Nyckeltal för kollektivtrafik Syfte och bakgrund  Stärka den politiska styrningen. Vad får vi för pengarna?  Nettokostnaden per resa ökar…  Samlande nyckeltal behövs med uttalat syfte att Stärka möjligheterna till budgetstyrning Öka kunskaperna om samhällsnyttan SKL:s priofråga 2013 ”Infrastruktur för hållbar tillväxt och konkurrenskraft”  ”Effektivisering av kollektivtrafiken och nya former av finansiering av såväl infrastruktur som drift för ett ökat kollektivtrafikresande kommer att vara avgörande frågor för hur långt man kan gå när det gäller att öka kollektivtrafikandelen”  Indikator 2013: SKL har publicerat länsvisa indikatorer för jämförelse av kollektivtrafik och påbörjat ett arbete med att ta fram öppna jämförelser för de regionala kollektivtrafik-myndigheterna. Vad vill vi uppnå med kollektivtrafiken?  Tillgänglighet och möjlighet för så många som möjligt att nå för dem och samhället viktiga målpunkter.  Tillväxt och regional utveckling genom att öka utbud av arbetskraft, arbetstillfällen och utbildning.  Hållbar utveckling och möjlighet att resa så resurseffektivt och med så liten miljöpåverkan som möjligt.  … Organisation  Styrgrupp - Jonas Karlsson (S), Örebro län, ordförande - Göran Gunnarsson (C), Östergötland - Carl-Johan Sjöberg, RKM Jönköping - Maria Larsson, RKM Västra Götaland - Derk de Beer/Bo Legerius, SKL - Anna Enström Järleborg, Svensk Kollektivtrafik - Sara Rhudin, SKL, projektledare Projektgrupp Arbetets upplägg och mål  Utgångspunkt i befintlig statistik.  Styrgruppen har beslutat om områden för nyckeltal.  Projektgruppen arbetar fram cirka 10 nyckeltal till att börja med.  Utifrån nyckeltalen gå vidare med Öppna jämförelser. Öppna jämförelser är ett sätt att öka benchmarkingen. Erfarenheten visar att statistiken blir bättre över tid. Källor – befintlig statistik  Kollektivtrafikbarometern  Miljö- och fordonsdatabasen Frida  Trafikanalys  Räkenskapssammandrag för kommuner och landsting Svårigheter  Det råder stor osäkerheten runt kvalitén och jämförbarheten. (Nettokostnad och Resor)  En hel del viktiga och önskvärda nyckeltal bygger på osäkra antaganden. (Person-km och Genomsnittlig reslängd)  Det samlas in väldigt mycket statistik till flera olika databaser vilket riskerar att leda till att insamlingen inte prioriteras.  Vissa statistikdata härleds ur andra data vilket riskerar att leda till felaktiga antaganden. (Miljöfordon och Drivmedel)  Det är lätt att mäta produktion men svårt att mäta effekt… Vi har sorterat bort mycket Områden för nyckeltal  Effektivitet och Produktivitet  Miljöpåverkan och Hållbarhet  Tillgänglighet  Kundnöjdhet  Regionförstoring och tillväxt Effektivitet och Produktivitet Sex nyckeltal Källa: Trafikanalys och Räkenskapssammanställning Nettokostnad per invånare 2011 4 000 kr 3 500 kr 3 000 kr 2 500 kr 2 000 kr 1 500 kr 1 000 kr 500 kr 0 kr Inga stora överraskningar här. Stockholm lägger betydligt mer skattepengar per invånare på kollektivtrafiken än andra, VGR näst mest och Gotland minst. Mest överraskande är kanske att Skåne inte ligger högre. 12 Definition och svårigheter  Nettokostnad = Bidrag + Tillköp (Endast allmän kollektivtrafik)  Behov av att säkerställa samma definition som trafikanalys. Trafikanalys tar sina uppgifter från bolagen medan SKL har tagit det ur kommunernas och landstingens bokföring.  Hur hantera skillnader i ansvar och olika sätt att organisera verksamheten och risk för felkällor. (Linjeläggning av skolskjutsar, Skolskjutsar och Färdtjänst)  Behov av att kvalitetssäkra data och planer för att gå ut med enkät till RKM inom kort. Subventionsgrad 2011 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 0 Gotland har hög subventionsgrad trots låg nettokostnad per invånare. Skånes relativt låga nettokostnader förklaras av betydligt lägre subventionsgrad än Stockholm och VGR. 14 Definition och svårigheter  Nettokostnad enligt tidigare bild.  Totalkostnad är hämtad från Trafikanalys.  Trafikanalys ”säkrar” inte alltid att uppgiftslämnarna förstått vad som ska levereras in.  Resultatet här stämmer inte med det vi vanligen redovisar.  Planer möte med Trafikanalys om behov av att ”komma överens” om tydliga definitioner av vad som ska levereras in.  SCB ska tillsätta en arbetsgrupp där SKL och Trafikanalys är representerade för att förbättra statistiken. Totalkostnad per utbuds-km 2011 70 60 50 40 30 20 10 0 16 Definition och svårigheter Visar produktivitet…  Miljökrav och kvalitetskrav påverkar naturligtvis totalkostnaden per utbuds-km.  Utbuds-km ska vara tidtabellslagd körsträcka.  Spårbunden trafik drar upp kostnaderna vilket framgår tydligt i statistiken.  Person-km skulle vara intressant men bygger på antagande om medelreslängd eftersom vi oftast inte vet var passagerare ska utan bara var de börjar sin resa. Nettokostnad per utbudskilometer 2011, kronor 35 30 25 20 15 10 5 0 Källa: SCB och Trafikanalys Definition och svårigheter Visar någon form av effektivitet…  Fler resenärer och högre biljettintäkter ger lägre nettokostnad per utbuds-km.  Samma påverkans faktorer som totalkostnad per utbuds-km i övrigt. Resor per invånare och år 2011 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Gotlands höga subventionsgrad lockar inte många att resa kollektivt. Skåne har färre resor per invånare än VGR, finns det något samband med den lägre subventionsgraden? 20 Definition och svårigheter  Antal ombordstigningar innebär att byten genererar ytterligare resor.  Olika hur man beräknar stämplingsfrekvensen. Hur ska man beräkna att resenärer med exempelvis periodkort inte alltid registrerar sin resa. (VG) - Eventuella bedömningar måste dokumenteras/redovisas.  Vissa län har stor inpendling och därmed ett resandeunderlag som inte bara grundas på egen befolkning. (Sthlm) Andelen huvudresor med kollektivtrafik 2011 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Kvinnor Män Definition och svårigheter Visar marknadsandel: Baseras på Trafikanalys RVU (Andel av det motoriserade resandet)  Tillförlitligheten måste undersökas ytterligare.  En av få uppgifter vi har som är könsuppdelad.  Har kommuner med högre andel marknadsandel för cykel lägre marknadsandel för kollektivtrafiken? Miljö Två nyckeltal Källa: Frida Andel fordons-km 2011 med fordon anpassade för förnybara drivmedel 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Definition och svårigheter Biodiesel, Biogas, El och Etanol (ej Båt)  Visar inte faktisk användning - om fordonen verkligen tankas med förnybart drivmedel (Biogas/Naturgas)  Tar inte hänsyn till förnybarheten i elproduktionen.  Hybridbussar ingår inte då det räknas som ”bränslesnåla” dieselbussar. (Finns idag 295 hybridbussar vara 288 i Sthlm)  Underlaget rapporteras in av operatörerna men ska rimligen kvalitetskontrolleras av myndigheterna. Energianvändning per fordons-km Buss 2011 5,0 4,5 4,0 3,5 kWh 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Definition och svårigheter  Viktigt att var energisnål även om det handlar om förnybara bränslen. (Hybridteknik)  Idag samlas inte faktisk drivmedelsförbrukning in så siffrorna är beräknade ur fordonstyp, förbrukning och utbuds-km.  Intressant uppgift som bör undersökas om den är möjlig att samla in från operatörerna. Tillgänglighet Två nyckeltal Källa: Frida Andel tillgänglighetsanpassade fordon 2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Buss Tåg Definition och svårigheter Andelen fordon med ramp/lift, audiovisuellt utrop samt rullstolsplats (samtliga tre krav ska vara uppfyllda).  Säger ingenting om hur anpassade hållplatserna är.  Gör inte skillnad på hur stor del av trafikarbetet som fordonet utför. Antal enkelresor med färdtjänst per 1000 invånare 2011 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Definition och svårigheter I vilken utsträckning lyckas man att tillgodose resandebehoven inom ramen för den allmänna kollektivtrafiken.  Finns skillnader i bedömning och regelverk trots att det är en rättighetslagstiftning.  Skillnader i befolkningssammansättning kan påverka behov.  Vi har tittat på att sätta det i relation till antal invånare över 65 år men det blir inga större skillnader. Kundnöjdhet Två nyckeltal Källa: Kollektivtrafikbarometern Andel nöjda: Allmänheten 2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män Definition och svårigheter Hur nöjd är du sammanfattningsvis med trafikbolaget X? (Invånare)  Östergötlands län är inte med men diskussioner pågår.  Underlaget är för litet för att kunna bryta ner i någon större utsträckning.  Förändras oftast långsamt… Andel nöjda: Resenärer 2011 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor Män Definition och svårigheter Hur nöjd är du sammanfattningsvis med trafikbolaget X? (De som reser minst en gång i månaden)  Samma problem som nöjda invånare.  Egentligen inget NKI eftersom det bara är en fråga.  Resenärer är oftast mer nöjda med sin senaste resa än med bolaget som helhet. Regionförstoring och tillväxt  Utvecklingsprojekt som vi vill titta mer på.  Exempel på mått finns i en del Trafikförsörjningsprogram.  Svårt att mäta kollektivtrafikens del av en samhällsekonomisk utveckling men kanske möjligt att mäta några bestämningsfaktorer. - Tillgång till kommunhuvudort? - Tillgång till regionalt centrum? - Andel som läser på högskola/universitet???  Oftast långsamma förlopp och beroende på infrastruktur.