2011 skickades totalt 96 000 enkäter ut i Västra Götaland, 51 930 personer deltog.
Undersökningen använder många bakgrundsfaktorer, exempelvis funktionsnedsättning,
utbildning och flera kategorier som mäter social ställning.
Svagheter
Undersökningen fokuserar på folkhälsa, inte på vård och behandling. Hälso- och sjukvårdens
insatser mäts bara i begränsad omfattning och många gånger indirekt.
Mätningen bygger enbart på självskattning och svarsfrekvensen är relativt låg, 54 procent.
Exempelpåojämlikhetersomframkommitimaterialet
Andelen personer som anser att de har bra hälsa är 84 procent i gruppen med lång utbildning,
jämfört med 64 procent bland dem med kort utbildning.
Var fjärde kvinna 16-29 år anger nedsatt psykiskt välbefinnande, medan motsvarande andel
bland männen är knappt 16 procent.
Det är vanligast förekommande att inte ha sökt vård trots upplevt behov bland personer i
arbetslöshet (30 procent), personer med sjuk- och aktivitetsersättning (29 procent), personer
som saknar kontantmarginal (27 procent) och personer födda utanför Norden (25 procent).
Tolv procent av de svarande har inte besökt tandläkare/tandhygienist de senaste två åren. Det
är vanligare att inte ha gjort något besök i åldrarna 25-39 år, och vanligare bland män än
bland kvinnor.
Åtta procent av dem som svarat uppger att de har avstått från att köpa läkemedel som de fått
på recept senaste tre månaderna. Vanligast förekommande att avstå är bland personer med
sjuk- och aktivitetsersättning (18 procent), eller arbetslösa (17 procent), bland personer födda
utanför Norden (13 procent) eller övriga världen (17 procent) och bland personer som skattar
sin hälsa som dålig (16 procent).
15
Behovsanpassadeverktyg
Care Need Index
Care need index (CNI) beskriver behov av primärvård utifrån sju sociodemografiska
variabler. Det är en svensk metod som har en engelsk förebild. Syftet är att med utgångspunkt
i socioekonomiska förhållanden mäta vårdbehov för dimensionering av primärvårdsresurser.
CNI mäter alltså inte sjuklighet i första hand utan behovet av primärvård. Men det finns ett
samband mellan CNI och flera hälsoutfall såsom självrapporterad ohälsa, inläggningar på
psykiatrisk klinik och alkoholklinik, riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, hjärt- och
kärldödlighet, samt total dödlighet.
Care need index - de ingåendevariablerna (och deras vikter)
 Ålder över 65 år och ensamstående (6,15)
 Personer födda i Syd- och Östeuropa (ej EU), Asien, Afrika eller Latinamerika (5,72)
 Arbetslösa eller i åtgärd (5,13)
 Ensamstående förälder med barn < 17 år (4,19)
 Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området senaste året (4,19)
 Lågutbildade 25-64 år (3,97)
 Ålder yngre än 5 år (3,23)
Ett exempel på hur CNI kan användas (hämtat från 2009 års verksamhetsanalys):
Tabell A-2 visar att Nordöstra Göteborg (HSN 12) har CNI-värdet 1,51. Behovet av
primärvård är därmed 51 procent högre än medianvärdet för samtliga HSN. I Mellersta
Bohuslän (HSN 4) är behovet omvänt 19 procent lägre. Nordöstra Göteborg har en högre
andel personer som är utlandsfödda, arbetslösa, lågutbildade, ensamstående föräldrar, barn
under fem år och personer som flyttar in i området. Detta bidrar till det högre CNI-värdet.
16
Tandhälsa och socioekonomi
Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela
befolkningen. VGR ska svara för regelbunden och fullständig tandvård för barn, ungdomar
och unga vuxna till och med det år de fyller 22 år, för nödvändig tandvård och tandvård som
led i sjukdomsbehandling.
Med utgångspunkt i Socialstyrelsens observation att uppväxtmiljöer där barns välbefinnande
och utveckling påverkas negativt också medverkar till större ohälsotal har tandhälsan och
socioekonomiska variabler för barn och ungdomar 3-19 år i VGR kartlagts. Tre mått på
socioekonomisk status har identifierats
 familjer med bistånd
 öppet arbetslösa och
 utbildningsnivå.
Klinikområden med den högsta socioekonomiska tyngden får sedan 2009 ta del av förstärkt
barntandvårdspeng. Varje klinikområde har ett socioekonomiskt index mellan 1 och 15 där
kliniker med index 8-15 har delats in i tre ersättningsnivåer. Förstärkningen utgår till åldern 319 år. Den behovsanpassade resursfördelningen går till såväl privata utförare som VGR’s
egen utförare Folktandvården.
17
TD – en tillgänglighetsdatabas
Tillgänglighetsdatabasen TD erbjuder idag information via internet till personer med
funktionsnedsättning inför vardagliga besök i butiker, restauranger, offentlig service,
friluftsområden och andra besöksmål. Genom att erbjuda korrekt information om
tillgängligheten underlättas medborgarens beslut om att utnyttja företagens och den offentliga
sektorns tjänster och miljöer.
Det finns också andra grupper än personer med funktionsnedsättning som diskrimineras och
inte kan utöva sina mänskliga rättigheter, där TD kommer att utgöra ett verktyg för att
påverka attityder och utformningen av de lokaler och miljöer där Västra Götalandsregionen
och samarbetsparter inom TD bedriver verksamhet. Databasen bidrar härigenom till att fler
människor kan ta del av samhällets utbud och utöva sina rättigheter.
Databasens syften är att
1. förbättra tillgänglighetsinformationen och förstärka konsumenternas möjlighet att
välja tillgängliga verksamheter/miljöer
2. synliggöra hinder för verksamhetsansvariga och motivera åtgärder
3. följa upp, beskriva graden av tillgänglighet och ge möjligheter till öppna jämförelser.
TD har under de senaste åren fått en stor spridning i Västra Götaland. Ursprungligen startade
arbetet som en metod att förbättra informationen om turistföretagens anläggningar,
kulturinstitutioner och andra besöksmål. Därefter har fram till idag 46 av Västra Götalands
kommuner anslutit sig och inventerat såväl kommunala anläggningar som privat
näringsverksamhet. Denna utveckling har stöttats av regionutvecklingsnämnden genom ett
årligt bidrag till Västsvenska Turistrådet AB.
TD har också en spridning utanför regionutvecklingsnämndens uppdrag. Med stöd av medel
som regionstyrelsen avsatt har arbetet med TD möjliggjorts också inom VGR’s hälso- och
sjukvård, kulturverksamheter och folkhögskolor. Alla vårdcentraler är nu inventerade och
inlagda i TD i Västra Götaland. Större förvaltningar avsätter egna resurspersoner som efter
utbildning genomför inventeringarna i samarbete med verksamhetsansvarig från vårdenheten.
Mindre förvaltningar har fått stöd att inventera och att offentliggöra resultaten genom de
medel som regionstyrelsen anvisat. Det senare gäller bland andra de 200 vårdcentralerna.
Resultaten finns att se under fliken Hitta rätt i vården på 1177/Vård i Västra Götaland.
TD gör det också möjligt att följa upp tillgängligheten i lokaler där regionen bedriver
och/eller finansierar verksamhet. Ett urval av faktorer av den fysiska tillgängligheten kan
redovisas i form av spindeldiagram eller stapeldiagram. Dessa diagram kan avse en enskild
verksamhet, ett sjukhus eller till exempel en viss förvaltning och ger en detaljerad bild av
lokalernas tillgänglighet i procent. Dessutom har en åtgärdslista tagits fram kopplat till
mätresultaten i TD. Åtgärdslistan gör att fastighetsförvaltningen och verksamheterna direkt
kan få en bild av vad som måste åtgärdas. Regelbundna rapporter om utvecklingen av
tillgängligheten lämnas till nämnder och styrelser.
18
Bakgrundsvariableriolikadatabaser
Bakgrundsvariabler i
olika
databaser
Bostadsort
Län (a)
HSN (b)
Kommun (c)
Ålder
1-årsgrupper (a)
5-årsgrupper (b)
10-årsgrupper (c)
Kön
Kvinna
Man
b, c
a, b, c
Ja
Funktionsnedsättning
Utbildning
Längd (a)
Form (b)
Social ställning
Sysselsättning (a)
Arbete (b)
Kontantmarginal(c)
Inkomst (d)
Familj (e)
Etnisk
tillhörighet
Födelseland (a)
Modersmål (b)
Religiös
tillhörig
het
Sexuell
läggning
VGR’s egen
databas
VEGA
Nationell
HSV-statistik
Öppna
Jämförelser
SoS statistikdatabas
Kvalitetsregister
A
Ja
A
b
Ja
a1
Ja
Ja
a, b, c
c
Ja
b
a, b, c
b
Ja
b
e
a
a, b, c
a, b, c
Ja
a
a, b, c, d, e
a
Enkäter
Nationell
patientenkät
Vårdbarometer
Folkhälsoenkäten
1
Ja
b
Ja
Flera kvalitetsregister visar även resultat uppdelat på sjukhusområde
19
Bakgrundsvariablersominteregistrerasidatabaser
Trots en mängd olika databaser och uppgifter från SCB finns det fortfarande brister i
statistiken som gör att vi saknar en heltäckande bild av hur jämlik vården är, särskilt för vissa
patientgrupper. Av integritetsskäl registreras väldigt sällan uppgifter om personers
funktionssnedsättning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Det leder i sin
tur till att det är omöjligt att söka ut dessa grupper specifikt i vårdens statistik för att på ett
systematiskt sätt ta reda på om och i så fall hur den gruppens vård och uppfattningar om vård
eventuellt skiljer sig från övriga patienters. Vi måste därför hitta alternativa metoder att mäta
och följa upp vården för dessa personer.
För att statistik ska anses tillförlitlig krävs en viss kvantitet i den insamlade datamängden och
att urvalet måste vara en representativ delmängd av populationen (befolkningen). Det
resurskrävande i detta har gjort att många istället väljer att göra kvalitativa studier, vilket i sin
tur leder till att vi endast kan skapa oss en uppfattning om hur läget ser ut och inte dra några
säkrade slutsatser. Samtidigt är det viktigt att betona att syftet med de kartläggningar vi gör
inte endast är tar reda på hur det är utan kanske också varför samt finna sätt att utveckla
vården för dessa personer. Genom att vända sig med frågor direkt till den aktuella målgruppen
förlorar vi representativiteten i populationen, men vinner istället ett intresse och en förståelse
för frågan som ofta gör det möjligt att analysera problematiken bättre och även att finna
lösningar.
Exempel på tillvägagångssätt för att ta reda på om och i så fall hur vården skiljer sig för
personer med funktionsnedsättning, olika etniska eller religiösa tillhörigheter och olika
sexuell läggning kan vara att skicka ut enkäter via olika medlemsorganisationer. Enkäter kan
även delas ut manuellt vid tillfällen där representanter från de aktuella grupperna samlas.
Exempel kan vara Mänskliga Rättighetsdagarna eller HBTQ festivalen/West pride i Göteborg
eller olika konferenser eller arrangemang som organisationer som exempelvis DO
(Diskrimineringsombudsmannen) anordnar. Särskilda utskick kan även göras direkt från
organisationers medlemsregister i de fall organisationerna godkänner detta och anonymitet
kan säkerställas.
Som ett alternativ till enkätundersökningar kan även fokusgruppsintervjuer göras med
representanter från grupperna. Dessa kan då rekryteras via medlemsorganisationer eller via
mötesplatser, exempelvis de som beskrivits ovan.
20
Slutsatserochförslag
Det finns olika nivåer hur tillgängliga bakgrundsfaktorer för patienter/befolkningen i VGR är:
Information finns i VGR’s journalföringssystem och registreras för varje patient.
 Kön (genom personnumret)
 Ålder (genom personnumret)
 Bostadsort (genom adressen)
Bakgrundsvariabler registreras hos annan myndighet för hela befolkningen. Exempel på
myndigheter är SCB, Socialstyrelsen, Skattemyndigheten.
 Utbildning
 Etnisk tillhörighet (födelseland)
 Social ställning (sysselsättning, arbete, kontantmarginal, inkomst, familjeförhållanden)
Vissa bakgrundsfaktorer registreras inte systematiskt.
 Funktionsnedsättning
 Sexuell läggning
 Religiös tillhörighet
Andra metoder för datainsamling krävs, exempelvis riktade enkäter eller
fokusgruppsintervjuer.
I patient- och befolkningsenkäter är det möjligt att ställa frågor om de flesta
bakgrundsvariabler, exempelvis utbildningsnivå och funktionsnedsättning. Det är dock
frivilligt att svara, svarsfrekvensen är generellt låg och enkäternas bakgrundsvariabler kan inte
kopplas till verksamheters vårddata, exempelvis journalanteckningar. Patienten (invånaren)
kan svara på vissa medicinska frågor själv och då bygger svaren på egen uppfattning, om
exempelvis läkemedelskonsumtion eller diagnos.
När det gäller vissa bakgrundfaktorer som exempelvis etnisk tillhörighet kan man fundera om
det finns uppgifter registrerade på ett annat sätt än vad vi kanske i första hand tänker på. Kan
exempelvis tolkanvändning (som journalförs) användas som bakgrundsvariabel för etnisk
tillhörighet i vissa sammanhang?
Det finns idag ingen samlad bild över hur jämlik hälso- och sjukvården är, inte på nationell
nivå och inte heller för VGR. I olika sammanställningar beskrivs enstaka exempel på
ojämlikheter. Dessa rör olika diagnosområden och olika patientgrupper. Den mest enhetliga
bilden över hälso- och sjukvården i VGR ger den årliga verksamhetsanalysen. I denna finns
idag ingen systematisk beskrivning av jämlikheten i hälso- och sjukvården.
Ett omfattande arbete pågår med kvalitetsindikatorer. Det finns regionala och nationella
medicinska kvalitetsindikatorer. Det finns även nationella och regionala kvalitetsindikatorer
inom God vård. Kvalitetsindikatorer analyseras idag i mycket liten utsträckning utifrån jämlik
vård.
Fler bakgrundsfaktorer än kön, ålder och bostadsort behöver inkluderas på ett systematiskt
sätt. Det är heller inte självklart att skillnader utifrån kön och ålder analyseras idag trots god
tillgång till data. Detta arbete behöver förstärkas.
21
Sammanfattningsvisförslås:
1. Verksamhetsanalysen förstärks med utökade, eventuellt ett sammanhållet avsnitt om
jämlik och jämställd vård, i samarbete mellan KJV och analysavdelningen.
2. Det är angeläget att utöka vissa av de regionala kvalitetsindikatorerna med ”jämlika”
bakgrundsfaktorer. Det är troligt att även arbetet med olika fokusområden i
”Handlingsplan för uppföljning av jämlik och jämställd hälso- och sjukvård” kommer att
visa ett antal indikatorer som är aktuella att följa ur ett jämlikhetsperspektiv.
KJV har ett särskilt ansvar att bevaka och sammanställa fakta om ojämlikheter i VGR’s
hälso- och sjukvård. Det föreslås att KJV använder denna kunskap för att göra strategiska
val av de regionala kvalitetsindikatorerna som i första hand ska utökas med variabler som
mäter jämlikhet. KJV kommer att kunna följa dessa ”jämlika kvalitetsindikatorer” över tid
och kommunicera måluppfyllelse med berörda verksamheter. Även indikatorer från
”Styrkort för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård” kommer att inkluderas i detta
arbete.
3. I ett första steg föreslås att ett urval medicinska indikatorer kompletteras med uppgifter
om kön, ålder och bostadsort som vi redan har tillgång till, samt utbildningsgrad (kort
utbildning, mellanlång utbildning, lång utbildning) och födelseland (Sverige, Norden,
Europa, utanför Europa).
4. För att kunna använda utbildning och födelseland som bakgrundsfaktor behöver våra
register samköras med register från andra myndigheter. Det föreslås att KJV,
analysenheten och VGR-IT undersöker om Västfolket, som bygger på Skatteverkets
befolkningsregister kan ge sådana möjligheter.
5. Om uppgifterna från Västfolket inte är tillräckliga eller om det inte finns möjlighet att
samköra uppgifter från Västfolket med VGR’s vårddata är SCB en annan möjlighet. Det
är möjligt (och ganska vanligt) att göra sådana beställningar hos SCB. KJV ska
harmoniera sådana beställningar med beställningarna från analysenheten. På sikt borde det
övervägas om man kan hitta mera långsiktiga lösningar än upprepade beställningar hos
SCB.
6. Socialstyrelsen samkör sina databaser ibland med uppgifter från SCB. Resultaten
redovisas vanligtvis inte uppdelat på landsting/region. Det skulle underlätta arbetet med
jämlikhetsanalyser i VGR om Socialstyrelsen kunde göra data mera tillgänglig på
landstings-/regionnivå.
7. Det behövs särskilda metoder för att granska om vården är jämlik för grupper där
bakgrundsfaktorer av etiska skäl inte systematiskt ska registreras, så som
funktionsnedsättning, sexuell läggning och religiös tillhörighet. Riktade enkäter och
fokusgruppsintervjuer är exempel på sådana metoder. Dessa bör användas i VGR.
8. På sikt är det angeläget att inte bara följa den jämlika vården utifrån olika
bakgrundsvariabler utan det behövs ett intersektionellt perspektiv, det vill säga en analys
över hur olika bakgrundsfaktorer påverkar varandra.
22