Läs rapporteringen från mötena

Hela denna bilaga är en annons
En ny riktning för neurologin
Foto: Peter Holgersson, Bildbyrån
Neuroförbundet, Parkinsonförbundet, Svenska neurologföreningen och Dagens Medicin Agenda har under hösten arrangerat tre seminariedagar
i Umeå, Göteborg och Linköping. Ett genomgående tema har varit Socialstyrelsen kommande nationella riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom,
men diskussionerna har även berört den konstanta bristen på neurologer, skillnader i tillgång på vård och behandling för patienter med neuro­
logiska sjukdomar och frustration över ersättningssystem som inte stöttar bra behandlingar och bra samarbete. I den här bilagan rapporterar vi
från de tre mötena och de diskussioner som fördes mellan företrädare för myndigheter, verksamhetsledning, profession, patienter och politiker.
Den 12 november möts de på nytt på Neurologidagen 2014 i Stockholm. Läs mer om programmet på www.dagensmedicin.se/neurologidagen2014.
Projektledaren Per-Henrik Zingmark berättar om arbetsprocessen med riktlinjerna vid seminariet i Göteborg. En preliminär version ska vara klar tidigt 2016.
Efterlängtade nationella riktlinjer på väg
Kunskapsstyrning ska ge patienter bättre och mer jämlik vård
Om drygt två år ska de efterlängtade
nationella riktlinjerna för multipel
skleros, MS, och Parkinsons sjukdom
bli verklighet. – Det här handlar om
att stärka möjligheten till en jämlik
vård, säger Per-Henrik Zingmark,
projektledare vid Socialstyrelsen.
Patientorganisationerna Neuro­förbundet och
Parkinsonförbundet har tillsammans med specialistföreningen Svenska neurologföreningen och Dagens Medicin Agenda i fyra år arrangerat Neurologidagen i Stockholm. Varje
gång har behovet av nationella riktlinjer för
neurologiska sjukdomar framhållits, dels som
en väg att minska de mycket stora skillnaderna i tillgången till vård och behandling för
patienter med neurologiska sjukdomar, dels
för att tydliggöra behovet av mer resurser till
ett område där den medicinska utvecklingen
i dag går mycket snabbt.
I mars i år inledde Socialstyrelsen ­arbetet
med att ta fram nationella riktlinjer för MS
och Parkinsons sjukdom, på uppdrag av regeringen. Den avgående regeringen har satsat 450 miljoner kronor på bättre vård för
kroniska s­ jukdomar, och riktlinjerna för MS
och Parkinsons sjukdom är en del av detta.
Per-Henrik Zingmark, projektledare för
arbetet med de nationella riktlinjerna vid
Socialstyrelsen, förklarar att myndigheten
arbetar med en rad olika styrinstrument.
– Det är viktigt att komma ihåg att
nationella riktlinjer inte är bindande, men
de är tydliga rekommendationer som vi
kommer att följa upp med indikatorer och
målnivåer, säger han.
Riktlinjerna handlar om att stärka möjligheten
att få en jämlik vård och ska vara en kunskapsbaserad vägledning. Första steget i
arbetet med riktlinjerna är att identifiera
vilka områden som är i störst behov av kunskapsstyrning. Det kan till exempel handla
om skillnader i praxis, uttalat etiskt svåra frågor och områden med höga kostnader.
– Målet är inte att vi ska beskriva alla typer av tillstånd. Det blir en avgränsning och
prioritering kring vilka frågor ska vi ta upp,
säger Per-Henrik Zingmark.
– Riktlinjerna ska stödja införandet av
nya metoder och insatser men också utmönstring av ineffektiva metoder. För att
fatta bra beslut går vi igenom vetenskaplig litteratur, systematiska översikter och
enskilda studier. I frågor med bristfälliga
De leder arbetet med riktlinjerna
Faktaordförande MS: Jan Lycke, professor
och överläkare i neurologi vid Sahlgrenska
Universitetssjukhuset.
Faktaordförande Parkinsons sjukdom:
Per Odin, professor vid Lunds Universitet.
Områdesansvarig rehabilitering och
habilitering: Eva Månsson Lexell, doktor
i medicinsk vetenskap och specialist i
arbetsterapi vid Lunds Universitet.
Prioriteringsordförande MS: Anders
Svenningsson, docent och överläkare
vid neurologiska kliniken på Norrlands
Universitetssjukhus.
Prioriteringsordförande Parkinsons
sjukdom: Sven Pålhagen, neurolog och
överläkare vid Karolinska Institutet.
Projektledare Socialstyrelsen:
Per-Henrik Zingmark, Socialstyrelsen.
Delprojektledare Socialstyrelsen:
Alexandra Karlén, Socialstyrelsen.
underlag har vi ett förfarande där vi lutar
oss mot erfarenheten hos de kliniskt verksamma, säger han.
Enligt tidsplanen ska de slutliga riktlinjerna finnas på plats i december 2016. n n n
En ny riktning för neurologin
Hela denna bilaga är en annons
Hela denna bilaga är en annons
Parkinsons sjukdom
De nya behandlingsmöjligheterna vid
MS
och Parkinsons sjukdom har inneburit en påfrestning på klinikernas budgetar.
I Landstinget Östergötland har man därför
börjat titta på alternativa ersättningsmodel-
Foto: Johan Löf, Bildbyrån
– Jag är så tacksam för att uppleva de här
riktlinjerna innan jag går i pension. Vi här
uppe i norr har en hel del att bidra med i
arbetet med riktlinjerna, säger Mats Andersson, verksamhetschef vid Neurocentrum,
Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Under sina 40 år som neurolog varav 20 som chef har han stridit för att nya
behandlings­metoder som kan ge patienterna
ett bättre och mer aktivt liv ska finansieras
fullt ut. I Västerbotten har han sett hur arbetet med att registrera patienternas utveckling under sjukdomen i kvalitetsregister har
bidragit till att ta fram beslutsunderlag för
satsningar på nya behandlingsmetoder.
– Politiker och tjänstemän behöver förklaringar och trovärdighet för att sätta till
resurser, säger Mats Andersson.
Man har bland annat kunnat visa att nya
effektiva läkemedel under en tioårsperiod har
minskat antalet MS-patienter som övergår i
progressfas från 10–12 per år till 1–2 per år.
Mats Andersson ser riktlinjerna som ett besluts­
underlag för att våga satsa på nya metoder.
Goran Delic oroar sig för hur pengarna ska räcka
till fler patienter och fler behandlingsmöjligheter.
ler, ett kompensationssystem som består i
avräkningar och ersättningar vid årets slut.
– Med ett sådant system behöver inte
klinikens ekonomi drabbas, säger Patrick
Vigren, verksamhetschef vid neurologkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.
Goran Delic, verksamhetschef vid neurologiska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är försiktigt positiv till
de nya riktlinjerna, men önskar att det också
kom en påse pengar med på köpet.
– Vi har många duktiga människor som
kämpar på, men strukturen de jobbar i är
komplex. Det kommer nya läkemedel och
nya behandlingsmetoder samtidigt som patienterna blir fler och kräver mer resurser,
säger Goran Delic.
Han framhåller vikten att riktlinjerna
även tar upp kommunernas ansvar.
– Om MS ökar, vad får det för konsekvenser för samhället? Om Parkinsons sjukdom kräver mer insatser i slutet av livet, hur
ska vi då lösa det? Sådant kräver god kommunikation mellan organisationerna. Kommunen har ett tungt vårduppdrag, det får vi
inte glömma. n n n
Bristen på neurologer en annan utmaning,
framför allt på sjukhusen ute i regionen. Det
stora problemet är att de som vill jobba som
neurologer måste ingå i medicinjourverksamheten – vilket leder till att en del slutar.
– Man måste inse att neurologi är en
egen specialitet och att det finns ett stort
behov av neurologer. Kanske skulle det vara
bättre att de ST-läkare som vill utbilda sig
till neurologer får rotationstjänstgöra inom
regionjourssystemet för neurologi i stället för
att gå medicinjour på de andra sjukhusen,
säger Patrick Vigren.
Bilagan från seminariedagarna i Umeå den 10 september, i Göteborg den 17 september och i
Linköping den 1 oktober har producerats med bidrag från Abbvie och Biogen Idec. För produktionen
ansvarar Bonnier Business Media Publishing. Projektledare: Maja Florin, Texter: Ia Wadendal.
Foto: Bildbyrån. Form: Annika Lönn. Tryck: VITT, 2014. Kontakt: Bonnier Business Media 113 90 Stockholm.
En ny riktning för neurologin
Foto: Daniel Stiller, Bildbyrån
Verksamhetscheferna vid de tre
neurologklinikerna i Umeå, Göteborg
och Linköping ser fram emot att få
nationella riktlinjer som stöd, men
oroar sig för att inte få mer resurser
för att genomföra satsningar på nya
behandlingsmetoder.
Västerbottens läns landsting ger bäst
vård i landet till patienter med Parkinsons sjukdom, enligt en undersökning av
­Parkinsonförbundet. Här får 45 procent av
patienterna tillgång till nya effektiva behandlingsmetoder – vilket är mer än dubbelt så
mycket som genomsnittet i landet på 22
procent. Teamarbetet med Parkinsonsjuksköterskor, logopeder, läkare, s­ jukgymnaster,
arbetsterapeuter och dietister inrättades r­ edan
på 1990-talet och är en anledning till framgången. En annan är den omfattande forskningen som bedrivs på Norrlands universitetssjukhus.
Men även om Västerbotten får gott betyg är
det en hel del som kan bli bättre, anser Jan
Linder, överläkare med ansvar för Parkinsonvården vid Norrlands universitetssjukhus i
Umeå.
– Vi har få Parkinsonsjuksköterskor i
norra regionen och på länssjukhusen har
man sällan möjlighet att få träffa någon.
Att det är en glest befolkad del av landet
är en annan utmaning, som i viss mån kan
avhjälpas med telemedicin.
– Vi har ju samarbetet med regionsjukhusen och länsklinikerna via videotelekon-
Nil Dizdar
UTMANINGAR I ÖSTERGÖTLAND
– Få neurologer.
– Få öppenvårdstider.
– Behöver ändra arbetssätt vad gäller
telemedicin.
– Resursbrist specialistsjuksköterskor.
– Få parkinsonteam.
– Bristande tillgång till vårdplatser.
– Kvalitetsregister fortfarande i uppstartfas.
– Brist på strukturerad uppföljning av
avancerad behandling.
UTMANINGAR I VÄSTERBOTTEN
– Att förbättra diagnostiken.
– Att öka medvetenheten om möjlighet till
avancerad behandling hos både läkare och
patienter.
– Kompetensutveckling för neurologerna på
länssjukhusen.
– Få neurologer.
– Få parkinsonsjuksköterskor.
– Glest befolkad region, behöver utveckla
telemedicin ännu mer.
– Alla patienter ska registreras i kvalitets­
registret.
ferenserna, men allt går inte att lösa via videolänk. När det gäller Parkinsons sjukdom
måste man få känna på patienten för att
kunna göra en bra bedömning, fortsätter Jan
Linder.
För att riktlinjerna för Parkinsons sjukdom ska bli användbara måste en rad mätbara mål sättas upp, anser Jan Linder. Det kan
exempelvis vara kriterier för hur en diagnos
ska ställas, hur en avancerad behandling ska
introduceras, och vilka specialiteter som ska
ingå i ett team.
– Den stora utmaningen är att det är svårare att ställa en parkinsondiagnos än en för
MS. Det finns inga blodprover, röntgen eller
ryggmärgsprover som kan ge en riktig diagnos. Det kommer att kräva mycket tanke­
möda att sätta mätbara mål här.
Den säkraste diagnosen får man av en erfaren
läkare och Nil Dizdar, överläkare vid neurologiska kliniken i Linköping, anser att ett
grundkrav måste vara att alla patienter ska få
träffa en neurolog.
– Indikatorerna för bra parkinsonvård
borde vara att patienten har fått diagnos av
en specialist, att patienten har regelbunden
kontakt med ett multidisciplinärt team och
möjlighet till telefonkontakt med en parkinsonsköterska, säger hon.
Björn Holmberg, överläkare vid neurologiska kliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, ser fram emot riktlinjerna med
största glädje eftersom ”det är en väldig röra
för närvarande”.
Björn Holmberg
UTMANINGAR I VÄSTRA GÖTALAND
– Få neurologer.
– Få parkinsonsjuksköterskor.
– Få parkinsonteam.
– Outvecklade kvalitetsregister.
– Bristande samordning med
andra vårdgivare.
– Oklar och bristande finansiering
av avancerad behandling.
– Bristande tillgång till vårdplatser.
– Svårigheter att hålla återbesökstider.
Tillgången till neurologer varierar i Västra
Götalandsregionen. Många lever kanske med
fel diagnos i flera år, enligt Björn Holmberg.
– Min personliga reflektion är att de
patienter som har fått tag på en fast neurolog
är lyckligt lottade, säger han.
Enligt Parkinsonförbundet bör en patient med
Parkinsons sjukdom få göra återbesök minst
ett par gånger per år, och ännu fler i sjukdomens sena stadium då behandlingen är mer
svårinställd.
Sahlgrenska universitetssjukhusets fokus är
i dag att prioritera nybesök för att kunna ställa
diagnos snabbt, medan återbesöken däremot
har blivit lidande. Ett annat organisatoriskt
problem som drabbar patienterna i Västra
Götalandsregionen är att samordningen med
andra vårdgivare i regionen inte fungerar så
bra som den borde.
Det finns oklarheter kring vem som ska
betala patientens behandling när en patient
remitteras från ett länssjukhus till specialistkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vissa kliniker har vid tillfällen
vägrat öppna plånboken och hävdat att en
del behandlingar är regionsjukvård och att
Sahlgrenska ska stå för kostnaden, till exempel när en avancerad läkemedels­behandling
sätts in.
– Det finns ingen klar överenskommelse
inom regionen om vem som har betalningsansvaret, vi eller patientens hemmasjukhus.
Det är ett administrativt problem som måste få
en lösning, säger Björn Holmberg. n n n
En ny riktning för neurologin
Foto: Daniel Stiller, Bildbyrån
Fler neurologer och mer pengar högst
på verksamhetschefernas önskelista
Jan Linder
Foto: Johan Löf, Bildbyrån
Patrick Vigren vill att de få neurologer som finns ska få koncentera sig på sina patienter i stället för att gå medicinjour på länssjukhusen.
Det krävs en erfaren neurolog för
att ställa en korrekt diagnos när det
gäller Parkinsons sjukdom, det finns
inga genvägar. De tre överläkarna
Jan Linder, Nil Dizdar och Björn
Holmberg var eniga när kvaliteten
på parkinsonvården diskuterades i
Umeå, Linköping och Göteborg.
Foto: Peter Holgersson, Bildbyrån
Foto: Peter Holgersson, Bildbyrån
Täta återbesök, teamarbete och
telemedicin ökar vårdens kvalitet
Hela denna bilaga är en annons
Hela denna bilaga är en annons
MS
Västra Götaland måste prioritera
tidig diagnos och kontinuerlig kontroll
Jan Lycke: MR-undersökningar är viktigt för att
kunna utvärdera MS-patientens behandling.
Det finns MR-kameror, men de används för lite.
Var god vänta
i Östergötland
Foto: Peter Holgersson, Bildbyrån
En ny riktning för neurologin
Foto: Daniel Stiller, Bildbyrån
Bra beslutsunderlag viktigt i politiken
Hälsoekonomiska argument stöd vid svåra prioriteringar
Västerbotten är ett föredöme i
svensk MS-vård. Anders Svenningsson, överläkare vid Norrlands
universitetssjukhus i Umeå, vill
att landstingets arbetssätt ska slå
igenom i de nationella riktlinjerna.
– I arbetet med riktlinjerna måste vi tala
om varför ett problem hos en patient kräver vissa åtgärder, och formulera det på ett
så klokt sätt att det leder till de resultat vi
är överens om, säger Anders Svenningsson, som även är ordförande i Svenska
Neurologföreningen och ansvarig för
arbetet med prioriteringar i de kommande nationella riktlinjerna för MS.
Västerbotten är det enda landsting
som ligger över det nationella målet för
MS-patienter som får behandling med
bromsmediciner.
Anders Svenningsson betonar att den
vård som rekommenderas ska vara kostnadseffektiv.
– Det kommer den att vara eftersom
kvalitet alltid lönar sig. n n n
Experternas förväntningar på
de nationella riktlinjerna för MS-vården
– Att få enhetlighet i diagnostik, behandling
och uppföljning.
– Förbättra rutinerna för vården.
– Ge underlag för att dimensionera resurser.
– Använda och utveckla instrument för att
utvärdera vården.
– Ökad tillgänglighet till MS-team och
MR-undersökning för patienterna.
– Samsyn på behandlingar för jämlik vård för
patienterna.
– Patienten ska ha tillgång till återkommande
rehabiliteringsinsatser.
Tre politiker var inbjudna till seminarie­
dagarna i Umeå, Göteborg och Linköping,
för att ge sitt perspektiv på vilka utmaningar
de ser när det från nationell nivå kommer
krav på åtgärder inom ett särskilt område, till
exempel i form av nationella riktlinjer.
Landstingsrådet Karin Lundström (S) tog en paus
mitt i valrörelsen, för att delta i diskussionen
på mötet i Umeå den 10 september.
– Jag lever i den tron att riktlinjerna ska
ge mer jämlik vård. De är inte tvingande,
men om det ska vara någon vits med att man
lägger ner så mycket arbete och tar fram de
senaste rönen så måste vi politiker driva utvecklingen och följa riktlinjerna, säger hon.
Hon vill gärna få mer stöd genom hälso­
ekonomiska utredningar som visar hur samhället tjänar på att hålla människor friska
borde tas fram.
– Riktlinjerna upplevs ju som kostnadsdrivande, och det kanske är en orsak till att
de inte alltid följs. Vi behöver argument för
att visa att insatserna lönar sig.
Marie Morell (M), landstingsråd i Landstinget Östergötland, representerade politiken
på seminariedagen i Linköping den 1 oktober. Hon konstaterar att det finns många
sjukdomsgrupper som pockar på uppmärk-
Foto: Peter Holgersson, Bildbyrån
Västerbotten visar vägen med
MS-vård där hög kvalitet lönar sig
Politikerna i de tre landstingen i
Västerbotten, Östergötland och
Västra Götalandsregionen ber om
förståelse för att det kan ta tid att
införa nya riktlinjer, och framhåller
vikten av att ha en organisation som
ger stöd i införandet.
Foto: Johan Löf, Bildbyrån
Anders Svenningsson gav
sin syn på MS-vården på
seminariedagen i Umeå:
– Vi måste bort från
motsatsförhållandet mellan
profession, tjänstemän och
politiker. Alla vinner på vård
med hög kvalitet, sade han.
Östergötland ligger under målet när
det gäller antalet patienter som får
behandling med bromsmediciner för
skov, och bara 50 procent får sina
årliga återbesök.
Det finns 700 registrerade MS-patienter.
Registreringen av patienternas utveckling i
kvalitets­registret hamnar högt upp i statistiken med en täckningsgrad på 85 procent.
Däremot är väntetiderna ett problem och
landstinget klarar inte att uppfylla vårdgarantins krav på diagnos inom 90 dagar. Det
stora problemet är bristen på neuro­loger,
konstaterar docent och överläkare Magnus
Vrethem, som medverkade som MS-specialist på seminariedagen i Linköping.
– Vi är för få, tillgången på neurologer är
inte tillräcklig. Det är en stor utmaning i dag
att kunna ta emot snabbt, ställa diagnos och
erbjuda adekvat behandling, säger han.
Det finns sedan många år MS-team i
Östergötland, och mycket tid läggs på besök
för patienter som får de nya medicinerna.
– Det är potenta
medel och vi måste följa upp med
täta läkarbesök i
början. Samtidigt
tar det ju förstås
bort tid som borde
finnas för övriga
patienters återbesök, säger Magnus
Vrethem. n n n
Magnus Vrethem
Han framhåller vikten av att kunna följa
patienterna med regelbundna MR-under­
sökningar och med kvalitetsregister.
– Gör vi inte det kan vi inte se resultatet av behandlingen. Vi har kommit långt
inom MS när det gäller läkemedel och
behandlings­metoder och MR är en väldigt
viktig del eftersom den styr både diagnostiken och uppföljningen. Vi har inte brist på
MR-kameror i Västra Götalandsregionen,
men de utnyttjas på olika sätt, säger han.
Enligt kvalitetsregistret för MS har ­Västra
Götaland en 70-procentig täckningsgrad i
registret. Den siffran får man ta med en
nypa salt, menar Jan Lycke. På vissa sjukhus i
regionen är täckningsgraden bara 20 procent.
– Det är en enorm spridning geografiskt,
men inte heller en 70-procentig täckningsgrad
kan betraktas som framgångsrik. Vi måste
komma upp till 100 procent för att kunna utvärdera behandlingsresultaten. n n n
Foto: Johan Löf, Bildbyrån
Orsaken är framför allt att tillgången till
neuro­loger i Västra Götaland är mycket
ojämn – och tillgången till personal med
specialistkompetens skiftar över tid.
– Ett år kan det vara god tillgång, och
nästa år har alla läkare försvunnit. För
patienterna är det naturligtvis ett jätteproblem, säger Jan Lycke, överläkare och professor vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Han gav sin bild av utmaningarna för
MS-vården i Västra Götaland på seminariedagen i Göte­borg.
Jan Lycke leder dessutom den expertgrupp som nu har börjat arbeta med att
ta fram faktaunderlaget till de kommande
nationella riktlinjerna inom MS-området.
Foto: Daniel Stiller, Bildbyrån
MS-vården i Västra Götalandsregionen är ett exempel på hur kvaliteten
på vården kan skilja sig dramatiskt
beroende på var patienterna bor.
Vi behöver inte vänta in
riktlinjerna. Vissa saker
måste vi förbättra redan
nu, konstaterar regionrådet
Helén Eliasson (S) i Västra
Götaland.
Landstingsrådet Karin Lundström (S) i Väster­
botten vill ha svart på vitt att riktlinjerna ger
vinster genom att människor håller sig friska.
Marie Morell (M), landstingsråd i Östergötland,
hoppas på respekt för att det kan ta tid att
genomföra riktlinjerna.
samhet och även om de kommande nationella riktlinjerna för MS och Parkinsons
sjukdom är ett stöd i beslutsfattandet så ”går
det inte att lösa allt på ett bräde”.
– Jag tror att man får ha respekt för den
verklighet vi lever i, och de avvägningar vi
politiker hela tiden måste göra, säger hon.
att våra patienter ska få de bästa läkemedlen
som finns, säger Helén Eliasson.
Hon tycker inte att man behöver invänta riktlinjerna utan kan börja titta på vilka
insatser som krävs redan nu. Samtidigt konstaterar hon att kompetensförsörjningen är
en stor utmaning.
– Många patienter ringer till mig i dag
om bristen på neurologer och hur svårt det
är att få återbesök, fortsätter Helén Eliasson.
Västra Götalandsregionens regionråd Helén Eli-
asson (S) deltog på mötet i Göteborg den 17
september. Hon menar att en av nycklarna
till en framtid med mer jämlik vård är den
kunskapsorienterade organisation som Västra
Götaland infört. Med sektorsråd som samlar
professionen, blir underlaget mycket bättre
för finansieringen av olika satsningar.
– Vi vill också följa det ordnade införandet av läkemedel som kommer från SKL,
och likaså göra utmönstringar av metoder
som inte längre är aktuella. Det är självklart
Bristen på neurologer är en fråga som borde
diskuteras i fler forum och lyftas politiskt,
anser Marie Morell.
– Jag upplever att det saknas ett bra forum för detta. Jag har försökt lyfta den inom
SKL där jag ju sitter som ledamot i sjukvårdsdelegationen men vi har inte lyckats få
till något. Det står helt klart att vi måste ta
ett gemensamt grepp, säger hon. n n n
En ny riktning för neurologin
Hela denna bilaga är en annons
Hela denna bilaga är en annons
Otåliga patienter vill ha mer inflytande
Landstingsrådet Marie Morell (M) och
neurologen Cecilia Lang ingick i gruppen som
diskuterade hur riktlinjerna kan ge stöd till
bästa möjliga behandling för patienten, även
på en liten mottagning som i Motala
där Cecilia Lang arbetar.
”De problem vi ser i dag är samma som för tio år sen”
Foto: Peter Holgersson, Bildbyrån
– Vi har en utopisk dröm om nationella riktlinjer för alla neurologiska
sjukdomar, frågan är hur lång tid det
skulle ta. Även om vi är tacksamma
för att riktlinjerna för MS och Parkinson är på gång, så ser vi ju hur de efter
att de är klara 2016 ska ältas runt i
landstingen och att det tar ytterligare några år innan de blir verklighet,
säger Marit Jenset, generalsekreterare
vid Neuroförbundet, och påpekar att
riktlinjerna inte löser alla problem.
– Landstingspolitikerna längtar
nog inte direkt efter riktlinjerna, det
kommer att krävas ett stort jobb för
att genomföra dem.
– Riktlinjerna blir bättre om
patienterna får vara med i
utformning och utvärdering.
Marit Jenset från Neuroförbundet (stående) och
Susanna Lindvall, Parkinson­
förbundet presenterade patien­
ternas krav på riktlinjerna på
seminarierna i Umeå, Göteborg
och Linköping.
Diskussioner med tydliga budskap
Att patienterna och förbunden ska få gö-
Samling runt runda bord gav många förslag till lösningar
ra sina röster hörda i arbetet med riktlinjerna är ett krav från både Parkinsonförbundet och Neuroförbundet.
– Vilka behov och förväntningar
har vi då? Jo, vi vill till exempel att
förändringar i status ska upptäckas i
tid och utredningar ska ske i rätt tid
för avancerad behandling. Återbesök
måste ingå i vårdgarantin och vi har
förslag till lösningar. Vårdens organisation bör ses över, säger Susanna
Lindvall och erbjuder Socialstyrelsen
att ta kontakt när helst de vill för att ta
del av Parkinsonförbundets kunskaper.
En ny riktning för neurologin
Foto: Daniel Stiller, Bildbyrån
Marit Jenset berättar att Neuroförbundet ”tyvärr” får ägna mycket tid åt
juridisk rådgivning när det gäller allt
från bostadsanpassning och färdtjänst
till hantering av Försäkringskassan.
– Det finns mycket kvar att göra
på nationell nivå. De problem vi har
i dag är i stort sett de samma som vi
hade för tio år sedan. Vi behöver en
sammanhållen vård och bättre implementering och spridning av kunskap
om nya behandlingsmetoder. Vi kan
bidra med mycket i arbetet med riktlinjerna, säger Marit Jenset.
Socialstyrelsen
projektledare
Per-Henrik Zingmark öppnar dörren
på glänt för ett ökat inflytande från
patientorganisationerna när han får
frågan om Socialstyrelsens inställning.
– Vi har ett stort intresse av att involvera patienterna och vi har en dialog med förbunden. Det finns starka
åsikter om ett mer formaliserat samarbete och det hoppas jag att vi kan få
till, vi tittar på olika lösningar.. n n n
Gruppdiskussionerna och panel­
debatterna under de tre seminarie­
dagarna i Umeå, Göteborg och
Linköping utmynnade i en rad förslag
till hur de stora problemen skulle
kunna lösas på ett bra sätt.
Tillgång till neurologisk specialistvård viktigast av patienternas krav
– Förbättra tillgängligheten till specialiserad neurologisk sjukvård och rehabilitering.
– Rätt diagnos och rätt medicinsk behandling så fort som möjligt.
– Likvärdig vård över hela landet- etablering av team med bred kompetens för patienterna.
– Riktlinjerna ska också omfatta sjukdomarnas sena skeden då behandlingen blir allt mer
komplex.
– Rehabilitering ska vara en viktig del av behandlingskedjan.
– Primärvårdsutbildning är en viktig del för att upptäcka symtom tidigt.
– Ge intresseorganisationerna plats i utformning, informationsspridning och utvärdering-upp­
datering av riktlinjerna.
– Diagnos ska ställas av en neurolog.
– Utbildad personal i alla led.
– Använd ny teknik, telemedicin, videokonferenser för att göra vården effektivare och mer
tillgänglig.
– Rätt till patientutbildning.
I grupperna ingick företrädare för vårdens
olika professioner, patienter samt politiker
och andra beslutsfattare i landstingen. De
fick i diskussionerna ta sig an fråge­ställningar
inom sex olika områden: tidig diagnostik,
uppföljning, tillgänglighet och jämlik vård,
läkemedel och andra terapival, rehabilitering
och patientinflytande.
Gruppen som diskuterade tidig diagnostik i
Göte­borg tog upp den kanske mest avgörande frågan – bristen på neurologer och
hur den ska åtgärdas. Helén Eliasson (S),
dåvarande ord­förande i hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen,
berättade att det pågår aktiviteter både för
att rekrytera specialister från andra länder
och insatser för att få ST-läkare att slå in på
neurologin.
– Resurser har satts av, men det är svårt
att få handledare för ST-satsningen. Sjukhusförvaltningen har ansvaret för kompetensförsörjningen, men som region måste vi ta ett
omtag här, sade Helén Eliasson.
Goran Delic, verksamhetschef vid neuro­
logiska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, berättade att det finns gott om
sökande ST-läkare men betonade samtidigt
att det är färdiga specialister som behövs.
Han berättade om ett projekt med fortbildning inom barnhabilitering, som resulterade
Foto: Daniel Stiller, Bildbyrån
Både Parkinsonförbundet och
Neuroförbundet ser fram emot
de nationella riktlinjerna och
att de neurologiska sjukdomarna äntligen lyfts fram i ljuset.
Men de menar också att patienterna och förbunden måste få
ett större inflytande i arbetet
med att ta fram riktlinjerna.
En livlig diskussion om neurologbristen mellan Radu Constantinescu, neurolog vid Sahlgrenska
universitetssjukhuset och Inger Lundgren, generalsekreterare, Parkinsonförbundet.
i en enhetlighet inom regionen – något som
kanske kan kopieras för att få fler neurologer.
I Umeå föreslog diskussionsgruppen att utbild-
ning inom primärvården kan vara en väg till
tidigare diagnoser och bättre remisser. Något
som väckte blandade reaktioner hos panelen
i den efterföljande paneldiskussionen.
Anders Svenningsson, överläkare vid
Norrlands universitetssjukhus i Umeå, och
ordförande i prioriteringsgruppen för MS
i Socialstyrelsens riktlinjearbete, menade
att det inte ger så mycket med neurologisk
utbildning i primärvården. Det är inom läkarutbildningen som man bör sätta fokus
på neurologin.
– Det är stor skillnad mellan MS och
Parkinsons sjukdom. MS är en sjukdom med
symtom som är enklare att se. Våra patienter
utreds inte under någon längre tid i primärvården, det är vanligare att de kommer från
ögonakuten eller vår egen akut, sade han.
För tidig upptäckt av Parkinsons sjukdom
ansåg överläkare Jan Linder att det skulle
kunna fungera med en enkel lista på några
typiska ”röda flaggor” för sjukdomen inom
primär­vården – ser man sådana är det dags
att trycka på remissknappen.
Per-Henrik Zingmark från Socialstyrelsen
höll sig till att konstatera att myndigheten
har i uppdrag att utforma riktlinjerna så att
de blir mer användbara även i primärvården.
Forts på nästa sida.
En ny riktning för neurologin
Foto: Johan Löf, Bildbyrån
Hela denna bilaga är en annons
Pierre de Flon (mitten), neurolog vid Östersunds sjukhus, diskuterar Socialstyrelsens kommande nationella riktlinjer med bland andra prioriteringsstrateg
Susanne Waldau (t v) och professor Lars Forsgren (t h). Vanligtvis har Pierre de Flon mest kontakt via telemedicin med kollegorna i Umeå.
Diskussionen om uppföljning handlade till
största del om registreringen i kvalitetsregistret,
där det finns stora regionala skillnader.
En av de viktigaste slutsatserna från gruppen i Göteborg var att registreringen måste
automatiseras. Som förebild utpekades Svenska hjärtregistret där data exporteras automatiskt från journalen till kvalitets­registret.
Dit är det en bit kvar för Svenska Neuro­
registret, åtminstoned i Västra Götalands­
regionen där det nuvarande journalsystemet
inte är kompatibelt med kvalitetsregistret,
berättade Jan Lycke, Sahlgrenska universitetssjukhuset och ordförande i expertgruppen för Socialstyrelsens riktlinjer för MS.
Gruppdiskussionerna om tillgängligheten inom
neurologivården ledde fram till slutsatsen att
resurserna måste förstärkas både när det
gäller läkare och specialistsjuksköterskor.
Grupperna på alla tre orterna ansåg också
att universitetssjukhusen borde få ett större
utbildningsansvar, och det framfördes också
krav på centralisering av all neurologisk specialistvård till universitetsklinikerna.
– Men allt kan inte lösas med centralisering. Det är inte alla som kan åka de långa
sträckorna till Sahlgrenska. Vi måste satsa på
modern teknik som telemedicin, hävdade
region­rådet Helén Eliasson (S) i Göteborg.
För att kunna införa ny teknik måste sjukvården utveckla ersättningssystem
som stödjer detta. I Linköping får kliniken
bara betalt om patienten gör ett fysiskt besök,
inte om det görs virtuellt via nätet.
– Det innebär att vi i praktiken inte har
någon avsatt tid för detta, utan tar den här
typen av konsultationer på raster och när det
blir någon lucka, berättade Nil Dizdar, överläkare på neurologiska kliniken i Linköping.
I Umeå ansåg diskussionsgruppen att
kvalificerad rådgivning via telefon kan lösa
En ny riktning för neurologin
Förslag för en bättre neurologi inom sex områden
1. Tidig diagnostik: Tydliggör utredningsprocessen och mät ledtiderna för att kunna åtgärda
flaskhalsarna, till exempel bristen på neuroradiologer.
2. Uppföljning: Automatisera överföring från journal till kvalitetsregister för att öka täckningen
i kvalitetsregistren, en förutsättning för att kunna följa och monitorera patienterna och veta om
behandlingarna ger effekt.
3. Tillgänglighet och jämlik vård: Använd teamet och ny teknik, exempelvis telemedicin, för
att ge patienterna tätare kontakt med vården. Inför en vårdgaranti även för återbesök i vården.
4. Läkemedel och andra terapival: Utvärdera behandlingen kontinuerligt för att ha ett bra
underlag för byte till mer avancerad behandling. Riktlinjerna bör innehålla tydliga indikatorer
för när byte av behandling ska ske, kompletterade med hälsoekonomiska bedömningar.
5. Rehabilitering: Rehabiliteringsinsatserna måste bygga på teamarbete. Det är mycket viktigt
att få in livskvalitetaspekterna i riktlinjearbetet. Rehabilitering och patientutbildning ska erbju­
das tidigt i förloppet, men finnas tillgängligt kontinuerligt när patienterna behöver det.
6. Patientinflytande: Använd patientorganisationernas kanaler, till exempel patientenkäter
och patientforum på nätet, för att ta reda på vilka behov som är viktigast för patienterna – inte
alltid samma sak som för professionen.
mycket, och att det är viktigt att det är lätt
att komma i kontakt med teamen för MS
eller Parkinsons sjukdom.
särskild behandlings­metod – då kan införandet av nya terapier blir fördröjda.
Läkemedel och andra terapival blev en kom-
frågan på teamarbete – flera olika kompetenser är det bästa för att tillgodose patientens
behov och leder till bättre samordning av
insatserna.Och rehabilitering ska inte vara en
engångsinsats, patienterna måste få rehabilitering när de behöver det.
Grupperna som diskuterade patienternas inflytande kom med en rad förslag på
hur patienter och anhöriga ska få möjlighet
till inflytande över riktlinjearbetet. Här är
patientorganisationernas kanaler i form av
nyhetsbrev, hemsidor, tidningar, patient­
enkäter och diskussionsforum på nätet en
ovärderlig resurs som Socialstyrelsen borde
dra nytta av. n n n
plicerad frågeställning i diskussionerna. En
fråga som väckte mycket debatt var hur detaljerade riktlinjerna ska vara när det gäller
specifika läkemedel och andra terapival. Det
uttrycktes farhågor om att riktlinjerna kommer att bli tandlösa om de rekommenderade
åtgärderna hålls på en alltför generell nivå.
Socialstyrelsens projektledare Per-Henrik
Zingmark bedömer att riktlinjerna troligen
inte går in på enskilda läke­medelssubstanser,
utan hålla sig på läkemedelsklassnivå där så
är möjligt.
– Men det är snarare en fördel. Det kan
slå tillbaka att hävda att man ska använda en
Rehabiliteringsdiskussionerna landade i efter­