Elevhälsoplan (960 kB, pdf) - Södra Ängby skola

Utbildningsförvaltningen
Södra Ängby Skola
Information
Sida 1 (19)
2014-12-03
Elevhälsoplan
Utbildningsförvaltningen
Södra Ängby Skola
stockholm.se
1
Information
Sida 2 (19)
Elevhälsoplan för Södra Ängby skola vårterminen 2014
Rutiner för arbete med elever i behov av särskilt stöd
Elevhälsoplanens syfte
Elevhälsans uppdrag
Elevhälsans ansvar och organisation
Resurser
Rektor
Biträdande rektorer
Specialpedagoger
Mentor och ämneslärare
Kurator
Psykolog
Skolsköterska
SYV
3
3
3
3
3
3
4
4
4
5
5
5
5
5
Processkarta för arbetat med elever i behov av stöd
6
Dokumentation och beskrivning av rutiner vid utredningar
7
1.
Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av
särskilt stöd när extra anpassningar inte räcker som insats.
7
2.
Åtgärdsprogram
7
3.
Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram
8
4.
Nytt beslut om åtgärdsprogram
8
5.
Beslut om att avsluta åtgärdsprogram
8
6.
Utvärdering av åtgärdsprogram
8
Remiss till logoped
8
Tekniska hjälpmedel
8
Dokumentation och utredningar - förhållningssätt
8
Beslut om psykologutredning
9
EHT – organisation och anmälan
9
Rutin för bokning av elevärende till EHT
9
Övergångar
Överlämningar mellan skolor och stadier
Övergång mellan stadier
10
10
10
Utveckling
Prioriterade områden för skolan
Prioriterade utvecklingsområden för elevhälsan
Förväntad effekt
11
11
12
12
Bilagor
Handlingsplan läs och skrivsvårigheter
Handlingsplan Neuropsykiatriska svårigheter
Modell för lektion ”södra” Ängbymodellen
Handlingsplan för giltig frånvaro
Handlingsplan för ogiltig frånvaro
13
13
13
13
13
13
Information
Sida 3 (19)
Elevhälsoplan för Södra Ängby skola
vårterminen 2014
Rutiner för arbete med elever i behov av särskilt stöd
Elevhälsoplanens syfte
Att på ett tydligt sätt beskriva vilka rutiner och vilken arbetsgång som
gäller på skolan, och att genom dessa tillse att det förebyggande och
hälsofrämjande arbetet utförs på ett likvärdigt sätt för skolans alla
elever. Dokumentet ligger till grund för vad som görs, hur det görs,
samt hur arbetet skall utvärderas.
Elevhälsans uppdrag
Att stödja skolans personal i arbetet med att förebygga och stödja
elever i behov extra anpassningar och särskilt stöd.
Elevhälsans ansvar och organisation
Södra Ängby skolas elevhälsoteam leds av en rektor. I teamet ingår
skolans biträdande rektorer med ett elevhälsoansvar för skolans
enheter F-3, 4-6 och 7-9. Kurator, skolsköterska, SYV och skolans tre
specialpedagoger ingår också i teamet. Rektor träffar skolans
elevhälsoteam två gånger i månaden, en gång på Stor- EHT och en
gång på stadievisa. På stor- EHT samtalas om aktuella frågor för
elevhälsoteamet. Rektor uppdateras på beslut om åtgärdsprogram
och informeras om aktuella elevärenden. På stor- EHT diskuteras
också frågor kring organisation och strategier för arbetat med elever i
behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Ärenden kring
kränkande behandling tas också upp på EHT:s möten. Inkludering av
alla elever är viktigt för oss. Skolans syn på inkludering är:
…när alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen och känner
trygghet och acceptans samt upplever meningsfullhet oberoende av
var eleven befinner sig.
Detta innebär för oss att undervisningen kan se olika ut för eleverna.
Elevens behov ska avgöra vilken form av stöd eleven sen får. Genom
dialog med eleven och/eller elevens vårdnadshavare strävar vi efter
att hitta det stöd som eleven uppfattar meningsfullt och begripligt.
Detta kan innebära att eleven får stödet som enskild undervisning, i
mindre grupp eller i klassrummet tillsammans med klasskamraterna.

Resurser
Vi är varandras resurser. Inom skolan finns mängder av kunskap som
vi måste ta vara på tillsammans. Arbetslagen för sig, och tillsammans
med EHT, är vi en resurs för varandra i skolans arbete med elevernas
sociala och kognitiva färdigheter.
Information
Sida 4 (19)
Rektor
Rektor har det yttersta och övergripande ansvaret för elevhälsan på
skolan. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas av rektor
eller per delegation av biträdande rektor. Om det finns risk för att en
elev inte når kunskapsmålen ansvarar rektor, eller den rektorn gett
delegation till, för att behoven utreds och att extra anpassningar eller
särskilt stöd ges. Rektor, eller den rektor gett delegation till, har även
ansvar för dokumentation avseende utredning, åtgärder och
utvärdering av de insatser som skolan genomför. Rektor uppdateras
fortlöpande kring elever i behov av särskilt stöd av sina biträdande
rektorer. En gång i månaden har skolan ett stor- EHT. Där lägger vi
upp strategier mer generellt kring elevhälsan på skolan. Där fattar
rektor också beslut som rör vidare utredningar såsom t.ex. wisc.
Biträdande rektorer
Har ett operativt ansvar för elevhälsan och arbetet med elever i behov
av extra anpassningar och särskilt stöd i respektive enhet. Biträdande
rektor kan besluta om åtgärdsprogram enligt delegation från rektor.
Biträdande rektor ansvarar också för att lärarna i respektive enhet
tidigt uppmärksammar och utreder elev i behov av särskilt stöd.
Biträdande rektor kan också kalla mentor till EHT för samtal kring
särskild elev. Biträdande rektor har ansvar att ha en aktuell
förteckning över elever i behov av stöd i ”sitt” arbetslag och håller
rektor uppdaterad.
Specialpedagoger
Skolan har tre specialpedagoger som arbetar heltid med elever i behov
av extra anpassningar och särskilt stöd. Specialpedagogernas uppdrag
innefattar undervisning av elever i behov extra anpassningar och
särskilt stöd samt handledning av lärare i arbetet med elever i behov av
samma. Specialpedagogerna samverkar också med lärarna i det
inledande utredningsarbetet, pedagogiska utredningar och
åtgärdsprogram. Specialpedagogerna är med i skolans elevhälsoteam.
Specialpedagogerna har också ett uppdrag att arbeta med att utveckla
lärares förmåga att arbeta med inkludering i undervisningen. En gång i
månaden är specialpedagogen med på respektive arbetslagsmöte för
att tillsammans med pedagogerna identifiera eventuella behov eller
svårighet i arbetet, individuella eller på gruppnivå.
Man skall också utvärdera föregående mål och formulera nya mål
för nästkommande månad samt klargöra arbetssätt och ansvar. Här
ska också samordning ske i arbetslaget.
Information
Sida 5 (19)
Mentor och ämneslärare
Har ett ansvar att utvärdera och utforma extra anpassningar på ett sätt
som harmoniserar med den kunskap som finns om en elev och/eller
elevgrupp. Om en elev riskerar att inte nå målen ska läraren använda
våra handlingsplaner för extra anpassning. Lyckas inte dessa ska man
rådgöra med specialpedagogen för att eventuellt göra en pedagogisk
utredning och ta ställning till särskilt stöd och åtgärdsprogam. Denna
utredning skall kommuniceras med respektive biträdande rektor som
fattar beslut om eleven har behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Vårdnadshavare informeras.
Kurator
Kurator har en supportfunktion i skolan, och är både en operativ och
konsultativ resurs med elevhälsa som huvuduppgift.
Kurator arbetar både med ett socialt fokus på eleven, och med att
arbeta för tillskapande av extra anpassning för eleven i
skolsituationen. Kurator företräder elevens intressen både inom och
utom skolan, i exempelvis samarbete med socialtjänst, BUP och
skoldaghem.
Kurator arbetar med samtal på olika nivåer såsom t.ex. stödjande,
insiktsskapande, motiverande, krisbearbetande, utredande och
remitterande. Kurator arbetar 85 % för närvarande.
Psykolog
Skolan har ingen egen psykolog utan köper in den tjänsten efter
behov. Skolan använder psykologen till både handledning och
utredning.
Skolsköterska
Skolsköterskan ansvarar tillsammans med skolläkaren för
elevhälsans medicinska insatser. Skolhälsovården arbetar
förbyggande och följer barnens hälsoutveckling samt erbjuder
regelbundna hälsokontroller, hälsosamtal, vaccinationer och särskilda
insatser. Skolsköterskan deltar även vid möten med elever då det
finns medicinska inslag i den problematik som eleven har. Elever och
vårdnadshavare kan på eget initiativ söka skolhälsovården när så
behövs. Skolhälsovården är en förmedlande länk mellan olika
instanser såsom BVC, BUMM, sjukhus, barnläkarmottagning och
socialtjänst. Skolsköterskan ansvarar för remisser till olika instanser
som t.ex. logoped och andra utredningar. Skolsköterskan har via sin
plats i EHT en god kännedom om eleverna i behov av extra
anpassningar och särskilt stöd och kan med sin kompetens bidra till
detta arbete. Skolsköterskan arbetar 95 % för närvarande.
SYV
Studie och yrkesvägledaren erbjuder pedagoger, elever och
vårdnadshavare vägledning i frågor som gäller utbildning, framtida
yrken och arbetsmarknad. SYV gör detta genom individuella samtal
Information
Sida 6 (19)
och/eller genom att informera grupper och elever, lärare och
föräldrar. SYV arbetar också med att, i samråd med eleven, anordna
praktikplatser. Den primära uppgiften är att bistå eleven med
information och vägledande samtal kopplat till elevens gymnasieval
och framtida yrkesval. SYV arbetar 60 % på skolan.
Processkarta för arbetat med elever i behov av stöd
Information
Sida 7 (19)
Dokumentation och beskrivning av rutiner vid
utredningar
Nedan följer en beskrivning av den dokumentation som används i
arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Alla dokument finns
digitalt under vår gemensamma mapp och under/EHT rutiner,
trygghetsarbete på intranätet. De dokument som finns beskrivna
nedan har ett nummer framför sig. Detta nummer är detsamma som
finns på G: mappen. Gällande extra anpassningar dokumenterar
mentorerna för åk 1-9 i elevens IUP på skolwebben
1. Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs
behov av särskilt stöd när extra anpassningar inte
räcker som insats.
Är den blankett som lärare skall använda vid misstanke om
att eleven, trots extra anpassningar, inte når kunskapskraven i
ett eller flera ämnen. Lämnas till respektive biträdande rektor
som fattar beslut om åtgärdsprogram skall utarbetas eller
inte. Specialpedagogerna samverkar också med lärarna i det
inledande utredningsarbetet och pedagogiska utredningar.
Utredningar lämnas till respektive biträdande rektor som i sin
tur lämnar till expeditionen för arkivering och diarieföring.
2. Åtgärdsprogram
Elev som är i behov av särskilt stöd har rätt till ett
åtgärdsprogram. Beslut om särskilt stöd skall ges om
biträdande rektor gör bedömningen att extra anpassningar
inte räcker till eller om det finns andra tungt vägande skäl för
att fatta beslut om ÅP. Biträdande rektor fattar beslut enligt
delegation efter att ”Utredning och pedagogisk bedömning” är
genomförd av mentor eller ämneslärare. Biträdande rektor kan
vid behov lyfta ärendet i EHT eller i aktuellt arbetslag inför
beslut. Rektor informeras fortlöpande om de beslut som fattas.
Specialpedagogerna samverkar med lärarna vid upprättande av
åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet lämnas till biträdande
rektor som i sin tur lämnar till expeditionen för diarieföring.
Vårdnadshavare skall alltid ha ett exemplar av det aktuella
åtgärdsprogrammet.
Berörda pedagoger skall informeras om innehållet i
åtgärdsprogrammet på arbetslagsmöte. Beslutade
åtgärdsprogram tas alltid upp för kännedom vid stor- EHT.
Information
Sida 8 (19)
3. Beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram
Fattas av rektor eller biträdande rektor per delegation. Beslut
kommuniceras till vårdnadshavare. Den som fattar beslutet
ansvarar för att kommunikation sker med vårdnadshavare och
ser till att beslutet diarieförs på expeditionen.
4. Nytt beslut om åtgärdsprogram
Om utvärderingen av det gamla åtgärdsprogrammet visar att
målen inte är uppnådda tas beslut om nytt åtgärdsprogram.
Beslut kommuniceras med vårdnadshavare. Diarieförs på
expeditionen av den som fattar beslutet. Beslut fattas av rektor
eller biträdande rektor.
5. Beslut om att avsluta åtgärdsprogram
Beslutas av rektor eller biträdande rektor per delegation.
Beslut kommuniceras med vårdnadshavare. Arkiveras på
expeditionen.
6. Utvärdering av åtgärdsprogram
Skall kommuniceras med vårdnadshavare. Lämnas till
biträdande rektor som i sin tur lämnar till expeditionen för
diarieföring. Utvärderingen görs av ansvarig lärare, vid behov i
samråd med specialpedagog.
Remiss till logoped
Elever som uppmärksammas ha läs och skrivsvårigheter eller
misstanke om dyslexi eller dyskalkyli ska träffa specialpedagogen vid
några tillfällen för att göra en bedömning om vidare utredning. Efter
bedömning och samråd med lärarna skett kan beslut om remiss till
logoped fattas av EHT. Skolhälsan skriver remiss. Vårdnadshavare
skall alltid informeras och samtycka.
Tekniska hjälpmedel
Elever som har behov av tekniska hjälpmedel såsom t.ex. datorer har
rätt till det. Vid beslut om personlig dator har specialpedagogens
bedömning en stor inverkan på beslutet. Beslut om personlig dator
tas i skolans ledningsgrupp.
Dokumentation och utredningar - förhållningssätt
I åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar skall elevens
svårigheter beskrivas. Det framgår av blanketten. Det är dock särskilt
viktigt att ansvarig lärare även lyfter fram vid vilka situationer det
fungerar extra bra för eleven, och varför det gör det, och funderar
kring hur undervisningen i klassrummet kan anpassas så att eleven
får den miljö som eleven utvecklas bäst i. Skolan har utarbetat en
Information
Sida 9 (19)
lathund för att skriva pedagogiska utredningar. Detta för att
säkerställa att vi får se elevens hela potential och inte bara fokuserar
på det som inte fungerar.
Beslut om psykologutredning
Beslut om vidare utredning skall alltid föregås av en pedagogisk
utredning gjord på skolan. Den pedagogiska utredningen tas upp på
EHT för diskussion. Pedagogisk utredning och diskussionen på EHT
utgör underlag för beslut. Rektor fattar beslut i ledningsgrupp eller
annat lämpligt forum. Vårdnadshavare skall alltid informeras och
samtycka.
EHT – organisation och anmälan



EHT sammanträder varje onsdag mellan klockan 13 och 16.
Tiden mellan 13.00 och 14.20 disponeras för ärenden F-6.
Tiden mellan 14.40 och 16.00 disponeras för ärenden år 7-9.
En gång/månad har vi ett övergripande EHT, stor- EHT
samma tid.
Rutin för bokning av elevärende till EHT





Mentor/Klasslärare skriver upp eleven i pärmen på exp.
senast fredag före aktuellt EHT
Biträdande rektor (med stöd av EHT) gör en prioritering av
ärendena
Under måndagen får de prioriterade ärendena kallelse till
onsdagens EHT. Vi meddelar då också om ärendet eventuellt
lyfts till kommande vecka eller ger annan återkoppling. Du
som mentor behöver inte anmäla flera gånger såvida inte
omständigheterna kring eleven förändrats.
Flödesschemat blir således anmälan, prioritering i EHT,
kallelse EHT
Läraren avgör själv vilka ärenden som den vill ta upp i EHT.
Information
Sida 10 (19)
Övergångar
Överlämningar mellan skolor och stadier
Övergång mellan stadier
Mellan åk 3 och 4 gör skolan alltid ett övervägande huruvida
klasserna skall vara intakta eller om det ska skapas nya grupper.
Huvudregeln är att vi alltid har som princip att göra nya grupper. Till
åk 7 gäller samma princip. De argument som ligger till grund för detta
är



Skolan blir tydligare. Skolan och alla föräldrar slipper oron för
hur det ska bli år från år och också den ibland tråkiga
diskussion detta kan medföra.
Skolan får möjlighet att tidigt planera för nya grupper och
rutiner genom att eleverna får träffa sina nya lärare.
Skolan kan lättare ta hänsyn till enskilda elevers eventuella
behov och svårigheter när man skapar nya grupper. Slutar fler
elever i den ena gruppen kan det vara bra att skapa helt nya
grupper så att man kan ta hänsyn till de elever som blir kvar
och samtidigt skapa grupper som har jämn könsfördelning
etc.
Information
Sida 11 (19)


Om det blir nya grupper kommer eleverna att utöka sina
kontaktnät. Detta kommer också föräldrarna att göra vilket
kan vara bra när eleverna blir äldre och ändå skaffar nya och
fler kamrater med de utmaningar detta kan medföra.
Det innebär för skolan att man kan bryta negativa
kamratrelationer som ibland kan ha en tendens att
stigmatiseras. Andra elever får större möjlighet att starta på
nytt i den nya gruppen.
Skolan viker också minst en halv dag för att ge avlämnande lärare och
mottagande lärare möjlighet att träffas och överlämna eventuella
kunskaper om extra anpassningar och särskilt stöd.
Utveckling
Prioriterade områden för skolan
Till läsåret 2014-2015 har skolan bildat nya arbetslag med färre
pedagoger och elever. Detta hoppas vi ska kunna resultera i ett ännu
bättre samarbete mellan skola och fritids på lågstadiet något som vi
vill prioritera.
Skolledningen har ett behov av att, tillsammans med pedagogerna,
kontinuerligt identifiera utvecklingsbehov och tillsammans hitta
strategier för att föra skolan mot ännu bättre resultat.
Utvecklingsgruppen har precis bildats bestående av samordnare från
de olika arbetslagen. Vi vill på detta sätt också skapa en kultur på
skolan av att vi tillsammans, ledning och pedagoger, strävar åt samma
håll.
Vi vill att skolan på alla nivåer systematiskt ska utveckla och
utvärdera sina arbetssätt. Ett sätt att göra det på är att vi nu, en gång i
månaden, har utvecklingsmöten i alla arbetslag där en
specialpedagog, tillsammans med pedagogerna, formulerar ett mål för
det gemensamma arbetet som sen systematiskt utvärderas efter att
alla genomfört det man kommit överens om.
Skolan fortsätter med matematiklyftet även detta läsår.
Vi ser ett behov av att arbeta med elevernas förmåga att läsa och
skriva. Skolans förstelärare kommer under detta läsår att ha ett fokus
på att skapa forum för lärarna att hitta former för att utveckla dessa
förmågor i alla ämnen.
Skolans arbete med elever som behöver extra anpassningar behöver
systematiseras. Vi kommer att fortsätta att implementera de
handlingsplaner för anpassningar som skolan tog fram under
vårterminen, så att de blir ett naturligt verktyg för alla pedagoger,
I vårt arbete med extra anpassningar så har vi också prioriterat att
lärarna kan lägga ut resurstid i sina egna klasser. Detta gör att de får
möjlighet att undervisa elever enskilt eller i mycket små grupper.
Information
Sida 12 (19)
Detta kan vara ett sätt att få pedagogerna mer medvetna om vilka
behov och lärstrategier olika elever har.
Vi vill öka elevernas studiero och känsla av att veta vad de behöver
kunna för att utvecklas mot högre mål. Det tänker vi göra genom att
försäkra oss om att alla pedagoger använder Ängbymodellen. Ett
gemensamt lektionsupplägg som ska vara tydligt för alla elever.
Eleverna skall känna igen sig på alla lektioner och också på varje
lektion få veta vad de förväntas lära sig.
För att ytterligare stärka elevernas inflytande på skolan planerar vi
för att utbilda elevskyddsombud.
Prioriterade utvecklingsområden för elevhälsan
Elevhälsan vill öka samarbetet med pedagogerna. Därför vill vi göra
det lättare för pedagogerna att ta upp elevärenden i elevhälsoteamet.
Pedagogerna kan alltid lyfta elevärenden till elevhälsoteamet via en
speciell pärm som finns på expeditionen. Elevhälsan vill också vara
den naturliga samarbetspartnern i arbetet med extra anpassningar
och särskilt stöd.
Arbetet med utvecklingsmöten i arbetslagen behöver formaliseras
ytterligare. Detta är en ny metod för skolan där specialpedagogerna
har en viktig roll.
Implementeringen av handlingsplaner måste fortgå.
Förväntad effekt
Organisationsnivå
Genom det kollegiala lärande som uppstår på utvecklingsmöten och i
samarbetet kring handlingsplanerna hoppas vi nå en mer lärande
organisation till gagn för alla elever. Detta ska vi mäta vid
betygsanalys.
Genom det mer informella bemötandet från elevhälsoteamet, som vi
planerar för, hoppas vi att skolans syn på inkludering kan bli mer
levande för alla på skolan. Pedagogernas upplevelse av stöd från
elevhälsan kan också öka genom detta.
Gruppnivå
Handlingsplanerna och vårt arbete med att implementera dessa
kommer att hjälpa alla elevgrupper. För eleverna i varje klass blir
pedagogiska hjälpmedel ett mer naturligt ”verktyg” som kan delas av
flera. Studieron förväntas också förbättras om eleverna känner igen
rutinerna vid olika lektioner.
Information
Sida 13 (19)
Det här kommer också att höja resultaten på skolan. Vi kan också
mäta detta via brukarenkäten där eleverna ger svar på studiero.
Individnivå
Varje individ som kan få ett mer riktat stöd kommer också nå bättre
resultat. Vi förväntas kunna mäta det genom att ha en hög andel
elever med betyg i alla ämnen.
Bilagor
Handlingsplan läs och skrivsvårigheter
Handlingsplan Neuropsykiatriska svårigheter
Modell för lektion ”södra” Ängbymodellen
Handlingsplan för giltig frånvaro
Handlingsplan för ogiltig frånvaro
Information
Sida 14 (19)
Detta underlag används för anpassningar av undervisningen för
elever som har läs och skriv- svårigheter.
 Läraren inleder och avslutar lektionerna på ett
tydligt sätt som eleverna känner igen från gång till
gång.
 Läraren skriver lektionsplanering tydligt på tavlan
och läser sen upp den
 Läraren ger stegvis och kortfattad information på
tavlan. Läraren går också igenom muntligt och
förtydligar.
 Läraren mejlar ut lektionsanteckningar och eleverna
uppmuntras att fota tavlan.
 Läraren ger längre tid på prov.
 Läraren ger möjlighet att göra prov muntligt eller
att komplettera med muntligt förhör.
 Läraren ger förförståelse och hjälp med att bearbeta
texter.
 Läraren ser till att elever som har svårt att komma
igång med arbetet på egen hand får hjälp.
 Läraren håller så korta genomgångar som möjligt.
Använder så många sinnen som möjligt.
 Läraren tillhandahåller inlästa läromedel.
 Läraren erbjuder dator vid behov i skolarbetet.
 Läraren ignorerar stavfel vid bedömning.
Läraren följer eleven genom hela lärandeprocessen
Information
Sida 15 (19)
Detta underlag används för anpassningar av undervisningen för
elever som har neuropsykiatriska svårigheter.
 Läraren inleder och avslutar lektionerna på ett
tydligt sätt som eleverna känner igen från gång till
gång.
 Läraren skriver lektionsplanering tydligt på tavlan
och läser sen upp den.
 Läraren är ute i god tid och förbereder eleverna för
inlämningsarbeten och prov. De ger också anpassad
tid utifrån behov. Inga oförberedda prov.
 Läraren ger förförståelse och hjälp med att bearbeta
texter.
 Läraren ger instruktioner stegvis och kortfattat på
tavlan. Läraren går igenom muntligt och
förtydligar.
 Läraren ser till att eleven har god
begreppsförståelse i området innan undervisningen
går vidare.
 Läraren ger möjlighet att göra prov muntligt
alternativt kompletterar med muntligt förhör.
 Läraren visar tydligt hur text ska vara uppbyggd,
vid all form av skriftlig produktion, dvs. skapar en
modell/mall som eleven kan följa.
 Läraren ser till att elever som har svårt att komma
igång med arbetet på egen hand får hjälp.
 Läraren håller så korta genomgångar som möjligt.
Använder så många sinnen som möjligt.
 Läraren erbjuder dator vid behov i skolarbetet.
 Läraren följer eleven genom hela lärandeprocessen
Information
Sida 16 (19)
1. Hälsa på eleverna då de kommer in i
klassrummet, kontrollera att alla har med sig
rätt material.
2. Närvarokontroll under tystnad
3. Tydlig start av lektionen genom att gå
igenom dagens lektion. Målen och lektionens
längd skrivs eller har skrivits på tavlan
4. Sammanfattning/avstämning av lektionens
mål
5. Eventuella läxor kommuniceras muntligt och
skrivs på tavlan, (fotograferas av eleverna)
6. Bortplockning och städning, stolar ställs i
ordning
7. Eleverna står vid sina platser och läraren
avslutar och ansvarar för att klassrummet är i
ordning till nästa lektion eller dag.
Information
Sida 17 (19)
Information
Sida 18 (19)






Information
Sida 19 (19)

