Anpassbara laboratoriebyggnader
Byggnadsstyrelsens informationer T: 125 1991-05 Anpassbara laboratoriebyggnader INFORMATIONER Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens informationer T:125 ti Dokumentets datum BYGGNADSS Projektledare, upphovsman(män), ELSEN konsult(er), etc : t ! Ärendebeteckning n (ev forkortat) Uppdragsgivare Ann Westerman, KBS (författare, proj. ledare) Anders Törnqvist, CTH (Författare) Byggnadsstyrelsen Statens råd för byggnadsforskning Dokumentets titel Anpassbara laboratoriebyggnader Huvudinnehåll Forskningslaboratorier inom såväl statlig som privat sektor studeras och jämförs. Olika verksamheters krav på föränderbarhet av laboratoriebyggnader analyseras. Olika grad av föränderbarhet som flexibilitet och semi-flexibilitet i laboratoriebyggnader beskrivs. Systemen jämförs ur olika aspekter: ekonomi, konsekvenser för verksamheten, byggherreorganisation, fastighetsförvaltning, hyresgästmedverkan och hyresgästutbildning. Nyckelord Föränderbarhet, flexibilitet, tekniska lösningar, ekonomi, beslutsfattande, laboratorier. ISSN Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet Omfång Svensk byggtjänst Stockholm Göteborg Malmö Umeå 08 031 040 090- 734 50 00 81 00 85 709 55 12 5910 44 sidor omslag Foto: Magnus Waller Red Ref Sven Kristiansen © Byggnadsstyrelsen 1991 Ann Westerman Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungörelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner, Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsen samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1960:799). Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Telefax Byggnadsstyrelsen 106 43 STOCKHOLM Karlavägen 100 Banergatan 30 08-783 1 0 00 104 46 build S 08-78311 80 Anpassbaralaboratoriebyggnader Innehåll Förord 1 Inledning 3 5 1.1 Syfte 5 1.2 Bakgrund 5 1.3 Begrepp 1.4 Tidigarestudierinom problemområdet 1.5 Kunskapsbehov 2 2.1 2.2 2.3 Genomförande En förstudie Avgränsningoch metoder Inventeringav lokalförändringar i universitetslaboratorier 2.4 Kostnaderför föränderbarhet 2.5 Forskningslaboratorier inom universitetetoch läkemedelsindustri 2.6 Övrigredovisningav projektet 3 Laboratoriebyggnaders planlösningoch tekniskautformning 3.1 Beskrivning av BMC -systemet 3.2 Beskrivningav semi-flexiblalaboratorierinom universitetoch läkemedelsindustri 3.3 Jämförandeanalysmellanforskningslaboratorierinom universitetoch läkemedelsindustri 4 Resultat för 4.1 Bygg- och förändringskostnader olika laboratorier 4.2 Verksamhetoch behov 4.3 Byggprocessoch fastighetsförvaltning 5 . 6 5 8 8 8 8 8 9 9 8 8 12 18 19 19 22 25 5 5.1 5.2 5.3 5.4 Diskussion Resultati sammanfattning Vad styrvalet av föränderbarhet? Hyresgästutbildning och ekonomisktansvar Förslagtill fortsattastudier 31 31 31 32 33 6 Litteratur 35 Bilagor 1 2 Byggnadsstyrelsens informationerNr T: 125 sid 3 Jämförandenuvårdeskalkylför BMC och Lab 85 Lokalförändringar på BMC och Linköpings universitet Personersom intervjuats BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 Förord Byggnadsstyrelsenhar under många år studeratanpassbarhet hos byggnader inom offentlig sektor. För tio år sedanpubliceradesrapport148,Anpassbarakontorshus. Föreliggande rapport är ytterligare ett led i arbetet att återföraerfarenheterav lokaler i användning.Rapporten redovisar resultatet av ett forskningsarbete som vi gemensamt stårför. Ann westermanharvaritprojektle- dam och särskiltarbetat med frågor som ror laboratoriebyggnadersplandispositionoch tekniska lösningarsom påverkar graden av anpassbarhet.Anders Tömqvist har studeratbehovet av lokalförändringaroch deras kostnader samt frågor som rör byggprocessen och förvaltning. Beräkningama som redovisas i bilaga 1 grundas på kalkyler av byggkostnader för olika typer av laboratorier som tagits fram av kalkylsektionen på byggnadsstyrelsens tekniska enhet genom Benny Rawet. Nuvärdesbe- 'ngama i bilaga 1 har gjorts av Arne Strand på byggnadsstyrelsensfastighetsenhet. Projektet har bekostats i lika delar av Byggnadssty- relsen och Statens råd för byggnadsforskning genom projekt 870760 - 7 Laboratoriers anpassbarhet. Ann Westerman Tekniska enheten Husbyggnadssektionen Byggnadsstyrelsen Anders Törngvist Industriplanering Chalmers Tekniska Högskola 3 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER • T: 125 1 Inledning 1.1 Syfte Struktu " detleddei mångafall till stora, ensartat utformadebyggnaderdärbyggnadsteknikeni form • Huranpassbarabehöverforskningslaboratorier Hur mycket kostar en högre anpassbarheti form av av stomme och installationer betonades. Detta intresse för anpassbar byggnadsutformning som arkitektoniskt motiv har minskat sedan 1960-talet. Behoven av olika monteringsväggar och föränderbaminstallationer? formerav anpassbarbyggnadsutformning , av kunskap • Utnyttjas fdråndringsmöjlighetema? om olika tekniska lösningars kostnad och värdeår dock • Är det skillnad på förändringsbehov och tekniska lösningar i forskningslaboratorier inom universitet och inom läkemedelsindustrin? vara? • Är det verksamhetemas organisation och beslutspro- cess som påverkarval av tekniskalösningarsnarare ån behov och ekonomi? För att få bättreunderlag för framtidainvesteringari laboratorierför högskoleforskning har byggnadsstyrel- sen initieratstudierav dessa frågor. En viktig utgångspunkt för studierna har varit att utvärderaden speciella typ av anpassbarhet som kännetecknar laboratoriema vid Biomedicinska Centrum(BMC)i Uppsala, uppförda i olikaetapperfrån1967och framåt. Byggnadsstyrelsen minstlika aktuellasom tidigare. Inom forskningssektor och tillverkningsindustri är förändringstaktenidag mycket hög. Teknik, utrustning och arbetsformerförändrassnabbt.Det kan dock ha olikakonsekvenserför kravenpå anpassbarbyggnadsutfonnning. I vissa fall kan kraven till och med minska tack vara småskalig, effektiv teknik och flexibla arbetsformer. I andrafall harkraven ökat så snabbtoch kraftigt attinteens en extremoch dyrbaranpassbarhet i formav tillexempel särskildainstallationsvåningarvarit ' "ck- liga. Ökadbetoningpå arbetsmiljöoch energihushållningharde senasteårenytterligaremodifieratde former för anpassbarhetsom ter sig lampliga och ekonomiska. Dettaframgårav en kartläggningav forskningsfronten harefterhandifrågasattom den höga fdrånderbarheten som gjorts vid avdelningen för Industriplanering,Chalpå BMC år nödvändigoch ekonomisktberättigad.Intrycket var att forskarei mer konventionella laboratorielokalerna fann en lägre grad av forånderbarhettillräck- mers tekniska högskola (CTH), Projekteringför föränd- ring,1985. lig. Forskarnavid BMC har dock alltid varit mycket Detharsåledes funnits anledningtill förnyatstudium positiva till systemet och har önskat en ordentlig utvärdering. avfunktionoch ekonomihosbyggnadermedolikatyper av anpassbarhet. I projektethar vi emellertid också velat ta upp frågor avmerallmäntintressesom rörfunktionskrav , byggprocess , byggherreorganisation och hyresgästinflytande vid laboratoriebyggande för biomedicinskoch biokemisk forskning även inom privat sektor. Därför har projektet fått st" också från Byggforskningsrådet. 1.2 Bakgrund Strukturtänkandet på 1960-talet innebar en markant betoningav byggnadstekniskanpassbarhet , inteminsti statligakontors-och högskolebyggnader . Utvärdering av dessa byggnadersfunktionoch ekonomiharsketti ganskalitenutsträckning . Monteringsväggars ekonomi främst i kontorsbyggnader har undersökts och de har i flera fall befunnits varalönsamma. Se avsnitt 1.4. Värdet av andraåtgärder för ökadallmängiltighetsåsomstörre mmshöjdochgolvbärighetharvaritsvårare attfasts " a. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 1.3 Begrepp I anslutning till framställningen i Byggnadsplanering, handbokenBygg (1981), avsnittBO1, användsbyggnadstekniskanpassbarhet som ett samlingsbegreppför egenskaperhos en byggnad som möjliggör att dess lokalerkananpassas till skiftande verksamhetskravmed eller utan förändring av lokalerna. Anpassbarhetenkan uppnås genom kombinationer av allmängiltig och förän- derbarutformning. Allmängiltigheteller generalitetavser egenskapen hos en byggnad att utan förändringav byggnadens utformningtillgodoseskiftandeverksamhetskrav. Föränderbarheteller flexibilitet avser egenskaper hos byggnaden, som medgerattlokalernakananpassas genom att förändras, d v s byggas om. Gradenav C föränderbarhet kan varieraberoendeav den byggnadstekniskautformningenav byggnadoch byggnadsdelar. 1.4 Tidigarestudierinom Att allaforskningslaboratorier måsteha en betydande gradav anpassbarhetår en sj" vklarutgångspunkt för 1.4.1 Utvärdering av monteringsväggars studien. Frågan är vilken kombination av allmängiltig- problemområdet ekonomi het och föränderbathet som erbjuderden anpassbarhet Törnqvist (1976)hargjortenutvärderingav ettindustrilaboratorium medhögföränderbarhet . Omfattandeflyttsom ärmest ändamålsenligoch ekonomiski olika fall. ningarav monterbaraväggarunder 12 års drift fanns Den föreliggandestudienavserfrämstattmed hänredovisade.Enligtfleraolikaberäkningsmetoder visade syn till teknik och ekonomijämföra olika graderav sig föränderbarheten ha utnyttjatsi en omfattningsom fdränderbarhetilabomtoriebyggnaderförbiomedicinsk motiverademerkostnaden. och biokemiskforskning. Att dennatyp av laboratorier Holter.(1980)harundersöktmonteringsvägg ari konstuderats,berorpå attde hörtill den kategoriav laborator. Materialet redovisas även i byggnadsstyrelsens raptorier som kräver mest av mediaförsörjning både av .kontorshus(1980).Ävenhärvisadesig olikaslag avvatten, avlopp,gasochel samtstoraresurser portAnpassbara fdränderbarhetenha utnyttjatsi lönsam omfattning. vad gällerventilation. Föränderbarhet underlättasav att det finns monteringsväggar jämförtmed platsbyggda mellanväggar , men också av möjlighetenatt dra fram 1.4.2 Typklassificering av laboratorielokaler tekniskförsörjningtill laboratorieinredning i olikaläInombyggnadsstyrelsen genomfördes1986-87inventegen. Men vi diskuterarockså hur en högre grad av allmängiltighet , i formav standardiserade laboratorieut- ringarav förekommande lokaltyperförlaboratorieverkrymmen med generösa mått och full teknisk försörjning samhet för de biologiska ämnenavid universiteteni kan kompensera en lägre grad av förånderbarhet. Tennenmonteringsväggarhari anslutningtill språkbruket i byggnadsstyrelsens tekniska föreskrifter, A Mark , hus och installationer , använts för att beteckna ickebärande innerväggar som kan demonteras och flyt- tas till nya lägen, till skillnad från platsbyggda väggar som rivs vid flyttning. Frånteknisk ochekonomisksynpunkt ärrfet i huvud- sak två typer av laboratoriebyggnader som jämförs. Laboratoriernapå BiomedicinskaCentrumi Uppsalafår representera ett högföränderligt, flexibelt alternativ. BMC-systemet , med monteringsväggar och installationsrännor i bjälklagen ger stora möjligheter förhyresgästerna själva attändra planlösningoch teknisk försörjring. Inom universitet och högskola för övrigt och inom läkemedelsindustrin är en annan typ av laboratorium vanlig, med lägre grad av förånderbarhet. Når det gäller disposition av skrivrum och laboratorieutrymmenmed mera skiljer sig dessa laboratorier från varandra. Men från anpassbarhetssynpunktär de likartade. Mellanväggama är platsbyggda, rörinstallationerdrages från vertikala schakt i fasad eller vid korridor över golv eller under bj " ag till arbetsb" ama. Hyresgästerna kan endast göra mycket små ändringar själva och även för byggfackmän år möjligheterna till större planlösnings- ändringar begränsade. Laboratorier med denna typ av betad Stockholm , Uppsala och Göteborg. I lokalprogram,som upprättatsav byggnadsstyrelsen, beskrivs ettrums funktion efter vad det huvudsakligen ärtänkt att inrymma av verksamhet och utrustning, till exempel fototsyntesmätningsrum eller spektmfotometerlaboratorium. Studier, som genomfördesinomprojektetav biologi-, kemi-och fysikämnenas lokaler tyder dock på,attäven omlokalerna benämnspå olika sätt, så år de att betraktasom varianterav ett ganskabegränsatantaltyplokaler,som skiljer sig genom varierandefunktionellaoch byggnadstekniskakrav. Vidare framgick attlokalbehovet för olikainstitutioner , förutomvad det gällerden sammanlagdaarean, skiljersigmellanvarandra delsnärdesgäller vilka typlokaler som förekommer och dels vilken procentuell fördelning av typlokaler institutionen nyttjar. Inventeringen år redovisad i en arbetsrapport från byggnadsstyrelsen, Westermanoch Johansson(1987): Lokaler för utbildning och forskning. Metod för be- hovsanalys. 1.4.3 Hyresgästinflytande och kostnadsstyrning i statligaoch privatabyggprojekt Etzler och Adamsson(1983)har studerathyresgästinflytandet i statliga och privata byggprojekt. Det statliga projektet var nytt laboratorium för arbetsmedicinska filialeni Umeå. Enligt rapportenvar det byggnadsstyrelsen som främst hävdade krav på anpassbarhet,som dock belades till måttsystematik, rymliga installations- föränderbarhet kallas i den fortsatta fram s °' - schakt , och vent lationsvindar och rörkulvertar längs ningen med en gemensam term för semi-flexibla. En laboratorielokalernai två plan. Mellanväggar var platsbyggda.Hyresgästernakunderpåverkabyggnadenshel- nånnare teknisk och funktionell beskrivning av olika laboratorier som ingått i undersökning ges i kapitel 3. 6 hetsutformning , våningsantal och dylikti viss mån, men BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONEg • T: 125 detaljerna,rummensstorlekoch' ' g medmeravar 1.5 Kunskapsbehov hårtnormeradeoch begränsadeav kostnadsschabloner. Byggnadsstyrelsenstödde sig därvid på erfarenheter Tidigarestudierpekarsåledespå vissa oklaraoch motstridigadrag när det gäller val av byggnadsteknisk frånnyligen uppfördalaboratoriebyggnaderav liknande anpassbarhet i laboratorier . I statligalaboratoriebyggnatyp. Landbergmed flera(1978)hargjortingåendeteoretiska och empiriska studier av projekteringsförloppet blandannatförFOA 4 i Umeå med storandellaboratorielokaler. Hår framförde hyresgästerna i sin verksamhetsbeskrivning behovet av "flexibilitet" hos lokalerna, der kan hyresgäster inbördes och i förhållandetill bygg- nadsstyrelsentydligenha olika uppfattningom behov och typ av anpassbarhet . Oberoendeav dettakanockså arkitekterna föreslåutformningmed olika betoningpå anpassbarhet. Ekonomiska utvärderingarav monteringsväggar tyByggnadsstyrelsenupprätthöllde gängse normkraven, der på attde oftakanbetraktassom ekonomisktmotivesomäveng" de en anpassbarbyggnadsutfomning. Rapportförfattarna menardock att ökatpersonalinflytande rade,mendetåroklartomsådanautvärderingarutnyttlas vid nybyggnad. Redovisadefallstudierav byggprocesförsvårasav dennabundenhettill generellaoch typisesen antyder att ekonomiska kalkyler främst ger totalraradelösningar. Kravfrånhyresgästeroch centraltnormaroch schablonkostnader på detaljnivå. meradekravmåstej " as sammantill en standardsom ger sämre utfall från hyresgästens synpunkt. l en jämoch projektöAndra intryck tyder på attbyggherrars förande analys av fyra parallellskisser till anläggningen rersegna erfarenheteri realitetenpåverkarutfommnings- klassades också det valda enplansalternativetsom "specifikt"snarareångenerellt. Anläggningenhadeviss beslutenpå ett informelltsätt.Man haren uppfattning föränderbarheti laboratoriedelarnagenom teknisk försörjningvia både källare och vind, men ett par andra, dessa i olika byggen utan attkunnage en systematisk bortvaldaalternativhademer av repetitiv, strukturalistisk bygglådek " . Den specifika lösningen valdes trots atthyresgästen i detta fall fick betala hyra frånegna anslagochville diskuteraetapputbyggnad och alternativ användning av tomma lokaler. 1.4.4 Ekonomi och organisation vid beslut om byggnadsinvesteringar om vad som ärbra och billiga lösningar och håller sig till ekonomiskjämförelse och utvärdering som grund. Det kunskapsbehov som avtecknar sig mot denna bakgrundoch som vi i dennastudieinriktatoss mot år studiumavbyggnadstekniskanpassbarhet inomen bred ram. Vi har inte stannat vid att studera kostnader och olika tekniska lösningar för anpassbarheti forskningslaboratorier utan även i studien inbegripit former för beslutsfattande hos aktörerinom olika typer av organi- sationer. Bröchner (1978) har studerat beslut om modemisering Tekniskstanoch ombyggnadav äldreflerbostadshus. dardoch däravföljandebehov avupprustning,ägarens finansiella möjligheter och administrativa kompetens räcker enligt hans studie inte för att förklara ombyggnadsfrekvensen. För olika ägare, privatpersoner och industriföretagsåväl som bygg- och fastighetsföretag finns personliga och organisatoriskaomständigheter som också påverkar investeringsbesluten. Även Lund- ström(1985) pekarpå ägarformensbetydelse för ombyggnadav flerbostadshus. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 7 2 Genomförande 2.1 En förstudie Verksamhetoch lokalutfomlninghos de högförånderliga laboatoriema vid BMC studerades och jämfördes med Lab 85 vid Karolinskainstitutet(Kl), Stockholm, samtett nyuppförtforskningslaboratorium , LS förBioteknikAB inom Pharmaciasanläggningi Boländerna, Uppsala. Iakttagelsemaunderdennaförstudiepresenterades och diskuterades vid ett v " besökt seminarium på i februari1987därrepresentanter för byggnadsstyrelsen byggnadsekonomiskforskning, byggherrar , hyresgäster, lokalförvaltare samt projektörerav forskningslabo- ratorierinomuniversitetoch lä emedelsindustri deltog. Som ett resultatav fdrstudienutarbetadesettprogramför fortsattastudier.Projektetkunde finansierasinomramen för en samarbetsavtalmellan byggnadsstyrelsenoch Byggforskningsrådet. Övriga metoder, främstrimingsgranskning och ekonomiska kalkyler av olika slag beskrivsnärmarei följande kapitel och bilagor. 2.3 Inventeringav lokalförändringar i universitetslaboratorier Under sommaren och hösten 1987 gjordes en invente- ringavverksamhetsförändringar och omdispositioneri laboratorielokaler vid BMC i Uppsala och vid Linkö- pings universitet. Se bilaga 2. Förändringarna sedan uppförandet1968respektive1971kartladesgenomstudier av revideraderitningaroch lokalinventeringar. Byggnadsförvaltare och hyresgåstervidde olikainstitutionemaintervjuadesom behoven av och formemaför utnyttjandet av förånderbarheten. En sammanfattning av resultatenåterfinnsförutomi bilaga2 i avsnitt4.1.2. 2.2 Avgränsningar och metoder Efter förstudier kunde projektets målsättningaroch avgrånsningarpreciseras. En avgränsninggjordestill flervåningslaboratorier för biomedicinsk och biokemisk forskning inom både universitet och l" emedelsindustri. I enplanslabomtorier är hög föränderbarhet relativt lätt att uppnå. Skillnadernai teknik och kostnader för olika grad av f iränderbarhetblir mer påtagliga i flervåningslaboratorier. Valet av undersöktalaboratorierinom universitet och industri styrdes i övrigt av önskemålet att de skulle 2.4 Kostnader för föränderbarhet I en kalkyl jämfördes byggnadskostnaderna för de delar som påverkade fdränderbarheteni två laboratorier.Det ena var BMC som genom flyttbaramonteringsväggar och särskiltutformadestomelementoch installationssystemhadeuppnåtten hög gradav föränderbarhet. Det andralaboratoriet vardetnyuppfdrdaLab85 somharen merkonventionellutfonnningmed platsbyggdaväggar och rördragningöver golv. Resultatetav dennakostnadsjämförelse redovisas i bilaga 1 samt i avsnitt 4.1.1. varauppfördaunderde senastetio åren, så erfarenheter frånbeslutsprocessoch projekteringskullevaramöjliga atterinrasig hos de berörda. De kartlagdalokalförändringarna inom BMC gav underlag förbe räkning också av föränndringskosmaderna under24 årsdrift. Ombyggnadskostnaderna förmotAnpassbarheten skulle analyserasfrämstmed avsesvarandelokalförändringar inom Lab 85 kalkylerades ende på verksamhetsbehov , tekniska lösningar och . Summanav byggnadsmed hjälpavnågraantaganden byggnadsekonomiska aspekter. Men ävenbyggprocess, kostnaderför de bägge laboratoriemajämfördesi en byggherreorganisation och formerför beslutsfattande nuvärdeskalkyl somredovisasi bilaga1 samti sammanochfinansieringskulleundersökas. Förstudienhadegett fattningi avsnitt4.1.2. vid handenattenbarttekniskaoch ekonomiskaaspekter intekundeförklaraskillnaderi val avlaboratorieutformning.Någon djupgåendekritiskanalysav dessaorganisatoriskaförhållandenhardockintekunnatgöras.Uppgifterharsamlats in genom struktureradeintervjuermed representanterför byggherre, hyresgäst, lokalförvaltare och projektörer . Se bilaga3 för en personförteckning. 8 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T:125 25 Forskningslaboratorier inom universitetetoch läkemedelsindustri Fördjupadestudierav laboratorieutformningoch teknis- ka lösningarmed olika gradav föränderbarhet gjordes genom besök på ett antal forskningslaboratorier för biomedicinsk och biokemisk forskning inom universitet och läkemedelsindustri. För att kartlägga verksamhet, förändringsbehov, byggprocess , lokalförvaltning, hy- resgästmedverkanmed mera intervjuadesi samband därmedbyggnadschefer , projektledare, lokalförvaltare, hyresgästersamtprojektörer. FörutomBiomedicinskaCentrumi Uppsalaharföljandelaboratorierbesökts: Lab 85, Karolinska Institutet (Kl), Stockholm Arrheniuslaborator Temaför kemi- och biologiinstitutionema, Stockholms universitet Laboratoriumför institutionen för cellbiologi, Häl- souniversitetetvid Regionsjukhuseti Linköping .. medelsindstri: L5-laboratoriet, Pharmacia Bioteknik AB , Bolän- derna, Uppsala Kemilaboratorium, Pharmacia Leo Therapeutics AB, Helsingborg Farmacilabortorium89, Astra Draco, Lund BioCarb AB , Ideon, Lund Enbeskrivningoch analysavlaboratoriemas utformning och typ av anpassbarhet redovisas i kapitel 3. Verksamhetochföråndringsbehov beskrivs i avsnitt4.2, byggprocessoch fastighetsförvaltning i avsnitt4.3. 2.6 Övrigredovisning av projektet I maj 1989 redovisadesprojektetspreliminäraresultat vid ett seminarium med representanterför byggherrar, hyresgästeroch projektörersamt byggnadsekonomisk forskning. En sammanfattning av projektetspreliminära resultati engelskspråkig version presenteradesockså vid ett internationellt symposium om industribyggande i Stockholm i augusti 1989. En bearbetad version av denna uppsats presenteras vid en konferens i Glasgow: "Facilities Management International"i april 1990. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T:125 9 3 Laboratoriebyggnaders planlösning och tekniskautformning 3.1 Beskrivning av BMC-systemet Planlösning BMC irravsettiförstahund förmedicinsk, farmaceutisk, TRAVE TRAVE naturvetenskapligoch veterinärmedicinskforskning. FNSTERVÅGG Utöver sådana areor, som hör till institutioner, finns utrymmenför gemensammaverksamhetertill exempel central administration, verkstäder, djurhus. En anledning till att institutionerna sammanförts till ett gemensamt byggnadskomplex ärönskan attstimulera ideutbytet mellan lärare, forskare och studenter. En annan är att låta skilda verksamhetsgrenar genom sambruk få tillgång till störreresurserav gemensamma lokaler, I denna undersökning studeras och beskrivs dock endast f örhållandena i ettnormalt våningsplan, som rymmertypisera- a GOLV ; i i EXEMPEL PÅ LABORATORIEVOLYM ;'-"-----"o q dD ALTERNATIVA TVRRVAGGS POSITIONER --------------, . i ALTERNATIVA 1VAKVAGGS POSITIONER de laboratorier. Ett sådantlaboratorieplanhar ett rumsdjuppå 7,8 meter. Rumsbredden utgörs av multiplar av 3 meter respektive3,6 meter, som ärmåttenpå såkallade traveer, vilka går från fasad till fasad. w 0 SCHAIa OCH N PaAKBREDD 0 Intill en genomgående korridor är de vertikala instal- lationsschakten placerade, se figur 1. I övrigt är det möjligt att i alla delar av hela planet anknyta till vatten-, avlopps-och luft/gas-systemen,det vill säga hela rums- '^RRIDO&$REDD KORRIDORVÄGGS POSITIDN ytan är möjlig att använda för laboratorieverksamhet. Det är också möjligt att stiffia laboratoriebänkar mot fönstervägg och ändå fritt disponera rumsytan innanför. Detta möjliggörs av att installationema är dragna i horisontella rännor i bjälklagens översida. På motsvarandesätt är laboratoriekraftdrageni horisontellarännor i bjälklagens undersida. Se figur 2. ALTERNATIVA TVÅRVAGGS POSITIONER QD Teknisk utformning TöNS?ERVRGG Den tekniskautformningenär exempelpå ett flexibelt system. Bjälklag, pelare och balkar är uppfördaav fabrikstillverkadebetongelement. Bj" agselementen som spännerfrånfasadtill fasadharen speciellutformning, se figur2. De fdrtillverkade mellanväggselementen är demonterbaraoch kan återanvändas och möjliga att sätta upp ochtaned utan att det dammar. De fästs med spännfjäd- rarmotbalkama. Genomatthorisontelltdragnamedia och elkablar ligger i golv- respektive takrännor, kan mellanväggarplacerasoberoendeav dessa installatiolo 3000 5KOO RUMSBREDD RUMSBREDD Figur 1 Ett utsnitt omfattande två traväer av ett generellt laboratorieplan enligt BMC-systemet. Benämningen trave används för en volym som omsluts av två motsatta ytterväggar, golv och tak samt två närliggande väggpositioner. Av figuren framgår placering av schakt och korridor samt alternativa placeringar av tvärväggarna. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER • T: 125 ner.Mellanväggamasplaceringstyrsdock av modulanpassning,blandannatmedhånsyntillde standardiserade och modulanpassadeinredningsenhetema. Utrymmetmellanbj" agetochundertaket tjänstgör som tilluftskanal. Frånluften sugs genom i undertaket placerade kontrollventiler och därefter in i en frånlufts- kanal, somårplaceradovanundertaket .Tilluftentillförs med ett utpräglat lågtryckssystem . Laboratoriekraftär förinstallerad i varje laboratorievolym. Uttag år fästade påelstegei taket.Uttagscentralerår vanligtvisfästadepå väggskenoma. På väggskenomakan, förutomkablar, strömställare och uttagspaneler, även fästas ett flertal inredningsenheter. Ledningarframtill kranarför media, utom gas och varmvatten , år utfördaav slangarav plasticeradeförglödgade kopparrör , så kalladePrisolrör, vilka ligger skyddadei golv 'rånnorna. Det tekniska systemet och modulsamordningen möjliggör att såväl enkla som mer genomgripande föränd- Figur 2 Genomskärningsbild visande de bärande elementen , pelare (1,2) och balk (5) samt delar av laboratorierum . Pelarna är utformade så att schakt bildas för såväl ventilation som ledningar av olika slag. 8alkama har konstruerats med horisontala rännor för ledningar på ö ver- och undersida. De övre är avsedda för avlopp och medialedningar av olika slag . De undre ger plats för elledningar. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 pelare med tilluftsschakt pelare med frånluftsschakt schakt för sanitet schakt för el balk golvränn täcklockför golvränna takränna elstegar kran för sanitet i schakt medialedningar hål över golvränna mellanväggselement montageskena instailationshylla uttagsdosaför elkraft laboratorieuttagscentral dragskåp rör för frånluft ringarav rumsdispositionoch tekniskförsörjningi stor utsträckning kan genomföras av hyresgästerna själva. utbyggnadsetappernapå BMC harman fått dispens från För mer omfattandeomdisponeringaranlitasdock särskildpersonal. dessa krav. Röklås i de vertikalaschaktensamtbrandsektioneringav korridorenhar ökat brandsäkerheten utanallvarligareins " ' gari flexibiliteten. Den öppna planlösningen, som BMC-systemet möj- liggör, strideregentligenmot de nya nomlkravenpå brandcellerom högst 200 kvadratmeter . Vid senaste BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 BMC-systemet har, med få modifieringar, också använtsvid Hälsouniversitetet i Linköping. 11 3.2 Beskrivning av semi-flexibla laboratorierinom universitet och läkemedelsindustri. I ett semi -flexibeltlaboratoriumharman valt en lägre gradav föränderbarhet jämförtmed det flexibla.Vissa förändringar kan varaförutseddaoch förberedda,som till exempelmöjlighetenattkunnautnyttjalaboratoriekraft eller kunna tillföra nya media via tillräckligt rym- liga schakt inom viss laboratoriearea utan att behöva ärmanhänvisad byggaom. Men förandraförändringar till att, med hjälp av fackfolk, göra mer eller mindre kostsammaoch arbetskrävande ombyggnader. Det finns olika typer av semi-flexibla laboratorier. Det som skiljerdem åt, åravvilken orsak man måste byggaomochpåvadsättombyggnader måstegöras.Det är i kombinationen av allmängiltighet och förännderbarhet i tekniskt avseende olika semi-flexibla laboratorier skiljer sig. Planlösningar i forskningslaboratoriervid universitet och högskolorkännetecknas vanligen av attvertikala installationsschakt placeras längs mittkorridorens ena sida.Korridorenliggerexcentriskti planen,så attrumsdjupetpå ena sidanblirkortareoch rumsdjupetpå den andrasidan, schaktsidan , blir längre. Sidan med de djuparemåttenrymmerlaboratorier och denandrasidan vanligen skrivrum eller andra lokaler utan behov av media, se figur3. Det innebårattmanfrånbörjanbestämtplaceringen och fördelningenper våningsplanmellanlaboratoreiarea och annan, icke mediaförsörjd area. I de fall omdisponeringari förhållandetill den " ta lokalanvändning- en skagöras, som attmediafdrsörja sådanarea, som inte varit avsedd för laboratorieverksamhet , krävs ofta att ingreppgörsi byggnadsstommen , vilketårbådetidskrävandeoch dyrbart. I både flexibla respektive semi-flexiblalaboratorier finns generella vertikala schakt. I det semi-flexibla laboratorietdras rör från de vertikala schakten i varje plan ovan golv och under bänkinredningen, i stället för i rännor,vilket göratten mellanväggparallellmedkorridorenmåste genombrytasav ledningsstråken,som går över golvnivå. Mellanväggenkan därmedinte återanvändas, se figur4. Man kan inte, av samma sk" som ovan, göra så kalladeöbord,d v s bordsornäråtkomligafrånallahåll, i semi-flexibla laboratorier. I de semi-flexibla laboratoriernaansluts horisontella turdragningar till stammamapåkonventionelltsått,som måstegörasav fackfolk, men i de flexibla, typ BMC,år stammama klaraför inkoppling av de mjuka Priso °'ren, ett arbetsmoment som i vissa fall, som i BMC, kan utföras av personer, som fått särskilt tillstånd. 12 Figur 3 Ofta förekommande planlösning för ett forskningslaboratorium vid universitet och högskolor . Korridoren ligger excentriskti planen. På schaktsidanfinnslaboratorieroch på den andra sidan - om det är ett semi4lexibelt laboratorium - skrivrum. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 3-6 MET€ ,-s ME-r., J'Ltj7 6 1 LLr ,Z DfA6ur JE't11.-T 11.U' ' 'J.:,oee VÅ7 ?.JK VXT i cCn PN 9,4P,A D2ÄGs1;Zt: \ St+ it I JK , v c- ,i+2 Figur 4 Tvärsektiongenom laboratoriedelen i ett semi -flexibelt laboratorium. Från de vertikala schakten dras rör ovan golv och under bänkinredning Figur5 För att möjliggöraatt dra fram media även tillskrivrumssidan i ett semi-flexibelt laboratorium, kan ett slavschakt eller mediaplint installeras i korridoren. Från slavschaktet ansluts ledningaroch avlopp tillde vertikalaschakten via korridortaki våningenunder. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T; 125 13 Mellanväggama i semi-flexibla laboratorierår vanligtvis lätt rivbars gipsväggar. I de hel-flexibla anvånder manprefabricerade montertaraväggelement. Exempel på ett semi-flexibeltlaboratoriuminom universitetssektom är Lab$5, Karolinska institutet.Se Figur 6 . De vertikala schakten ligger invid korridoren medlaboratoriesidan vid sammasidasom schaktenoch med skrivrumssidapå andrasidenkorridoren.Laboratoriesidanförsörjsvia ledningsdragningar frånschakten vid korridorvägg . Om mediaoch avloppmåstetillföras skrivrumssidan måstedet ske genomhåltagningi bjälklaget och anslutningav media och avlopptill schakti våningenunder. För attundvikasådanagenomfdringar kan man i förväg installera så kallade slavschaktvid korridorpå skrivmmssidan, se figur 5, som man gjorttill exempeli SverigesGeologiskaUndersökningar i Uppsala. Arrheniuslaboratoriet vid Stockholms universitet, byggt i huvudsak av förtillverkadebetongelement, ärrett exempelpå ett laboratorium med hög generaliteti plan, detvillsägaallareaarförberedd förlaboratorieverksamhet och öbord kan göras, men med semiflexibilitet i teknisktavseende. Ett laboratorieplan har normalten mittkorridor , excentrisk placerad, så att det på ena sidan bildas7,5 meterdjuparumoch på den andra5,7 meter djupa.Laboratorier kan inredassåväl i den djupasom i den grunda rumsfilen. Se figur 7. Detta kan ske genom attvartoch ett av de vertikalaschakten,belägnapå var sjättemeteribyggnadensmitt,försörjerentremetersmodul åtvarjehållmed luft, vatten, gas, tryckluft och kyla. Media tas ut från schakten vid tak.Sken- och konsolsys- tempåvaggar, alternativtpå friståendestolpar, bärolika medialedningarvidare dit de behövs. Något som begrån- sar flexibiliteten, ar att avloppenmåste dras genom underliggandevåning till installationsschakten, vilket innebäratthåltagningarmåste göras bjålklagen. Figur 5 De forskningslaboratorier inom läkemedelsindu- Typisktlaboratorieplani Lab85, Kl. På schaktsidanav korridoren strin,som vi studerat,skiljersig frånuniversitetslabora- ligger laboratorier och på den andra skrivrum. tonema liksom sinsemellannårdet gällerplandispositionenoch på olika sätt i tekniskfdrsörjning . När det Varjelaboratoriemodul(lab - skrivplats- förråd) gäller gradenav fdränderbarhethar vi emellertid funnit innehåller samordnade installationer: inredning-luftbeattde tydligtskiljersig fråndet flexiblaBMC-systemet. handling- rör- el enligtett grundsystem:grundventilaLaboratoriebyggnadenL5 , PharrnaciaBioteknikAB tion, forceradventilation,fönsterapparater, kyla från i Uppsala, är byggd i tre våningar. Byggnadenhartvå luftkylare(enstakarum)samtspecialsystem. Allaventilängsgåendekorridorerkringen mörkkärna,som rymlationssystemgårfrånschaktenvia mittzonentill labomerdelsmörkaservicelokalerochdelstrestoravertikala ratoriedelama i synligakanalerundertak.Dragskåpstätinstallationsschakt . På ett våningsplanfinns normalt hetenökaruppåtibyggnadenpågrundavattmankandra platsför 12 laboratoriermed intilliggandeskrivplatsut- tätare med frånluftskanaler i plan tre, som är beläget rymmevid fdnsteroch mörka sekundärytorvid korridor. I vardera änden av våningsplanet finns en mindre del under flitvåningen. med skrivrumoch personalrum , se figur 8. Byggnaden ärförseddmed utvändigan" utrymningsbalkonger och trapporvid laboratoriedelen. Fördelningen av rör inom laboratoriedelarna sker frånrörstråki korridortakenvia tak till laboratoriemodulen ovanför. Mellan pelare vid korridorens innerväggar 14 Se figur 9. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER •T:125 • f f f •1 • r 'i___!_. • 1 _. ! _._._._A ._._._.J._._._.!._.__. • 1 Figur 7 Laboratorieplani två flyglari Arrheniuslaboratorietvid Stockholms universitet. Schakten, som ligger centriskt i planen, försörjer hela planet med media.1 den ena flygeln har korridoren placerats vid schakten och i den andra vid fasadvägg. Figur 8 Typiskt laboratorieplan i Laboratoriebyggnaden L5, Pharmacia Bioteknik AB i Uppsala. Byggnaden har två längsgående korridorer kring en mörk kärna, som rymmer dels mörka servicelokaler och dels tre stora vertikala schakt. Tillvarje laboratorium hör ett skrivrum vid fasad och ett fönsterlöst serviceutrymme.) vardera änden på planen finns ytterligare skrivrum och personalrum. Figur 9 Sektion genom Laboratoriebyggnaden L5 visande fläktrummets placering ovanför de tre laboratorieplanen. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 15 -----------1i 11 1 L..____..__ 1 --•-------- .4 Figur 10 Sektion genom Kemihus79, för Pharmacia/Leo Therapeutics AB i Helsingborg, visande fläktvåningens placering ovanför de två laboratorieplanen. finns generellten zon för vertikaladragningar av avlopp, kylledningar med mera. Anläggningen kraftförsörjs via ett fördelningsställverk placerat på plan 2. Centralerår i huvudsak placerade i nischer i korridor. Ledningar, är förlagdapå ledningsännor, i armatirskenor och utanpåliggandepå vägg till anslutningspunkter inom respektive plan. Laboratoriebyggnaden, Kemihus 79, för Pharmacia/Leo TherapeuticsAB i Helsingborg, år byggdi två laboratorieplan och en fläktvåning. Se figur 10. I ett laboratorieplan finns två långsgående korridorer samt några kortare tvärgående korridorer. Vertikala ventilationsschakt ar placerade utmed de långsgående komdoremas ena sida. Emellan korridorerna finns dels öppna gårdar och dels chefsrum,pausrum,förråd med mera. Se figur 11. Ett standardlaboratorium är avsett för 2 personer, som delar på en laboratoriedel. Var och en har ett litet eget skrivrum. Av s" erhetsskal har skrivrummen placerats med direktutgång till korridoren. Från laboratoriedelen kan man nå en utvändig n" utrymningsbalkong. Laboratoriebyggnaden, Farmacilab 89, för Astra Draco i Lund, år byggd i två laboratorieplan med en fläktvåning. Laboratoriebyggnadenbestår av en tillverkningsdel, en laboratoriedel och en avdelning för personal, administration med mera. 16 Laboratoriedelen har en mittkorridor med vertikala installationsschaktutmed ena sidan. På ömse sidor om korridoren ligger ett antal standardmodulervilka består av ett laboratorium, tre små och ett större skrivrum utmed fasad samt ett servicerummot korridoren,se figur 12. Planen visar tydligt att man funnit att arbetsgrupper om fyra personer är lämplig för verksamheten. Kemihus79 och Farmacilab89 har en låg grad av planflexibilitetsom kompenseras av en inbyggd laboratoriegeneralitet i den bemärkelsen att stora installationsvåningar ovanför endast två laboratorieplan gör det relativtlätt att göra förändringarnär det Bållermediaförsörjningen. Genom att var ans där garanterad eget skrivrum och tillgång till erforderlig laboratorieplats med hög standard når det gäller inredning, har man planerat för att inte behöva ställasinför krav på ombyggnad under en relativt lång tid. Båda laboratoriebyggnadema år också planerade både för säkerheten och för att åstadkomma extra miljövärden, som cafeteria/pausrum, planterade gårdar och dylikt. 1 laboratoriebyggnaden;HusB, inom kvarteret Ideon, Lund, har bland annat BioCarb laboratorielokaler. Laboratoriebyggnaden är byggd i tre plan. De relativt smala och långa våningsplanenår utformade med trapp- hus i vardera änden och ett i mitten. Samtliga vertikala installationsschakt ligger i fasadliv. Någon markerad mittkorridor finns inte, utan all area kan vid behov användas för laboratorieverksamhet eller annan verk- BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER • T: 125 hrJ I 1 Figur 11 Ett laboratorieplani Kemihus79är uppbyggt kring två inre gårdar. Tillvarje laboratoriumhör två mindre skrivrum intillkorridoren. Nödutrymningsbalkonger intilllaboratorierna. s I Figur 12 Laboratorieplani Farmacilab89,förAstra Draco i Lund. Tillverkningsdelen- 1planen ofylld- laboratoriedelen och administrationsdelen samt lunch- och kafferummet i hörnet ovanför entren. Tillvarje laboratoriumhör tre små och ett större skrivrum vid fasad samt ett servicerummot korridoren. fl' i samhet, vilket gör att planen är mycket anpassbar till olika behov , vilket varit en viktig förutsättning. Olika hyresgästerkan avlösavarandra,allamed olikakravpå lokaldisposition.Se figur 13. Figur 13 Ett laboratorieplani Hus 8 , kvarteretldeon, Lund. Samtliga schakt liggeri fasad, vilketgör att det finnsfrihetatt disponera laboratoriearean efter behov. Att schakten lagts i fasadliv beror också på att bygg- nadenarbyggdmedprefabricerade bj" ag i vilkaman inte velat göra håltagningar. I schakten, som ligger med 6 meter, går all försörjning utom tilluften, som är drageni taketsmittzon. Attlaboratoriet ändåkanbetraktas, som ett semi-flexibeltlaboratorium berorpå attalla ombyggnadsarbeten måste utföras med hjälp av fackfolk. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 17 3.3 Jämförandeanalysmellan forskningslaboratorier inom universitetoch läkemedels- industri Vissa egenskaper, som har betydelse fdr den tekniska anpassbarhetenhos de studeradebyggnaderna,har sammanställts i diagramform och visas nedan i figur 14. Något som är gemensamtför industrilaboratorie- byggnaderna är att de flesta är byggda med firre antal våningar, 2 - 3 våningar, än universitetslaboratorierna. En anledningtill detta kan vara att fläktkapacitetenper rumsenhet ökar ju färrevåningar man har och att föränd- ringar i mediaförsörjning är lättare att göra. En annan anledningkan vara attman i industrilaboratoriemaarbetar med farligare substanser och att krav på nödutrymning för personalens säkerhet är större. figur 14. Forskningslaboratorier Antal vån lab Skrivrumsplatser Flexibilitet/ anpassbarhet Schaktplacering Mediaförsörjning Avlopp BMC, Uppsala 4- 5 var som helst föränderbar rumsdisposition och teknisk försörjning, monteringsväggar i korridor i golvränna i golvränna Hälsouniversitet, Linköping 5 var som helst föränderbar rumsdisposition och teknisk försörjning, monteringsväggar i korridor i golvränna i golvränna Lab 85, Kl, Solna 4 skrivrumssida generella labmoduler med delvis föränderbar teknisk försörjning i korridor över golv över golv Arrheniuslab, Frescati 5 var som helst föränderbar rumsdis- i korridor över golv under golv i korridor över golv undergolv i korrdor över golv under golv position med delvis föränderbar teknisk försörjning Industrilaboratorier L5, Pharmacia, Uppsala Leo, Helsingborg 3 2 1 skrivrumper generella labmoduler lab med delvis föränderbar teknisk försörjning 2 skrivrumvid generella labmoduler korridorper lab med delvis föränderbar teknisk försörjning 1 Draco, Lund 2 4 skrivrum vid fönsterperlab generella labmoduler med delvisföränderbar tekniskförsörjning i korridor över golv över golv Ideon, Lund 3 var som helst förändebar rumsdispostion med delvis föränderbar teknisk försörjning i yttervägg över golv över golv 8 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER • T: 125 4 Resultat 4.1 Bygg- och förändringskostnader för olika laboratorier 4.1.1 Byggkostnader En högre teknisk anpassbarhet medför normalt högre byggkostnader . Det gäller bådeen generellutformning med större mått på rumshöjder, schakt och kanaler och föränderbarhet i form av demonterbara väggaroch installationsdelar. En ekonomisk utvärdering av monteringsväggarjämfört med platsbyggda väggar i ett indu- strilaboratorium pekar på merkostnaderför saluförda monteringsväggarpå 55 - 70% och för specialritade elementpå tre gångerkostnadenför platsbyggdagipsväggar. Den högre föränderbarhetenpå BMC har även förutsatt anpassad utformning av bjä kiag och pelare, lagerhållning av specialutformade väggelement , turdelar, lock, skenor, beslag och skruvar . Byggnadsstyrelsens kalkylsektion har gjort en jämförande kalkyl av s" ost- der för grundläggning,ytterväggar , yttertak,trapphus och centralaserviceutrymmen. Inredningi form av skåp och bänkaräri hög gradstandardiserad och antogsvara till kostnadernalikvärdig i de båda laboratorieplanen. Installationsstandarden nårdet gälldekapacitetoch uttagstäthetför vårme, ventilation, roroch el antogs lika. Dettagälldeävenbelysningen.Däremot studeradesnoggrant de olika systemen för distribution av teknisk försörjning som våningsplanen på de jämförda laboratori- emauppvisade. Dessainstallationsdelarär ju avgörande för den typ av föränderbarhetsom skulle undersökas. Antaletmellanväggaroch dörrarlikställdes. Uttagstäthet för rör och el hämtades från den aktuella planlösningeni Lab85ochprojiceradespåBMC-planet.Nårdet gällde belysning gjorde man tvärtomoch överförde kostnadernaper kvadratmeter för armaturerfrån BMC på Lab85. jämfört med ett nadema för BMC:s föränderbarhet På detta sätt räknades fram en total kostnad för byggdelar och installationer på respektive våningsplan. Våningsplanen hade också olika storlek. Den totala konventionellt forskningslaboratoriumav semi-flexibel typ. Se bilaga 1. kostnadenräknadesdärförom attgala enbruksarea på i bägge fallen. 700 kvadratmeter Som exempelpå ett semi-flexibeltlaboratorium valdes det " 'gennyuppfördaLab85, avsettförbiomedicinsk forskningav sammaslag som förekommerpå Till den resulterandematerial- och arbetskostnaden för byggarbetenalades sedan procentuellapåslag för lönebikostnader , arbetsledningochbyggmästararvode. BMC. Byggnaden har fem plan och laboratorieutrym- De resulterandekostnaderna redovisas i tabell 4.1.1. men på ca 2 500 kvadratmeter . På BMC som är en avsevärtstörreanläggningvaldes ett våningsplani en senareutbyggnadsetapp såattverksamhetoch lokaldisposition i största möjliga mån skulle vara lika ett av väningsplanenpå Lab85. För bägge laboratoriemafannsviss dokumentation av de verkligabyggnadskostnaderna . Dennahadedock intedendetaljeringsgrad sombehövdeshär.De historiska byggnadskostnaderna är också erfarenhetsmässigt starktpåverkade av byggkonjunktur och marknadsläge vid upphandlingstillfället och inte heller av den anledningen lämpliga för en principiell jämförelse av det här Tabell4.1.1 Entreprenadkostnader för byggdelarsompåverkar föränderbarheten , räknat på våningsplan om 700 kvadratmeter bruttoarea arbetsrum inklusive apparatrum, förråd, konferensrum, exklusive utrymmen för kommunikation, personal och drift, (BRA). Differens Entreprenad BMC Lab 85 Bygg 2 455 2200 WS 399 375 El 340 390 Summa 3194 kkr 2 965 kkr 229 kkr 4 563 kr/m2 4 236 kr/m2 327 kr/m2 slaget. Huvudprincipenvar attendast de byggnadsdelar som hadebetydelseför gradenav föränderbarhet kostnadskalkylerades. I övrigt likstä ldes utfomining och kostna- derförde bådalaboratoriema ävenom de i realitetenvar olika.Såledesmedräknades i dennakalkylinte kosmaBYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T; 125 I prisläget då kalkylen gjordes (feb 1988) kan den totalabyggkostnadenför ett forskningslaboratorium av denna typ sättas till ca 10 000 kr per kvadratmeter. Merkostnadenför den ökade flexibilitetensom BMC erbjuderligger såledesomkring3 %. 1n I byggentreprenaden ligger merkosmademapå mer komplicerad formsättning av golvbalk och schakt, avtäckning av golvrännor samt demonterbaramellanväg- gari hela blockjämförtmed gipsväggarsom byggs på plats. På ventilationssidanhar BMC mindre kanalisationskostnaderför tilluften tack vare attden förs frånschakten direkti undertaket som fungerar som tryckkammare. Å andrasidanhar fler tillufts-och frånluftsddon fåttmonska terasi dettaundertakför attvarjelaboratoriemodul kunnaförsörjas.Rörinstallationema blir markantdyrare påBMCgenomattutbyggnadoch förändringförbereds medpåsticksrör , proppningaroch avstängningsventil i schakten. Merkostnadenpå dessa delar ligger kring 40%. Totalt stannardock merkostnadenför VVS-instal- lationerpå 6%. Elinstallationerna år det enda som blir billigarepå BMC.Det berorpå mindregradav inkapsling. Resultatetav dennateoretiskakalkyl ansågsså intressantattförsökgjordesattbedömamerkostnaden vid omprojektering av ett par aktuella statliga laboratorier för mikrobiologisk forskning på Kl sam Lantbruksuniversitetet i Ultuna. Dessa laboratorier var av semiflexibel typ. En kalkyl av merkostnadema slutade på högreandelar, 6 -10%®. Ett försök till analys av skillnaderna i kalkylresultat visade på förutsättningarsom kunde medföra onormalt stora merkostnader för laboratoriet vid Kl. Det ska byggassammanmedbefintligbyggnadsomharväxlande våningshöjder . Full tillämpningav BMC-systemet kräveren någothögre,enhetligrumshöjdoch följaktligen speciella anslutningar till befintliga våningsplan. Lokalprogrammetärrhårt bantatoch det förrådsutrymme som behövs för lagring av komponenter i BMC-syste- passmycketattkosmademaförframföralltinköpavnya komponenteri systemetteddesig myckethöga. Mendet var inte praktisktmöjligt att i den ekonomiska redovisningen tjugo årtillbaka fasa ut vilka inköp och ombygg- nadsarbetensom gälltjust BMC. Däremot visade det sig att möjligt att göra en ganska god uppskattningav vilka ändradeplanlösningarsom genomförtspå BMC. Se bilaga 2, som även redovisar förändringar i högföränderliga laboratorielokaler för tekniskfakultetvid Linköpingsuniversitet.Dessutom finns det kostnadsuppgifter på storaombyggnadsarbeten som genomförtspå BMC 1984 - 1986. Med detta underlag gick det att göra vissa uppskattningarav för- andringskosmadema och jämföraäven dessaför de två laboratorietypema i en nuvärdeskalkyl . Se bilaga 1. På BMC har samtligabyggnaderutom de speciellt utformade föreläsningssalarna och djurstallamaunder- sökts. Den studeraderumsareanmed föranderbarutformning omfattar 47 000 kvadratmeter. Kommunikations- och serviceareor samt vissa källarvåningarär då inte medräknade. Lokalförändringarhar be räknats genom studium av ritningsrevideringar sedan den första inflyttningen1967 samt genom jämförelseav senaste inredningsritningarmed skisser från en lokalinventering, Högskolans lokaler (1983), utförd av UHÄ 1982- 83. Ritningsstudiema visade atti de flestafall haderum delats upp i mindremed hjälp av nya väggelement.) principräknadesareanav detstörrerummetsomförändringsarea . Mångautrymmenhade genomgåttfleraförändringarunder åren. Detta måttpå lokalförändringarmotsv ararintedirekt de aktuella förändringskostnadema i form av material och arbete. Metodenutlämnarocksåde mindreändringarnaav inredningoch installationersom enligtuppgift förekommer kontinuerligtpå BMC och inte dokumente- met skulle behöva sprängasut i källarvåningen.1 och meddetnyalaboratorietsbegränsadeareapåtotalt6 700 kvadratmeterblev förrådsutrymmetförhållandevis större'ån i BMC:s betydligt störreanläggning.Olika kalkyltekniki de två exemplen kan också ha orsakat vissa skillnader. Men med jämförbaraförutsättningar '°rmerkostnaden förBMC-systemeti byggskedeten- Under20 årsdriftvisarsig knappt16000 kvadratmeter eller 34% av den totala rumsareanpå BMC ha genomgåttförändringari form av omdispositionoch ligt vår bedömning hålla sig i intervallet 3-6%. inflyttning, förändrades 45% av de tidigare byggda rassystematiskt. förtätning, flyttning av innerväggar och installationer.I sambandmedutbyggnadav etappII 1972, fyraårefter lokalerna. Det arde adsta respektivenyastedelarnaav BMC som genomgått de procentuellt största föränd- 4. 1.2 Förändringskostnader ringarnapå 3 - 5%. Ett vägt medeltal för delar av anläggningenmed olika byggår blir 2,75% förändrad Motivetattinvesterai ökadförånderbarhet nar byggnaden uppförsär att senareförändringar ska bli billigare. Om förändringarna inte genomförsframstårmerinvesteringensom onödig. Att ökad förinderbarhetinte utnyttjasharockså varitett vanligt argumentmot dyrare monteringsväggar i kontorshus. Byggnadsstyrelsens re- BMC antogsdock att rumsareanförändradesgenomsnittsligtmed800 kvadratmeter perår.En arbetskostnad på 1900 kronorperkvadratmeter rumsareabaseradespå gionala förvaltning hade dock andra synpunkter på BMC:s höga föränderbarhet. Den föreföll utnyttjas så - 86 och gav en förändringskostnad på 800 x 1900=1,5 20 rumsareaper år. Vid beräkningenav förändringskostnaderna på ekonomisk redovisning frånombyggnadsarbetena 1984 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER. T: 125 Mkrper år. Till dettakommerkostnaderför inköpoch lagringav monteringselement som på grundvalav olika antagandenuppskattadestill 0,54 Mkrper år. Se bilaga 1,avsnitt2. Representanter påBMCmåller attdessa kostnaderär ganskahögt räknade,vilket verkartroligt. De lagrade komponenterna har hög kvalitet och återan- vänds i stor utsträckning . Å andrasidan visar sig just dennapost ge ganskalitetutslagi de samladeårskostnadema. Det ansågsinterealistisktoch meningsfulltattrena med samma ätaförändringar av ett semi-flexibeltlaboratorium . I stället antogs att motsvarande nimsarea förändradesvid en störreombyggnadi ettsammanhangvar 10:eår.Kostnadenför dennaombyggnadantogsvara4 000 kronor per kvadratmeteroch omfattarinte den standardhöjning som oftaföljermedombyggnadi verkliga fall. Den täckerenbartarbeteoch materialför att genomförade lokalförändringar som ägt rumpå BMC undermotsvarandeperiod. En nuvärdesbe" ' g av dessatvå grupperavkostnadergjordesoch sammanfattasi tabell4.1.2. Kosmadema beräknadesfören totalrumsarea på47 000 kvadratmeter, vilket motsvarar BMC:s storlek. Kalkylperi- odenår 40 år. Tre värden på realräntananvändes;3,5 och 7 %. Inflationen antogs vara 5% per år. För arbets- kosmademavid förändringar i de tvålabomtorietypema räknadesdock med 6% respektive7% årligökning, beroende på olika möjligheter att öka produktivitet ge- nom bättrebyggmetoderoch material. kostnaderna . En tolkningav dettaresultatärattde i och för sig lägrekostnadernaför attåstadkommaviss lokalförändringpå BMC ganskasnabbtöverflyglasav den storatotalavolymen förändringar . Om förändringsbehoven är så småattdet gårattvänta10 Armodombyggnadernaterdet sig rentbyggnadsekonomiskt fördelaktigare enligt denna kalkyl. Hur realistiskt är ett sådant antagande? På dennapunktfinnsolikaåsikter.Vid ett seminariumi maj1989medrepresentanter föruniversitetsforskareoch fastighetsförvaltare inomprivatoch statligsektor framfördeen representantför byggnadsstyrelsenattde verkligaombyggnadsintervallen föruniversitetslaboratorier normalt var 20 år snarare än 10. I så fall blir förändringskostnadema förettsemi-flexibeltlaboratorium än mindre och merkostnadema för BMC-laboraton- ema hamnarpå 29 - 50 kronorperkvadratmeter och år. En forskaremenadedock attmindreändringaroch reparationer undantagslöstinträffarunderen 10-årsperiodochmedfdrelleri vilketfallbordemedföralokalfdrändringaräven i ett semi-flexibeltlaboratorium.Nu fanns en möjlighet att i viss mån även prova denna förutsättning. De dokumenteradeförändringarna på BMC kunde delas upp i sådanasom utförtsav inhyrdpersonaloch sådanasom forskareoch fastighetstekniker självagjorde. Som framgåttvarlokalförandringamadokumentera- de på två sätt.De störreförändringarna som gjortsmed inhyrd personal hade dokumenterats med ritningsrevi- Tabell 4.1.2. Nuvärden vid olika kalkylräntaför förändringskostnader i BMC-laboratorier respektive semi-flexibelt laboratorium. Kalkylränta 8 % 10 % 12 % BMC-lab Merkostnadvid uppförande 15,4 15,4 15,4 Nuvärde av förändringskostnader 59,0 45,4 35,8 Summa 74 ,4 Mkr 80,4 Mkr 51,2 Mkr deringar. De mindre, kontinuerligahyresgästförändringarnakunde fastställas genom jämförelser av ursprungsritningama med UHÄ:s inventeringfrån 1983. Antagattdensenaretypenavåndringartillen årskostnad av 0,5 Mkr har en motsvarigheti det semi-flexibla laboratoriet.Om störreombyggnaderfortfarandeantages ske vartiondeårminskarkosmadsskillnadema. Vid 10 % kalkylräntaarmerkostnaden för BMC nästan noll och vid 8% är BMC ett ekonomiskt fördelaktigare al- temativ.. Beräkningama visar således att merkosmadema för en viss gradav förånderbarhet blirmarginellaom man enbartser till byggnadsekonomin . Den avgörandefrågan måste vara om fö änderbarhetenbehövs för en Semi-flexibeltlab Nuvärde av kostnad för ombyggnad var tionde å r 65,4 Mkr 46,1 Mkr 33,4 Mkr effektiv verksamhet och lokalförvaltning och den frågan Skillnadper m2 191kr 302 kr 379 kr behandlasi följandeavsnitt. 18 kr 28 kr Skillnadper m2och år (annuitetmed 3%, 5% resp 7% realränta) 8 kr Tabellenvisar attden totalakostnadenför attmöta förändringari alla beräkningsaltemativen är högre för BMC-laboratoriema.Skillnademaär dock små. Som årskostnadermotsvararde mindreän hälften av städBYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 21 4.2 Verksamhet och behov 4.2.1 olika behov av föränderbarhet inom universitet och läkemedelsindustri Ärlabomtorielokalermed högregradav föränderbarhet värda sitt pris? Marginella merkos att dessa klagomål inte alls delades av forskare och förvaltarei likartadesemi-flexibla laboratorierinom läkemedelsindustrin. Behovet av föränderbarhetär uppenbart mindre inom industrin. Förhållandet iliustreras i figur 4.2.1. er för lo kalerna bordekunnaaccepterasom verksamhetenharbehovav och verkligenutnyttjarförånderbarheten . Personalkostnaderna i en kvalificerad laboratorieverksamhet kan rörassig om 6 000 kronorperkvadratmeter och äreller 4.2.2 Forskningsorganisation och lokalbehov inom universitetoch läkemedelsindstri mer. Redan en effektivitetsförsämring på 1 procent kan Skillnadenihyresgästernas v" eningav förånderbarheten förvånadedärför att vårjämförelseutgick från att motsvaraen flerdubbeltstörre kostnad än den som räknades framsom merkostnadför BMC. ning i stort sett var desamma inom universitetoch Fråganär hurmanpå ett rimligtsättmäteren eventuell effektivitetsförlust av otillräckligt föränderbaralokaler. Ett sätt att mäta umyttjandegradeni olika typer av laboratorier i ärkvadratmeter persysselsatt. Vi antardå att en smidigare anpassning av lokaler till verksamhet ledertillett effektivareutnyttjande . Lokalernaanpassas till aktuella gruppstorlekar och lill exempel behov av skrivrum i förhållande till laboratorieutrymmen. En jämförelse av dettaslag redovisas i följande avsnitt4.2.2. Främst har vi emellertid intervjuat hyresgäster och förvaltare av forskningslaboratoriermedolika föränderbarhet inom både universitetoch l äkemedelsindustri. Vi har frågat om i vilken utsträckningverksamheten förändras och vilka krav det ställer på lokalernas föränderbarhet. Resultatet vari vissa avseenden överraskande.Praktiskttaget alla representanterför universitetsforskningen uttrycktebehov av en högre gradav föränderbarhet ån den som den konventionella, semi-flexibla laboratorie- typenerbjöd. Forskarepå BMCoch H" osuniversitetet, utformat enligt BMC-systemet, var mycket nöjda med föränderbara lokaler. Eftersomvarje förändringav ett laboratorium kräver arbetsinsatser och tid, måste man utgå i från att man avstår frän att göra förändringarutan verkliga skål. Forskare och förvaltare på.Arrrheniuslaboratoriernasamt i viss mån Lab85hadefleraklagomål på svårigheternaatt anpassalokalernatill aktuellabehov. Vilka dessa behov och svårighetervar beskrivs närmarei följande avsnitt. Vad som var förvånande var Figur 4.2.1 Sammanfattande figur som visar på olika behov av förånderbara laboratorielokaler inom universitet och läkemedelsindustri. 22 verksamhet och lokalbehov inom biomedicinsk forsk1'° emedelsindstri. Fören lekman förefallerverksamheten och laboratoriemas inredning och utrustningmycket likartade. Forskare kunde tidvis byta arbetsplats ganska fatt och vä xlande arbeta inom universitet och industri. Det fanns även exempelpå pseudo-industrielltillverkning i liten skala på BMC. Våra antagandenom stora likhetermellanbiomedicinsk forskninginomuniversitet och lä emedelsindustri motsades inte heller av de intervjuade. Först vid närmarestudierframkom viktiga skillnader i verksamhetsorganisation och inriktning av arbe- tetsomuppenbarligenpåverkarbehovet avföränderbara lokaler. Längre proj ekttid i industrin En skillnad är att projekttiden inom industrin vanligtvis är längre än inom universitetsforskningen. Det tar 10 - 15 årattutvecklaettnyttliemedel och forskargruppen håller på tills den nått någon form av resultat. Det kanske inte alltid blir den produktsom man ursprungligen hoppats på. Men i gengod kan man göra oväntade upptäckter. Det finns också utvecklingsprojekt med kortareprojekttider,men forskarorganisationenoch lokalbehoven blir de samma även för dessa. Det kan tyckas paradoxalt att utvecklingarbete inom industrinofta harlängretidsperspektivån gnmdforskningeninom universiteten . Och i en meninghargrundforskningensom sådanett längre perspektiv.Men de enskilda projekten, fors ° gsanslagen, de sammanhållna forskargrupperna, doktorsavhandlingarna,rörsig med tidsperioderpå 3 - 5 år. Projekttidemaförefaller varaen faktorsom bidrartill etthögreförändringsbehov inom universitetsforskningen jämfört med läkemedelsindustrin. Industri Universitet Enhetlig organisation Det finns också en strävan inom industrin att minska BMC-lab -- Stort förändringsbehov God funktion antaletbeslutsnivåeroch uppdelningarav forskningsorganisationen.Draco är ett dotterbolagtill Astra och Semi-flexibla lab Litet förändringsbehov God funktion Stort förändringsbehov inriktatpå att ta fram medel för behandling av allergier. En tidigare uppdelning på forskningsgrupper som arbetar med medel i tablettform, vätskeform respektive i Mindre god funktion BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER • T: 125 formav inhalationsspmyharmannu slopat.Nu bedrivs forskningen i det nya Farmacilalaboratorieti 13 forskar- grupperom fyra personer, varav en gruppchef.En av gruppchefernafungerarsom vetenskapligsamordnare och rapporterartill chefen för farmaciavdelningen som är underställd forskningschef respektive VD för hela Draco. studerande , doktorander, docenterväljer institutionoch forsknings' g i hög gradefter eget intresse.Det ger storvariationi personalantalinom forskargrupper, mellan institutioneroch över tiden. Inom en sådan verksamhet blir det svårt att använda standardmodulerförlabomtoriearbeteL Avdelningarnas Med en sådan organisation blir det naturligtattutfor- och forskargruppemas planlösningar blir individuella och fö randras. ' Gränsermellan institutionerflyttas. Fors- ma laboratorierna med standardmoduler förvarjefors- karstuderande trängerihop sig och accepterarsju skriv- kargrupp. Personer kan bytas ut, grupper kan flyttas till platseri ett normaltkontorsrumför att få chans att arbeta med intressanta projekt. Ibland kommer utländska andramoduler, nyainstrumentkanköpasin,mengruppstorlekenförblirdensammaoch labarbetetska kunna bedrivasi standardmodulema under lång tid utan att planlösningoch störreinstallationsförändringar skabehöva förekomma. Nu skervisserligenockså tekniskaoch organisatoriska förändringar av större omfattning inom l" ernedelsindustrin . Renrumstekniken som innebår att luften omsätt flera hundra gånger i timmen kräver omfattande ventilationsinstallationer . Man strävar efter att minska storleken av de extremt rena arbetsutrymmena, men lokalutformningen bliråndä läst av krav på sluss-system och stora installationsschakt. En föränderbarhet av BMC-typ för dessa lokaler förefaller därför svär att uppnå. Inom 1'° emedelsindustrin sker anpassningen närmast genom attde senastekraven pä renrumtillgodoses vid nybyggen. Nybyggnad möter förändringsbehov En anpassning till helt nya modeller för organisationoch planlösning av laboratorier sker på motsvarande sätt, gästforskaresom behöverberedasplats. Vissa forskare vill ha sitt skrivrum äralaboratorieplatsen medanandra samlardem i fil och gruppför att lättarehållakontakt med andra.Ingenchefkan bestämmaattalla skaha det på ett visst:sätti helabyggnaden. Figur 4.2.2 Jämförtmed läkemedelsindustrin har universitetsforskningen en organisation med större självständighet och större variation i personalantal mellan enheter och över tiden. Läkemedelsindustri Forskningschef Forskargrupper !+++ !+++ !+++ !+++ !+++ !+++ !+++ !+++ Projekttid10- l5år Universitetsforskningen Professor Forskare Forskarstud . +++ ......• ++ +++++ ...... . +++ ++++++ ... .... . ++++ ........ Projekttid3- 5 år genomnybyggnad. Inom Biosensor,ett innovativtoch expansivt företag inom Pharmacia, ville man inte längre låta forskarna har sina skrivrum längst inne i laboratoriemodulema. Skrivrummen skulle samlas utanförlabo- Förändringviktigför universiteten Mankanifrågasättaom alladessaolika önskemålinom universitetsforskningenverkligen måste tillgodoses. på Stockholms Men man också som förvaltningschefen universitet, KerstinCavallin,framhållaatt nytänkande ratorielokalema så attforskamafick anledningatt °' as och utbytaerfarenheteroch nya ideer. Sådanaförändringar skulle i och för sig lätt kunna genomförasi laboratoriermed BMC-systemetsgradav föränderbar- och förändring är universitetens främsta uppgift. Hon het. Men inom en expansiv läkemedelsindustriär nymenar, attom någoninstitutioninte hör av sig inomen byggnad också ett naturligtsätt, som dessutom har tvåärsperiod med önskemål i en lokalfråga kan man fördelen att det nya tänkandet får ett mer påtagligt och identitetskapande uttryck. Självständigauniversitetsinstitutioner Jämförtmed läkemedelsindustrinförefalleruniversitetsforskningens enheter ha en högre grad av självständighet och variation. En professor som förestår en institution kan vara mycket sj" vständig i förhållande till övrigainstitutioneroch avdelningari sammabyggnad. Det finns ingen överordnadforskningschef som bestämmer att nu ska flera avdelningar och forskargrupper gemensamt följa ett tioårigt forskningsprogram. Samtidigt harpersonalen en formellt sett störrefrihet. ForskarBYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 undrahur pass vital verksamheten är där. Arrheniuslaboratoriema har fått kännas vid stora verksamhetsför n dnngar som började redan på programstadiet . Byggprojektetsköts uppoch prutadesner vid flera tillfållen. Den senaste utbyggnaden fickunder stor tidspress projekterasom för att passa biologiforskningen i stället för tidigare kemiundervisning. Under en lång och arbetskrävande process får hyresgästernai praktiken svårt att hävda och bevaka nya krav. När byggnadernanu tagits i bruk sker från termin till termin storaoch svärförutsägbara ändringari studerandeantal vid olika utbildningslinjer. 23 Inom forskningen förändraslokalbehov beroende på intresseoch ' ' ' g hos de studerande.Vid intervjuema på Arrheniuslaboratoriema fannsför tillfalletgott om skrivrum, men ont om mm för skrymmande och bullrandeutrustning , kylboxar, be ' . Dessa fick ställas i korridorerdärde stöndeforskarei skrivrummen. denhöjsså attlokalareanperforskareminskar från35 till drygt33 kvadratmeter . Det är alltsåinga drastiskaförtätningarsom behövs för attrentekonomiskt kompense- ra BMC:s merkostnader. Som j" örelse kan 'nämnas att vid den omflyttning Byggnadsstyrelsensändradenormerskapari sig ett förändringsbehov . Omnormstorleken på ettprofessorsrum ändrasfrån25 till 22 kvadratmeter innebardet att storadelarav lokalernaharen överstandard som sedan och förtätningsom genomfördesenligt ovanhade man vid den nya lokalfördelningenett riktvärdepå 26 kvadratmeterper sysselsatt.Enligt dåvarandeintendenten vid BMC, GunnarLustig, nåddemantroligeninte detta värdeöverlag.Riktvärdetmåstedock ansesinnebäraett blir ett argument mot ökade lokalresurser. Skillnader i högt utnyttjandeav moderna och funktionella laborato- lokalbehov mellan olika institutioneroch över tiden försökerman i störstamöjligautsträckning lösa genom internaomflyttningar , eftersomombyggnadär en så dyrbaroch tidskrävande åtgärd.Konsekvensernaav detta för utnyttjandegrad och effektivitetskulle dock behöva studerasnärmare. rielokaler.Siffrornaför Kl som delvis ligger ännulägre speglartroligenen mindreeffektivverksamheti trånga och nedslitnalokaler. Skillnadeni värdenför de olika laboratoriemaförefallervaraså intressantaatt det vore r angeläget att göra en aktuell och närmare studie av just dessa förhållanden. Hög föränderbarhetkan också medföra ökade in " terinom universitetsforskningen . Forskarnapå BMC får Utnyttjandegrad ibland möjligheter till forskningsuppdrag finansierade Ett annatsaftar att relaterakostnaderoch intäkter för av fristående forskningsfonder, svenska och utländska. verksamhetoch lokaler ar att mäta personaltätheten, Berördainstitutionerkandå gå med på atttränga ihop sig lokalernasutnyttjandegrad . Vårastudiervisar attdet i detta avseende finns vissa skillnader. Pharmacia har riktvärdeti sin anläggningsstandard30 kvadratmeterper och till exempel frigöra 10 procent varav sin lokalyta till ett utrymme som kan hysa den nya forskargruppen. Den högre föränderbarheten blir ett medel för expansion forskareför självalaboratorieutrymmena . Räknarman utöver en annars betad ram. med gemensammaapparatrum , förråd,konferensrum, vilket motsvarar byggnadsstyrelsens BRA (A), hamnar värdeti nybyggdaindustrilaboratorier på 35 - 38 kvadratmeter.Tabell 4.2.1. Tabell 4.2.1 Forskartäthet inom biomedicinsk forskning vid universitet och läkemedelsindustri, kvadratmeter BRA (A) per anställd inklusive forskarstuderande . BRA (A). Källa Högskolans lokaler , UHÄ-rapport 1983:16. Utnyttjandegraden i högskolans lokaler har underBMC Kl 42,6 32,6 29,4 25,0 Medicinsk kemi 35,4 23,0 söktsi en storinventeringsom UHÄgjorde1983.Enligt. denna ligger värdet på BRA (A) för heltidsanställd personalplusforskarstuderande fdrolikainstitutionerpå BMC på 29 - 43 kvadratmeter.De semi-flexibla labora- toriernavid Stockholmsuniversitetoch Kl hargenomgåendelägre värdenpå 23 - 33 kvadratmeter för mot- Mikro- På BMC hävdarman attden höga fdranderbarheten germöjlighetertill effektivarelokalumyttjande.Eninstitution och större forskargrupp kan enkelt minska sitt utrymmei småstegpå ettsättsominternmöjligtmedde semi-flexibla laboratoriemasstandardmoduler. Dessa möjlighetertill förtätningharocksåutnyttjatsi samband med stora omflyttningar1984-86, alltså efter det att UHÄ:s inventeringgjordes. Etträkneexempelkanvisahurpassstoraökningarav utnyttjandegraden som motsvararden ovanfram ade merkostnadenför en föranderbarhet av BMC-typ. Den högstatänkbaramerkostnadensom renades fram Pharmacia L5 Farmakologi svarande verksamhet. Tabell 4.2.1. Stockholms Draco, Universitet Farmaci1ab89 biologi 38 Biologi - - 31,1 Kemi - - 26,2 35 4.23 övrigalokalkrav somkanpåverkavaletav föränderbarhet Rengörbarhet Högrehygienskakravinom läkemedelsindustrin förefaller också vara en faktor som damparbehovet av föränderbarutformning . Industrinarbetarunder intemationella krav på "Good ManufacturingPractice"som främst gäller sjava tillverkningslokalema men som tydligen även påverkarutfonnningen av laboratorierna.Ett sk" är att den inledande halvskaletillverkningen av ett läkemedel ofta görs i laboratorielokalerna.I Dracos nya naden. Sammabeloppkansparasin om utnyttjandegraför BMC var 50 kronor per kvadratmeterBRA (A) och år. Med en antagen intern hyra på 1 000 kronor per kvadratmeterBRA (A) utgördet5 procent av lokalkost- 24 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 a farmacilab är fullskaletillverkning och forskningslabo- ratorier också inrymda i samma byggnad.Och även om vissa laboratorielokaler i och för sig inte behöver möta dessa höga hygienkrav så väljer man den generalitetdet innebår att utforma alla lokaler med samma standard i detta avseende. Det rör sig alltså om ett medvetet val mellan f iränderbarhet och generalitet som på denna punkt står i viss motsättning till varandra. De hygieniska kraven på mngörbarhet medför att installationer förläggs innanför väggar med släta ytor och begränsatantal öppningar.Den önskvärdaföränderbarheten uppnås genom reservutrymme i väggar och schakt, vilket gör att nya installationer kan föras in vid behov. mellan de olika laboratorietyperna. BMC--systemet medför normalt något sämre ljudisolering mellan olika lokaler, men särskilda bulle " or kan också där lått byggas in med bättre isolerande väggkonstruktioner. De monterbanaväggelementens gråa eternitplattor och den råa tekniska miljön i de äldrelaboratorierna vid Linköpings universitet i valla kritiserades av många hyresgåster.där. BMC-lokalerna ger ett likartat, spartanskt och gråtonat intryck. Men inför sådan kritik ifrågasätter vissa forskningsledare på BMC om manmskor med krav på färggladaoch ombonade lokaler har den rättaforsa " gen. Det nya forsknmgslaboratonet vid Hälsouniversitetet Brandskydd En annantyp av krav som fdrsvårarenföränderbarhet Arbetsmiljö När det gäller arbetsmiljön för övrigt har vi inte kunnat upptäcka karakteristiska och ofrånkomliga skillnader av BMC-typår brandskyddskrav på högsta brandcells visar dock att BMC- systemetgårutm" t att förena med en varmare och mer vanerad färgsatm ng, högre inredningsstandard och acceptabelbrandsäkerhet. storlek. Den har under 1970-talet sänkts frän 600 till 200 kvadratmeter. Monteringsväggama på BMC uppfyller inte kraven på brandsäkerhet mellan cellema och de senast utbyggnadema på BMC har fått genomföras på dispens. Vid bygge av forskningslaboratorietvid H" souniversitetet klarades brandskyddskraven i stället genom installation av sprinkler. Gasledningamas för- läggning i öppna vertikala schakt i n" eten av elledningar mötte också först invändningar från brandskyddssynpunkti Linköping,men sedermeragodtogsen lösning som bevarade BMC-systemetsförånderbarhet. På kemilaboratoriet vid Leo där man arbetar med 4.3 Byggprocess och fastighetsförvaltning 4.3.1 Små skillnader mellan läkemedelsindustri och universitet Påverkar byggprocessens och fastighetsförvaltningens organisation valet av förånderbarhet i laboratorier? Bakom denna fråga ligger intryck av att beslutsprocessen i offentligtbyggande är mer utdragen ån inom den privata sektor. Detta förhållande skulle då accentuera stora mängder brandfarliga lösningsmedel var varje behovet av en föränderbar utformning. Närmare studier standardmodul en brandcell. Forskarnas små skrivrum låg närmast korridoren och det fanns även en loftgång fångs fasad för snabb utrymning. Både planlösningen somsådanoch dess relativasvårföränderligheti de semiflexibla laboratoriema kan således motiveras av brandskyddshänsyn. har i viss utsträckning be Inom läkemedelsindustrin stärks brandskyddskraven dessutombåde av fdrsäkringsbolagenoch personalorganisationerna. Statens byggnader försäkras inte, medan de privata brandförsäkringsvillkoren kräver skydd även för materiella värden, till skillnad från bygg- normemas främsta syfte att skydda människor. Den snabba genomströmningen av människor vid universitetenj ämförtmed de starkafackligatjånstemannaorganisationemainom industringör att krav på brandskydd och hälsoskydd överhuvud taget får starkare genomslag i industrilaboratorierna.Och krav i dessa avseenden förefaller de semi-flexibla laboratoriema kunna uppfylla lättare. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER • T: 125 "flat detta, men för övrigt förefallerskillnadernasmå mellan de undersökta byggherreorganisationernainom privat och offentlig sektor. Liksom inom statligt byggande finns inom de stora lä emedelskoncemema en byggledarorganisation, som med sin specialistkompetensoch sina mer eller mindre fonnaliseradekrav på teknisk och funktionell standard bildar ett mellanled mellan hyresgäst och konsulter. Knapphetenpå kapital inom statlig och privat sektor har i viss mån olika orsaker, men tvingar i bägge fallen fram en prioritering av byggprojekt och fasta ekonomiska ramar för deras omfattning och kvalitet. Kalkylerav tekniska lösningarslångsiktigaekonomi görs sällani praktiken utom när det gäller energiförsörjningen. Byggnadsstyrelsen skiljer sig från industrin i så måtto att kraven på föränderbarhet finns mer utförligt redovisadei en teknisk standard, där även årskostnadsberäkningar av exempelvis monteringsväggars ekonomi rekommenderas. I praktiken förefaller det inte vara någon skillnad och som framgått får de flesta statliga forskningslaboratorier utan någon kalkyl samma semi- 25 flexiblautfominingsom lä edelsindustrins laborato- rier. En tydlig skillnad mellan statligt och privatlaborato- riebyggandefrunsdock i beslutsprocessens längd.Statliga projekt löper stor risk att skjutas upp och prutasner och tidenfrånden förstautredningentill färdigtbygge kan sträckasig övermånga år.Den sveaskal" emedelsindustrinhar under senare år vant framgångsrikoch expansiv. När viktiga forskningsinsatserkräver nya laboratorier kan de bli klarainomen periodpå 2 - 3 år. Närdetgä lerlokalemasförvaltningfinnsenpåtaglig skillnad mellan BMC å ena sidan och övriga semiflexiblalaboratorier inomuniversitetochläkemedelsindustrinå andrasidan. Som ett resultatav den högre föränderbarheten på BMC kan ganskaomfattandeförändringarav planlösning och installationergöras av hyresgästernasj"va med assistansav en liten grupp fastighetsteknikeranställdaav institutionerna gemensamt.Inomövriga laboratorierbådeinom industrioch universitet måste nästan alla lokalförändringarförutom normal drift utföras av byggfackmän på särskilt äskade medel. 4.3.2 Byggherreorganisationer Statligsektor Inombyggnadsstyrelsenutövasdendirektabyggherre- ler i samma eller närliggande våningar berörs (s44). Detsammag" ermellanväggar(s 12).I laboratorielokalerskaväggkomponenternas konstruktion och sammanfogning medge attväggen fattkan rivas eller demonteras (s28).Normaltskaårskostnadsber ' ' g liggatillgrund för val mellan platsbyggnadoch monteringsvägg.Då förutsättsatt 25 procent av väggarnaflyttas en gång underbyggnadenslivstid(s 19). Årskostnadsbe räkningar ska också görasvid val av tekniskförsörjningoch ytskiktså att låg kostnadoch kvalitet i investeringsskedet inte medför orimligt höga driftskostnader(slO). Detta sker också i praktiken, sär- skilt närdet gällerenergiförsörjningen . Men kravetpå föränderbarhet ges inte alltidsammatyngd. Egentligen ska dettakrav föras fram redani den verksamhetsbeskrivning som hyresgästen gör. Men i praktikenverkar det intevaraså vanligt. Det ärofta främstbyggnadsstyrelsensprojektledare som med st" av de tekniskanvisningarnadriver detta krav. Se studier av Landberg, Strand & Westerman(1978) av programarbeteoch projektering av laboratorielokaler för FOA 4 i Umeå. BMC:sforskareärtydligeni dettaavseendeettmarkant undantagsom kräver en högre föränderbarhetände tekniskaanvisningarna . Vid den snabbaoch arbetskrävandeomprojekteringen av det senasteArrheniuslaboratorietinsåg hyresgäster och projektledare behovet av monteringsväggar, men kostnadsramen vardå redanså pressadattdet inte gick attgenomföra. funktionen huvudsakligen av utredningsenhetenoch av denregionalaförvaltningensprojektledare . Utredningsenhetenärett centraltorgansom utrederoch preciserar lokalbehov tilltyp och area på grundvalav den verksamhetsbeskrivning som den aktuella forskningsenheten inom universitetupprättar. Som grundi dettaarbetefinns vissa riktlinjeroch dimensionringstalmen dessagi ller främst vanligt förekommande utrymmen, som kapp- mm, toaletter, pausrum. I vissa fall kan man studera nyligenutfördabyggnaderav liknandetyp och därifrån hämtariktvärden på exempelvis kvadratmeter per anställd och forskarstuderande. .. medelsindustri De studerade lå'kemedelskoncemema Astra och Phar- maciaharnågotolikaorganisationav sinbyggverksamhet. Pharmacia har skapat ett särskilt dotterbolag för tekniska konsulttjänstersom i princip i konkurrensmed utomstående tillhandahållerpmjektledartjänsteroch ut- redningsserviceåt koncernensövrigadelar.I samband med dettahar också en Anläggningsstandard arbetats framsom angerriktlinjerför projektledningen , design och lokalförvaltning samt principer och nyckeltal teknisk standard och lokalstandard. Anläggningsstandar- den och den nya organisationenhar dock inte prövats När det gäller nya typer av lokaler ska dessa egentligen funktionsstuderas. Arkitekt eller inredareska intervjua nyttjama,jämföra med andralokaler för attkomma fram till lämplig utrymmesstandard, utformning och inredning. Detta är ett resurskrävandearbetesom också en anläggningsavdelning som dock utanfonnaiiserade standardkravleder programarbete,projekteringoch sällan blirutförti pien. upphandling förkoncemens byggande . Genom långva- Kravetpå föränderbarhetfinns klartuttryckti de tekniska anvisningarsom byggnadsstyrelsengett ut: niska lösningar och kvalitetsnivåer prövats. För forsk- ännu i någon störreutsträckning. Astraharlikaledes ett centraltproduktionsbolagmed rigt samarbetemed en mindregruppkonsulterhartek- ningslaboratorier finnsutfonnningsprinciper och samarbetsrutineretablerade som verkar möjliggöra ett tionenendastmed absolutnödvändigamedialedningar snabbtoch ekonomisktbyggandei effektivtsamarbete med hyresgästerna. och uttagsdon.Principielltbörkompletteringar ochändringar, reparationeroch service av rorsinstallationer Pharmaciahari sin Anläggningsstandard formulerat kunna utföras utan attverksamheten i anande lokakravpå anpassbarhet . Byggnader, stomsystemoch inKrav och råd för mark och hus, häfte A 1984-03. Laboratorielokalema förses vid tidpunktenför installa- 26 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 stallationerska planerasförmöjlighettill om- och tillbyggnadoch till hög flexibilitet. Laboratorier ska modulprojekteras , samordnatför inredning,stomsystem, håltagningsmöjligheter och mediadistribution . I praktikenges forskningslaboratorierna som framgåtten semiflexibelutformningmed betoningsnararepå generella laboratoriemoduler för en enhetlig forskargrupp.Vid projekteringen av ett Pharmacia -laboratorium harforskargruppemainte fått detaljbestämmainredningenav sin egen modul. En avdelningsrepresentant hade i samrådmed byggledareoch konsulterkommitframtill gemensamstandardför modulemainomsammaavdelning, i princip ett våningsplan. På senare tid harman vid Pharmaciaalltmervalt attsjälv samordnaentreprenader- na,vilketgerhyresgåstemastörremöjligheterattpåverka utrustningoch inredningi ett senareskede. Astraharinteformuleratsinakravpå anpassbarhet i något centralt dokument, men framhållerliksom Phar- maciaen semi-flexibelutformningmed generellalaboratoriemoduler som den lämpligasteför sinabehov.Vi fick inte heller intryckav att hyresgästemaharnågon markeratannorlundauppfattning. till ett ungskede . Vanligtvis bildar systemhandlingar med tillhörande kostnadsuppskattning underlag för begäran om projekteringsanslag, vilket beviljas av koncemstyrelserespektive regeringen. .. medelsindustrin Inomindustrinärofta en hyresgästrepresentant projektledare under ide- och utredningsskedet och först nar projekteringsbeslutetärfattatövertarnågon frånkoncer- nensbyggavdelningellertekniskaservicebolagprojektledarrollen.Nårprojekteringsanslag beviljatsöverlämnas likaledesprojektetfrånbyggnadsstyrelsensutredningsenhet till projektledare från den regionala fdrvalt- ningen. Inom Astradrivs projekteringenfram till förfrågningsunderlagoch de inkomnaanbudenbildar sedan underlagför det slutligainvesteringsbeslutenMan har haftdåligaerfarenheter avkostnadskalkyler som i tidiga skedenunderen överhettadbyggkonjunktur intehåller. Inom Pharmacia resulterar utredningsskedet i en "Rödbok", motsvarandesystemhandlingar,därbyggnadens läge, storlek och principiella tekniska och funk- tionellautformninganges. Utredningsarbetet med R" bok uppgeskräva3 - 5 procentav totalaprojekterings- 4.3.3 Beslutsprocess och finansiering Indelningen av byggprocessen i olika skeden och beslutspunkterär ganska likartad inom både statlig och och byggkostnaden. Man har inom Pharmacia kommit privatsektoroch kanenkeltillustrerassom i figur4.3.3. Det finns en flytande gräns mellan ideskede och utredningsskede . Ideskedetfinansierasav den aktuella verksamheten , ett dotterbolageller en universitetsinsti- Dotterbolageninom industrinrespektivebyggnadsstyrelsen får besluta om investeringar upp till 5 Mkr tution, som beskriver den verksamhet som behöver nya lokaler. Inom statlig sektor gör utredningsenheten på byggnadsstyrelsen översättningentill storlekoch typav lokaleri en lokalförteckningeller mer utförligtlokalprogram. Inom industrinkan hyresgäster, byggavdelningoch konsulterarbetamerinfonnelltoch presentera ideskissertill en ny byggnad. Vid störreprojektkrävs särskildaanslagfrånkoncernstyrelserespektivebyggnadsstyrelsen och regering Figur 4.3.3 Principiell indelning av byggprocessen dokument och beslutspunkter. framtill attdetärgodekonomiattlägganerpengarpåen grundligutredningi starten. Det ger också möjligheter attfattaettheltäckandegenomförandebeslut som gäller bådeprojektering och byggande. i skeden, respektive2,5 Mkr.Regeringenfår beslutaom projekt upp till 50 Mkr och mer omfattandebyggnadsprojekt måsteriksdagenta ställning till. InomAstrabeslutasde storainvesteringarna av styrelsen.Det innebäratt arbetetframtillbyggstartibland kan bli myckettidspressat. Vid bygge av Dracos nya farmacilaboratorium i Lundpåbörjadeside och utredningsskedeunderhösten 1985. Systemhandlingar presenteradesundervåren1986.Projekteringen av fdrfrågningsunderlagoch infordranav anbudfick görasunder ideskede Utredningsskede Projekteringsskede Byggskede Verksamhetsbeskrivning Lokalbehov Ideskiss Systemhandlingar "Röd bok" Lokalförteckning Förfrågningsunderlag Kostnadskalkyl/Anbud BygghandUngar Byggnadsprogram Kostnadsuppskattning Utredningsbeslut BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T:125 Byggbeslut Projekteringsuppdrag 27 mindreån ett år för att styrelsenpå våren 1987 skulle kunnabeslutaom bygget. Tidspressenvid bygge inomindustrinkanmöjligen också bidraga till att man föredrarstandardlösningarpå materialoch utformning. BMC-systemetmedförsom framgåttattvissa specialutformade komponentermåste användasför attdenhögaföränderbarheten skauppnås. och Men eftersomBMC-systemetnu ärfärdigutvecklat välbeprövatkan man hävda att detta argumentinte längregäller. Det finnsocksåett falldärBMC-systemet tillämpats av en annan arkitektoch byggherre, vid H" - Pharmacia har sålt sina byggnader i Uppsala i ett "sale-lease - back" förfarande. Detinnebarattsamtliga intemhyraför sina bolag får betala en marknadsmässig lokaler. Byggnadsstyrelsen räknarut en hyra som grun- das på en intemräntaav motsvarandestorlek, 11,75 procent(hösten1988). Mendärrördetsig i hög gradom en rundgångav pengar. Regeringenger ett lokalkostnadsanslagsom motsvararden beräknadeinternhyran. Astratillhandahåller lokalernaför sinadotterbolagutan räntapåinvesteratkapital. Dracoärettsåkallatkommissionårsbolagoch ägeringa fastatillgångar, men måste varjeåri sinbudgetskrivaavbyggnadenmed 5 procent. souniversiteteL Se avsnitt3:1 Men sådanafall årovan. Dotterbolaget står också för vanlig drift och underhåll. liga. Både byggherraroch projektörerarbenägna att i Om en verksamhet inte kan välja kvalitet och koststor utsträckninghålla sig till byggnadskomponenter nadsnivåoch betalamotsvarandemtemhyra innebardet som finns på marknaden och de själva har egna erfarenheter av. att valet av exempelvis lokalemas förånderbarheti hög grad styrs av etablerad standard. Kraven måste föras framredanunderutredningsskedet därprinciputformStatlig sektor Inomstatligsektorkan ung och projekteringdra långt ut på tiden. Ett exempel är byggt av det senaste Arrheniuslaboratoriet som sköts upp och prutadesner ning, kvalitetsnivåer och kostnadsramen i stort sett be- stäms.Om kosnadsramenårbestämdoch om kosmadema för fdrånderbarhetökar måste andra krav prutas ner. vid flera tillfällen. Arkitektens förslag som baseradespå sammaprinciputformning somdetförstalaboratoriet för kemi-institutionernas utbildning och forskning ansågs avbyggnadsstyrelsenbli fördyrt. Ett annatarkitektkon- Gemensamtanslagf ör verksamhetoch lokaler Närdetgäller statligtbyggandeplanerasenligtproposi- torgjordeen alternativprojektering förattse om kosmademakundepressas. Till slutfickdockdenursprunglige tion 1988/89:100 en förändringså attverksamhetsanslag och lokalanslag slås samman. En statlig verksamhetkan såledesi princip välja mellan att anställa flera personer, arkitektenuppdraget. När laboratorietvar nästan färdigprojekteratsköt regeringenpå byggstarten . Närbeslutet köpa ny utrustningeller utöka sina lokaler. En lokalförvaltare inom universitetsforskningen säger att om han på nytt var aktuellt hade stora förändringarblivit aktuelfick disponera dessa medel fritt skulle han inte tveka ett laboratoriebyggnadema la. Lokaldispositioneni en av ögonblickattkostapå ytterligarenågraprocentinvestefick under stortidspress projekterasom för biologiforskringsmedelförattfå enhögrefdränderbarhet ochdärmed ning i stället för ursprunglig kemiundervisning. effektivare verksamhet. Men en annanförvaltarefruktar I sådana fall förefaller BMC-systemet ha storafördeattreformeni praktikenburen form for anslagsnedskärlar i och med att detaljprojekteringenkan göras mycket ningarsomytterligareförsämrarutrymmesstandard och sent i processen . Antal och läge för uttag från olika elementärt underhåll. Det kan bli svårt att i praktiken försörjningssystem behöver inte detaljbestämmmas i en prioriteradet långsiktiga behovet av fdrånderbarhet tidskrävandeöverföring av kravtill ritningoch beskrivframför mer akuta behov. ning. Det är nästan så att hyresgästerna själva skulle kunnagöra den slutliga rumsdispositionen och inredningen vid sjava inflyttningen. 4.3.4 Fastighetsförvaltning instanser av både funktion och kostnad är välkänt. Men förhållandena är inte så mycket annorlundainom l emedelsindustrins stora koncerner. Inte heller där kan en Ska bara byggfackmän få ändra i lokalerna? Skillnaden mellan BMC:s laboratorielokaleroch övriga semi-flexibla laboratorierhar träffande beskrivits som den mellan "vaktmästarflexibilitet"och "byggmästarflexibilitet". På BMC kan forskarnai stor utsträckning själva förändraplanlösning och verksamhetsansknutna verksamhet, ett dotterbolagmed åtskilligahundrapersoner anställda, självständigtbeslutaom bygge av ett installationeroch gör det också med hjälp av en liten gruppfastighetstekniker . Tidigarehadevarjeinstitution nytt forskningslaboratorium. Önskemålen anpassas till en etablerad standard för lokalemas utformning och kvalitet. Behov och kostnaderjämförs med andraangelägna investeringsprojekt. envaktm ästare anställd som skötteunderhållochmindre reparationerav lokalerna. Genom att de biomedicinska institutionernai slutet av 1960-talet samlades till en ny stor anläggning kunde denna personalgrupp minskas Stora likheter Att statligabyggenutsättsförnoggrannprövningi olika 20 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER •T:125 kraftigt och består nu av 6 tekniker som är behöriga att i traveer, schakt och horisontella kanaler gör det lätt att installeraoch skötaelektriskoch VVS-tekniskfdnörjning. Endaststörreombyggnaderav hela våningsplan ombesörjsefter äskandeav särskildamedel av bygg- orienterasigochfastställadenaktuellatestyckningenav ett visst utrymme. Erfarenheten visar att rimingsdoku- mentationav ledningsdragningar och inredninginteens i den mest välskötta fastighetsförvaltning är 100 procent tillförlitlig. Den säkrastekontrollen av befintliga förhålsulterför projekteringoch iblandprivataentreprenörer nadsstyrelsens regionala förvaltning, som anlitar kon- för arbetet. På övrigalaboratoriermåste en sådanproceduranvändas även för betydligt mindre ändringar , flyttningav mellanväggaroch dörrar, tillsatsventilationi giftskåp, installationav nya störrediskmaskiner . Kostnaderför sådana ändringarförbrukarsnabbtde små anslag för mindre ombyggnad som universitetsförvaltningama disponerar . Behovenväxertillkravpå störreombyggnadermen pengarmåstedå begärasfrånbyggnadsstyrelsens regionala förvaltning. Väntetiden blirlång , 2 - 3 år, och vissa förändringar blir helt enkelt inte av, trots olägenheterav det slag som nämntsi avsnitt4.2.2. I stället försökerman klaraav behoven genom intema flyttningar av personer, inredning och utrustning. Inom läkemedelsindustrin är behovet av lokalförändringarsom firamgåtttidigaretydligen mindre än inom universitetsforskningen . Skulleplanlösningoch instal- landengörs genom inspektionpå platsen och i BMCsystemetkandettagörassnabbtoch enkelt. Men övrigasäkerhetsaspekter menarman tillgodoses i BMC-systemetgenomden disciplinoch fackmannakontrollsom intendentenoch hansfastighetstekniker utövar på de förändringarsom institutionernas forskare önskarutföra. Varjeönskadlokalförändringmåste anmälastillintendentensommedsinerfarenhetgertipsom förbättringar och förenklingar. Alla väggflyttningar kanskeinteärnödvändiga.Förändringarna fårinteutföras så att framtida föränderbarhetförsvåras. Ettproblemi det sammahangetärdetaljutformningen av systemetsbyggdelarsomtill följdav leverantörernas rationaliseringar förändrasså att anpassningentill andrakomponenter hotas. Det kan gala avloppsrörens dimensioner,eldosornasbreddmåtteller utformningav ratoriemoduler menarman dock inom industrinattdet lättkangörasunderett veckosluteller längrearbetsuppehåll. En sådanlätthetattförändraerbjuderävensemiflexibla laboratorier. Ärlokaldispositionenverkligen ett små skruvaroch plåtbeslag tillväggar och inredning. Det krävs en ingående kunskap om systemets funktion och en uppmärksambevakning av detaljutfommingen vid inköp av nya delar för att upprätthålla den ursprungliga föränderbarheten. Det finns risk att delarköps in vars form möjliggör vissa aktuella kombinationer men för- hinder i verksamheten kan beslut fattas och pengar hindrarandra. lationer behöva förändrasinom någon eller några labo- anslås på betydligt kortaretid än inom den statliga sektorn. Man framhållerockså attden dyrbaraforskarpersonalenöverhuvudtaget inte "rägnasig åtombyggnader,även om de skulle kunnagöras enklareän i de semi-flexiblalaboratorierna. Säkerhet kräver disciplin Förvaltare inom industrinoch universiteten lägger även Ettexempel ärmonteringsväggamai det nybyggda BMC-laboratorietvid Hälsouniversitetet. Ett befintligt monteringsbart väggsystem finns nu tillgängligt på marknaden ochuppfylldei stortsettde ställdakraventill betydligtlägrekostnadånspecialbeställdaväggar.Enda skillnadenvar att väggen var något tjockare ån den ursprungliga BMC-väggen. Detta innebär inte något problemannatänvid placeringav ett väggskåpintillen vägg i vinkel, en kombination som inte ärrså vanlig och säkerhetsaspekter på förännderbarheten. Hyresgästernas bekvämlighetoch individuella önskemålmåstevägas inte upplevdes som en begränsningi den aktuella verksamheten . Men begränsningen finns där och om mot kravetattutrymningsvägar inte blir för långa och senare kompletteringar ytterligareminskar kombinakrångliga når väggar flyttas, att rörventiler för hetvatten' tionsmöjlighetemaframstårhela systemetsom mindre och gaseroch donförlivsviktigventilationanslutspåett motiverat. fackmässigt sätt. Byggnadsstyrelsens kostnads- och tidskrävande praxisattanlitakonsulterför attprojektera ävenmindrelokalförändringar motiverasmed attlokalhållandemyndighetär skyldig att också hålla aktuella och korrektaritningar. I kostnadsjämförelsen mellan BMC-laboratorierna och semi-flexiblalaboratorier medtogskostnadenbåde för specialutformade komponenteroch en ogynnsammarekostnadsutvecklingöver tidenjämförtmed stanskötselnav På BMC medgerman att ritningsdokumentationen darddelar.Den smidigare, decentraliserade BMC-laboratorierna har också ett pris i form av kravpå av förändringar inte har kunna fullföljas i önskvärd disciplinoch uppmärksamhet i användningoch fömyelutsträckning . Men man kan också ifrågasättabehovet av se av systemet . Det är möjligt attinte allaverksamheter ritningarnårsystemetinnebårattallainstallationerarså och hyresgäster har motivation och förmågaatttapå sig lätttillgängliga. Bara genom att öppnaenlucka och lyfta dess uppgifter. ett lock blir allt synligt. Den konsekventa uppbyggnaden BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 29 En erfaren projektledarepå byggnadsstyrelsenframhöll i linje med denna tanke att en av de viktigaste fdrutsättningama för god funktion hos labomtorieloka- ler är en kontinuitet i hyresgästengagemanget.Har de som ska använda och förvalta lokalerna verkligen fått vara med och påverka utformningenblir den exakt rätta graden av anpassbarhet kanske inte fullt så betydelsefull. En liknande synpunkt framfördes även av en fastighetsteknikerpå BMC. Hanbetonade gemensammålsättning och samarbete mellan forskare och lokalansvarigasom mycket viktigt för god funktion och ekonomi i lokalan- vändningen. Denna påminnelse om betydelsen av god organisation och goda mänskliga relationerkan avslutningsvis tjäna som korrektiv till en alltförstarkbetoning av tekniska och ekonomiska aspekter på byggnaders anpassbarhet. 30 5 Diskussion 5.1 Resultat i sammanfattning Entidigarestudieav flyttademellanväggari kontorshus (Anpassbarakontorshus, KBS-rapport148) visade att monteringsväggasvarekonomisktmotiveradeomväggflyttningamaägderumi tidigtskedeefterinflyttning.De dokumenterade lokal%rändringama på BMCharockså i storutsträckningägt rumi ett tidigtskede. I samband med etappII, fyraår efterinflyttning, förändrades 45 % av de tidigarelaboratorielokalerna . Den höga föranderbarbetenpå BMC har i praktikenutnyttjatsi så stor utsträckning att det inte varit meningsfullt att kalkylera kostnadernaför samma förändringari mindre fdranderbara lokaler. I stället har kostnadsjamförelsema gjorts med ettvanligtförekommandesemi-flexibeltlaborato- Med högre krav på kostnadsmedvetandenår det g" erlokalkostnaderinom universitetssektom, kommer de möjlighetersom flexiblalaboratorier ger,troligenatt framståsomettalltattraktiv arealternativ.Till fördelarna med ett flexibeltsystemhör: att snabbt-eftersom man i hög grad kan göra det själv -kunna anpassabyggnadentill kravsom verksamhet och till exempel nyinköpta instrument kan ställa, ® att relativt sett få personer kan sköta drift och underhåll, attdet är möjligtattförtätaoch utnyttjaall area effektivt. rium, dar motsvarande lokalförändringaråstadkommits genomen genomgripankde ombyggnadförstefter10år. Det visadesig då atten någothögreinvesteringskostnader samt tätare lokalförändringarför BMC resulterari årskostnadersom är10-30kr /kvadratmeterhögre ånför ett semi-flexibeltlaboratorium. Intervjuer med hyresgäster inom universitetsforsk- ningentyder på funktionellaoch verksamhetsekonomiska fördelar med den högre fdränderbarheten. Praktiskt taget samtliga intervjuade universitetsforskare ' och lo- kalförvaltareuttrycktebehov av en högreföränderbarhet än den som de semi-flexiblalaboratoriema erbjöd. Behovet av olika slags lokaler varierar starkt mellan olika ombyggnadsanslagoch utdragen beår. Belade slutsprocessskärper behovet att göra enkla lokalförändringar av den typ BMC-system medger. Att semi-flexibla laboratorier accepteras i högre grad inom läkemedelsindustrin kan förklaras av annorlunda organisation och tidsperspektivför forskningendär.Industrinutvecklar nya läkemedel i fasta forskargrupper med tidsperspektivpå 10- 15 år. I jämförelse härmed har universitetsinstitutionemastörre självständighet,större genomströrnning av personal och betydligt större variation i personalstyrka sinsemellan och över tiden. Det ger helt andra behov av föränderbamlokaler an inom industrin. Räkneexempel visar att merkostnadernaför BMC- systemetlättkanuppvägasav en högreumyttjandegrad. Lokalförvaltarepå BMC hävdar också att systemet möjliggjortett högrelokalutnyttjande än i semiflexibla laboratorier. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 5.2 Vadstyrvaletav föränderbarhet? Den högre föränderbarheteni BMC-systemet har såle- des utnyttjatsi stor utsträckning . Den betraktassom önskvärdinte bara av BMC-forskarna själva utan också av andrauniversitetsforskare i modernamenintefulltut lika forånderbara lokaler. Merkostnaderna fördenhögre förefallermarginella,särskiltom man föränderbarheten jamformedkostnaderna försjå`lvaverksamheten.Byggnadsstyrelsenunderstrykeri sina Kravoch rådvikten av en hög foranderbarheti laboratorielokaler och rekommenderar exempelvis att årskostnadskalkyler görs för val av mellanväggar . Vad berordet då på att en högre föranderbarhetav BMC -typ inte ärmerutbredd? Vårastudiertyderpå attfleraomständigheter bidrar. Bristpå erfarenhetsåterföring och merexaktauppgifter om kostnaderför högre föränderbarhetgör att den rekommenderadeavvägningen mellan investeringskostnaderoch driftskostnaderinte kommertill stånd. Monteringsväggar betraktasi mångafall utannärmare prövning som "onödigt dyra". Många projektörer och projektledare har inte erfa- renhetav någraandrasystemände semi-flexibla.Dessa laboratoriersegenskaper och kostnader är i stort sett kända och accepterade. Någon systematiskuppföljning av hyresgasterfarenhetema i dessa laboratorierverkar inteförekomma.De flestahyresgästerhar ju ocksåsällan direkt erfarenhet av mer preciserade krav på fdrånder- 31 barhet under programarbetet.och projektering.Den föränderbafet som även semi-flexiblalaboratorier erbjuder, med genetusamodulmått,tätplacerade ochrymliga installationsschakt , semiflexibeltekniskförsörjning av laboratoriearbetsplatsen , antagesvaratillräckligav hyresgästersom inte harerfarenhetav andrasystem. Enbart fått fdrånderbara rörinstallationer , vilket även semi-flexiblalaboratoriermedger, ansesi praktiken inte alltid tillräckliga av universitetsforskareoch förvaltare. Dessahyresgästervillockså förändrarumsdispositionen och flytta mellanväggar. Även på denna punkt finns viktiga gradskillnader. Vissa hyresgäster verkar främst kräva möjlighet till annan fördelning mellan utrymmen Vid den tidspressadeomprojekteringen av Arrheniav olikatyp: flera skrivrumoch apparatrum, mindreeller uslaboratorietför biologi vid Stockholmsuniversitet färre laboratorierum.Detta skulle kunna åstadkommas insåg både hyresgästrepresentanter och projektledare till rimlig kostnad med monteringsväggar i ett begränsat värdetav en högreföränderbarhet i foim avmonteringsantal varianter. väggar. Men dåvarbådetidplanoch ekonomiskaramar BMC-forskarna vill göraäven mer långtgåendedebantade och låsta. Den lilla merkostnadsom nya väggar skulle medföra var i praktiken omöjlig att få igenom. taljförändringari planlösningen och frittkunnaföra fram exempelvis rorinstallationerfdrbitorraskrivrumtill våta I dettasammanhangbörocksåpåpekasatten högre laboratoriemoduler vid fasad. Detta "verfleratyperav fö änderbarhet av BMC-typintebaraharmerkostnader i form av dyrare material och mer arbetskrävande byggnadsutformning .Det krävsengageradehyresgäster som inte baravid projekteringssystemet förutsätteren Äveni den speciellutformningav vissabyggnadsdelar. fortsatta förvaltning av systemet krävs därförkunskap och disciplin vid lokalförändringaroch kompletteringar av komponenter, så att flexibiliteten kan bevaras. Det är möjligt att alla hyresgäster och verksamheter inte har vilja och förmåga att förvalta ett byggsystem som för närvarandeskiljer sig från vad som år det vanliga i byggnadsbranschen. Förattmöjliggöraen högreföränderbarhet avBMCkrävsd" ör en förändring typi universitetslaboratorier på flera punkter av det komplicerade samspelet mellan olika intressenter. Hyresgästermåsteställaprecisakrav mellanväggselement samt möjligheter att drar ror i golvrännor.BMC-forskarna vill ocksåkunnagöradessa förändringar utanattbehövaanlitautomståendekonsulteroch byggentreprenörer . Dettakräverintebaraandra tekniska lösningar, som mjuka rör, förberedda anslut- ningari turschakten ochlagringavrördelari egnaförråd. Detkräverocksåfördessahyresgästersdel ettvisstmått av disciplin och fackmannainflytande, så att säkerhet och framtidaföränderbarhet inte äventyras.Det finns såledesfleragraderav föränderbarhetmed olika investeringskostnad och med olika frihet och ansvar för hyresgästernaattsedan själva verkställa förändringarna. En orsak till universitetsforskamas missnöje med de semi-flexibla lösningarna kan vara att varken de eller projektledarnaharhalt klartför sig dessa olika graderav föränderbarheten och deraskonsekvenser. Det är inte på föränderbarhet och varabereddaatttadetansvarsom utanvidareklartatten maximalförånderbafetavBMCen viss förännderbarhet kräver. Byggherrerepresentanter typ skulle vara den bästa för alla typer av forskare och måste ha underlagoch förmågaatt i byggskedetväga förvaltareinomuniversitetsforskningen . Att i nya Krav kravmot kostnaderpå ett ändamålsenligtsätt.Projektörer måste vara beredda att tillämpa andratekniska lösningar än de konventionella . Ett försök att mer konkret diskutera vilka förändringar det kan bli fråga om i följande avsnitt. 5.3 Hyresgästutbildning och och råd från byggnadsstyrelsen generellt rekommen- dem en laboratorieutformning av dennatyp verkardärför inte vara rätt väg . Det måste i första hand vara hyresgästerna själva som ställer preciserade krav på en sätttar viss föränderbarhetoch självaocksåpålämpligt konsekvenserna i form av kostnader och förvalmingsansvar. Dettai sinturkräverbättreinformationtill hyresgäster och kanskeäven projektledareoch projektörerom Ett viktigt resultatfrån studiernai dettaprojektär att teknik, funktionoch ekonomihos olikatyperav förängradenav föränderbarhet i laboratorierbehöverprecise- derbarhet . Det kräver också nya förvaltningsformer av rasbättreoch relaterasbådetill kostnaderoch till olika det slag som redanföreslagits,atthyresgästorganisatioformerför förvaltning.Är det en "byggmästarflexibili- nerna friarefår disponeraett gemensamtanslag för ekonomisktansvar tet" eller "vaktmästarflexibilitet" som krävs? Har verksamheten behov av en flexibel lösning? Kannågon form verksamhet och lokaler. Som framgått har vi i våra intervjuerredanfåttkommentarertilldetULEnförvaltare av semiflexibeltlaboratoriumaccepteras ? I det senare värdaanpassbarheten ska uppnåsgenomallmängiltighet i planformeller teknisk förånderbarhet . Vilka är skulle tveklöst investeranågra procenti ökad föränderbarhetför billigareoch mer störningsfrialokaifirändringar.En annankanskeville funderamerapå om pengarnaskulle satsas på ny utrustningeller större kostnaderna för olika alternativ. lokaler för framtida expansion. fallet är det viktigt att diskutera i vilken grad den önsk- 32 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER •T:125 Nya normer som kräver högre föränderbarhet är således inte det som i första handbehövs, utanbättre informationoch nya förvaltningsfonnerför decentraliseratansvar. De resultatsom redovisasi dennarapport kan varaen börjantill bättreunderlagför hyresgästers och projektledaresbeslut. Men det fattas fortfarande kunskappånågraviktigapunktersombeskrivsnärmare i följandeavsnitt. 5.4 Förslagtillfortsattastudier 5.4.1 Utnyttjandegradeni olikalaboratorier Utnyttjandegraden , antaletkvadratmeterperforskare, är ettgrovt, menganskalättillgängligtmåttpåen lokaltyps effektivitetför en viss verksamhet. Som framgåttav tabell4.2.3 finnsdeträtttydligaskillnadermellanutnyttjandegraden i statliga forskningslaboratorier medlikartadverksamhet.Utnyttjandegraden , antaletforskarper lokalarea,var vid en aktuellatidpunkten1982 delvis något lägre för BMC än för Karolinskainstitutetoch Arrheniuslaboratoriema vid Stockholms universitet. Undersenareår hardockden högafdränderbarheten på BMC utnyttjatsför en kraftig omfördelning och förtät- ning av lokalernaför olika institutioner . Det riktvärde som användesvid dennaförtätninglåg på 26 kvadratmeter/sysselsatt, vilket innebår ett mycket högt umyttjande för funktionella och moderna laboratorielokaler,I ett räkneexempel visades att ett så högt utnyttjande skullekunnamerånv " uppvägadenågothögreårskostnadersom BMC-laboratorierna uppvisadejämförtmed semi-flexibla laboratorier. Det borde därför vara viktigt att fortsätta studierna med enjämförelse mellan de aktuellautnyttjandegraden på BMC jämfört med exempelvis Arrheniuslaboratorierna och några andra j ämförbara, moderna, semiflexibla laboratorier vid Karolinska institutet. I detta sammanhang borde man också näpnare studera de omflyttningarav institutioner och forskargrupperinom Arrheniuslaboratoriernasom enligt uppgift måste företas på grund av de belade ombyggnadsmöjligheterna. Kan dessa omflyttningar vara en acceptabel ersättning för högre föränderbarhethos lokalerna? Eller försämras utnyttjandegradenjämfört med BMCs system? Uppstår andra olägenheter för verksamheten, så som försämradkontakt mellan olika grupper och aktiviteter? 5.4.2 Högre föränderbarhetmed standardkomponenter Som framgåttår BMC-systemetmycketgenomarbetat och har delvis specialutformadekomponentersom samverkar för maximal föränderbarhet. Det förutsätter också dispenser eller kompensation på annat sätt för BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 vissa brandskyddskravbeträffande brandcellsstodek och gasledningar i öppna schakt. Det nybyggda forsk- ningslaboratoriet vid Hälsouniversiteteti Linköpingvisar att det har gått bra att tillämpaBMC-systemetpå annathåll och med nya normer. Men systemetkräver ocksåen disciplini användningensom allahyresgäster kanskeintekanprestera. Den tekniskautvecklingenoch rationaliseringen inom byggnadsindustrinär också ett latent hot mot ett tekniskt system med alltför starka internabindningar . Om statligtforskningska ges tillgångtill merföränderbara lokaleri störreutsträckning, så årombyggnadav befintligalaboratorierden kanske viktigasteinsatsen. Det vore därför en viktiguppgiftattutvecklaBMCsystemetytterligareoch se vilka graderav föränderbarhetsomkanuppnåsmedstandardkomponenter och med aktuellabyggnadsnonner.Kanskeuppnårmaninteden maximalaföränderbarheten som på BMC, menviktiga förbättringarkan uppnås till låga merkostnader.De studiersom hargjortsinförbyggandetav nyttMikrobiologisktcentrumvid Karolinskainstitutetärrett viktigt led i detta. Darharolikanivåerav ökad föränderbarhet studeratsvad beträffartekniskutformningoch kostnad. Men dessa studierhar också visat svårighetenatt i en redanfärdigprojekterad byggnadgå in och genomföra förändringar. Ettmerförutsättningslöst teknisktutvecklingsarbete borde kunna uppnå större ökningar av föränderbarheten till lägre kostnader.Vid Karolinska institutet planerasnu underledningav avdelningsdirektör GunnarLustigvid budget-och planeringsavdelningen ett omfattandeförnyelsearbete . Ambitionenär attge nedslitna,trångaoch ineffektivaforskningslaboratorier en mer enhetlig,föränderbar och modern' ' g och tekniskförsörjning. Attföljafömyelsemsatsernavid Kl arettledi etttekniskt utvecklingsarbeteför ökad förånderbarheti statliga forskningslaboratorier. 5.4.3 Informationsutbyteti byggprocessen Vid Kl ser man som en viktig del av den fysiska förnyelsenattocksåutbildahyresgästerna . Som framgått av studiernai detta projektkan en förklaringtill hyresgästersmissnöje med graden av föränderbarhet vara bristande insikt. En adekvatföränderbarhet kräverhyresgästersom insersitt behov av en viss typ av föranderbara lokaler, som för frampreciseradekrav i program- och projekteringsprocess och som tar ansvar för kostnader och fortsattförvaltningav systemet. Hurerfarenheter frånförvaltningska förasin i produktbesämningsprocessenär för närvarandeett livaktigt forskningsområde.Det "verkunskaperom teknik, 33 ekonomi, organisation och månskligt beteende. I en aktuell uppsats anger Jan Bröchner (1990) vid KTH att kalkyler av livscykelkosmader i praktiken sällan används vid val av byggnadsmaterialmed olikabeständighet. Vanligen anförs brist på kostnadsdata som skål. Några forskare har visat att underhållsaspekterofta förs in ganska sent i projekteringenoch äimast användsför att försvara tidigare val av vissa material mot budgetnedskämingar. Bröchner har studerat hur olika byggherreorganisationer och upphandlingsformer påverkar val av material med hänsyn till långtidsegenskaper.Han finner att de flesta aktörer är medvetna om underhållskraven, som förs in i flera skeden. Utgångspunkten är i vissa fall en intern byggherrestandardsom betar antaletmaterialaltemativ. Denna standard anges även vid upphandting av totalentreprenader. Synpunkterfrån hyresgäster respektive entreprenörer kommer in i senare skeden. Men senare förvaltningserfarenhetersamlas ytterst sällan i form av kostnadsdata. Istället används driftseerfarenhetema som grund förkrav vid nästaprojekt. Konsultema får inom ramen av sina uppdrag sällan tid att göra egna kalkyler . Men val av material och utrustning som förbilligar underhållet hävdas av byggherren vid upphandlingen gentemot entreprenöremas förslag till lösningar som ar billigare i inköp. Det finns enligt Bröchner tecken på att en alltmer spridd datateknik ger upphov till interna handböcker i byggföretag och förvaltarorganisationer, där driftserfarenheter och standardkrav redovisas . Kunskapen kan sedan spridas vidare från mer erfarnatill mindre erfarna parter. Aven ekonomiskadatakan samlasoch spridaspå detta sätt. Bröchnersstudiestöder resultateti dettaprojektatt byggherrensinternastandardharstorbetydelseför val avbyggnademaslångtidsegenskaper , i dettafall graden av förånderbarhet. Ytterligare reflexioner kan göras utifrån hans resultat. En intressant fråga är i vilken utsträckningmodem informationsteknikkan bidragatill attlåta hyresgästers och förvaltareserfarenheterfå större genomslagi projekteringen . Sammanställning av kost- Fråganärom inteökaddatoranvändning skullekunna bidragatill att minskavissa problemmed en högre gradavföränderbarhet i laboratorier. CAD-programmet skulle kunna bygga in den disciplin som behövs när hyresgästerna själva gör lokalförändringar. Ä ndringar- na kan också enkelt redovisasoch lagras.Aktuell ritningsdokumentation ävenav högfdranderliga laboratorier som de på BMC skulle kunna underlättas.Överhu- vudtagetter det sig intressantatt studeraden moderna informationsteknikens inflytande på förhållandet byggherreprojektör -hyresgästjust närdet gäller anpassbarhetoch föränderbarhet. Föränderbarhetsfrågomakräver ställningstaganden och medverkanfrån samtligaparteri byggprocessen; hyresgäster,förvaltare,konsulteroch byggare. Konsekvensernablirsnabbtpåtagligafdrbådehyresgästeroch förvaltare. I den mån krav på förändringar sker redan underprojekteringsprocessen , vilket är vanligt, berörs arbeteav den valda ävenkonsultersoch entreprenörers fdränderbarhetenhos byggnaden. Lokalers fdränderbarhettersig d" örsomettfruktbart områdeförstudium av de allmäntintressantafrågornaom informationsöver- föringinom byggprocessen. Studiernai detta projekthar också visat att den statligabyggprocessenmed byggnadsstyrelsenshandläggare och projektledaresom ett mellanled mellan hyresgäst och projektör inte år unik. Direktkontakt mellan hyresgäster och projektörkan förekomma inom mindre projekt men projektörernaverkar inte vara den part som i första hand står för systematisk återföring av driftserfarenheterfrån tidigare projekt. Och detta behov av erfarenhetsåterföringtill nyapmjekt förefallernume- ra vara så stort att på ett eller annatsätt kommer ett förvaltarintresse eller en professionellbyggherrerepresentantin i processen. Dettainnebårattstatligaerfarenheterav informationsöverföring i byggprocessenharen mer vidsträckt tillämpning än man i förstone tror. En aktuellfråga är hur reformen med gemensamt anslag för verksamhet och lokaler för statliga organisationer påverkar program och projektering. Vilka krav ställer hyresgästerna ner de själva mer direkt får betala naderoch driftserfarenheter även i små organisationer fdrlokalema?Fö änderbarheten är en särskiltintressant kan underlättas. Erfarenheterna kanske lättare kan egenskapeftersomdenkanpåverkabådekostnads-och spridastill andra, mindreerfarnahyresgäster.Men en intäktssidaförlokalema.Båttrekvalitetpå materialoch ökad mångfaldav datakan ocksåvaraförvirrande och utförande kan minska kostnader för drift och underhåll ökaberoendetavenklatumregleroch fastställd standard men ökadföränderbarhet kan som BMCs erfarenheter hos byggherrar och konsulter. visarävenökaintäktergenomförtätning , ökadextemfinansieradverksamheteller uthyrningav lokaler, lätt Vid projekteringenav det nya farmacilaboratoriet modifierade för annan verksamhet. hos Dracoi Lundvisadesig attenklaCAD-program var till hjälp når hyresgästernaskulle specificerakravpå Enförstastudiepådettaområdeskullekunnavaraen uppföljningavde byggnadsprojektilårdettagemensamteknisk försörjning och inredning i enskilda mm. Enkla layouter och rumsbeskrivningar kunde snabbttagas ma anslag redan införts, som till exempel för FOA 4 och fram av hyresgästerna själva. 34 dess forskningslaboratorieri Umeå. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 6 LI ERATUR Adamsson E & Etzler B, 1983, Planeringav statligtoch privatbyggnadsprojekt, Byggforskningsrådets rapportR8:1983, Stockholm LundströmS, Gustafsson B,1985, Privatägdahyresfastigheter , underhålloch ombyggnad vid ägareskiften, Byggforskningsrådets rapport R93:1985, Stockholm Bröchner(,1978, Economic aspetts of housing rehabilitation , moderni- Phannacias anläggningsstandard, 1988-09-01, Pharm zing Hatsin Sweden 1971-1975.,Byggforskningsrådets cia AB rapportD5:1978 , Stockholm Projektering for fdrändring,1985, Bröchner (,1990 , Actual use of Long-term rost data in Ettseminariumom forskningsfronten , Detnya industribuilding: three Swedish cases, Paperpreparedför the byggandet, projektrapport 4 cm International Symposium onBuilding EconomicsIndustriplanering CTH, IACTH 1985:10, Göteborg andConstructionManagement, Sydney, 14- 21 March 1990, Byggnadsekonomioch byggnadsorganisation, Projektredovisning Uppsalauniversitetsbiomedicinska Tekniska högskolan, Stockholm centrum(BMC), 1974, Byggnadsstyrelsensrapportnr 104,Stockholm Byggnadsplanering , handbokenBygg, 1981, Stockholm Byggnadsstyrelsensrapport , 51,1973-05, Laboratorieinredning , Del 1 Underlag (ör programmering och projektering Byggnadsstyrelsensrapport , 148, 1980-12, Törngvist A,1974, Generalitetoch föranderbarhet, Bestämningav mindre industribyggnadersmångsidiga användbarhet, Arkitektur , KTH, Skrift 1974:6, Stockholm TörngvistA,1976, Flyttbara mellanväggars ekonomi Anpassbara kontorshus, Stockholm Byggnadsstyelsens tekniska föreskrifter, Krav och råd för markoch hus, A Mark, hus och installtioner,198403, Stockholm Holter M,1980, Teknisktanpassbarakontorshus Projekteringsmetodik, KTH, TRITA APM 800003, Stockholm Högskolanslokaler, 1983,RapportfränUHÄ:s riktvardesgrupp, UHÄ-rapport1983:16,Stockholm Landberg G, Strand L & WestermanA, 1978, Informationsplanering , en studiei relationenproblemstruktur- kommunikation- arbetsmetodinom byggnadsplanering , Byggforskningsrådets rapportT5:1978, Stockholm Lokaler för utbildning och forskning för biologi, kemi och fysik inom högskolan. Metod för behovsanalys, Koncept, Byggnadsstyrelsen,1987 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 35 Bilaga 1 Jämförande nuvärdeskalkyl för BMC-lab och Lab85 1 Byggnadskostnader för ökad föränderbarhet 1. 1 Bakgrund Byggnadsstyrelsenhar inför bygge av nya statliga forskningslaboratorier velatutv" erakostnadochnytta av olikagradav byggnadstekniskanpassbarhet . Somett led i denna utvärderinggjordekalkylavdelningen vid byggnadsstyrelsenen jämförandekalkylav byggkostnademaför olikagradav föränderbarhet . Särkostnaderna för utformning av stomme och installationssystem i maximalt förånderbaralaboratorielokalervid BMC kal- kyleradesoch jämfördesmed motsvarandekostnader för Lab85 vid Kl, ett konventionellt, semi-flexibelt laboratorium. 1.2 De jämförda laboratorierna olika. Således med " ades i denna kalkyl inte kostna- der för grundläggning , ytterväggar,yttertak,trapphus och centralaserviceutrymmen . Rörlig labinredningi formav skåpochbänkarärihöggradstandardiserad och antogsvaratill kostnadernalikvärdigi de bådalaboratorieplanen. Installationsstandarden nardet gällde kapacitetoch uttags " et för vånme,ventilation, röroch el antogs lika. Detta gällde även belysningen. Däremot studerades noggrant de olika systemen för distribution av teknisk försörjningsom våningsplanenpå de jämfördalabomtoriemauppvisade.Dessainstallationsdelar årju avgörandefdrdentyp av föränderbarhetsom skulle jämföras. Nedan redovisas mer i detalj vilka delar av våningsplanen som kostnadskalkylemdes. Lab85 blev inflyttningsklartunder hösten 1987. Det finansieradesmed donationsmedel , men bygget administreradesavbyggnadsstyrelsenoch projekterades enligt dess standardav Bo Myrenbergsarkitektkontor. Det Bygg innebar att det fanns förhandskalkyler gjorda på byggnadsstyrelsen, viket underlättade kalkylarbeteti denna utvärdering. Laboratoriet kan också beträffande verk- Undertakoch golvbeläggning Innerväggaroch dörrar Kompletterande ytskiktsbehandling av ovanstående Fastaväggaroch pelare Balkar och bjälklag inklusive ingjumingsgods Vertikala schakt med schaktluckor samhetoch gradav föränderbarhet ansesrepresentativt för flerastatligaforskningslaboratorier . Attdetrördesig Ventilation om en tillbyggnadav ett äldrelaboratorium på Kl styrde Tillufts-och frånluftskanaler horisontelltoch vertikalti i viss mån måttpå husdjupoch rumshöjder , men detta våningsplan inklusive don och spjäll. ansågs inte påverkajämförelsenav fdränderbarheten i nämnvärd grad. Byggnadenharfem planoch laboratorieutrymmen på totalt 2 500 kvadratmeter. Rörinstallation Stammaroch horisontellaturdragninginklusiveproppBMC är till skillnad från Lab85 en mycket stor ningar och ventileri våningsplanför avlopp, varmtoch anläggningpå89 000 kvadratmeter , sombyggtsutenligt samma principer under två decennier. Ett våningsplan i en senare utbyggnadsetapp valdes ut med hänsyn till att verksamhet och lokaldispositionen i störstamöjliga mån skulle vara lika ett av våningsplanen på Lab85. kallt tappvatten, gas och tryckluft. Antal aktuella uttagsställen inklusive blandare och utslagsvaskar räknades lika. El 1.3 Förutsättningar och metod Kalkylernagällde plan 2 i byggnadC på BMC,byggt 1980 och plan3 i Lab85, byggt 1987. Huvudprincipen varattendastdebyggnadsdelar som hade betydelse för graden av föränderbarhetkostnadskalkylerades. I övrigt likställdes utformningoch kosta- Kanalisation vertikalt och horisontellt i våningsplan för kraft och belysning (kabelstegar, skenor, konsoler och dylikt). Huvudledningar , centraleroch gruppledningar i våningsplan för kraft och belysnings. Belysningsarmaturerräknades lika. derförde bådalaboratoriemaävenom de i realitetenvar 36 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T:125 Nollställningav mängder Nårdet gällermellanväggar ochdörrar följdesaktuella ritningarför de bägge jämfördavåningsplanen.Det visadessig attmellanväggs- och dörrtäthet varlika för bägge med 0,9 kvadratmeterväggarper kvadratmeter golvareaoch 21 kvadratmeter golvareaperdörr. hälften av de förra (233 respektive 543 kronor per kvadratmeter ). Merkostnadenpå byggentreprenaden blirknappt12 procentför BMC. Påventilationssidan harBMC mindrekanalisationskostnaderför tilluften tack vare attden förs från schakten direkti undertaketsom fungerarsom tryckkammare. Å Uttagstäthetenför rör och el himtades från den andrasidan har fler tillufts- och frånluftsdon fått monte- aktuella planlösningen i Lab85 och projicerades på BMC-planet. Nar det gällde belysning gjorde man ras i dettaundertakför att varjelaboratoriemodulska kunna försörjas. Vissa frånluftskanalerhar blivit dyrare tvärtomoch överfördekostnaderna perkvadratmeter för apnaturerpå BMC och Lab85. pågrundavrektangulärt tvärsnittsomutnyttjarschakten bättre. På detta sätt räknades fram en total kostnad för byggdelaroch installationerpå respektivevåningsplan. Men nu hade också våningsplanenolika storlek. På BMC varbruksarean(exklusiveytterväggaroch trapphus)775 kvadratmeter. Lab85hadeenmotsvarandearea på 485 kvadratmeter.Den totala kostnadenr" ades i därförom attgäla en bruksareapå 700 kvadratmeter bägge fallen. Rörinstallationemablir markantdyrare på BMC genom att utbyggnadoch förändringförberedsmed påsticksrör, proppningar och avstängningsventiler i schakten. Merkostnadenpå dessa delarligger kring40 procent. Totaltstannardockmerkostnadenför VVS-installationernapå 6 procent. Elinstallationerna är det enda som blirbilligare på BMC. Det berorpå mindre grad av inkapsling.Den öppna förläggningenav kablarpå stegar och skenor 1.4 Resultat minskarkostnaderförmaterralochmontage Skillnaden Till den resulterandematerial-och arbetskostnaden för byggarbetena lades sedan procentuella pålägg för löne- biskosmader,arbetsledningoch byggmästararvode. De resulterande kostnadernaredovisasi Tabell 1.1. 1.5 Kommentar I prisläget då kalkylen gjordes (feb 88) kan den totala påknappt15procentuppvägergottochv"fördymingen på VVS-sidan. Kostnadsjämförelsen harsom nämntsinte haft fullständigtlikartadeförutsättningar . Större husdjupoch areapervåningsplanhargettBMCnågotbättreekonomi på de vertikalaschakten. Med denvaldakalkylmetoden hardettapåverkat jämförelsenoch gettLab85i viss mån "orättvisa" merkostnadenpå byggsidan. byggkostnadenför ett forskningslaboratorium av aktuÅandra sidan harBMCi realiteten haftvissaskalfdrellt slag sättastill cirka10 000 kronorperkvadratmeter. delar i och med sin storlek. Merkostnaderna förkompliMerkostnadenför den ökade flexibilitetensom BMC ceradformsättningoch dyliktreducerasvid ett bygge i erbjuderligger såledeskring3 procent. den storleksordningen . Projekteringendå systemetutfonnadeskravdei geng" d yngre tid. Det finnsexempel I byggentreprenaden ligger merkostnadernapå mer kompliceradformsättningav golvbalkoch schakt,avpåatten genomarbetat flexibelutformningi gengod kan sjava bygget genomenklaremontageoch täckningav golvrännorsamtdemonterbara mellanväg- rationalisera därigenoms'° akostnadernaoch såvidare. Enfullstängari helablockjämförtmed gipsväggarsom byggtspå plats.Den senarekostari materialoch arbetemindreän digt rättvisande jämförelseblir i praktikenomöjlig. Tabell1.1 Entreprenadkostnader förbyggdelar som påverkar föränderbarhet , räknat på våningsplan om 700 kvadratmeter BRA. Entreprenad BMC Lab 85 Bygg 2455 2200 wS 399 375 El 340 390 Summa Skillnad 3194 kkr 2 965 kkr 4 563 kr/m2 4 236 kr/m2 327 kr/m2 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 229 kkr 37 2 Förändringskostnader 2.1 Allmänna förutsättningar Utgångspunkten för kalkylen är BMC i Uppsala som har en bruttoareapå 89 000 kvadratmeter . Då ingåräven föreläsningssalar, djurhusoch tekniska utrymmen.Föränderbaralabutrymmen som år akutella i denna kalkyl uppgår till 47 000 kvadratmeter. En noggrann inventering av verkliga förändringarav rumsindelningoch användningav dessalokalerhargett resultatetatt efter 20 år har ca 16 000 kvadratmeter förändrats . Det utgör ca 34 % av den föränderbara laboratoriearean . Se bilaga2. I kalkylenj " örs byggnads- och förvaltningskostnader för dessa förändringarpå BMC med ett teoretiskt alternativ,ombyggnadmed 10-årsintervall av ett semiflexibeltlab som Lab85 Alla kostnaderberäknas i 1988 årspriser. b Mindre lokalförändringarmed BMC:s egen personal Berördrumsareaenligt inventering: 5 895 m2120är : 295 m2/år. Arbetskostnad: 4 ärsansttldapå BMC: 16000x 12=192 10000x12=120 12000x12=144 10000x12=120 Summa 576 kkr+ LKP 40 % = 806 kkr/år. Teknikeranställdav byggnadsstyrelsen arbetaruppskattningsvis max 1 dag/mån med installationsförändringar. 5% x 144x 1,40 = 10 kkr/år Summaarbetskostnad för mindreförändringar: 816 kkr/år 2.2 Flexibelt BMC-/ab 2.2.1 Arbetskostnadför förändringar Detta motsvarar2 700 kr/m2, vilket verkarhögt jämförtmed arbeteni egen regi. Om man antaratt arbetskostnaden är densammasom vid egenregi, 1900 Den årligakostnadenför förändringmed egenpersonal samtför störreombyggnaderi egenregiharpågrundval kr/m2, innebår det att de 4 årsanställda arbetareffektivt ca 66 % av tiden med lokalförändringartill en kostnad av av en noggrann inventering be räknats till 1,5 Mkr. 530 000 kr/år. a Större ombyggnader i egen regi Berörd rumsarea enligt inventering: 9 937 m2/20 är = 497 m2/är. Ombyggnadav 6 000 kvadratmeter 1984- 86 kosta- Jämkad arbetskostnad: 530 kkr/år. Total arbetskostnadför förändringar: 950+530 + 10= 149Okkr/åreller ca 1,5Mkrperår. de 500 kr/kvadratmeterinklusive diverse material som inte fanns i BMC:s eget komponentförråd . I dagens prislägebedömskostnadenliggapå 800kronor/kvadratmeter. Enligt en noggrannlokalinventeringdärenbart fd 'randrad rumsareaberäknats motsvarartotalareanpå 6 000 kvadratmeter snarareän2 500 kvadratmeterverkligt förundradrumsarea. Verklig arbetskostnad per kvadratmeterrumsarea i 1988 årsprisläge: 6000/ 2500x800 = 1 900kr/m2. Arbetskostnadför ombyggnaderi egen regi: 497 m2 x 1900 kr = 950 kkr. 2.2.2 Kompletterande inköp av delar Enligt uppgift från byggnadsstyrelsensregionförvaltning i Uppsalaharför BMC:sräkningstorakompletterandeinköpgjortsav montertaramellanväggar,dörrar och installationskomponenter under åren. De verkliga kostnaderna för dessa inköp har dock inte kunnat fastställas. Som underlag för en kalkyl görs hår vissa anta- gandenom storleksordningen av dessakostnader. Antagatten genomsnittsligkostnadför dessamonterbaradelaruppgårtill 1000 kronorperkvadratmeter labarea.Ett underlagför detta antagandefinns i den jämförande kalkylen av nybyggnadskostnadema som sammanfattats i avsnitt 1. Enligt detaljbe " 30 ' gama i BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER •T:125 högre.I gengod kan vissa stordriftsfördelar uppståvid dörrarpå BMC till drygt500 kronorperkvadratmeter. ombyggnad av större areor vid ett enstaka tillfälle. De verksamhetsanknutna el- och VVS-installationema Dessutom år konventionella byggnadsmaterial normalt på ett våningsplanharberäknatstill drygt 1000 kronor billigarejämfiit med de specialutformadekomponentemai ett högflexibeltsystem. per kvadratmeter . Häri ingår dock delar som i mindre denna kalkyl uppgår kostnaden för mellanväggar och grad berörs av förändringarsom elcentraler och dylikt. Antag att hälften av detta belopp, 500 kronor, gäller installationsdelar somverkligenflyttasom vid lokalförändringar. I genomsnitthar800 kvadratmeter per årföråndrats på BMCenligtinventeringenredovisadi bilaga3. Montertaradelartill ett vardeav 800 kkrhar alltsåflyttats om. Antagatt20% av dettabeloppbestårav kompletterandeinköp, dels för att ersättaskadadeoch förslitna delar, dels föratttillgodosebehovetav ökatlokalulnyttjande,„förtätning,'. Artigkostnadför kompletterandeinköp: 20%x 800= 160kkr. 2.2.3 Lagringskostnader Ett förråd och verkstad för lagring och underhåll av komponenternai BMC-systemetupptarca 1000 kvadratmeteri ett källarplan. Sätthyrantill 300 kronorper Mankanspekulerai om kostnadsskillnaden mellan konventionella material och monterbarnbyggdelar minskarom ett flexibeltbyggandeblirmervanligt.Det har v " i viss mån redan skett. Redan nu finns standar- diserad, flexibellaboratorie ' ' g och olikatyperav monterbarainnerväggssystemi marknaden. Men även för konventionellaväggmaterialoch mstallationskomponenterskeren standardisering och produktutveckling somunderlättarsåvälombyggnadsom rivning. Fortsatttekniskutvecklingav tillverkningsmetoder ochmaterialtalarmoten långtgåendestandardisering av mersammansatta system. Möjligenkan högflexiblalab görasbilligaregenom att befintligastandardprodukter utnyttjasi störreutsträckning redanvid utformningenav systemenDetårdocksvårtattse attkostnadsskillnaderna skulle minska i en omfattning som påverkar det principiella resonemanget ovan. Byggnadsdelar som kan demonteras och flyttas torde alltid bli dyrare än materialsom rivs efter 10 år. kvadratmeter.Antag att delar till ettvärde av 1 Mkr hela tiden finns i lager. Detta motsvarar emellertid material för 1000 kvadratmeterrespektive 6 års inköp. 2.3 Ombyggnad avsemiflexibelt lab De jämfditaraförändringskostnadema inträffarhar år 10,20 och 30 i formav mergenomgripandeombyggnader. Den areasom berörsav dennaombyggnadantas motsvara den som erfarenhetsmässigtförundratspä BMC, det vill säga i genomsnitt8 000 kvadratmeter labareaför en 10-årsperiod. Antagattdennaombyggnadkostar4 000 kronorper kvadratmeter . Dettakanjämförasmed en totalnybyggnadskostnadfor ett lab på uppskattningsvis10 000 kronorper kvadratmeter,(Beloppetmotsvararknappt nybyggnadskostnaderna för delar`sompåverkarfärån derbarhetenligttabell4 .1.1 i huvudtexten.) Denna ombyggnadskostnadska då täcka endast den förändrade disposition och förnyelse av rum, inredning och installa- tion som motsvararde kontinuerligaförändringarna på BMC. Standardhöjning av olika slag som ofta skervid ombyggnadoch ävenharbehövtskepå BMCingårinte i dennakostnad. Jämförtmed omdispositioner av ett flexibelt lab som BMC kanarbetskostnaden vid en ombyggnadblinågot BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 39 3 Nuvärdeskal 3.1 Förutsättningar Kalkylen görs för bägge alternativenpå en lokalareaav 47 000!kvadratmeter, motsvarande de föränderbaralokalemas storlek på BMC . Ombyggnadskostnademai det semi-flexibla laboratoriet gäller 8 000 kvadratmeter vart 10:e år, vilket motsvarar den area på BMC, som genomsnittsligt förändrats under denna tidsperiod. Kalkylperiod: 40 år Inflation: 5% Kalkylr änta: 8%, 10% respektive 12% Kommentar: Den långa kalkylperiodengör att lägre realräntor årsdagens 5 - 7% är motiverade. 3.2 Nuvärdeav kostnaderförflexibeltBMC-!ab Med 8 % kalkylränta Merinvestering för flexibilitet vid nybyggnad (År 0, 327 kr/m2 för 47 000 m2, se Tab 1.1) 15,4 Mkr Årligaombyggnadskostnader (år 1 till 39, Mkrår 0, se avsnitt2.2.1). Kostnadenbestårtill stordel av arbetskostnader . Litenrationaliseringspotential eftersomsystemetär oförändrat . Årligkosmadsökning blir därför betydligt högre ån inflationen, lågt räknat 7% per år. Nusummefaktor vid 1% omräk- ningsränta(8-7) blir 32,16. 32.16 x 1,5 Mkr = 48,2 Mkr Kompletterande inköp av material (är 1 till 39, 0,16 Mkr år 0, se avsnitt 2.2.2). Rationaliseringspotentialen även hårliten eftersom systemet äroförändrat.Snällt räknatsättsökningstakten någotlägreänför arbetetill 6%per år. Nusummefaktorvid 2%omräkni ngsränta (8-6] blir26,90. 26,90 x 0,16 Mkr= 4,3 Mkr Lagerkostnader (år 1 till 39, se avsnitt2.2.3) kanräknas som en hyreskostnadför 1000 kvadratmeter, om altemativanvändning finnsellersomextrainvesteringskostnad ,omlagerlokalerna annarsinteskulle ha byggts. En hyresnivåom 300 kr/m2 och 50%indexgerett nuvärde för 1000 kvadratmeter över 39 årom 5 ,5 Mkr. Om byggkosmaden såtts till häften av kostnaden för lablokalema erhålls en kostnad om 5 Mkr. Till dettakommerdriftoch underhåll . Hurförsiktigtmanån " arkommermaninteunder5,5 Mkr. Till lagret inköps år 0 material för 1 Mkr. Kosmaden för förnyelse av lagret ingår i kostnaden för kompletteringav material. 5,5 + 1 Mkr= Summa 40 6,5 Mkr 74,4 Mkr BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER •T:125 Med 10% kalkylränta Merinvestering för flexibilitetvid nybyggnad 15,4 Mkr Årliga ombyggnadskostnader(år 1 till 39). Nusummefaktorvid 3% omräkningsränta23,49. 23,49 x 1,5 Mkr 35,2 Mkr Kompletterande inköp av material (år 1 till 39). Nusummefaktorvid 4% omräkningsränta 20,37. 20,37x 0,16Mkr 3,3 Mkr Lagerkostnader (år 1 till 39). 6,5 Mkr Summa 60,4 Mkr Med 12% kalkylränta Merinvestering fdr flexibilitetvid nybyggnad 15,4 Mkr Årliga ombyggnadskostnader (år 1 hl 39). Nusummefaktor vid 5% omräkningsränta 17,87. 17,87 x 1,5 Mkr 26,8 Mkr Kompletterandeinköp av materiallår 1 till 39). Nusummefaktorvid 6% omräkningsränta 15,85. 15,85 x 0,16 Mkr 2,5 Mkr Lagerkostnader (år 1 till 39). 6,5 Mkr Summa 51,2 Mkr 3.3 Nuvärde av kostnader för semi-flexibeltlab Med 8 % kalkylränta Ombyggnadskostnadinfaller år 10,20 och 30. Kostnaden4 000 kr/m2 för 8000 m2 ger 32 Mkr år 0, se avsnitt 2.3. Ombyggnadskostnadenstiger något snabbare än nybyggnadskostnaden,men rationaliseringspotentialenär större ån för BMC-laboratoriet,där manår låst av tekniskalösningar från nybyggnadstidpunkten.Årliga kostnadsökningarsätts sålunda till 6%. Nuv" esfaktorervid 2% omräkningsränta blir för år 10, 20 och 30: 0,820 + 0,673 + 0,552 = 2,045 2,045 x 32 Mkr = 65,4 Mkr Med 10% kalkylränta Nuvårdesfaktorervid 4% omrakningsrantablir for är 10, 20 och 30: 0,676 + 0,456 + 0,308 =1,440 1,440 x 32 Mkr = 46,1 Mkr Nuvårdesfaktorervid 6% omräkningsräntablir för år 10, 20 och 30 0,558 + 0,312 + 0,174 =1,044 1,044x 32 Mkr 33,4 Mkr 3.4 Jämförelse mellan nuvärdena 8% 10% 12% BMC-lab 74,4 Mkr 60,4 Mkr 51,2 Mkr Semi-flex lab 65,4 Mkr 46,1 Mkr 33,4 Mkr Skillnad 9,0 Mkr 14,2 Mkr 17,8 Mkr Skillnad/m2 191 kr 302 kr 379 kr 8 kr 18 kr 28 kr Skillnad/m2 och år annuitet med 3% 5% resp 7% realränta Kommentar: Vid 5% inflation torde det vara mest realistisktatt räkna med 8% till 10% kalkylränta. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 41 Bilaga 2 Lokalförändringar vid Biomedicinska centrum i Uppsala och Linköpings universitet Sammanfattningav arbetsrapport 1987-12-09av Anders Törngvist 1 Studiens syfte och uppläggning Rapportenredovisaren studieav lokalförändringar vid Biomedicinska centrum i Uppsala samtLinköpings uni- versitet från byggnadstiden1967 respektive1971 till 1986.Studiernaavserlaboratorier och skrivtum, utrymmen som i bägge anläggningarna utformatsmeden hög gradav föränderbarhet genomblandannatdemonterbaraväggaroch installationskomponenter. vägt medeltal för delar av anläggningenmed olika byggårblir2,75 procentförändradrumsareaper år. Två byggnader vid Linköpings universitet med skrivrum och labhallarom sammanlagt 37 000 kvadratmeter nunsarea (kommunikations- och servicearea är inte medräknad)harstuderats.Ritningarfrånstraxföre inflyttningen1970harj " örtsmed ritningarsomvisar aktuellrumsdisposition1986. Enligt dennajämförelse harunder 17 åröver 90 procent av rumsareanförändrats Studien har omfattat följande moment: genomomdispositionoch förtätning, flyttningav inner- Uppmätningpå ritningav rumsareaberörd av för- väggaroch installationer.Detmotsvararenårlig föränd- ändringar. • Jämförelseav resultatmed studierav ombyggnadsfrekvensi andrabyggnader. Intervjuermed hyresgäster och förvaltare. ring i storleksordningen5 procent. Dessutom har labhallamas övre delar byggts ut med entresolplan till cirka 10 procent. Når det g äller praktiska fördelarmed förånderbar laboratorieutformning har intervjuer med hyresgäster och förvaltaregetteni huvudsakpositivbild.De bekräf- 2 Resultat tar att föränderbarhetenutnyttjas och att förändringarna kangörassnabbtoch enkelt.Brukarnaårmestpositiva. Snabbbeslutsprocessoch enkla omdispositionerutan PåUppsalaBiomedicinskacentrumharsamtligabyggnaderutom de speciellt utformadeförelasningssalama störandebyggnadsarbeteni lokalernaär fördelarsom hos byggnaoch djurstallamaundersökts. Den studeraderumsarean värderashögt.Den högaföränderbarheten dema har också möjliggjort successiva förtätningar, med föränderbar utformningomfattar47 000 kvadratvilket legat både i hyresgåstemas och förvaltarnasintresmeter. Kommunikations-och serviceareorsamtvissa källarvåningarär då inte medräknade.Lokalföränd- se. Förvaltama anser dock att föränderbarheteni vissa ringarharberäknats genom studiumav ritningsrevide- fall utnyttjatsi alltför hög grad. Brandskyddeti bygnaden och arbetsmiljönför servicepersonalenförsämras ringar sedan den första inflyttningen 1967 samt genom jämförelse av senaste inredningsritningarmed skisser från en lokalinventering utförd av UHÄ 1982 - 83, (Högskolans lokaler, 1983). Av anläggningens 103 våningsplanmed föränderbara laboratorielokaler har drygt 80 procent på detta sätt kunnatinventeras. För drygt60 procentav våningspla- ibland av snåriga planlösningar och obehöriga installa- tionsförändringar. Hur ska de redovisade lokalförändringarnapå BMC och Linköpings universitet bedömas? År de stora eller små? Är de nödvändiga och fördelaktiga och i så fall för vem? nen kanlokalförändringar dokumenteras. Enligt befint- Jämförelsemed andraundersökningarav ombygg- ligt underlagharfråninflyttningframtill 1983endast19 nad visar att lokalförändringar på i genomsnitt 2 - 3 våningsplan inte utsatts för någon lokalförändringsom inneburit flyttade väggar och ny planlösning. procentav rumsarean perårinteär,ovanligi laboratorier, Under20 årsdriftvisar sig 33 procentav dentotala rumsareanpå BMC ha genomgått förändringari form av omdispositionoch förtätning, flyttningav innerväggar och installationer . Underde första10 årenvar andelen förändradrumsareaminst 18 procent.Det ärde äldsta respektivenyaste delarnaav BMC som genomgåttde procentuelltstörstaföråndringama på 3 - 5 procent.Ett 42 kontor och industribyggnader. Det förefaller dock som om förändringsfrekvensen under längre tidsperioder är något högre i den typ av fdränderbarabyggnader som BMC och Linköpings universitet representerar.Föränd- ringarnai andratyperav byggnaderskeroftastgenom större ombyggnadervid enstaka tillfallen (Törnqvist 1974). De föränderbara byggnadernakankontinuerligt anpassastill nyakravutanstorastörningarav verksamheten. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 Förändringamapå BMC och Linköping harockså en omfattningsom enligtbe " ' gari ettparandraundersökningarfår investeringari I&änderbarbyggnadsutformningattte sig ekonomisktmotiverade. Lokalförändringar på 5 procentper årvid Billeruds forskningslaboratorium hartill exempelbefunnitsgöra flyttbara innerväggar lönsamma med hänsyn till kost- nadema för orationellverksamhetoch störningarvid ombyggnadav fastaväggar(I'ömqvist,1976). Också en studie av moderna kontorshus visar att under vissa forutsattmngarar investering i flyttbara innerväggarrent byggnadsekonomisktlönsamvid en flyttningsfrekvenspå minst 1 procent per år (KBSrapport148, 1980). I de undersökta laboratorielokalerna på BMC och i Linköpingär lokalförändringar i denna storleksordning klarts i erställda.Ibäggeanläggningarna verkarförändringarna också ha varitstörstde första åren efter inflyttningen, vilket ökar lönsamhetenhos fdränderbar utformning. Studienvisarsåledesattflexibiliteteni lokalernaför BMC och Linköpings universitet utnyttjatsi en omfattning som överstigerstuderadeförändringar i lokalermed konventionell utformning, . förefallererbjudastorafördelarför hyresgästerna, ® kanvararentbyggnadsekonomiskt motiveradför förvaltarna. Förändringarnasomfattning och karaktärav förtätning i många fall talar för att en generell, statisk utform- ning av laboratoriebyggnader knappastär någötrealistiskt alternativ . Enkla förändringarav rumsindelning och installationsförsörjning bör alltid vara möjliga i någonform. Det "rdocknamnasattstudienintedannedharvisat attfdranderbarhet ijustden"bygglädeform " somtillämpatsvid BMCoch Linköpingsuniversitetärnödvändig för och den mest fördelaktigi alla laboratorielokaler forskning. Laboratorieforskning kan ha olika karaktär och kravpå föranderbarhet . Andratekniskalösningari kombinationmed decentraliserad fastighetsförvaltning kan också tänkas. En utvärderingav dettakräverdock fullständigarekostnadsuppgifteroch ett bredareperspektivän dennastudiekunnatförfogaöver. BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T: 125 43 Bilaga3 Personer somintervjuats Byggnadsstyrelsen Laboratorium L5, PharmaciaBioteknikAB, Kerstin Hagen , utredningsenheten, Stockholm Bernt Sahlin, utredningsenheten, Stockholm Lennart Eriksson , biträdande byggnadschef 0 Åke Johansson,regionförvaltningen, Uppsala Ulf Sievert, regionförvaltningen , Uppsala Uppsala Hasse Hansson, forskare Lars Paulsson, VVS-konsult Helen Möller, regionförvaltningen , Linköping Roger Widbom, fastighetschef , Karolinska institutet, Stockholm Biomedicinska Centrum, Uppsala KarlJohan Öbrink, professor Gunnar Lustig , docent Sten-ErikBeskow, intendent Kenneth Ossianikov, fastighetstekniker Lars Rothstein, arkitekt, Paul Hedqvists arkitektkontor Heinrich v Buddenbrock , arkitekt, Paul Hedgvists arkitektkontor Kemilaboratorium,Pharmacia Leo TherapeuticsAB, Helsingborg Hans Arvlek son, anläggningschef Göran Sjöholm, forskare Farmacilaboratorium89, Astra Draco, Lund Evert Jönsson, forskargruppchef Hans Jondal, arkitekt, HJS arkitektkontor BioCarb AB, Ideon, Lund Birgitta Hellgren , informationschef Sune Nilsson , arkitekt, Anshelmgruppen arkitekterAB Jan-ErikJonsson , civil ingenjör, RörtekniskaByrånAB Linköpingsuniversitet Anders Wahlman, prefekt Lab 85, Karolinskainstitutet, Stockholm Nils Ringertz , professor Björn Öbrink, professor Bo Myrenberg , arkitekt,Bo Myrenbergs arkitektkontor RobertRignell , arkitekt,Bo Myrenbergs arkitektkontor Arrheniuslaboratorierna, Stockholms universitet Kerstin Cavallin , lokalförvaltningschef Kerstin Nordenbrand,intendent StefanNordlund, forskare Barbro Svensson , skyddsombud Hälsouniversitetet, Regionsjukhuset i Linköping 0 Ake Wastesson , professor Karsten Villum Pedersen , arkitekt, Carlstedts arkitektkontor Sten Bentzel, ingenjör, Theorells ingenjörsbyrå 44 BYGGNADSSTYRELSENS INFORMATIONER• T; 125 á Byggnadsstyrelsensinformationer T: 125 1991-05 I rapportenbeskrivs två typer av anpassbarheti laboratoriebyggnader; ett flexibelt system, BMC-systemet,och semiflexiblasystem. Vidaregörs enjämförande analys av hur laboratorierbyggs inom statlig sektor (forskningslaboratorier vid universiteten) och inom privat sektor (laboratorier inom läkemedelsindustrin). Inom den senare är verksamheten ofta organiseradi fasta arbetsgruppersom håller samman över längre tidsperioder 10 - 15 år eller mer jämfört med universiteten där forskare och forskarstuderande arbetar i mer föränderbara grupperingar över kortare tidsintervall 3 - 5 år. Som en följd av detta har det flexibla BMCsystemet flera fördelar inom statlig sektor. Räkneexempel visar att merkostnaderna för BMC-systemet lätt kan upp- vägas av en högre utnyttjandegrad.Med högre krav på kostnadsmedvetande inom universitetssektorn,kommer de möjlighetersom flexibla laboratorier ger, troligen att framstå som ett allt attraktivare alternativ. Till fördelarna med systemet hör: - att snabbt - eftersom man i hög grad kan göra det själv - kunna an - passa byggnader till krav som verksamhetoch t ex nyinköpta instrument kan ställa, - att relativt sett få personer kan sköta drift och underhåll, - att det är möjligt att förtäta och utnyttja all area effektivt. k -S BYGGNADSSTYRELSEN Anpassbaralaboratoriebyggnaderär framtagenvid Byggnadsstyrelsens tekniska enhet i samarbete med Statens råd för byggnadsforskningoch ingår i skriftserien"Byggnadsstyrelsens publikationer". Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas av informationssektionens biblioteks-och dokumentationsservice, tel 08-783 13 71. Redigeringoch layout: Informationssektionen , Byggnadsstyrelsen. Upplaga: 1500 ex. Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice /publikationsförrådet , tel 08-783 11 53. Tryckeri: Garnisonstryckeriet , Stockholm, juni 1991. Adress: Byggnadsstyrelsen , 106 43 Stockholm.
© Copyright 2024