1. No category

Sveus konferens 25 november 2014
Jonas Wohlin, IVBAR
1
Nationell samverkan för värdebaserad ersättning
och uppföljning i hälso- och sjukvården
Agenda •  Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem
•  Hur kan Sveus möjliggöra värdebaserad ledning och styrning?
•  Inblick i Sveus arbete till dags dato
•  Sammanfattning och vision för framtiden
3
Vi har bra system för att mäta produktivitet men det är svårt att mäta värde (effektivitet) Vårdkontakt
Vårdprocess
Två utmaningar med värdebaserad uppföljning idag 1) Avsaknad av definitioner, metoder och system, exempel:
• 
• 
• 
Definitioner, t ex ”patientrelevanta hälsoutfall” för olika patientgrupper
Metoder och system för att mäta kostnader genom en vårdprocess
Metoder för att justera mätresultat utifrån behandlade patienters förutsättningar
2) Fragmenterad datatillgänglighet, exempel:
Informationskälla Sjukhus Landsting
och nivå
Typ av information
KPP DRG PAS
Nationell
Läkemedelsregistret
Patientens egenskaper/
förutsättningar
ü
ü
Behandlingsprocess
ü
ü
Kostnader
Hälsoutfall
ü
ü
SCB
FK
ü
ü
DödsKvalitets orsaksregister registret
ü
ü
ü
ü
ü
ü
ü
ü
Nuvarande ersättningssystem kan motverka värdebaserad vård Vårdkontakt
Vårdkontakt pga
komplikation
Vårdprocess
Vägen till värdebaserad ledning och styrning av vården Definitioner &
normer
• 
• 
• 
Hur delas patienterna upp i grupper med liknande behov?
Hur ska respektive grupp behandlas (ofta fokus idag)?
Vad vill vi uppnå (hälsoutfall och kostnader) och hur ska vi mäta det?
• 
• 
• 
Vilka patienter behandlade vi?
Hur behandlade vi dem?
Vad uppnådde vi (hälsoutfall och kostnader)?
• 
• 
• 
Ersättningssystem som möjliggör och stimulerar värde
Prestationsuppföljning från ledning som fokuserar på värde
Publicering av resultat (tex öppna jämförelser)
• 
Möjligheter till verksamhetsutveckling, autonomi etc.
Möjliggör
Uppföljning
Möjliggör
Ansvarsutkrävning
(konsekvenser)
Agenda •  Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem
•  Hur kan Sveus möjliggöra värdebaserad ledning och styrning?
•  Inblick i Sveus arbete till dags dato
•  Sammanfattning och vision för framtiden
8
Sveus är ett brett samarbete som involverar mer än 50 organisationer Represen
tant
Höft & knä
Landsting
• 
• 
• 
• 
Specialist
-förening
•  Svensk
Ortopedisk
Förening
•  Svensk
Ryggkirurgisk
förening
•  Svensk Förening
för Obestetrik &
Gynekologi
•  Svensk
Barnmorskeförening
•  Barnläkarföreningen
•  Svensk förening
för anestesi &
intensivvård
•  Dietisternas
Riksförbund
•  Svensk
Förening för
Obesitaskirurgi
•  Svensk förening för
rehabilititeringsmedicin
•  Sjukgymnastförbundet
•  Arbetsterapeutförbundet
•  Svenska
Neorlogföreningen
•  Svensk Geriatrisk
förening
•  Svensk
förening för
Diabetologi
•  Svensk
förening för
Sjuksköterskor
i Diabetesvård
•  Dietisternas
riksförbund
Kvalitetsregister
•  SHPR
•  SKPR
•  BOAregistret
•  SWESPINE
•  Graviditetsregistret
•  PNQ
•  MFR
•  SOReg
•  Riks-Stroke
•  WebRehab
•  NDR
Patientförening
•  Reumatikerförbundet
tillfrågat
•  Överviktigas
riksförbund
tillfrågat
•  Strokeriksförbundet
•  Svenska
Diabetesförbun
det
LTD
RS
SLL
VGR
Rygg
• 
• 
• 
• 
• 
LTD
RS
SLL
VGR
ÖG
Förlossning
• 
• 
• 
• 
• 
• 
JLL
LTD
RS
SLL
VGR
ÖG
Obesitaskirurgi
• 
• 
• 
• 
LTD
RS
SLL
VGR
Stroke
• 
• 
• 
• 
• 
• 
JLL
LTD
RS
SLL
VGR
ÖG
Diabetes
• 
• 
• 
• 
• 
JLL
LTD
RS
SLL
VGR
Osteoporos
• 
• 
• 
• 
• 
LTD
RS
SLL
VGR
ÖG
•  Svenska
Osteoporossällskapet
•  Riksföreningen
för osteoporotiker
Sveus ska arbeta fram uppföljnings-­‐ och ersättningssystem för 8 patientgrupper … definierar vi element i
värdebaserad ledning och styrning
För vardera av våra patientgrupper….
Årlig samhällbörda
SEK Miljarder
Patientgrupp
Ryggsmärta (kirurgi)
Stroke
Diabetes
Osteoporos
Obesitas (kirurgi)
Artros (THR/TKR)
~35
ESTIMAT
~18
Möjliggör
~16
~15
Uppföljning
~15
Möjliggör
~12
Förlossning
~3
Bröstcancer
~2
Totalt
Definitioner &
normer
Ansvarsutkrävning
(konsekvenser)
~120
Källa: SVEUS Förstudie; SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) 1995 (översikt ryggsmärtor omräknat till 2014 år penningvärde);
SBU 2003 för Obesitas; Schmidt A, Husberg M och Berntfors L. Samhällsekonomiska kostnader för reumatiska sjukdomar 2003.
10
Sveus är ett forskningsprojekt uppdelat i 12 delprojekt Utvecklingsgrupperna arbetar fram definitioner och mätmetoder som ligger till grund för nya uppföljnings-­‐ och ersättningssystem… • 
Detaljerad uppdelning av patienter i grupper och
subgrupper
• 
Framtagande av definitioner och mätmetoder för
respektive grupp
•  Patientrelevanta hälsoutfall och andra nyckeltal
•  Algoritmer för att identifiera vilka aktiviteter som
hör till vårdprocess
•  Algoritmer för justering av mätresultat utifrån
behandlade patienters förutsättningar
•  Rekommendationer kring fokus på
ansvarsutkrävning (utöver hälsa och kostnader)
• 
Principer och nivåer för ersättning
Regelböcker för
uppföljnings- och
ersättningssystem
•  Rapporteringsanvisningar
•  Algoritmer
•  …
Benchmarkingrapporter
och vetenskapliga
publikationer
…genom att kombinera datakällor med regelböcker möjliggörs värdebaserad uppföljning… Genom att kombinera olika datakällor och Sveus regelböcker…
Försäkringskassan
Tjänsteplattform
Kvalitetsregister
Quality
Qualityregistries
registries
•  Vilka patienter behandlade vi?
–  Medicinska och demografiska
förutsättningar
Regelböcker
uppföljning
Landsting
PAS
PAS
PAS
SVEUS
•  Hur behandlade vi dem?
–  Följsamhet till riktlinjer
–  Kostnader
GUI/XML
Landsting n
SCB
Regelböcker
ersättning
kan vi följa upp t ex:
Beställar
organisation n
•  Vad uppnådde vi?
–  Hälsoutfall
–  Behandlingstid mm..
•  Hur förhåller sig vår resursåtgång
och våra resultat till andra?
–  Givet vår patientgrupps
förutsättningar
… samt intelligent ansvarsutkrävning Genom att kombinera olika datakällor och Sveus regelböcker…
Försäkringskassan
Tjänsteplattform
Kvalitetsregister
Quality
Qualityregistries
registries
•  Värdebaserade
ersättningsystem med syfte att
–  Möjliggöra (inte hindra) till
innovation och ökat
patientvärde
–  Stimulera till innovation
och ökat patientvärde
Regelböcker
uppföljning
Landsting
PAS
PAS
PAS
SVEUS
.. Möjliggörs ansvarsutkrävning
GUI/XML
Landsting n
SCB
Regelböcker
ersättning
Beställar
organisation n
T.ex. vårdepisodersättningssystem..
•  Prestationsuppföljning från
ledning med fokuserar på värde
•  Publicering av data
Djupdykning – vårdepisodersättningssystem Vårdkontakt
Vårdkontakt pga
komplikation
Vårdprocess
1) Paketpris inkl. komplikationsgaranti
2) Individjustering
3) Resultatjustering
Hur hänger allt ihop? Vårdgivare
Nationellt
Internationellt
Organisation
Syfte/roll
Behov av samordning
•  Samordnar hälsoutfallsmått internationellt
•  >20 nyckeltal/patientgrupp:
–  Riskfaktorer, utfall
•  Benchmarking internationell
•  Värdebaserad ledning och styrning i Sverige
•  >40 nyckeltal/patientgrupp
–  Riskfaktorer, utfall, kostnader, process
•  Uppföljning över vårdgivargränser
•  Case-mixjustering
•  Benchmarking inom Sverige (Skandinavien?)
•  Bedriva värdebaserad vård
•  >100 mått
–  Utfall, kostnader, process
•  Möjlighet att följa vården mellan
vårdgivare
Samma
patientgrupper
& utfallsmått
Samma
patientgrupper
& nyckeltal
Djupdykning – exempel på utmaningar i arbetet • 
Att definiera patientrelevanta hälsoutfall
• 
Att identifiera vilka vårdkontakter som är relaterade till en vårdepisod
• 
• 
• 
• 
Att kostnadssätta vårdepisoden i uppföljningssystemet (granularitet vs
jämförbarhet)
• 
• 
• 
• 
Gruppering via algoritmer (Sveus)
Gruppering via vårdgivarens inmatning (Hälsoärende/process-ID)
I framtiden behövs en kombination
Antal enheter (tex antal läkarbesök, sköterskebesk, vårddygn etc.)
DRG-poäng (Socialstyrelsen eller lokala)
KPP (genomsnittligt i landet eller faktiskt per vårdkontakt)
Att sambearbeta data mellan vårdgivare och myndigheter
• 
• 
Sekretessgränser mellan vårdgivare (löses förhoppningsvis genom SOU 2011:13)
Sekretessgränser mellan sjukvårdshuvudmän och Försäkringskassan respektive SCB
(löses förhoppningsvis genom ändrade förordningar, alternativt aggregerad data)
Arbetsplan, fullteam Sveus Tidsplan Arbetsplan, halvteam (lägre kapacitet) Osäkerhet (datakvalitet/synk.) 2013
Aktivitet
2014
2015
2016
j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m
Förstudie
Förberedande data mgmt
1) Höft/knä v. 2
2) Rygg v. 2
3) Förlossning
4) Obesitaskirurgi
5) Stroke
6) Diabetes
7) Osteoporos
8) Bröstcancer
9) Driftsättning
10) Sjukskrivning & socioekonomi
11) Övergång i förvaltning
12) Vårdområdesanalys
OUT
24/11 2014
18
Sveus övergång i förvaltning • 
Sveus planerat att övergå i
förvaltningsorganisation under 2016
• 
Projektgrupp med deltagande landsting leds
av Anneth Lundahl i Västra
Götalandsregionen
• 
Exempel på delar i uppdragsbeskrivningen:
–  Fortsatt gemensam förvaltning och utveckling
–  Harmonisering med andra nationella och
lokala funktioner
–  Fortsatt nära samverkan med professionen
och patientföreningar
–  Nya diagnosområden ska kunna tillkomma
över tid
–  Fler landsting ska kunna tillkomma över tid
19
Agenda •  Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem
•  Hur kan Sveus möjliggöra värdebaserad ledning och styrning?
•  Inblick i Sveus arbete till dags dato
•  Förlossning (pågående utvecklingsarbete)
•  Ryggkirurgi (ersättningssystem i drift i Stockholm)
•  Sammanfattning och vision för framtiden
20
Förlossning
Utvecklings-­‐ och referensgruppens sammansättning Utvecklingsgrupp
Person
Isis Amer-Wåhlin
Johan Mesterton
Niclas Grahm
Marianne Weichselbraun
Olof Stephansson
Stellan Håkansson
Mats Fernström
Sissel Saltvedt
Lars Ladfors
Monica Lilja
Lena Bäck
Elena Bräne
Meg Wigmo
Anna Ekenberg Abreu
Organisation
SLL
IVBAR
IVBAR
SBF
Graviditetsregistret
SNQ
SoS
SLL/SFOG
VGR/SFOG
Region Skåne
Jämtland
SLL
LiÖ
LUL
Roll
Projektledare/koordinatorer
Projektledare/koordinatorer
Projektledare/koordinatorer
Specialitetsförening
Kvalitetsregister
Kvalitetsregister
Kompetens inom DRG/ersättningssystem
Landstingsrepresentant/specialitetsförening
Landstingsrepresentant/specialitetsförening
Landstingsrepresentant
Landstingsrepresentant
Landstingsrepresentant
Landstingsrepresentant
Landstingsrepresentant
Referensgrupp
Person
Boubou Hallberg Anette Hein Karin Gottvall Karin Pihl
Karin Källen
Lis Munk
Catharina Zätterström
Elisabeth Storck Lindholm
Organisation
BLF SFAI MFR SFOG
MFR/PRS
Vårdförbundet
SBF
SFOG
Roll
Specialitetsföreningar Specialitetsföreningar Nationellt register Kodningsexpert
Epidemiologi/statistik
Kvalitetsindikatorer
Samordningsbarnmorska SLL
Riks-MÖL
Förlossning
Inblick i arbetet Arbetsmaterial
Lägst andel infektioner i
Linköping, Falun och
Östersund
Arbetsmaterial
Förlossningsvården.–.Översikt.och.
patientgrupper..
Specialiserad vård
Omföderskor utan
tidigare kejsarsnitt
Spec-MVC
• 
2
Arbetsmaterial
Gruppen med lägst förväntade kostnader och
Återbesök/komplikationsrisk
Förlossning
Förlossning
BB
• 
Utvalda'nyckeltal'för'dagens'presentation'
1• 
Förstföderskor
Akut
antenatalvård
inläggningar
• 
LängreIntensivvård
vårdtid och högre risk för
komplikationer än omföderskor
Källa: Patientadministrativa system, SKLs KPP-databas och Medicinska födelseregistret
Vårdepisodens fas
Organisation av MHV
och möjlighet att
följa den skiljer sig
mellan landsting
Vårdaktivitet som avviker
från ”normal”-förloppet
Svenskt neonatalt
Behandlingsmetoder
kvalitetsregister
Neonatalvård
samlar in data kring
resurser
och utfall
1 •  Förlossningssätt
inom neonatalvården
Vårdaktivitet i
”normal”-förloppet
Hälsoutfall/PUOHs
2 •  Bristningar
3 •  Infektioner
4 •  Blödningar
5 •  APGAR<7 vid 5 min
Resursåtgång/kostnader
6 •  Vårdtid vid förlossningstillfället
7 •  Antal återbesök inom 12v
5,4
4,6
6
4,9
4,1
4,4
3,4
3,9
4,4
4,0
4,4 4,4 4,4
4
2
0
Kejsarsnitt
Avvikelse*
Vårdtid
Dygn
Icke-instrumentell
Avvikelse*
Återbesök
Antal
Arbetsmaterial
-0,5
-0,2
0,5
JLL ÖST
-1,0
0,1
0,5
LIO LIN
0,1
-0,2
0,0
LIO NOR
0,1
0,1
-0,1
LTD FAL
-0,1
0,2
0,0
LUL AKA
0,0
0,2
-0,1
RS HEL
0,1
0,1
-0,1
RS KRI
-0,2utanför EU, prematuritet, flerbörd,
0,0
0,1
RSför
SUS
Not: Justerat
ålder, BMI, född
fosterläge, tidigare
Bristning
Infektion
0,3 under graviditeten och
0,2
YST
kejsarsnitt,RS
förstföderska,
komplikationer
samsjuklighet. -0,3
Infektion definierat
O864, O868 eller -0,1
0,1 N30, O862, O860, O863,
0,1Avvikelse*
Avvikelse*
SLL BBS som kod N71, O859,
Y959 inomSLL
84 dagar
från
inskrivning
förlossning.
0,4
-0,1
-0,2
DAN
Källa: Patientadministrativa
system,
SCB och MFR
0,0
0,3
-0,2
SLL KSH
0,1
JLL ÖST
0,2
0,3
-0,3 -0,4
SLL KSS
0,2
LIO
LIN
0,3
0,1
-0,2 -0,5
SLL SÖD
LIO NOR 0,0 0,4
0,1
0,3
-0,2
SLL SÖS
0,0
LTD FAL -0,1
-0,5 0,2
-0,2
VGR BOR
0,1
-0,1
0,2
LUL AKA-0,2
0,0
VGR NÄL
-0,2
0,1 0,0
0,1
VGR SKA
0,0
RS HEL
-0,1
VGR SMÖL
0,1
-0,4 0,3
RS -0,7
KRI
-0,2
0,3 0,0
VGR SÖST
0,1
RS SUS-0,3
0,1
-0,1
RS YST
0,1
0,1
SLL BBS
0,1
0,2
SLL DAN
*Avvikelse anges i log-odds
Källa: Patientadministrativa system,
födelseregistret,
SCB
0,0
0,1
SLLMedicinska
KSH
0,0
1
0
0,2
-0,2
-0,4
SLL KSS
SLL SÖD
SLL SÖS
VGR BOR
VGR NÄL
VGR SKA
VGR SMÖL
VGR SÖST
0,0
0,3
0,2
-0,1
-0,3
VGR SKA
VGR NÄL
0,3
-0,5
-0,5
0,1Blödning
-1,0
-0,1
Avvikelse*-0,2
-0,4
0,1
0,0
-0,20,5
APGAR<7, 5min
Avvikelse*
Predicerat
95 % K.I.
0,2
0,5
0,1
0,4
0,4
0,1
0,5
0,3
-0,5
0,3
-0,1
0,0
0,1
-0,3
-0,1
Observerat
-0,1
-0,3
0,1
0,1
-0,4
0,0
-0,3
0,2
0,1
-0,2
0,1
0,0
0,1
0,1
0,1
-0,4
-0,1
-0,3
-0,2
0,0
0,1
-0,3
0,0
0,1
*Avvikelse anges i log-odds
Källa: Patientadministrativa system, Medicinska födelseregistret, SCB
0,0
0,3
0,2
LIO uppvisar en lägre
frekvens av oönskade
händelser.
-0,2
0,6
0,0
0,2
-0,1
mellan
vårdtid och
återbesök?
0,1-0,4
0,1
-0,2
-1
1,4
-0,2
-0,1
0,1
-0,4
0,0
-0,5
0,1
-0,3
-0,1
0,0
0,4
0,1
0,0
0,3
0,0
0,3
0,1
0,3
-0,3
0,1
VGR BOR
SLL SÖD
Möjligt
Sammanfattande)bild)av)hälsoutfall) samband
-0,2
SLL SÖS
Avvikelse från
övriga
vårdgivare,
Log-odds
Instrumentell vaginal
Avvikelse*
VGR SÖST
Efterbesök MHV
5,4
5,0 4,7
4,5
VGR SMÖL
tidigare kejsarsnitt
4,7
SLL KSH
Förhöjd risk för kejsarsnitt
Barnavårdscentral
4,5
5,2
SLL KSS
• 
Förhöjd risk för kejsarsnitt
3,9
SLL DAN
3
• 
risk för kejsarsnitt
och lång vårdtid
Eftervård
3,3
2,8
RS YST
Primärvård
Patient4•  Ej huvudbjudning
grupperMödrahälsovårdsbesök inkl. ultraljud
•  Omföderskor med
(moduler)
4,2
2,5
Stor risk för neonatalvård
•  Förhöjd
Förlossningstillfälle
5,2
SLL BBS
Flerbörd
4,4 4,5 4,3 4,6 4,4
4,4 4,6
Sammanfattande)bild)av)metoder)och)resurser)
RS KRI
• 
2,9
4,5 4,7 4,6
RS SUS
5
• 
Mödrahälsovård
Förtidsbörd
4,4
Andel
infektioner,
Procent
4,6 4,4
RS HEL
6• 
Typiska karaktäristika
8
6,3
+32%
Majoriteten av
komplikationer och
resurser är kända
vid 12 v efter
förlossningen
Hur$ser$vårdkedjan$ut$idag?$
Modul
Arbetsmaterial
84
111
LTD FAL
1998
2012
LUL AKA
Arbetsmaterial
2012
3.1
Andel infektioner per vårdgivare och avvikelse från övriga vårdgivare
Procent, 2011 och 2012
LIO LIN
111
Utveckling volym
Antal (tusen)
LIO NOR
2012
PRELIMINÄR
Sjukvårdskostnader
SEK (miljarder)
JLL ÖST
Översikt
(Sverige)
Volym
Antal (tusen)
Även%andel%infektioner%varierar%
-0,5
0,0
I SLL finns en tendens
till något högre andel
oönskade händelser.
Djupdykning uppföljningssystem -­‐ Överblick i sjukvårdssystemet Färger och
symboler visar
status
patientgrupp och
nyckeltalstyp
Förlossning
Djupdykning uppföljningssystem -­‐ Överblick förlossningsvård Färger och
symboler visar
status för per
nyckeltalsgrupp
och vårdgivare
Förlossning
Djupdykning uppföljningssystem -­‐ Analys av en enskild vårdgivare Jmf nyckeltal
med andra
vårdgivare
och mitt
förväntade
värde
Djupdykning uppföljningssystem -­‐ Ett nyckeltal över tid Samt se
utvecklingen över
tid
Djupdykning uppföljningssystem -­‐ starta ett förbättringsprojekt Jag kan när som helst
initiera ett
förbättringsprojekt för ett
eller flera nyckeltal och
sedan följa utvecklingen
över tid
- Case-mixjusterat
- Jämfört med andra
Djupdykning uppföljningssystem -­‐ Följ upp samtliga förbättringsprojekt En översikts-vy ger
automatiserad
uppföljning och
överblick över
samtliga
förbättringsprojekt
och deras status
Ryggkirurgi SLL
Djupdykning ersättningssystem LIVE DEMO
Agenda •  Utmaningar med sjukvårdens lednings- och styrsystem
•  Hur kan Sveus möjliggöra värdebaserad ledning och styrning?
•  Inblick i Sveus arbete till dags dato
•  Sammanfattning och vision för framtiden
30
Sammanfattning • 
Framgångsfaktorer
–  Nära samverkan mellan organisationer, professionsgrupper och patientföreningar
–  Mod och uthållighet!
• 
Utmaningar
–  Juridiska begränsningar i hur data får sambearbetas
–  Tekniska begränsningar i hur data kan samlas in
• 
Behov av nationell samverkan
1. 
2. 
3. 
4. 
• 
Definitioner av patientgrupper och några gemensamma nyckeltal
Införande av hälsoärende för att förstå vårdprocesser
Säkerställa att lagstiftning stödjer nödvändig analys (SOU 2011:13)
Investering i våra fantastiska KPP-systemen och harmonisering av dessa
Vision
–  Sjukvård ”med patienten i centrum” på riktigt
Tack! www.sveus.se
Jonas Wohlin
+46 708-55 37 00
[email protected]