Bedömning och betygssättning 130816

Bedömning och betygssättning
Studiedag 2013-08-16
Välkomna
Lars Thorin
Presentation
Lars Thorin 43 år
Lärare Sv/So/Idr ( 93-03 )
Rektor 6-9 ( 03-07 )
Utvecklingsledare för förskolor, förskoleklass,
grundskolor, grundsärskola, fritidshem och
gymnasiet.
• Huvudsakligen jobbat sedan 2010 med att öka
förståelsen för den nya skollagen och de nya
läroplanerna
•
•
•
•
Dagens program
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
8.30 Introduktion och presentation
8.40 Bedömning och betygssättning i skollag
och förordningar
9.00 Summativ bedömning – bedömning för lärande
9.30 Fika
10.00 Olika sätt att bedöma formativt
10.15 Gruppuppgift bedömning för lärande
11.00 Feed-back och dess betydelse för att
utveckla elevernas lärande
11.45 Lunch
13.00 Gruppuppgift feed-back. Kort redovisning från varje grupp
14.15 Kaffe
14.30 Betyg och feed-back kopplat till enskilda uppgifter
14.45 Summering av dagen och utvärdering
15.15 Avslutning
Betyg i Skollagen
• Betygssättning
•
•
•
15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen.
Om undervisningen i naturorienterande ämnen och
samhällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande
fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett
sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i
årskurs 6. Lag (2010:2022).
16 § Betyg ska sättas
1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med
höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har
avslutats,
2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med
höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och
3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022).
Betyg i skollagen
• 17 § Som betyg ska någon av beteckningarna A, B, C,
D, E eller F användas. Betyg för godkända resultat
betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyg
betecknas med A och lägsta betyg med E. Betyg för icke
godkänt resultat betecknas med F.
• 18 § Om det saknas underlag för bedömning av en
elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens
frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detsamma gäller
när det ska sättas ett sammanfattande betyg för de
naturorienterande respektive samhällsorienterande
ämnena. Lag (2010:2022).
Betyg i skollagen
• Betyg innan ett ämne har avslutats
• 19 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska
betygssättningen bygga på en bedömning av de
kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den
aktuella terminen.
• Vid bedömningen ska elevens kunskaper
1. i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev
ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 6, och
2. efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en
elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till
kunskapskraven i årskurs 9. Lag (2010:2022).
Betyg i skollagen
• Betyg när ett ämne har avslutats
• 20 § När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats
ska betyget bestämmas med hjälp av bestämda
kunskapskrav.
• 21 § Om det finns särskilda skäl får det vid
betygssättningen enligt 19 och 20 §§ bortses från
enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha
uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9. Med särskilda skäl
avses funktionsnedsättning eller andra liknande
personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och
som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå
ett visst kunskapskrav. Lag (2011:876).
§ 21 ( Pysparagrafen )
• Resonera med era bänkgrannar
• Vilken typ av funktionshinder skulle det kunna
vara?
• 5 min
Betyg i skollagen
• 22 § I fall där ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat
ämne ska en skriftlig bedömning av elevens
kunskapsutveckling i ämnet ges. Av bedömningen får
också de stödåtgärder som har vidtagits framgå.
Bedömningen ska undertecknas av läraren.
• Om det enligt 18 § inte kan sättas betyg i ett avslutat
ämne, får de stödåtgärder som har vidtagits framgå av
beslutet.
Betyg i skollagen
• Prövning
• 23 § Den som vill ha betyg från grundskolan
har rätt att genomgå prövning för betyg. Denna
kan avse hela utbildningen i grundskolan eller
ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen.
Detta gäller även den som tidigare har fått betyg
i ett avslutat ämne eller slutbetyg från
grundskolan.
• Bestämmelserna om betygssättning i detta
kapitel och i 3 kap. ska i tillämpliga delar gälla i
fråga om prövningen.
Betyg i gymnasieskolan
• Betygssättning
• 22 § Betyg ska sättas på varje avslutad kurs
och efter genomfört gymnasiearbete samt i
grundskolans ämnen i de fall undervisning i
dessa får förekomma i gymnasieskolan.
• 23 § Betyg för godkända resultat betecknas
med A, B, C, D eller E. Högsta betyg betecknas
med A och lägsta betyg med E.
• Betyg för icke godkänt resultat betecknas med
Betyg i gymnasieskolan
• 24 § Som betyg på en kurs ska någon av
beteckningarna A, B, C, D, E eller F användas.
Betyg ska bestämmas med hjälp av de
kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs.
• 25 § Som betyg på gymnasiearbetet ska någon
av beteckningarna E eller F användas. Om en
elev har nått målen för gymnasiearbetet i
examensmålen ska betyget E användas. I annat
fall ska betyget F användas.
Betyg i gymnasieskolan
• 26 § Om det finns särskilda skäl får det vid
betygssättningen bortses från enstaka delar av
kunskapskraven. Med särskilda skäl avses
funktionsnedsättning eller andra liknande personliga
förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör
ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst
kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och
de som hänvisar till lagar, förordningar eller
myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas.
• 27 § Om det saknas underlag för bedömning av en
elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska
betyg inte sättas
Betyg i gymnasieskolan
• Prövning
• 28 § Den som vill ha betyg från
gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning.
• Regeringen får meddela föreskrifter om
prövning. Sådana föreskrifter får innebära
inskränkning av rätten till prövning.
• 29 § Regeringen meddelar föreskrifter om
möjlighet för rektor att i vissa fall ge betyg utan
prövning till en elev som inte följt
undervisningen.
Kunskapssyn i Lgr 11
Metakognition
Kunskaper kan användas praktiskt!
Analysera
och reflektera
Tillämpning
Förmågor som ska bedömas i
skriftliga omdömen och betyg
Problemlösning
Kommunikation
Förmåga att
hantera information
Förståelse
Ämnesbegreppsliga
förmågor
Bedömning
av hur fakta
memoreras
ska väldigt sällan
bedömas…..
Ämnesbegrepp
Fakta
Fakta
Fakta
Lars Thorin
Fakta
Planeringsprocessen enligt Lgr 11
Fokus på ”the big five”
Eleverna inte med
Vilka förmågor
ska
eleven träna?
Eleverna med
De långsiktiga målen beskrivs som
punktsatser i slutet av ämnets syfte.
Detta utgör basen i planeringsarbetet
Hur ska eleverna få
träna på förmågorna i
ämnets syfte?
”The big 5” Hur
jobbar vi med de
förmågor som
dominerar
kursplanerna
Planera
undervisnings
innehåll
Pedagogisk
Planering
Vilket centralt
innehåll ska
användas?
Vilket centralt innehåll kan vi
lyfta in för att eleverna ska få
träna på de förmågor som ska
bedömas? Lägg med fördel in
centralt innehåll från flera
ämnen för att göra större
arbetsområden
Tas fram i samråd med eleverna i
undervisningsgruppen
Övergripande mål som finns i kap 1
och 2 ska genomsyra verksamheten.
Lust, nyfikenhet, samarbete,
kreativitet, motivation, analys,
problemlösning, kommunikation,
samspel mellan elever, metakognition
Larsspråkutveckling ska därför
och
Tho
genomsyra
all undervisning
rin
Hur ska eleven
bedömas?
Bedömning för lärande – tydlig
feedback på elevernas
kunskapsutveckling under varje
arbetsområde. Feed-backen ska
följas upp med förslag på hur
eleven ska träna vidare
Denna del ska vara väldigt tydligt skriven så
eleverna förstår vad som förväntas av dem i
arbetsområdet
Här kan även eleverna vara med och ha idéer på
hur dessa få visa sina nyvunna kunskaper
Viktigt i bedömningsarbetet!
• ”Att göra det väsentliga bedömbart och inte det
enkelt mätbara till det väsentligaste”
( Astrid Pettersson PRIM-gruppen Stockholms universitet )
• Vad innebär detta för mig som ämneslärare?
• Bikupa 5 min
Fika
Återsamling 10.00
Olika bedömningar som ska göras
•Sker hela tiden
Formativ
bedömning
•Klassrumsobservationer
•Framåtsyftande
•Diagnoser
•Hur ska jag utveckla mitt
arbete för att det ska bli
bättre?
•Återkoppling – feedback
•Kan vara elevstyrd
•Frågekompetens
•Kan utveckla lärarens
undervisning när man ser
vilken förståelse eleverna
har
•Ej bedömning av person
eller motivation utan bara
kunskapsbedömning
•Skriftliga omdömen
•Prov
Bedömning
•Betygssättning
•Skriftliga omdömen
•Kartläggningar
Summativ
bedömning
Bedömning för lärande
• Vad skiljer bedömning för lärande från annan
bedömning?
• Skillnad mellan formativ och summativ
bedömning
• Hur ska bedömning ske under ett
arbetsområde?
• Kommer att visa ett antal olika exempel på hur
man kan göra kontinuerliga
klassrumsbedömningar
Vad är skillnaden?
• Formativ bedömning är när kocken smakar av
soppan, då kan vi göra någonting åt den innan
soppan serveras till gästerna!
• Summativ bedömning är när gästen smakar av
soppan, då är det försent att reparera sina
misstag……..
Summativ bedömning
Sammanfattande bedömning
Konkret och tydligt skriva
kunskapskvalitéer som ska
bedömas hos eleverna i slutet av
området. Finns i beskrivet i LPP:n
Nya undervisningsaktiviteter
Nya klassrumsbedömningar
( Formativ bedömning )
Bedömning av klassrumsaktivteter
Nya undervisningsaktiviteter som
ev reviderats efter bedömningen av
eleverna
Hur har eleverna svarat på den
undervisning de fått?
( Formativ bedömning )
Undervisning och klassrumsaktivteter
Arbetsområdet inleds
Att tänka på vid bedömning
• Försök få eleven att säga ”jag förstår inte” istället för ”jag
kan inte”
• Frågor som utmanar istället för kontrollerar
• Läraren som programledare för en talkshow istället för
en frågesport
• Bedöm inte svaren med rätt eller fel utan Hur tänker du
nu? Varför blir det så? Vad betyder det?
( öppna frågor )
Exempel på hur kan jag bedöma i
klassrummet som stimulerar lärande?
• Tre uppgifter har du inte löst riktigt, fundera vilka det är,
varför du kände dig osäker och förklara vad du tror gick
fel
• I en text kan man sätta ut G, S och P i marginalen och
be eleven fundera vad som kan vara fel ( Vad tror ni det
betyder ?)
• Exit tickets Be eleverna under de sista fem minuterna av
lektionen skriva ned vad de lärt sig
• Svarskort med A-D där eleverna får ta ställning
till olika påståenden och visa vilket svar man
vill ge
Frågor som utvecklar lärandet
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Du säger……………hur tänkte du då?
Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med?
Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare?
Är det så här du menar………?
Kan du utveckla det lite mer?
Hur menar du?
Vad lägger du in i begreppet……?
Vad grundar du dig på när du säger att……..?
Hur kommer det sig att du tänker så?
Hur ser du själv på det du beskriver?
Vilka konsekvenser ser du av detta?
Med tanke på…………..vilka blir
konsekvenserna?
Exempel på hur kan jag bedöma i
klassrummet som stimulerar lärande?
• Skrivtavlor för eleverna där de får skriva sina svar, snabb
överblick över hela gruppen.
• ”Heta Stolen”
Gruppövning
• Hur jobbar ni med bedömning för lärande idag?
• Vilka möjligheter ser ni med bedömning för
lärande?
• Vilka svårigheter ser ni?
• Vilka metoder kommer ni att prova efter denna
dag?
• Gruppövning 30 min
- var och en beskriver hur jag jobbar med
bedömning för lärande idag. Sammanfatta
gruppens arbete
Feed-back och omdömen
•
•
•
•
Hur gör man skriftliga omdömen av god kvalité?
Hur ger man feed-back?
Hur hänger hela bedömningsprocessen ihop?
Vi kommer att träna att ge feed-back på
elevarbeten.
Uppgift
• Ligger det någon relevans i påståendet från
tidigare bild?
• Bikupa 5 min
Lunch
Återsamling 13.00
Hur hänger bedömningsprocessen ihop?
Formativa skriftliga omdömen och
feed-back
•
1.
2.
3.
4.
Följande ska finnas med och bedömas i ett skriftligt
omdöme och feed-back.
Ska visa någonting som eleven klarar av
Ska visa vad eleven ska utveckla kunskapsmässigt
Ska beskriva hur skolan ska hjälpa eleven att ta nästa
steg i kunskapsutvecklingen
Ska beskriva hur eleven själv ska göra
för att utveckla sina kunskapsförmågor
Vilka fallgropar finns?
• Analys av 100 skriftliga omdömen i kommunen för att se
utvärdera och skapa ett nuläge
• Bedömningen sker inte på kunskapsförmågorna
• Mycket fokus på bedömning av faktakunskaper
• Saker som inte ska bedömas kommer med
• Lärarna lägger in egna bedömningskriterier
• De blir mest summativa dvs olika resultat räknas upp
utan vidare analys
• Undervisningen har inte givit eleverna
möjlighet att träna på rätt saker…….
Några exempel från 2010
•
”XXXX ligger mycket bra till i matte. Hon jobbar väldigt bra på
lektionerna och har ett stort eget driv att hela tiden komma
framåt. Ibland kan jag uppleva att hon skulle behöva tro mer på
sig själv, och sin kunskap, eftersom hon ofta vill fråga och kolla
om hon har gjort rätt. Hon har i princip alltid gjort helt riktigt,
och skulle inte behöva tvivla på den egna förmågan.
Diagnoserna har gått mycket bra, något slarvfel. Vi fortsätter att
lära oss nya moment i ämnet och det kommer inte att vara
några problem för XXXX”.
•
”Behöver träna att starta upp arbetet. Har svårt att klara en del
uppgifter om han inte får texten uppläst för sig.
Arbetar mycket långsamt. ”
•
”Träna dans/rytmik,koncentatin avslappning,träna
grovmotorik,öga hand koordination”
Några fler exempel från 2010
• ”Samtala om och diskutera frågor som rör teknik,
energi och samhälle”.
• ”Få kunskaper om fysikaliska fenomen och använda
fysikens begrepp. Göra undersökningar och
dokumentera det vi arbetar med mer.”
• ”Du kan om du ökar koncentrationen under Solektionerna inhämta och befästa fler kunskaper
under skoltid”
• ”Var mer aktiv när vi diskuterar och argumenterar”.
Några fler exempel från 2010
• Du är aktiv på lektionerna och är noga med att göra
de arbetsuppgifter du får. Fortsätt som hittills
• Pågående arbetsområde
• Rent generellt fortsätt att utveckla kunskaperna i
engelska. Att lära sig engelska är en ständigt
pågående process….
Ett gott exempel från Sv åk 4
• Du visar att du har god förståelse för punkt och stor
bokstav, du är också en god läsare.
• För ökad måluppfyllelse måste du utveckla innehållet i
ditt skrivande. Du behöver också utveckla stavningen på
de lite svårare orden i dina texter, till exempel när du
skriver på uppgiften om Huset.
• I skolan ska du få träna mer på att försöka beskriva
människor och händelser mer i dina berättelser. Inte
bara ”Han var glad” utan varför var han glad, hur såg
man att han var glad, när blev han glad?
Ett gott exempel i kemi
•
•
•
Du använder laborationsmaterialet och utrustningen på ett relativt
ändamålsenligt sätt. Din muntliga redovisning om sminkets historia
innehöll flera intressanta fakta som du hämtat från Internet och som
du dessutom sammanställt på ett bra sätt
När det gäller att genomföra laborationer behöver du en del stöttning
för att komma vidare i ditt arbete. För att nå högre mål behöver du
träna på att jobba mera självständigt. Laborationer kan ibland kräva
en del tålamod. Det är också viktigt att man noga läser igenom hela
uppgiften innan man sätter igång med det praktiska arbetet. När det
gäller att söka, hitta och värdera fakta i text behöver du träna vidare
på den kritiska granskningen och inte lita på första bästa källa.
I skolan ska du få fortsätt att träna på att utvärdera dina
laborationsresultat och träna på att använda kemins ord och
begrepp i dina utvärderingar.
Du ska tillsammans med din grupp också få träna
mer på att kritiskt granska de källor du använder
från Internet
Ett bra exempel i NO
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Lars
Tho
rin
No (feedback):
- Du gör enkla observationer av jordbrukets djurhållning och spannmålsodlingar.
- Du ger exempel på enkla näringskedjor som t ex. ko-foder-mjölk-människa.
- Du kan samtala om de skönlitterära sagor som John Bauer illustrerat och som
handlar om naturen och människan.
- Du kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till
varandra (planetarium).
- Du är bekant med stjärnbilder och månens olika faser.
No (att utveckla):
- Du använder dina kunskaper för att kritiskt granska och ta ställning (för vanlig eller
ekologiskt mjölk). Fortsätt vara aktiv och ta ställning utifrån de kunskaper och
erfarenheter du har.
- Fortsätt vara aktiv vid samtal med en eller flera kamrater och använd dig av fakta
(ord och begrepp) som hör till ämnet.
Vi ska träna det i skolan genom att du får träna att argumentera för och
emot saker i grupp med andra elever
Vad har hänt från 2010 – 2012?
• Många omdömen har betydligt högre kvalité
idag
• Det finns också fortfarande väldigt mycket kvar
att göra……..
• Vissa elever får inte omdömen i alla ämnen och
kurser.
• Hur ska eleverna kunna utveckla sina kunskaper
och hur ska vårdnadshavarna veta hur de ska
stötta sina barn?
• Ny analys kommer att göras under Ht 2013
Uppgift
• Var ligger svårigheten i att skriva feed-back och
omdömen som handlar om kunskapsutveckling?
• Diskutera med bänkgrannarna i 7-8 min
Betyg på enskilda uppgifter?
Uppgift skriftliga omdömen
• Grupp om 4-5 lärare i samma ämne
• Läs igenom ett eller flera elevsvar i gruppen
• Ge eleverna konstruktiv skriftlig feed-back som utvecklar
elevens lärande som baseras på kunskapskraven och
som är formativt
• Läs upp omdömena för varandra i gruppen och enas om
ett som ni tycker blir gruppens resultat
• Tid till förfogande i gruppen 40 minuter
• Kort redovisning från varje grupp där ni får
läsa upp omdömen för varandra
Sammanfattning
• Tänk på att tydliggöra för eleverna vad de ska kunna och
hur de ska få visa sina kunskaper
• Prova på att göra kontinuerliga klassrumsbedömningar,
någonting händer med eleverna i klassrummet!
• Feed-back är mycket viktig för elevernas fortsatta
utveckling!
• I skriftliga omdömen så fokuserar ni på vad eleven kan,
hur de ska utvecklas och hur de ska få träna vidare i
skolan
Utvärdering
•
•
•
•
En sista träningsuppgift i feed-back…….
Vad tycker ni har varit särskilt bra?
Vad hade kunnat utvecklas mer?
Förslag till förbättring av dagen