1. No category

Landstingens och regionernas
nationella samverkansgrupp
inom cancersjukvården
Blodcancerregistret
Nationellt register för Kroniska lymfatiska leukemier
Rapport nr 1 omfattande åren 2007–2011
Svenska KLL-gruppen
Maj 2014
Versionshantering
Datum
Beskrivning av förändring
2014-05-20
Slutversion
Ansvarigt Regionalt cancercentrum: Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland
Rapporten publiceras enbart som pdf-dokument och finns att ladda ner på
www.cancercentrum.se.
Nationellt register för Kroniska lymfatiska leukemier
ISBN: 978-91-85947-45-4
Maj 2014
2
Innehållsförteckning
1. KLL-registret ........................................................................ 5
1.1
Organisation ................................................................. 5
1.2
Bakgrund ..................................................................... 5
1.3
Sammanfattning av resultat............................................ 6
2. Styrgruppen för Nationella KLL-registret .................................. 9
3. Inklusionskriterier för registrering ......................................... 10
3.1
Diagnostiska kriterier för KLL ........................................ 10
3.1.1 B-KLL ................................................................ 10
3.1.2 B-PLL ................................................................ 11
3.1.3 T-PLL ................................................................. 11
4. Incidens ............................................................................. 12
4.1
Täckningsgrad ............................................................ 12
4.2
Incidens ..................................................................... 13
4.2.1 Incidens av KLL per region ................................... 14
4.3
Ålder- och könsfördelning vid diagnos ............................ 15
4.4
Incidens av KLL-subdiagnoser ....................................... 19
4.4.1 KLL-subdiagnoser per år ...................................... 20
4.4.2 KLL-subdiagnoser per region ................................ 21
4.4.3 KLL-subdiagnoser per region och år ....................... 22
4.4.4 Könsfördelning per subdiagnos ............................. 23
5. Diagnostik .......................................................................... 24
6. Kliniska karakteristika vid diagnos ......................................... 27
6.1
Symtom ..................................................................... 27
6.2
Kliniskt Stadium enl Rai och Binet vid diagnos ................. 28
6.3
Undersökningar ........................................................... 31
7. Genetiska undersökningar vid diagnos ................................... 34
8. Komplikationer.................................................................... 35
8.1
Hemolys ..................................................................... 35
8.2
Transformation ........................................................... 36
9. Behandlingskrävande sjukdom .............................................. 37
3
9.1
Behandlingskrävande sjukdom vid diagnos ..................... 37
9.2
Rai-Binet stadium vid behandlingsstart .......................... 38
9.3
FISH vid diagnos och/eller före behandlingsstart ............. 39
10. Terapi ................................................................................ 41
10.1 Terapimål och remissionssyftande behandling ................. 41
10.2 Typ av primärbehandling .............................................. 42
10.3 Deltagande i studier vid behandlingskrävande sjukdom .... 43
11. Statistisk metod .................................................................. 45
12. Effekt av terapi ................................................................... 44
13. Överlevnad ......................................................................... 46
14. Referenser ......................................................................... 58
15. Appendix ............................................................................ 59
4
1. KLL-REGISTRET
1.1
Organisation
Svenska KLL-registret initierades av Svenska KLL gruppen, en nationell samarbetsgrupp
bildad 2004, med huvudsyfte att optimera omhändertagandet av patienter med kronisk
lymfatisk leukemi (KLL) i Sverige. KLL-registret utvecklades som ett separat
kvalitetsregister tillsammans med Regionalt cancercentrum (tidigare Onkologiskt Centrum)
i Stockholm Gotlandregionen och ingår i den webbaserade INCA-databasen
(informationsnätverk i cancervård) (www.incanet.se).
1.2
Bakgrund
Registrering av KLL har skett i cancerregistret sedan 1958 och i det svenska
lymfomregistret sedan år 2000. I dessa register är dock sjukdomsspecifika data för KLL
otillräckliga, varför ett separat register för KLL skapades som ett delregister i
blodcancerregistret och implementerades i januari 2007. Elektronisk registrering påbörjades
successivt under 2007. Diagnostiska metoder, klinisk stadieindelning och prognostiska
markörer, samt typ av behandling och svar på denna registreras, då dessa data kan
användas som kvalitetsindikatorer.
Förutom anmälningsformulär för registrering av data från diagnostillfället finns
uppföljningsblanketter och ett specifikt primärbehandlingsformulär. Elektronisk
registrering i INCA är att föredra men pappersformulär finns för kliniker med få fall eller
som inte är anslutna till SJUNET, vilket är en förutsättning för att kunna registrera i INCA.
Patienterna följs i registret tills primärbehandlingen är avslutad, medan fortlöpande
registrering av överlevnad sker via Regionala cancercentra (RCC).
Från 2014 kommer ytterligare kvalitetsindikatorer såsom tidpunkten för och typ av
recidivbehandling att registreas.
Registrets kvalitetsindikatorer är avsedda att spegla följsamheten till Svenska KLLgruppens riktlinjer för diagnostik, utredning och behandling, vilka utarbetades första
gången 2006 och därefter har uppdaterats regelbundet, senast våren 2013,
KLL Nationella riktlinjer 2013.
KLL-registrets huvudsakliga syften är att:

Komplettera sedvanlig cancerregistrering med specifika data om diagnostik, kliniskt
sjukdomsstadium och andra relevanta tumör- och patientrelaterade data.

Utvärdera följsamheten till de nationella riktlinjerna.

Möjliggöra analyser av förändringar över tid av incidens och prevalens av olika
prognostiska subgrupper.
5

Registrera första behandling och dess resultat (remissionsdata) samt tidpunkten för
och typ av recidivbehandling.

Upprätta och utveckla en bra nationell databas att använda som underlag för:
1.3
•
Jämförelse av enskilda kliniker/regioners data med nationella data vad gäller
diagnostik, utredning, behandling och överlevnad.
•
Uppföljning av globalt behandlingsresultat i form av överlevnad med hänsyn
tagen till prognostiska faktorer och typ av terapi.
•
Planering av kliniska studier.
Sammanfattning av resultat
I Sverige är KLL-incidensen väsentligen stabil sedan år 2000 med cirka 500
nydiagnostiserade KLL-fall per år. I det svenska lymfomregistret inkluderades totalt 3 396
fall (cirka 500 per år) under åren 2000–2006, vilket överensstämmer med data från det
specifika KLL-registret under åren 2007–2011. Tidigare incidenssiffror från Socialstyrelsens
cancerregister mellan 1994–1998 var cirka 400 patienter per år.
En förutsättning för att KLL-registret ska kunna vara användbart som informationsbank
och underlag för olika analyser, är att inmatade data är av god kvalitet. Validering av
registerdata har därför påbörjats och representanter från flera regioner har deltagit; Stefan
Norin (Stockholm Gotland), Simon Pahnke (Uppsala Örebro) samt Daniel Roth och
Evangelia Baimpa (Syd). Inga större systematiska fel har kunna upptäckas, men några
instruktioner för registreringen har förtydligats.
I denna rapport inkluderas 2 433 patienter med KLL diagnos 2007-2011 och som var
inrapporterade till kvalitetsregistret april 2012, då datauttaget gjordes av Regionalt
Cancercentrum Stockholm Gotland. Dessa patienter är uppföljda till 2012-12-31. Då ej
annat anges, avses data från kvalitetsregistrets alla regioner sammantagna samt alla subtyper
av KLL.
Rapportering av nydiagnostiserade fall till KLL-registret är relativt god, men svårigheter
finns på grund av att många patienter får sin diagnos utanför sjukhus och att många äldre
asymtomatiska patienter med misstänkt KLL-diagnos aldrig får denna fastställd och
därmed saknas i registret.
I denna rapport presenteras data på både total överlevnad och relativ överlevnad. Vid relativ
överlevnad användes en metod för att beräkna överlevnadstiden för patienter med KLL
diagnos utifrån relation till normalpopulationen.
Efter en median uppföljningstid på drygt tre år var 3-års-överlevnaden från diagnos för alla
patienter i registret, något högre för kvinnor; 81 % (n=993) jämfört med för män 75 %
(n=1500). Motsvarande siffror för relativ överlevnad var hos kvinnor 90 % och 84 % hos
män.
6
KLL är en sjukdom där oftast färre än 1/3 av patienterna är behandlingskrävande vid
diagnos och en noggrann uppföljning är viktig för att erhålla adekvata data även då
behandlingsstart sker sent i sjukdomsförloppet (så kallad ”wait and watch-policy”).
Totalt var endast 398 patienter (16 % av 2 433 registrerade KLL-patienter) behandlingskrävande vid diagnos. Av dessa 398 patienter med behandlingsindikation hade endast 265
(67 %) ett ifyllt primärbehandlingsformulär. För dessa patienter var 3-års överlevnaden
61 % för kvinnor och 57 % för män. För patienter yngre än 70 år vid diagnos var
3-årsöverlevnaden från start av behandling 80 % jämfört med 43 % för patienter äldre än
70 år. Denna skillnad kan bero på komorbiditet hos de äldre, men också vara relaterad till
typ av behandling (se nedan).
I rapporten inkluderas endast data på patienter med behandlingsindikation vid
diagnostillfället, då allt för få patienter med behandlingsindikation senare under
sjukdomsförloppet finns inrapporterade. Även remissionsdata för olika terapier är
otillräckligt registrerade och inte med i denna rapport.
Överlevnad tycks skilja sig åt beroende på typ av primärterapi. I rapporten redovisas
skattning av 3 års överlevnad uppdelad på de tre vanligaste behandlingarna; klorambucil,
fludarabin och cyclofosfamid (FC) och fludarabin, cyclofosfamid och rituximab (FCR)
(3-årsöverlevnad: 49 % med klorambucil, 73 % med FC och 79 % med FCR). Hittills är
antalet patienter för få och uppföljningstid från behandlingsstart för kort för att kunna göra
en meningsfull statistisk analys. Det är också viktigt att notera att åldersfördelningen i
behandlingsgrupperna är mycket olika.
Den relativt korta överlevnaden för patienter med behandlingsindikation visar att behov
finns av nya mediciner och behandlingskoncept för denna patientgrupp. Då medianåldern
vid diagnos är hög (71 år) med totalt 232 patienter äldre än 85 år, är flera nya läkemedel
som kan ges i tablettform av intresse.
Kliniska och biologiska prognostiska markörer är viktiga vid jämförelser mellan regioner
och enskilda sjukhus och några är också av betydelse i valet av behandling. Möjlighet fanns
att se på överlevnad i de olika kliniska prognostiska grupper. Patienter i Binet-stadium A
vid diagnos hade en 3-årsöverlevnad på 83 %, medan motsvarande siffra för patienter med
Binet B var 78 % och för Binet C endast 55 %.
En viktig prognos markör, P53 aberration mätt som 17p deletion med FISH, var undersökt
hos en andel av patienterna redan vid diagnos, men hos endast totalt 46 % före
primärterapi, något som rekommenderats för alla patienter före terapi i svenska KLLgruppens nationella riktlinjer.
Flera biologiska markörer kommer troligtvis att kunna användas prediktivt framöver. I de
senast reviderade KLL-riktlinjerna från år 2013, infördes rekommendation om analys också
av TP53 mutation hos patienter utan 17p-deletion inför behandlingsstart.
Sammanfattningsvis är förhoppningen att data från kvalitetsregistret ska kunna vara
användbara och utgöra bas i ett fullgott kvalitetsregister för patienter med KLL, ledande till
förbättringsarbete både nationellt, regionalt och lokalt. Hittills insamlade data talar för
relativt god följsamhet till Svenska KLL-gruppens riktlinjer för diagnostik och utredning,
medan behandlingsdata ännu är otillräckligt registrerade. Den eftersläpning som finns i
7
registeringen är också ett problem och för att uppfylla kvalitetsmål krävs bättre
spontanrapportering från klinikerna.
Framtiden:
Svensk förening för Hematologis kvalitetsutskott har arbetat med målindikatorer i
samverkan med styrgruppen för Svenska KLL-registret. Nya indikatorer som för
närvarande inte registreras i kvalitetsregistret kommer att införas succesivt.
Den stora mängden data i registret ger möjlighet att besvara också vetenskapliga
frågeställningar. Ibland kräver detta extra information, inhämtad vid journalgenomgång,
vilket sker i en pågående uppföljningsstudie av samtliga primärbehandlade patienter med
syfte att värdera eventuella regionala skillnader i behandling, tid till ny terapi och
överlevnad. Ett annat mål är att bedöma om data från kliniska prövningar kan generaliseras
till en oselekterad svensk population. Studien är sanktionerad av Svenska KLL-gruppens
styrgrupp och godkänd av etikprövningsnämnd.
Ett annat projekt som kommer att utnyttja data i KLL-kvalitetsregistret är en nationell
biobank planerad av Svenska KLL-gruppen i samarbete med Biobanking and Molecular
Resource Infrastructure of Sweden (BBMRI) och KI biobank. I ett första steg vitalfryses
tumörceller från blodprover tagna före remissionssyftande behandling samt vid progress
och före recidivterapi. DNA/RNA/serum/plasma och även konstitutionellt DNA sparas i
biobanken. Ett syfte med biobanken är att kunna genomföra forskningsstudier för att
påvisa nya prediktiva biomarkörer för behandlingseffekt och KLL-registrets kliniska data är
då essentiella.
8
2. STYRGRUPPEN FÖR NATIONELLA
KLL-REGISTRET
Registerhållare
EVA KIMBY, Hematologiskt centrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Norra regionen
BIRGITTA LAURI, Medicinkliniken, Sunderby sjukhus, Luleå
Uppsala/Örebroregionen
MATTIAS MATTSSON, Medicinkliniken, Centralsjukhuset, Karlstad
Stockholm Gotlandregionen
STEFAN NORIN, Hematologiskt centrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.
Sydöstra regionen
ANNA SANDSTEDT, Hematologiska kliniken, Linköpings Universitetssjukhus
Västra regionen
GÖRAN NILSSON, Sektionen för hematologi, Östra sjukhuset, Göteborg
Södra regionen
KARIN KARLSSON, Verksamhetsområde Hematologi och Kärl, Skånes Universitetssjukhus,
Lund
Stödteam från Regionalt cancercentrum (RCC) Stockholm Gotland
MARIE ABRAHAMSSON, utvecklingssjuksköterska
VANIA GODOY, registerkonstruktör
SOHEILA HOSSEINNIA, statistiker
MONA RIDDERHEIM, verksamhetsutvecklare
9
3. INKLUSIONSKRITERIER FÖR REGISTRERING

Nydiagnostiserade vuxna patienter (>18 år) med kronisk lymfatisk leukemi

Patienten ska vara mantalsskriven i Sverige vid diagnos för att kunna registreras

Patienten ska vara informerad om att uppgifter lagras i dataregister, men skriftligt
samtycke krävs inte
3.1
Diagnostiska kriterier för KLL
Kroniska lymfatiska leukemier innefattar enligt WHO-klassifikationen kronisk lymfatisk
leukemi av B-cellstyp (B-KLL) samt B- och T-cells prolymfocytleukemi
(B-PLL och T-PLL) med specifika diagnostiska kriterier. Den vanligaste diagnosen är BKLL. Då ej annat anges i rapporten avses alla typer av KLL sammanslagna.
3.1.1 B-KLL
Sjukdomen karakteriseras av lymfocytos, ibland i kombination med anemi,
trombocytopeni, lymfknuteförstoring(ar), splenomegali och/eller B-symtom. Många
patienter saknar symtom, och lymfocytos eller förstorade lymfknutor upptäcks accidentellt i
samband med sjukvårdskontakt av annan anledning.
Diagnosen kan oftast ställas med enkla medel, varvid följande krävs (samtliga punkter bör
uppfyllas).

Lymfocytos i blod med klonala B-lymfocyter ≥ 5,0 x 109/L

Flödescytometri (FACS) på blod med följande typiska fenotyp:
CD5+, CD19+, CD23+, CD200+ och svagt uttryck av CD20, CD22 (alt. CD79b).
Ytimmunglobulin (SmIg); IgM och/eller IgD (också svagt) liksom kappa eller lambda
med klonal excess.

Morfologisk bild i blod med övervägande små, mogna lymfocyter. Viss tillblandning av
större, mer aktiverade lymfocyter eller prolymfocyter. Överstiger andelen prolymfocyter
55 % bör diagnosen B-PLL övervägas (se avsnitt 3.1.2).
Flödescytometri kan även utföras på benmärg. Benmärgsundersökning krävs dock inte för
att ställa diagnos, men bör göras vid oklar cytopeni och alltid före terapistart.
Med interfas-FISH påvisas specifika genetiska aberrationer hos >80 % av patienter med
nydiagnosticerad KLL. 13q-deletion är vanligast och associerad till god prognos om den ses
som enda avvikelse. Deletion av 17p är en mycket stark negativ prognosmarkör och
patienter med denna deletion har ett dåligt svar på konventionell cytostatikabehandling.
Deletion av 11q är också vanlig vid KLL och associerad med uttalad lymfadenopati och
med sämre prognos. Förekomst av trisomi 12 kan vara relaterad till kortare tid från diagnos
till behandlingskrävande sjukdom.
10
3.1.2 B-PLL
B-prolymfocytleukemi (B-PLL) är en ovanlig entitet (<1 % av alla fall med lymfocytär
leukemi) med en egen klinisk och morfologisk profil men kan också successivt utvecklas
från en ”vanlig” KLL. För diagnos krävs minst 55 % prolymfocyter.
Flödescytometri är viktig för diagnostik. Även om tumörcellerna kan uttrycka samma
immunofenotyp som vanlig B-KLL, saknas oftast CD5 och CD23. Dessutom är uttrycket
av ytimmunglobuliner, oftast IgM, mycket starkare och FMC7 är positiv.
Komplexa kromosomförändringarna ses ofta vid B-PLL. 17p-deletion är vanlig och TP53mutation ses hos cirka 50 % av fallen. Vid t(11;14) är differentialdiagnosen en splenomegal
form av leukemiskt mantelcellslymfom.
3.1.3 T-PLL
T-PLL är en sällsynt lymfoproliferativ sjukdom, som i WHO-klassifikationen innefattar det
som i en del tidigare klassifikationer definierats som T-KLL. Diagnos ställs efter en
sammanvägning av morfologi, flödescytometri och klinisk bild. Den flödescytometriska
profilen är dock inhomogen och klonalitet kan inte påvisas med flödescytometri utan
genrearrangemangsanalys av T-cellsreceptorn bör utföras. Hos upp till 80 % av patienterna
ses förändringar på kromosom 14 (inversion eller translokation), ledande till ökat uttryck av
TCL-1. Onkogenen TCL1 kan påvisas med immunhistokemi.
Det finns flera morfologiska varianter av T-PLL:



Klassisk T-PLL med små till medelstora lymfocyter med en tydlig nukleol.
Småcellig T-PLL, som morfologiskt kan likna KLL, med små lymfocyter med
mogen kärnstruktur och utan tydlig nukleol.
Cerebriform variant med en kärnstruktur likartad den som ses vid Sézarys syndrom.
T-cellsfenotypen karakteriseras av ytbundet CD3 (ofta svagt) samt i varierande omfattning
andra T-cellsmarkörer (CD2, CD4, CD5, CD7, CD8). CD52 uttrycks ofta starkt, medan ett
eller flera T-cellsantigen saknas. TdT och CD1a är negativa. Cirka 60 % av T-PLL fallen är
CD4+ och CD8-, hos 25 % ses ett dubbeluttryck av CD4 och CD8 medan 15 % är CD4och CD8+.
Sistnämnda varianten kan vara svår att skilja från T-LGL. För differentialdiagnostik
rekommenderas då immunhistokemisk analys av cytotoxiska markörer (TIA-1, perforin,
granzym B) vilka vid T-PLL utfaller negativt.
11
4. INCIDENS
4.1
Täckningsgrad
För att ett en diagnos ska kunna registreras i Blodcancerregistret och ingå i Socialstyrelsens
cancerstatistik krävs en anmälan av ansvarig kliniker. Då diagnos ställs vid en laborativ
undersökning skickas canceranmälan från patolog/cytolog eller annan laboratorieläkare,
men anmälan från kliniker krävs alltid för konfirmation av diagnosen.
Täckningsgraden i KLL-registret utgör antalet anmälningar från ansvariga kliniker i relation
till anmälningar till Cancerregistret från patolog eller annan laboratorieläkare. För
sjukdomar såsom KLL, kan i vissa fall diagnos ställas utan patologiundersökning och det
finns då risk för underrapportering då RCC inte får kännedom om dessa och då inte heller
kan skicka påminnelser till kliniken. Alla kliniker som sköter KLL-patienter bör därför alltid
själva skicka diagnosanmälan till KLL-registret. Denna gäller också som en anmälan till
Cancerregistret. Registrets täckningsgrad kontrolleras regelbundet av RCC genom
avstämning mot cancerregistret.
Då ej annat anges i denna rapport avses data från alla subtyper av KLL sammanslagna.
Anmälda KLL-fall i det svenska lymfomregistret mellan år 2000–2006 var totalt 3 396,
cirka 500 per år, vilket överensstämmer med de 2 433 fall från KLL-registret under åren
2007–2011.
Tabell 1. Täckningsgrader och antal fall per år och region1.
Täckningsgrad i % per region
Norr
Stockholm-Gotland
Syd
Syd öst
Uppsala-Örebro
Väst
Nationell täckningsgrad
2007
98 %
94 %
97 %
100 %
98 %
89 %
96 %
2008
95 %
91 %
86 %
100 %
100 %
96 %
95 %
2009
83 %
95 %
95 %
100 %
100 %
93 %
95 %
2010
95 %
92 %
87 %
100 %
99 %
92 %
95 %
2011
76 %
84 %
81 %
100 %
98 %
86 %
88 %
Totalt
89 %
89 %
90 %
100 %
99 %
91 %
93 %
Antal fall per region
Norr
Stockholm-Gotland
Syd
Syd öst
Uppsala-Örebro
Väst
Totalt antal fall
2007
2008
2009
2010
2011
Totalt
211
496
325
355
585
450
2 422
53
94
83
58
124
79
491
39
86
57
67
121
113
483
44
125
75
75
99
87
505
38
97
54
83
124
79
475
37
94
56
72
117
92
468
På grund av att den regionala täckningsgraden är uttagen vid olika tidpunkter är det totala antalet något färre
än det som redovisas i rapporten.
1
12
Täckningsgraden skiljer sig något mellan regionerna och en viss eftersläpning ses i
registreringen, speciellt för år 2011. I de fall KLL-registeranmälan saknas skickar RCC
påminnelse till den klinik som förmodas stå för den kliniska anmälan. För att registreringen
skall uppfylla målet med 70 % inom tre månader krävs dock bättre spontanrapportering.
4.2
Incidens
Figur 1. Antal registrerade patienter med KLL-diagnos per år i Sverige.
Incidensen av KLL ter sig väsentligen stabil under registrets första fem år och
överensstämmer med den siffra om cirka 500 nydiagnostiserade KLL-fall per år som
registrerats mellan år 2000-2007 i svenska lymfom-registret.
13
4.2.1 Incidens av KLL per region
Tabell 2. Antal diagnostiserade fall per år och region.
Region
Diagnosår
2007
2008
2009
2010
2011
Total
StockholmGotland
94
89
127
99
94
503
UppsalaÖrebro
120
123
99
124
116
582
Sydöstra
59
65
73
88
71
356
Södra
83
59
75
56
57
330
Västra
79
116
84
81
91
451
Norra
53
39
44
38
37
211
Total
488
491
502
486
466
2433
Också inom regionerna syns incidensen KLL stabil under perioden, men med en trolig
underrapportering (eftersläpning) år 2010 och 2011 i några regioner.
Tabell 3. Antal fall per 100 000 invånare, per diagnosår och region.
Region
Stockholm- UppsalaDiagnosår
Gotland
Örebro Sydöstra
Södra
2007
4,7
6,2
6,0
5,0
2008
4,4
6,3
6,6
3,5
2009
6,2
5,1
7,3
4,5
2010
4,7
6,3
8,8
3,3
2011
4,4
5,9
7,1
3,3
Total
4,9
6,0
7,2
3,9
Västra
4,6
6,7
4,8
4,6
5,2
5,2
Norra
6,0
4,4
5,0
4,3
4,2
4,8
Total
5,3
5,3
5,4
5,2
4,9
5,2
Incidens räknad som antal fall per 100 000 invånare var 5,2 totalt i hela landet men
varierade mellan regionerna, med högst incidens i Sydöstra (7,2) och lägst i Södra (3,9),
möjligen beroende på ålderssammansättningen i regionen (se tabell 49 och 50).
Som exempel är en större andel av befolkningen i Stockholm Gotland yngre än 70 år
jämfört med övriga regioner. En underapportering i vissa regioner kan också föreligga.
Ingen skillnad i incidens har skett under tidsperioden 2007-2011. I normalbefolkningen har
ingen förändring skett under denna tidsperiod avseende andelen äldre över 70 år.
14
4.3
Ålder- och könsfördelning vid diagnos
Figur 2. Ålder per diagnos fördelat per region.
Tabell 4. Ålder vid diagnos fördelat per region.
Region
Ålder
<=44
%
45-64
%
65-84
%
>=85
%
Total
%
StockholmGotland
8
2%
149
30%
306
61%
40
8%
503
100%
UppsalaÖrebro
10
2%
138
24%
375
64%
59
10%
582
100%
Sydöstra
1
0%
89
25%
232
65%
34
10%
356
100%
Södra
5
2%
90
27%
198
60%
37
11%
330
100%
Västra
9
2%
135
30%
263
58%
44
10%
451
100%
Norra
1
0%
51
24%
141
67%
18
9%
211
100%
Total
34
1%
652
27%
1515
62%
232
10%
2433
100%
Andelen patienter i de olika åldersgrupperna skilde sig något mellan regionerna, Andelen
patienter 45–64 år var högst i Stockholm Gotlandregionen och västra regionen (30 %) och
lägst i Uppsala Örebroregionen och norra regionen (24 %) (figur 2). Detta stämmer också
med normalbefolkningen i stort i de olika regionerna (se tabell 49 och 50).
Medianålder vid insjuknandet var under perioden 71 år med totalt endast 34 patienter yngre
än 44 år och 232 patienter äldre än 85 år. Den yngste diagnostiserade patienten var endast
31 år och den äldste 96 år.
15
Figur 3. Antal patienter äldre eller yngre än 70 år per region.
Antalet patienter yngre än 70 år var högst i Stockholm Gotland och lägst i Norra regionen.
Åldersgränsen 70 år används ofta vid val av terapi, då det i många studier visat sig att äldre
patienter ej tål intensivare sådan. Kombinationen R-FC (rituximab, fludarabin och
cyklofosfamid) används till exempel sällan hos de äldre (endast om komorbiditet helt
saknas).
16
Figur 4. Könsfördelning i relation till ålder 50 år.
Tabell 5. Könsfördelning i relation till ålder 50 år.
Kön
Män
Kvinnor
Total
Ålder
<50 år
>=50 år
62
1438
33
900
95
2338
Total
1500
933
2433
Endast 95 av totalt 2 433 patienter
(3,9 %) var under 50 år och antalet
män i denna åldersgrupp var
nästan dubbelt så många som
antalet kvinnor.
Bland de yngre, <50 år vid diagnos, utgjorde männen 65 % av de nydiagnostiserade
patienterna.
Figur 5. Könsfördelning i relation till ålder 70 år.
Tabell 6. Könsfördelning i relation till ålder 70 år.
Kön
Män
Kvinnor
Total
Ålder
<70 år
>=70 år
675
825
386
547
1061
1372
Vid insjuknandet var totalt 1 061
patienter <70 år (44 % av
samtliga).
I åldersgruppen >70 år är andelen kvinnor något högre 40 % jämfört med 36 % bland de
yngre.
17
Total
1500
933
2433
Figur 6. Ålder vid diagnos fördelat på kön.
Tabell 7. Ålder vid diagnos fördelat på kön.
Kön
Män
Kvinnor
Total
<=44
20
14
34
Ålder
45-64
425
227
652
65-84
935
580
1515
>=85
120
112
232
Total
1500
933
2433
Figur 7. Könsfördelning vid diagnos fördelat per region.
Diagnosen KLL är vanligare hos män, vilka utgör 62 % av alla diagnostiserade fall. Detta
gäller för alla åldersgrupper utom för de allra äldsta (>85 år), där kvinnorna utgör nästan
hälften.
Könsfördelningen vid KLL skiljer sig något mellan regionerna med flest andel kvinnor i
Stockholm Gotlandregionen (figur 7) I normalbefolkningen föreligger ingen skillnad i
könsfördelning mellan regionerna (se tabell 51).
18
4.4
Incidens av KLL-subdiagnoser
I registret finns flera typer av kroniska lymfatiska leukemier. Idag krävs för KLL-diagnos
både klassifikation enligt WHO, internationella ”guidelines” (1) och de svenska nationella
riktlinjerna från 2013. Den vanliga KLL-sjukdomen är av B-cellstyp med en specifik
ytfenotyp enligt flödescytometrisk analys och antalet B-lymfocyter i blod ska vara
>5,0 x 109/L (se avsnitt 3.1.1). Vid lägre lymfocyttal bör patienten utredas med avseende
på differentialdiagnoserna småcelligt lymfocytärt lymfom (SLL), vilket ska registreras i
lymfomregistret, och monoklonal B-cellslymfocytos (MBL), som ej behöver
cancerregistreras. Också B-PLL (se avsnitt 3.1.2) och T-PLL (se avsnitt 3.1.3) registreras i
Svenska KLL-registret och i några fall finns T-KLL angivet, en diagnos som idag dock inte
är adekvat enligt WHO.
Figur 8. Diagnos enligt WHO, alla diagnostiserade fall under perioden.
Den största andelen patienter har en KLL av B-cellstyp, men i registret finns också en
andel patienter med en KLL-diagnos UNS (utan närmare specifikation). I dessa fall är
troligen inte immunofenotypning utförd.
19
4.4.1 KLL-subdiagnoser per år
Figur 9. Procent KLL-subdiagnoser per år.
Tabell 8. Antal KLL-subdiagnoser per år.
Diagnos enl WHO
KLL, B-cellstyp
KLL, T-cellstyp
KLL, UNS
B-prolymfocytleukemi
T-prolymfocytleukemi
Prolymfocytleukemi UNS
Total
Diagnosår
2008
2009
427
454
1
0
54
40
3
1
5
7
1
0
491
502
2007
375
4
98
4
7
0
488
2010
456
0
25
1
3
1
486
2011
438
0
22
0
6
0
466
Total
2150
5
239
9
28
2
2433
B- och T-Prolymfocytleukemi är mycket ovanliga diagnoser och redovisas inte separat och
eventuell skillnad i dessa diagnoser över tid är svår att värdera.
De totalt 5 fallen med T-KLL-diagnos utgör en oklar grupp. Denna diagnos är inte adekvat
enligt WHO.
Antalet fall med KLL UNS har minskat under åren från totalt 98 fall år 2007 till 22 fall år
2011. Detta speglar troligen en förbättrad diagnostik med fler immunotypade fall, vilket
rekommenderas i de svenska KLL-riktlinjerna.
20
4.4.2 KLL-subdiagnoser per region
Tabell 9. Antal KLL-subdiagnoser per region.
Region
Diagnos enl WHO
KLL, B-cellstyp
KLL, T-cellstyp
KLL, UNS
B-prolymfocytleukemi
T-prolymfocytleukemi
Prolymfocytleukemi UNS
Total
StockholmGotland
483
0
8
3
9
0
503
UppsalaÖrebro
458
3
114
3
3
1
582
Sydöstra
301
1
49
1
4
0
356
Södra
303
0
22
0
5
0
330
Västra
432
1
13
1
3
1
451
Norra
173
0
33
1
4
0
211
Antalet fall med KLL UNS är mycket olika mellan regionerna, med lägst antal fall i
Stockholm Gotlandregionen. Denna skillnad kan bero på olikheter i diagnostik.
21
Total
2150
5
239
9
28
2
2433
4.4.3 KLL-subdiagnoser per region och år
Tabell 10. KLL-subdiagnoser per region och år.
Region
StockholmGotland
UppsalaÖrebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Total
KLL, B-cellstyp
91
67
43
69
68
37
375
KLL, T-cellstyp
0
2
1
0
1
0
4
KLL, UNS
1
49
12
13
8
15
98
B-prolymfocytleukemi
1
2
1
0
0
0
4
T-prolymfocytleukemi
1
0
2
1
2
1
7
Prolymfocytleukemi UNS
0
0
0
0
0
0
0
KLL, B-cellstyp
82
100
48
53
109
35
427
KLL, T-cellstyp
0
1
0
0
0
0
1
KLL, UNS
4
21
17
5
4
3
54
B-prolymfocytleukemi
1
1
0
0
1
0
3
T-prolymfocytleukemi
2
0
0
1
1
1
5
Prolymfocytleukemi UNS
0
0
0
0
1
0
1
KLL, B-cellstyp
121
83
59
72
84
35
454
KLL, T-cellstyp
0
0
0
0
0
0
0
KLL, UNS
3
15
13
3
0
6
40
B-prolymfocytleukemi
0
0
0
0
0
1
1
T-prolymfocytleukemi
3
1
1
0
0
2
7
Prolymfocytleukemi UNS
0
0
0
0
0
0
0
KLL, B-cellstyp
98
106
83
55
81
33
456
KLL, T-cellstyp
0
0
0
0
0
0
0
KLL, UNS
0
15
4
1
0
5
25
B-prolymfocytleukemi
1
0
0
0
0
0
1
T-prolymfocytleukemi
0
2
1
0
0
0
3
Diagnosår Diagnos enl WHO
2007
2008
2009
2010
Prolymfocytleukemi UNS
2011
0
1
0
0
0
0
1
KLL, B-cellstyp
91
102
68
54
90
33
438
KLL, T-cellstyp
0
0
0
0
0
0
0
KLL, UNS
0
14
3
0
1
4
22
B-prolymfocytleukemi
0
0
0
0
0
0
0
T-prolymfocytleukemi
3
0
0
3
0
0
6
Prolymfocytleukemi UNS
0
0
0
0
0
0
0
503
582
356
330
451
211
2433
Total
Antalet fall med KLL UNS har minskat i alla regioner.
22
4.4.4 Könsfördelning per subdiagnos
Tabell 11. Könsfördelning per subdiagnos.
Diagnos enl WHO
KLL, B-cellstyp
%
KLL, T-cellstyp
%
KLL, UNS
%
B-prolymfocytleukemi
%
T-prolymfocytleukemi
%
Prolymfocytleukemi UNS
%
Total
%
Kön
Män
Kvinnor
1324
826
61,6%
38,4%
3
2
60,0%
40,0%
148
91
61,9%
38,1%
5
4
55,6%
44,4%
18
10
64,3%
35,7%
2
0
100,0%
0,0%
1500
933
61,7%
38,3%
Inom alla subdiagnoser dominerar männen.
23
Total
2150
100,0%
5
100,0%
239
100,0%
9
100,0%
28
100,0%
2
100,0%
2433
100,0%
5. DIAGNOSTIK
Diagnostiken vid KLL kräver oftast inte benmärgsprov, då analys av blod kan ge en
adekvat diagnos, något som dock kräver immunofenotypning med flödescytometri.
I tabellerna nedan framgår vilken diagnostisk metod som använts.
Figur 10. Blodprov med flödescytometri per år och region.
Tabell 12. Diagnos ställd på endast blodprov med flödescytometri per år och region
(% andel av totalt antal per år).
Region
Diagnosår
2007
2008
2009
2010
2011
Total
Stockholm- UppsalaGotland
Örebro
37
50
40
46
65
42
62
61
55
67
259
266
Sydöstra
29
30
43
46
34
182
Södra
16
14
26
23
24
103
Västra
46
62
53
50
56
267
Norra Total (%)
7
185 (38)
7
199 (41)
15
244 (49)
18
260 (53)
12
248 (53)
59 1 136 (47)
Antal patienter med diagnos ställd på enbart blod med flödescytometri har ökat och skiljer
sig mellan regionerna; högst andel i västra regionen (58 %) år 2007 och lägst i norra
regionen (13 %). Denna relativt enkla men säkra diagnostik har ökat i andel i alla regioner
också i norra regionen, (32 %) år 2011, och är den metod som rekommenderas i KLLgruppens nationella riktlinjer.
24
Tabell 13. Diagnos ställd på endast blodprov utan flödescytometri per år och region
(% andel av totalt antal per år).
Region
Diagnosår
2007
2008
2009
2010
2011
Stockholm- UppsalaGotland
Örebro
1
3
1
5
0
0
0
3
0
2
Sydöstra
0
1
0
0
0
Södra
0
0
0
1
0
Västra
1
0
0
0
1
Tabell 14. Diagnos ställd på endast benmärgsprov med flödescytometri per år och region
(% andel av totalt antal per år).
Region
Stockholm- UppsalaDiagnosår
Gotland
Örebro Sydöstra
Södra
Västra
2007
29
44
6
13
7
2008
16
26
7
8
4
2009
22
21
6
6
2
2010
16
18
5
5
5
2011
12
18
7
5
1
Total
95
127
31
37
19
Figur 11. Benmärgsprov med flödecytometri per år och region.
25
Norra
1
0
0
0
0
Total
(%)
6 (1,2)
7 (1,4)
0 (0,0)
4 (0,8)
3 (0,6)
Norra
18
14
19
10
14
75
Total
(%)
117 (24)
75 (15)
76 (15)
59 (12)
57 (12)
384 (16)
Andelen patienter med diagnos ställd på enbart benmärg utan flödescytometri har minskat
genom åren från totalt 24 % år 2007 till 12 % år 2011.
Diagnos ställd på benmärgsprov med flödescytometri är vanligare, men skiljer sig mycket
mellan regionerna och har minskat under tidsperioden då blod med flödescytometri
används allt oftare. De patienter där benmärg tagits har förmodligen behandlingsindikation
eller oklar anemi/trombocytopeni vid diagnos, vilket enligt svenska KLL gruppens
riktlinjer utgör indikation för benmärgsprov.
Tabell 15. Typ av diagnostisk i relation till lymfocytantal.
Diagnos enl
WHO
KLL, B-cellstyp
Lymfocyter
<5,0
>=5,0
Prov
Blod +
Benmärg + Blod + Benmärg + Lymfknuta +
FACS
FACS
FACS
FACS
4
26
8
3
963
247
176
25
Annan
vävnad
0
4
Totalt 79 patienter med låga lymfocyter uppfyller ej kriterierna för KLL. Enligt WHO har
dessa patienter diagnosen SLL och skall registreras i lymfomregistret. Hos 4 patienter fanns
dock en liten FACS-positiv klon i blodet och dessa patienter skulle kunna ha en
Monoklonal B-cellslymfocytos (MBL) såvida inte benmärgen var infiltrerad med KLLceller eller lymfadenopati förelåg.
Tabell 16. Diagnos ställd på lymfknuta hos patient med lymfocytvärde i blod
<5,0 x 109/L.
Diagnåsår (antal
2007 (10)
2008 (23)
2009 (21)
2010 (22)
2011 (13)
Total (89)
Lymfknuta
antal
2
8
5
6
5
26
andel (%)
20 %
35 %
24 %
27 %
38 %
29 %
Hos patienter med låga lymfocyter och som därför ej uppfyller kriterier för KLL ställdes
diagnosen på lymfkörtelbiopsi hos 29 % av patienterna. Enligt WHO har dessa patienter
diagnosen SLL och skulle ha registrerats i lymfomregistret.
26
Total
79
1882
6. KLINISKA KARAKTERISTIKA VID DIAGNOS
6.1
Symtom
Tabell 17. Performancestatus.
PERFORMANCE STATUS
Full daglig aktivitet
Uppegående
Sängliggande <50%
Sängliggande >50%
Helt sängliggande
Oklart
Uppgift saknas
Total
Antal Andel (%)
1755
72,1%
522
21,5%
74
3,0%
36
1,5%
20
0,8%
20
0,8%
6
0,2%
2433
100,0%
Endast en liten andel av patienterna (drygt 2 %) var helt eller >50 % sängliggande och mer
än 70 % var i full daglig aktivitet vid diagnos.
Tabell 18. B-symtom.
Diagnos enl
WHO
KLL, B-cellstyp
Lymfocyter
<5,0
>=5,0
Nej
antal
%
60 76%
1640 87%
B-symtom
Ja
Ej bedömbart Uppgift saknas
antal
% antal
% antal
%
16 20%
3
4%
0
0%
207 11%
34
2%
1
0%
Tabell 19. B-symptom i relation till grad av lymfocytos.
Lymfocyter
<5,0
5,0-19,9
>=20,0
Total
B-symptom
antal andel(%)
17
19%
84
8%
146
16%
247
11%
Total
89
1118
941
2148
Av de utan lymfocytos, de flesta med trolig SLL, hade 19 % B-symtom, medan endast
11 % av de med lymfocytos, uppfyllande KLL-kriterier hade B-symtom.
27
Total
79
1882
6.2
Kliniskt Stadium enligt Rai och Binet vid diagnos
Figur 12. Stadium vid diagnos (endast KLL).
Figur 13. Binet-stadium vid diagnos.
28
Tabell 20. Stadium vid diagnos (endast KLL)
Antal Andel (%)
STADIUM
Rai
stadium
Binet
stadium
0
I
II
III
IV
Ej bedömbart
Uppgift saknas
A
B
C
Ej bedömbart
Uppgift saknas
Total
1220
567
178
160
144
113
12
1567
375
279
160
13
2394
51,0%
23,7%
7,4%
6,7%
6,0%
4,7%
0,5%
65,5%
15,7%
11,7%
6,7%
0,5%
100,0%
Mer än 50 % av patienterna hade stadium 0 enligt Rai (figur 12) och 65 % stadium A enligt
Binet (figur 13).
Stadieindelning är av betydelse för val av tidpunkt för behandlingsstart.
Vid endast lymfocytos (Rai-stadium 0) är patienten sällan i behov av terapi, medan nästan
alla med Rai stadium III och IV behandlas.
Binet och Rai säger inget om storlek på lymfknutor, men i registret noteras tumör bulk, ja
eller nej, samt om CT eller ultraljudsundersökning är utförd.
Tabell 21. Bulkig sjukdom hos patienter med B-KLL.
Diagnos enl
WHO
KLL, B-cellstyp
Lymfocyter
<5,0
>=5,0
Nej
antal
%
66 84%
1439 76%
Bulkig sjukdom
Ja
Ej bedömbart Uppgift saknas
antal
% antal
% antal
%
8 10%
4
5%
1
1%
50
3%
391 21%
2
0%
Totalt angavs 62 fall med tumörbulk, 8 av dessa hade lymfocyter < 5,0 x 109/L och hade
troligen en SLL-diagnos.
29
Total
79
1882
Tabell 22. Bulkig sjukdom i relation till grad av lymfocytos.
Av de med låga lymfocyter (<5,0 x 109/L) hade 9 % bulkig sjukdom, medan endast
3 % av alla KLL-patienter uppvisade bulk. Vid KLL diagnosen hade totalt 89 patienter
(4 % av samtliga) <5 x 109/L lymfocyter i blod och uppfyller ej diagnostiska kriterier för
KLL. Av dessa hade 8 bulkig sjukdom och således troligen ett småcelligt lymfocytärt
lymfom (SLL). Övriga skulle kunna ha en MBL.
30
6.3
Undersökningar
Datortomografi (CT) och ultraljud
Tabell 23. Utförda undersökningar
Diagnos
enl WHO
KLL, Bcellstyp
Lymfocyter
<5,0
≥5,0
CT
Buk och
thorax
48
(60,8 %)
624
(33,2 %)
CT
Thorax
3
(3,8 %)
28
(1,5 %)
CT
Buk
5
(6,3 %)
73
(3,9 %)
CT utförd
men ej
specificerat
0
(0,0 %)
8
(0,4 %)
Ultraljud
2
(2,5 %)
55
(2,9 %)
Ej utfört
18
(22,8 %)
1028
(55,6 %)
Uppgift
saknas
3
(3,8 %)
66
(3,5 %)
Hos totalt 624 fall med KLL av B-cellstyp (33 % av alla diagnostiserade patienter)
utfördes en CT av både thorax och buk vid diagnos. Sådan undersökning gjordes också
hos 48 patienter med lymfocyter < 5,0 x 109/L och trolig SLL-diagnos.
Laboratorieundersökningar
Figur 14. Lymfocytantal i blod vid diagnos (x109/L).
Tabell 24. Lymfocytantal i blod vid diagnos (x109/L).
Det föreligger en stor spridning av lymfocytvärden, median 17,5 (range: 0,5-589 x 109/L).
Majoriteten av registrerade patienter hade en lymfocytnivå mellan 10 och 20 (x109/L)
vid diagnos.
31
Totalt
79
(100 %)
1882
(100 %)
Tabell 25. Antal patienter i de olika subdiagnoserna i relation till lymfocyttal vid diagnos.
Tabell 26. S-LD i relation till antal lymfocyter i blod.
S-LD
Diagnos enl
WHO
KLL, B-cellstyp
Lymfocyter
<5,0
>=5,0
Förhöjt
antal
%
15 19%
420 22%
Normalt
antal
%
60 76%
1264 67%
Ej utfört
Uppgift saknas
antal
% antal
%
3
4%
1
1%
187 10%
11
1%
Tabell 27. S-LD ”Ej utfört”.
Region
Stockholm-Gotland
Uppsala-Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Total
Total
503
582
356
330
451
211
2433
S-LD "Ej utfört"
antal andel(%)
28
6%
61
10%
32
9%
35
11%
73
16%
12
6%
241
10%
S-LD som rekommenderas i Svenska KLL-gruppens riktlinjer utförs inte hos alla patienter
vid diagnos, med flest saknade värden i Västra regionen.
32
Total
79
1882
Tabell 28. β2 - mikroglobulin ”ej utfört”
Analys av β 2 – mikroglobulin rekommenderas inte i Svenska KLL gruppens riktlinjer,
men har utförts hos 26 % av alla patienter vid diagnos. (Uppgift saknas hos 5 %)
Tabell 29. DAT (Direkt Antiglobulin Test).
DAT
Direkt
positiv
Direkt
negativ
% Antal
Uppgift
saknas
% Antal
Totalt
Kön
Antal
Män
91
6%
456 30 %
944 63 %
9
1 % 1500 100 %
Kvinnor
40
4%
298 32 %
590 63 %
5
1%
131
5%
754 31 % 1534 63 %
14
Totalt
% Antal
Ej utförd
% Antal
%
933 100 %
1 % 2433 100 %
DAT var ej utfört vid diagnos hos totalt 1534 (63 %), trots att detta rekommenderas i
riktlinjerna, då risken att utveckla overt autoimmunhemolys är större hos patienter med
DAT-positivitet.
33
7. GENETISKA UNDERSÖKNINGAR VID DIAGNOS
Karyotypering har utförts hos enstaka patienter, framför allt hos patienter med T-PLL:
8/28 patienter och vid B-PLL: 1/9 (tabell 30).
FISH-analys gjordes också vid T-och B-PLL-diagnos, men även hos många KLL-patienter,
hos 21 % vid KLL av B-cellstyp och 13 % vid KLL UNS redan vid diagnos (tabell 31).
Vid diagnos hade 461 patienter med B-KLL undersökts med FISH och av dessa hade då
150 behandlingskrävande sjukdom.
Tabell 30. Karyotypering vid diagnos.
Diagnos enl WHO
KLL, B-cellstyp
KLL, T-cellstyp
KLL, UNS
B-prolymfocytleukemi
T-prolymfocytleukemi
Prolymfocytleukemi UNS
Total
Total
2150
5
239
9
28
2
2433
Karyotypering
antal andel(%)
86
4%
0
0%
12
5%
1
11%
8
29%
0
0%
107
4%
Tabell 31. FISH vid diagnos.
Diagnos enl WHO
KLL, B-cellstyp
KLL, T-cellstyp
KLL, UNS
B-prolymfocytleukemi
T-prolymfocytleukemi
Prolymfocytleukemi UNS
Total
FISH
antal andel(%)
461
21%
0
0%
31
13%
2
22%
7
25%
0
0%
501
21%
Total
2150
5
239
9
28
2
2433
Hos totalt 21 % av patienterna med KLL av B-cellstyp och 13 % vid KLL UNS utfördes
FISH redan vid diagnos, även om denna analys i riktlinjerna endast rekommenderas vid
behandlingskrävande sjukdom före behandlingsstart. Hos en del av dessa patienter förelåg
dock behandlingsindikation (tabell 37).
34
8. KOMPLIKATIONER
8.1
Hemolys
Hemolys vid tidpunkten för diagnos var ovanlig och sågs endast hos cirka 2 % av
patienterna. Uppgift saknades dock hos 14 %.
Tabell 32. Autoimmun hemolys.
Autoimmun hemolys
Diagnosår
2007
%
2008
%
2009
%
2010
%
2011
%
Total
%
Nej
243
50%
424
86%
468
93%
458
94%
437
94%
2030
83%
Ja
12
2%
14
3%
10
2%
10
2%
13
3%
59
2%
Uppgift
saknas
233
48%
53
11%
24
5%
18
4%
16
3%
344
14%
Av de 59 patienter som angavs ha autoimmun hemolys var 53 DAT-positiva.
35
Total
488
100%
491
100%
502
100%
486
100%
466
100%
2433
100%
8.2
Transformation
Vid KLL finns risk för transformation till B-PLL och andra B-cellslymfom och även till
Hodgkin. Patienterna registreras då också i INCA registret för lymfom.
Tabell 33. Transformation vid diagnos.
Diagnosår
2007
%
2008
%
2009
%
2010
%
2011
%
Total
%
Nej
470
96%
474
97%
491
98%
477
98%
450
97%
2362
97%
Transformation
Ej
bedömbart
14
3%
9
2%
8
2%
3
1%
7
2%
41
2%
Ja
3
1%
6
1%
0
0%
4
1%
3
1%
16
1%
Uppgift
saknas
1
0%
2
0%
3
1%
2
0%
6
1%
14
1%
Total
488
100%
491
100%
502
100%
486
100%
466
100%
2433
100%
Registerdata påvisar transformation redan vid tidpunkten för diagnos hos totalt
16 patienter (1 %) under tidsperioden. Data på transformation under sjukdomsförloppet är alltför sparsamt registrerade för meningsfull analys.
36
9. BEHANDLINGSKRÄVANDE SJUKDOM
9.1
Behandlingskrävande sjukdom vid diagnos
Tabell 34. Behandlingskrävande sjukdom.
Region
Diagnosår
2007
%
2008
%
2009
%
2010
%
2011
%
Total
%
StockholmGotland
8
9%
15
17%
19
15%
11
11%
10
11%
63
13%
UppsalaÖrebro
22
18%
20
16%
16
16%
15
12%
20
17%
93
16%
Sydöstra
13
22%
10
15%
12
16%
12
14%
10
14%
57
16%
Södra
21
25%
8
14%
15
20%
13
23%
10
18%
67
20%
Västra
10
13%
16
14%
18
21%
18
22%
18
20%
80
18%
Norra
7
13%
7
18%
11
25%
4
11%
9
24%
38
18%
*Uppgifter från anmälningsformuläret.
Data på väntetid från diagnos till behandlingsstart är inte alltid exakt angiven, då KLL
diagnosen oftast ställs långt innan patienten blir behandlingskrävande. Totalt angavs
398 patienter (16 % av patienterna) vara behandlingskrävande vid diagnos, med något lägre
andel i Stockholm Gotlandregionen.
Tabell 35. Behandlingskrävande sjukdom vid diagnos och antal primärbehandlingsformulär.
Diagnos enl WHO
KLL, B-cellstyp
KLL, T-cellstyp
KLL, UNS
B-prolymfocytleukemi
T-prolymfocytleukemi
Prolymfocytleukemi UNS
Total
Total
2150
5
239
9
28
2
2433
Behandlingskrävande
sjukdom vid diagnos
antal andel(%)
326
15%
0
0%
44
18%
6
67%
22
79%
0
0%
398
16%
Primärbehandling
antal
211
37
4
13
265
andel(%)
65%
84%
67%
59%
67%
Totalt 398 patienter var behandlingskrävande vid diagnos. Av dessa hade endast 67 % ett
ifyllt primärbehandlingsformulär. De patienter som fått behandlingsindikation senare är
inte inkluderade i denna rapport.
37
Total
81
17%
76
15%
91
18%
73
15%
77
17%
398
16%
9.2
Rai-Binet stadium vid behandlingsstart
Rai stadium
2,4% 4,8%
4,8%
17,3%
0
I
30,2%
II
III
15,7%
IV
Ej bedömbart
Uppgift saknas
24,6%
Figur 15. Rai-stadium vid behandlingsstart.
Figur 16. Binet-stadium vid behandlingsstart.
38
Tabell 36. Enbart KLL av B-cellstyp och UNS, behandlingskrävande
vid diagnos och med ifyllt primärbehandlingsformulär.
Antal Andel (%)
STADIUM
Rai
stadium
Binet
stadium
0
I
II
III
IV
Ej bedömbart
Uppgift saknas
A
B
C
Ej bedömbart
Uppgift saknas
12
43
39
61
75
6
12
32
64
130
8
14
248
Total
4,8%
17,3%
15,7%
24,6%
30,2%
2,4%
4,8%
12,9%
25,8%
52,4%
3,2%
5,6%
100,0%
Vid behandlingsstart hade 55 % av patienter med KLL, Rai-stadium III eller IV
och 52 % uppfyllde kriterier för Binet C. Rai och Binet registreras endast vid KLL och
17 patienter hade B/T-prolymfocytleukemi.
9.3
FISH vid diagnos och/eller före behandlingsstart
Tabell 37. FISH vid diagnos och vid behandlingsstart.
FISH vid diagnos
Diagnos enl WHO
KLL, B-cellstyp
KLL, T-cellstyp
KLL, UNS
B-prolymfocytleukemi
T-prolymfocytleukemi
Prolymfocytleukemi UNS
Total
Total
2150
5
239
9
28
2
2433
antal
461
0
31
2
7
0
501
*Behandlingskrävande vid diagnos och behandlingsformuläret finns.
39
andel(%)
21%
0%
13%
22%
25%
0%
21%
*Behandlings
FISH vid behandlingsstart
krävande vid
diagnos
antal
andel(%)
211
70
33%
0
37
12
32%
4
0
0%
13
1
8%
0
265
83
31%
Tabell 38. FISH vid diagnos per region för patienter med KLL B-cellstyp, totalt och behandlingskrävande
vid diagnos.
*Icke behandlingskrävande
vid diagnos
Behandlingskrävande
vid diagnos
FISH vid diagnos
FISH vid diagnos
Region
Totalt
antal
antal
andel (%) antal
antal
andel (%)
StockholmGotland
483
430
61
14
53
31
58
Uppsala-Örebro
458
393
66
17
65
30
46
Sydöstra
301
255
29
11
46
19
41
Södra
303
247
40
16
56
24
43
Västra
432
355
83
23
77
27
35
Norra
173
144
32
22
29
19
66
326
150
46
Totalt
2 150
1 824
311
17
*Inkl. 4 som saknar uppgifter om behandlingskrävande vid diagnos.
Hos de 265 behandlingskrävande patienterna med ifyllt behandlingsformulär hade endast
31 % en FISH analys utförd, trots att detta är något som rekommenderas i alla KLLriktlinjer. Av data i registret framgår ej alltid exakt datum för FISH analys, varför hos några
patienter analysen hade utförts redan vid diagnos. Totalt hade 501 patienter undersökts
med FISH redan vid diagnos (21 % av alla diagnostiserade patienter).
Tabell 39. FISH och behandlingskrävande sjukdom vid diagnos.
Diagnos enl WHO
KLL, B-cellstyp
KLL, T-cellstyp
KLL, UNS
B-prolymfocytleukemi
T-prolymfocytleukemi
Prolymfocytleukemi UNS
Total
Total
461
0
31
2
7
0
501
Behandlingskrävande sjukdom
vid diagnos
Uppgift
Ja
Nej
saknas
150
310
1
9
22
0
2
0
0
6
1
0
167
333
1
FISH utfördes hos totalt 310 icke behandlingskrävande patienter med diagnosen KLL av
B-cellstyp patienter (av 461 utförda analyser) redan vid diagnos.
40
10. TERAPI
10.1 Terapimål och remissionssyftande behandling
Tabell 40. Remissionssyftande behandling för behandlingskrävande sjukdom vid diagnos
och ifyllt primärbehandlingsformulär.
Region
Stockholm-Gotland
Uppsala-Örebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Total
Remissionssyftande behandling
Uppgift
Nej
Ja
saknas
Total
4
19
0
23
29
58
1
88
8
14
0
22
31
29
1
61
22
14
0
36
12
23
0
35
106
157
2
265
*Uppgifter från primärbehandlingsformuläret.
Figur 17. Andelen behandling syftande till remission.
Andel patienter för vilka en remissionssyftande behandling gavs skiljde sig mellan
regionerna med högst siffror för Stockholm Gotland (>80 %) och lägst i Västra regionen
(under 40 %). Dessa siffror är dock svårtolkade då uppfattningen vad som är
remissionssyftande behandling kan vara olika.
41
Tabell 41. Remissionssyftande behandling.
Region
Stockholm-Gotland
%
Uppsala-Örebro
%
Sydöstra
%
Södra
%
Västra
%
Norra
%
Total
%
Ålder
<70 år
>=70 år
12
7
63%
37%
32
26
55%
45%
10
4
71%
29%
18
11
62%
38%
10
4
71%
29%
16
7
70%
30%
98
59
62%
38%
Total
19
100%
58
100%
14
100%
29
100%
14
100%
23
100%
157
100%
För patienter yngre än 70 år gavs behandling i remissionssyfte hos 62 % medan
motsvarande siffra endast för patienter äldre än 70 år var 38 %. Dessa siffror skiljde sig
något mellan regionerna med lägst andel remissionssyftande behandling hos de yngre i
Uppsala Örebro-regionen.
10.2 Typ av primärbehandling
Data redovisas endast för patienter med behandlingsindikation vid diagnos, på grund av
otillräcklig inrapportering av typ av terapi då behandlingsindikation uppstått senare under
sjukdomsförloppet. Antal primärbehandlingsformulär är 265 (se tabell 35) varav 24 saknar
uppgift om typ av behandling.
Totalt 203 patienter fick behandling med FC, FCR eller klorambucil. Andra typer av
primärbehandlingar har rapporterats så som COP, R-COP, cyklofosfamid per os
bendamustin och R-bendamustin.
Otillräckliga data om typ av terapi och svar på denna samt kort uppföljningstid gör att
ytterligare uppföljning krävs för att kunna utvärdera behandlingseffekt.
42
10.3 Deltagande i studier vid behandlingskrävande
sjukdom
Figur 18. Deltagande i studier vid behandlingskrävande sjukdom.
Tabell 42. Deltagande i studier vid behandlingskrävande sjukdom.
Diagnosår
2007
2008
2009
2010
2011
Total
Ingår/planeras ingå i studie
Uppgift
Nej
Ja
saknas
71
3
7
67
6
3
87
4
0
64
6
3
73
2
2
362
21
15
Total
81
76
91
73
77
398
Mycket få patienter behandlades i studieprotokoll vid den primära behandlingen, vilket
delvis kan förklaras av att få sådana studier fanns att tillgå under de aktuella åren. Inga
regionala skillnader kan ses.
43
11. EFFEKT AV TERAPI
Allt för få remissionsdata finns ännu registrerade för att utvärdera effekten av olika
terapier. Också tid för remissionsduration saknas liksom tidpunkten för ny terapi.
Tidpunkt och typ av recidivterapi kommer att registreras från 2014.
Överlevnad tycks skilja sig åt beroende på typ av primärterapi (figur 29, 30). Hittills är
antalet patienter för få och uppföljningstiden får kort för meningsfull statistisk analys.
44
12. STATISTISK METOD
Överlevnad är det viktigaste måttet för bedömning av prognos för den enskilda patienten
och ett viktigt mått på resultat av behandling och vid jämförelse av utfall mellan regioner
och enskilda kliniker. Överlevnad skulle kunna spegla kvalitet på omhändertagande,
utredning och terapival men är också relaterad till befolkningens ålder och eventuell
komorbiditet.
Kliniska och biologiska prognostiska faktorer hos patientgruppen påverkar också
möjligheten till överlevnad.
Relativ överlevnad:
Relativ överlevnad är en metod för att beräkna överlevnadstiden efter en cancerdiagnos
utifrån populationsbaserade cancerregisterdata. Måttet relativ överlevnad är kvoten mellan
den observerade överlevnaden i gruppen som fått cancer och den förväntade överlevnaden
i en jämförbar grupp från befolkningen med avseende på huvudsakliga faktorer som
påverkar överlevnad (kön, ålder och tidsperiod).
En relativ 5-årsöverlevnad på 50 % innebär att patienterna skulle ha varit vid liv efter 5 år
om cancersjukdomen var den enda möjliga dödsorsaken.
I rapporten presenteras Kaplan-Meier kurvor för observerad överlevnad och för den
relativa överlevnaden används Ederer II metoden. Uppföljningen för alla patienter är till
och med 2012-12-31. Median uppföljningstiden är beräknad på de patienter som levde vid
denna tidpunkt. Då median uppföljningstiden hittills endast är drygt tre år har skattningar
och konfidens intervall angetts för 3-års överlevnad i denna rapport.
45
13. ÖVERLEVNAD
I rapporten anges överlevnad för alla patienter vid uppföljning till och med 2012-12-31.
Överlevnad från diagnos – Uppdelad på kön
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
Män
Kvinnor
0,1
0,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
Tid efter diagnos (år)
3,5
4,0
4,5
5,0
3,5
4,0
4,5
5,0
Figur 19. Observerad överlevnad efter kön.
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
Män
Kvinnor
0,1
0,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
Tid efter diagnos (år)
Figur 20. Relativ överlevnad efter kön.
46
Tabell 43. Överlevnad från diagnos – Totalt per kön.
3-års
observerad
överlevnad,
% (95 KI)
3-års
relativ
överlevnad,
% (95 KI)
Antal
Uppföljningstid
median
Män
1 500
3,2 år
75,4 (73,0 77,7) 84,1 (81,4 86,6)
Kvinnor
933
3,3 år
81,1 (78,1 83,7) 89,5 (86,2 92,3)
Både den observerade och den relativa överlevnaden är längre hos kvinnor än hos män.
För män är den observerade överlevnaden 75 % vid 3 år och den relativa överlevnaden
84 % och för kvinnor är motsvarande siffror 81 % respektive 90 %.
47
Relativ överlevnad
Överlevnad från diagnos – Uppdelad på ålder vid diagnos
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
<70 år
>=70 år
0,1
0,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
Tid efter diagnos (år)
3,5
4,0
4,5
5,0
Figur 21. Observerad överlevnad uppdelad på ålder vid diagnos.
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
<70 år
>=70 år
0,1
0,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
Tid efter diagnos (år)
3,5
Figur 22. Relativ överlevnad uppdelad på ålder vid diagnos.
48
4,0
4,5
5,0
Tabell 44. Överlevnad från diagnos - Uppdelad på ålder vid diagnos.
Ålder
< 70 år
>= 70 år
Antal
1061
1372
Uppföljningstid
median
3,3 år
3,2 år
3-års observerad
överlevnad, %
(95 % KI)
92,1 (90,1 93,7)
66,5 (63,7 69,1)
3-års relativ
överlevnad, %
(95 % KI)
94,5 (92,4 96,1)
79,3 (76,0 82,5)
Både den observerade och den relativa överlevnaden är längre hos patienter yngre än 70 år
49
Relativ överlevnad
Överlevnad från diagnos för patienter i olika Binet-stadier.
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
Binet stadium
A
B
C
0,1
0,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
Tid efter diagnos (år)
3,5
4,0
4,5
5,0
Figur 23. Observerad överlevnad uppdelad på Binet-stadium (endast KLL).
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
Binet stadium
A
B
C
0,1
0,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
Tid efter diagnos (år)
3,5
4,0
Figur 24. Relativ överlevnad uppdelad på Binet stadium (endast KLL).
50
4,5
5,0
Tabell 45. Överlevnad från diagnos – Binet-stadium.
Binet
stadium
A
B
C
Antal
1567
375
279
3-års observerad
överlevnad, %
(95 % KI)
83,3 (81,2 85,3)
78,1 (73,2 82,2)
54,9 (48,2 61,1)
Uppföljningstid
median
3,3 år
3,3 år
2,9 år
3-års relativ
överlevnad, %
(95 % KI)
92,5 (90,1 94,6)
83,8 (78,5 88,2)
62,8 ( 55,1 69,9)
Överlevnad från diagnos visade, liksom i den ursprungliga publikationen (2) att patienter
med Binet-stadium C vid diagnos har en klart sämre överlevnad.
51
Relativ överlevnad
Överlevnad för patienter med behandlingskrävande sjukdom vid diagnostillfället
uppdelat på kön
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
Män
Kvinnor
0,1
0,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
Tid efter beslut om behandlingskrävande sjukdom (år)
5,0
Figur 25. Observerad överlevnad- för patienter med behandlingskrävande sjukdom vid
diagnos uppdelat på kön.
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
Män
Kvinnor
0,1
0,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
Tid efter beslut om behandlingskrävande sjukdom (år)
5,0
Figur 26. Relativ överlevnad för behandlingskrävande sjukdom vid diagnos uppdelad på kön.
52
Tabell 46. Överlevnad för patienter med B-KLL med behandlingskrävande sjukdom vid diagnos.
Män
Kvinnor
Antal
170
91
Uppföljningstid
median
3,2 år
2,8 år
3-års observerad
överlevnad, %
(95 % KI)
56,8 (48,5 64,3)
60,7 (48,7 70,7)
3-års relativ
överlevnad, %
(95 % KI)
63,1 (53,8 71,4)
68,9 (55,4 80,1)
Totalt var endast 281 patienter behandlingskrävande vid diagnos och 3-årsöverlevnaden
från start av behandling var för dessa patienter efter en 3,5 års medianuppföljningstid var
42 % för män och 47 % för kvinnor.
Hos 265 av dessa 281 patienter (94 %) finns ifylld primärbehandlingsblankett.
53
Relativ överlevnad
Överlevnad – Patienter med behandlingskrävande sjukdom vid diagnos uppdelad
på ålder vid diagnos.
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
<70 år
>=70 år
0,1
0,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
Tid efter beslut om behandlingskrävande sjukdom (år)
5,0
Figur 27. Observerad överlevnad för behandlingskrävande sjukdom vid diagnos uppdelad på ålder.
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
<70 år
>=70 år
0,1
0,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
Tid efter beslut om behandlingskrävande sjukdom (år)
5,0
Figur 28. Relativ överlevnad för behandlingskrävande sjukdom vid diagnos uppdelad på ålder.
54
Tabell 47. Överlevnad- Patienter med behandlingskrävande sjukdom vid diagnos uppdelad på
diagnosålder.
Ålder
< 70 år
>= 70 år
Antal
110
151
Uppföljningstid
median
3,2 år
2,9 år
3-års observerad
överlevnad, %
(95 % KI)
79,8 (70,3 86,6)
42,9 (34,3 51,2)
3-års relativ
överlevnad, %
(95 % KI)
81,6 (71,7 88,6)
52,4 (41,9 62,5)
Överlevnaden för patienter äldre än 70 år var efter behandlingsstart kort, jämfört med hos
yngre patienter. Detta skulle delvis kunna förklaras av olika typ av behandling men också av
komorbiditet.
55
Relativ överlevnad
Överlevnad – i relation till typ av behandling (FC, FCR, klorambucil) för patienter
med behandlingskrävande sjukdom vid diagnos.
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
Behandling
FC
FCR
Klorambucil
0,1
0,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
Tid efter beslut om behandlingskrävande sjukdom (år)
5,0
Figur 29. Observerad överlevnad för vissa behandlingar, uppföljning från behandlingsbeslut
till och med 2012-12-31.
1,0
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
Behandling
FC
FCR
Klorambucil
0,1
0,0
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
Tid efter beslut om behandlingskrävande sjukdom (år)
5,0
Figur 30. Relativ överlevnad för vissa behandlingar, uppföljning från behandlingsbeslut
till och med 2012-12-31.
56
Tabell 48. Överlevnad – Behandling (FC, FCR, klorambucil) för patienter med behandlingskrävande
sjukdom vid diagnos.
Behandling
FC
FCR
Klorambucil
Antal
62
45
96
3-års observerad
3-års relativ
Uppföljningstid
överlevnad, %
överlevnad, %
median
(95 % KI)
(95 % KI)
3,8 år
73,4 (60,2 82,8) 76,8 (63,0 86,7)
2,3 år
79,0 (59,0 90,0) 83,0 (62,0 94,7)
2,8 år
48,9 (37,4 59,4) 60,9 (46,8 73,8)
Totalt antal patienter med någon av dessa behandlingar är 203. Uppföljningstiden för
patienter behandlade med FCR är kortare då denna terapi införts de senare åren. Det är
viktigt att notera att åldersfördelningen i behandlingsgrupperna är olika.
Otillräckliga data om svar på behandlingen samt kort uppföljningstid gör att ytterligare
uppföljning krävs för dessa patienter för att kunna värdera behandlingsresultatet. Vidare
fattas uppgift om typ av behandling för många patienter på grund av att
primärbehandlingsformulär saknas. En pågående registerstudie har därför initierats för att
komplettera data från samtliga primärbehandlade patienter.
57
14. REFERENSER
1.
2.
Hallek M, Cheson BD, Catovsky D, Caligaris-Cappio F, Dighiero G, Dohner H, et al.
Guidelines for the diagnosis and treatment of chronic lymphocytic leukemia: a report
from the International Workshop on Chronic Lymphocytic Leukemia updating the
National Cancer Institute-Working Group 1996 guidelines. Blood. 2008;111(12):544656.
Binet JL, Auquier A, Dighiero G, Chastang C, Piguet H, Goasguen J, et al. A new
prognostic classification of chronic lymphocytic leukemia derived from a multivariate
survival analysis. Cancer. 1981;48(1):198-206.
58
15. APPENDIX
Tabell 49. Medelfolkmängd per år, ålder och region.
År
Ålder
Region
Stockholm- < 70 år
Gotland
>= 70 år
Totalt
UppsalaÖrebro
< 70 år
>= 70 år
Totalt
Sydöstra
Södra
1 789 792 1 819 523 1 851 404 1 884 721 1 917 118
9 262 557
205 931
2010
209 287
213 079
1 032 454
1 991 020 2 022 453 2 057 335 2 094 008 2 130 197 10 295 011
1 672 946 1 679 541 1 686 385 1 693 100 1 697 320
262 113
263 603
265 957
268 672
8 429 292
272 120
1 332 463
1 935 058 1 943 144 1 952 342 1 961 772 1 969 440
9 761 755
854 357
857 654
860 511
861 799
4 284 901
>= 70 år
135 186
135 676
136 647
137 906
139 254
684 669
Totalt
985 767
990 033
994 301
998 417 1 001 053
4 969 569
1 430 815 1 446 594 1 462 508 1 476 396 1 486 091
7 302 403
< 70 år
< 70 år
>= 70 år
Totalt
Riket
Total
202 930
2009
850 581
Totalt
Norra
2011
201 228
2008
< 70 år
>= 70 år
Västra
2007
215 820
225 069
1 100 469
1 646 635 1 664 115 1 682 269 1 698 694 1 711 160
8 402 872
1 496 769 1 507 229 1 518 234 1 529 289 1 539 443
7 590 963
213 321
217 522
214 495
219 761
216 518
222 298
218 706
220 984
1 084 023
1 710 090 1 721 724 1 734 752 1 747 994 1 760 426
8 674 986
< 70 år
755 785
753 801
752 190
750 820
749 561
3 762 156
>= 70 år
123 739
124 369
125 327
126 424
127 378
627 235
Totalt
879 523
878 170
877 517
877 243
876 939
4 389 391
< 70 år
7 996 687 8 061 044 8 128 375 8 194 836 8 251 330 40 632 270
>= 70 år
1 151 405 1 158 594 1 170 140 1 183 291 1 197 883
Totalt
9 148 092 9 219 637 9 298 515 9 378 126 9 449 213 46 493 582
59
5 861 312
Tabell 50. Befolkning efter ålder (% andel) per år och region.
Region
Ålder
Stockholm- < 70 år
Gotland
>= 70 år
Uppsala< 70 år
Örebro
>= 70 år
Sydöstra
< 70 år
>= 70 år
Södra
< 70 år
>= 70 år
Västra
< 70 år
>= 70 år
Norra
< 70 år
>= 70 år
Riket
< 70 år
>= 70 år
2007
89,9
10,1
86,5
13,5
86,3
13,7
86,9
13,1
87,5
12,5
85,9
14,1
87,4
12,6
2008
90,0
10,0
86,4
13,6
86,3
13,7
86,9
13,1
87,5
12,5
85,8
14,2
87,4
12,6
År
2009
90,0
10,0
86,4
13,6
86,3
13,7
86,9
13,1
87,5
12,5
85,7
14,3
87,4
12,6
2010
90,0
10,0
86,3
13,7
86,2
13,8
86,9
13,1
87,5
12,5
85,6
14,4
87,4
12,6
2011
90,0
10,0
86,2
13,8
86,1
13,9
86,8
13,2
87,4
12,6
85,5
14,5
87,3
12,7
Total
90,0
10,0
86,4
13,6
86,2
13,8
86,9
13,1
87,5
12,5
85,7
14,3
87,4
12,6
2010
49,4
50,6
49,8
50,2
50,0
50,0
49,7
50,3
49,9
50,1
50,3
49,7
49,8
50,2
2011
49,5
50,5
49,9
50,1
50,1
49,9
49,8
50,2
49,9
50,1
50,3
49,7
49,8
50,2
Total
49,4
50,6
49,8
50,2
50,0
50,0
49,7
50,3
49,8
50,2
50,2
49,8
49,8
50,2
Tabell 51. Medelbefolkning efter kön (% andel) per år och region.
Region
StockholmGotland
UppsalaÖrebro
Sydöstra
Södra
Västra
Norra
Riket
Kön
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
2007
49,3
50,7
49,7
50,3
49,9
50,1
49,6
50,4
49,8
50,2
50,2
49,8
49,7
50,3
2008
49,3
50,7
49,8
50,2
49,9
50,1
49,7
50,3
49,8
50,2
50,2
49,8
49,7
50,3
60
År
2009
49,4
50,6
49,8
50,2
50,0
50,0
49,7
50,3
49,8
50,2
50,2
49,8
49,8
50,2
Tabell 52. Medelbefolkning per år, kön och region.
År
Region
Kön
Stockholm- Män
Gotland
Kvinnor
Totalt
UppsalaÖrebro
Södra
Riket
2010
2011
997 711 1 016 048 1 035 321 1 054 533
1 010 330 1 024 742 1 041 287 1 058 687 1 075 664
1 991 020 2 022 453 2 057 335 2 094 008 2 130 197
966 889
971 886
977 343
981 974
Kvinnor
972 956
976 255
980 456
984 429
987 466
1 935 058 1 943 144 1 952 342 1 961 772 1 969 440
Män
491 802
494 440
496 984
499 482
501 195
Kvinnor
493 966
495 593
497 317
498 935
499 858
Totalt
985 767
990 033
994 301
998 417 1 001 053
Män
816 642
826 410
836 205
845 024
851 503
Kvinnor
829 993
837 706
846 064
853 670
859 657
1 646 635 1 664 115 1 682 269 1 698 694 1 711 160
Män
851 259
857 705
864 621
871 639
878 341
Kvinnor
858 831
864 019
870 132
876 356
882 085
Totalt
Norra
2009
962 102
Totalt
Västra
980 690
2008
Män
Totalt
Sydöstra
2007
1 710 090 1 721 724 1 734 752 1 747 994 1 760 426
Män
441 229
440 662
440 619
440 823
440 994
Kvinnor
438 295
437 508
436 898
436 421
435 945
Totalt
879 523
878 170
877 517
877 243
876 939
Män
4 543 722 4 583 816 4 626 362 4 669 629 4 708 539
Kvinnor
4 604 370 4 635 822 4 672 153 4 708 497 4 740 674
Totalt
9 148 092 9 219 637 9 298 515 9 378 126 9 449 213
61
Anmälande sjukhus/vårdcentraler samt antal fall.
Karolinska Univ sjh, Solna
Karolinska Univ sjh, Huddinge
Södersjukhuset
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Uddevalla sjukhus
Univ sjh i Lund
Akademiska sjukhuset
Univ sjh Örebro
Kärnsjukhuset Skövde
Centralsjh i Karlstad
Centrallasarettet i Västerås
Falu lasarett
Vrinnevisjukhuset
Norrlands Univ sjukhus
Linköpings Univ sjh
Danderyds sjukhus
Länssjukhuset Halmstad
Mälarsjukhuset Eskilstuna
Höglandssjh, Eksjö-Nässjö
Helsingborgs las
Länssjukhuset Ryhov
Länssjh Gävle-Sandviken
Västerviks sjukhus
Universitetssjh Mas
Capio S:t Görans sjukhus AB
Växjö lasarett
Östra sjukhuset
Bassjukhuset i Lidköping
Östersunds sjukhus
Länssjukhuset i Kalmar
Värnamo sjukhus
Varbergs sjukhus
Oskarshamns sjukhus
Sunderby sjh Luleå
Skellefteå lasarett
Alingsås lasarett
Ängelholms sjukhus
Motala lasarett
Mora lasarett
Centralsjukh i Kristianstad
Nyköpings lasarett
*Övrigt
Kungälvs sjukhus
Hudiksvalls sjukhus
Örnsköldsviks sjukhus
Piteå sjukhus
Sundsvalls sjukhus
Arvika sjukhus
Torsby sjukhus
Lindesbergs lasarett
Köpings lasarett
Visby lasarett
Kungsbacka sjukhus
Karlskoga lasarett
Lycksele lasarett
Bollnäs sjukhus
Blekingesjukhuset Karlskrona
Kullbergska sjh
Ljungby lasarett
Karlshamns las
Ystads lasarett
Mölndals las
Kiruna lasarett
Trelleborgs lasarett
Hässleholms sjukhus
Borås lasarett
Avesta lasarett
Sollefteå sjukhus
Ludvika lasarett
Kalix lasarett
Norrtälje sjukhus
Härnösands sjukhus
Gällivare sjukhus
163
125
113
109
105
101
86
78
67
63
63
60
58
58
57
53
47
44
44
42
41
38
37
35
34
33
32
32
31
30
29
29
29
27
26
24
22
22
21
21
20
19
16
16
15
15
14
14
13
13
13
12
12
11
10
10
9
8
7
7
6
6
6
5
5
5
5
4
3
2
1
1
1
*Övrigt: vårdcentral, Privatläkare eller Enhet utan INCA-rapportör
62
63