Det här är utbildningsmaterialet i den form som vi föreslår er att

Landstingsstyrelsens förvaltning
Det här är utbildningsmaterialet i den form som vi föreslår er att använda vid
arbetsplatsträffar. Den finns även tillgänglig på webben för dem som själva vill göra
utbildningen.
Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida
http://www.vardsamordning.sll.se/sv/TUFF-satsning.
På hemsidan finns också möjligheter att redovisa och följa era egna resultat.
1
Landstingsstyrelsens förvaltning
Vad är TUFF?
 En satsning som ska stödja
vårdpersonal och patienter att tänka
förebyggande.
 TUFF står för trycksår-, undernäring-,
och fallförebyggande insatser.
 Satsningen utgår från de regionala
vårdprogrammen.
Speakertext:
Innehållet i TUFF bygger på de regionala vårdprogrammen i Stockholms läns
landsting
Vad betyder det egentligen?
Att tänka förebyggande är att göra rätt från början.
Alla kan vi bidra till att minska risker och arbeta förebyggande.
Det handlar inte bara om hur vi agerar på jobbet när patienten är hos oss. Vi lägger
varje dag för grunden för patientens beteende i framtiden.
För att se effekten av vårt arbete bör vi mäta resultatet. I satsningen kan vi använda
den väggtavla som finns för att samla dagens händelser och vi kan även rapportera
våra resultat och se hur vårt arbete utvecklas på webben.
2
Landstingsstyrelsens förvaltning
Risk
En förutsättning för att man ska kunna
förebygga risker i vården är att man kan
identifiera dem och se möjligheter att
påverka.
Speakertext:
Grundläggande för att vi ska arbeta förebyggande är att vi tidigt identifierar risk; Vi
behöver identifiera patientens risk, den risk som finns i vårdmiljön eller i hemmet eller
om våra vårdhandlingar eller agerande som vårdpersonal kan utgöra en risk för
patienten.
Vårt agerande visar också att vi tillmäter risker, bedömning av risker och åtgärder ett
stort värde.
3
Landstingsstyrelsens förvaltning
TRYCKSÅR
4
Landstingsstyrelsens förvaltning
5
Landstingsstyrelsens förvaltning
Definitionen av ett trycksår
Ett trycksår är en lokaliserad skada av huden och
underliggande vävnad orsakad av tryck eller skjuv,
eller en kombination av dessa.
 Viktigt med tidig identifiering av risk.
 Vi har direkt ansvar för att trycksår inte ska uppstå.
Speakertext:
Människokroppen är byggd för att röra sig. När detta livsviktiga behov åsidosätts bryts
kroppen sakta ned. Cirka 10 procent av patienter inom vården i Sverige drabbas av
trycksår. Trycksår under vårdtiden kan mycket väl klassas som vårdskada.
Yrkesgrupper har ett ansvar och möjlighet att minska risken. Hur arbetar vi
förebyggande för att våra patienter inte får trycksår eller för att uppkomna trycksår inte
ska förvärras?
6
Landstingsstyrelsens förvaltning
Hur uppstår ett trycksår?
 Försämrad möjlighet att ändra läge i kombination
med olika sjukdomstillstånd ger försämrad
cirkulation i hud och vävnad.
Speakertext:
Vilka kroppsdelar som är mest utsatta, kan ni se här där de utsatta trycksårspunkter
för patienter liggande på rygg är markerade.
Tänk på att avlastning av ett område ökar trycket på ett annat.
Vid avlastning ska rätt typ av avlastande material användas och det ska placeras på
korrekt sätt.
7
Landstingsstyrelsens förvaltning
Så här upptäcker vi trycksår
 Tidig identifiering av patienter som är i risk.
 Kontrollera huden och leta efter rodnader.
 Är huden varmare, kallare, hårdare, svampigare?
 Vad säger patienten?
 Håll rodnader under uppsikt.
Ta hjälp av bedömningsinstrument:
Speakertext:
Identifiera patienter med hjälp av de två enkla bedömningsfrågorna direkt vid ankomst
och/eller med det fördjupade modifierad Nortoninstrumentet snarast möjligt.
Att kontrollera huden och leta efter rodnader är ett bra sätt att upptäcka början till
trycksår. Bäst är att alltid avlasta områden som misstänks varit utsatta för tryck eller är
rodnande och hålla dessa under uppsikt!
Om hudområdet som inspekteras känns varmare eller kallare än omkringliggande hud,
eller känns hårdare eller svampigare finns det risk för ett begynnande trycksår.
Området ska avlastas.
Uppger patienten att det sticker, svider eller bränner ska området avlastas.
Det så kallade ”tumtestet”, för att se om huden bleks när man trycker, är däremot inte
helt att lita på. Det är viktigt att inte trycka för hårt eller för länge eftersom det kan
finnas risk att skada huden, vävnaden ytterligare och att trycksår därmed uppstår av
själva tumtestet.
8
Landstingsstyrelsens förvaltning
Vi har stora möjligheter att förebygga!
 Avlastning – Använd tryckavlastande
madrasser/dynor. Flytta kudde för att
förändra belastningen.
 Lägesförändring – Små lägesförändringar
ofta. Hjälp de patienter som behöver ändra
ställning.
 Mobilisering – Involvera patienten. Kan du
få patienten att sitta upp är det bra. Ta med
de patienter som orkar på en promenad.
Speakertext:
Så här förebygger vi trycksår
Avlastning – Var särskilt uppmärksam på tryckpunkter, t.ex. hälar och ryggslut. Bäst
att avlasta områden som misstänks för att vara utsatt för tryck. Använd rätt
tryckavlastande eller behandlande madrass T.ex. flytta en kudde för att förändra
belastningen.
Lägesförändring – Små lägesförändring ofta är viktigare än en stor mer sällan. Hjälp
de patienter som behöver ändra ställning. Lika viktigt är att välja rätt typ av stöd och att
det placeras rätt och att vi tänker på att använda rätt hjälpmedel vid förflyttning.
Mobilisering – Involvera patienten. Vad kan patienten klara av själv. T ex kan du få
patienten att sitta upp en stund eller, om patienten orkar, gå en liten promenad i
korridoren eller där de lämpar sig, är det bra. För att möjliggöra lägesförändring och
mobilisering är det viktigt att patienten är smärtlindrad och har ett gott näringsstatus.
9
Landstingsstyrelsens förvaltning
UNDERNÄRING
10
Landstingsstyrelsens förvaltning
11
Landstingsstyrelsens förvaltning
Undernäring
 Minst var fjärde patient som skrivs in på sjukhus visar
tecken på undernäring.
 Uppstår ofta pga sjukdom som orsakar dålig aptit och
ätsvårigheter.
– Även sociala faktorer som ensamhet och svårigheter att handla och laga
mat kan ha stor betydelse.
 Näringsbristen skapar ökad känslighet för infektioner och
nedsatt läkningsförmåga.
 Undernäring innebär också minskad muskelkraft och
funktionsförmåga, vilket i sin tur ökar risken för fall och trycksår.
Speakertext:
Undernäring leder till ökad risk för komplikationer, nedsatt välbefinnande, förlängda
vårdtider, större vårdbehov och därmed högre kostnader.
Den sjukdomsrelaterade undernäringen leder till ökad energiomsättning och
nedbrytning av vävnader.
Ett bristfälligt näringstillstånd kan bero på funktionsnedsättning, depression och
demens, aptitlöshet, sväljningsproblem, bristfällig munhåle- och tandstatus, läkemedel,
måltidsmiljö och mattider, socioekonomiska faktorer – ensamhet, utgör risk för att bli
undernärd.
12
Landstingsstyrelsens förvaltning
Nutritionsbedömning
Enkel nutritionsbedömning baseras på frågor om:
 Viktförändring/ofrivillig viktförlust - största
riskfaktorn.
 Ätsvårigheter – Till exempel aptitlöshet, tugg- och
sväljsvårigheter eller munhåleproblem.
 Undervikt – BMI under 20 och 22 för patienter äldre än
71 år är en riskfaktor, men behöver inte alla gånger
innebära undernäring.
 MNA, kan användas för patienter som är 65 år och äldre
Speakertext:
Risk för undernäring föreligger om patienten har en eller flera av följande riskfaktorer:
Fråga patienten om viktförändring – all ofrivillig viktförlust är ett tecken på en
negativ energibalans. För stora kläder och skor kan vara ett varningstecken!
Ätsvårigheter – kan bero på till exempel aptitlöshet, sväljnings- och tuggsvårigheter,
problem att föra maten till munnen, munhåle- och/eller tandproblem samt
illamående/kräkning.
Undervikt – mäts med Body Mass Index [BMI: vikt i kg/(längd i m)2] BMI<20
(patienter 70 år eller yngre)BMI<22 (patienter 71 år eller äldre)
Även frånvaro av viktförändring och ätsvårigheter ska dokumenteras i journalen.
Vid fynd som talar för risk för undernäring, dvs. fynd av en eller flera av riskfaktorerna,
viktförlust, ätsvårigheter och undervikt, ska en medicinsk och omvårdnadsmässig
orsaksutredning göras för att identifiera t.ex., bakomliggande tidigare okänd sjukdom,
utredning av munhåleproblem, patientens ätförmåga eller sväljningsvårigheter.
MNA (Mini Nutritional Assessment) kan användas för patienter som är 65 år eller
äldre. Läs noggrant igenom handledning innan instrumentet används.
13
Landstingsstyrelsens förvaltning
Nutritionsbedömning
Samtliga patienter som skrivs in på vårdavdelning och i hemsjukvård ska nutritionsbedömas av vårdpersonal inom 48 timmar, helst
snabbare. Notera att patienten alltid ska vägas
och mätas, det vill säga inte bara tillfrågas om
vikt och längd.
Läs mer om olika verktyg på
ww.vardsamordning.se
Speakertext:
Alla patienter som skrivs in på sjukhus eller i hemsjukvård ska snarast
nutritionsbedömas.
OBS Patienten ska vägas inte bara tillfrågas om vikt.
14
Landstingsstyrelsens förvaltning
Vi har stora möjligheter att förebygga!
 En vårdplan med åtgärder
och mål ska utarbetas
 Välj kost utifrån patientens
behov: energi- proteinrik
kost, allmän kost,
konsistentanpassad eller
specialkost.
 Energi- och näringsrika
mellanmål minst tre
gånger/dag,
näringsdrycker, eneral
och/eller parenteral
nutrition
 Individanpassa måltidsmiljö, antal måltider och
mattider
 Måltidsassistans
 Äthjälpmedel
 Kontakt med dietist
och/eller arbetsterapeut
Speakertext:
Tips till dig som presenterar – välj ut några punkter ovan som anses särskilt viktiga för
den egna verksamheten.
• Undernäring är lättare att förebygga än att bota.
• Det är viktigt att snabbt identifiera den som är eller riskerar undernäring.
• En vårdplan med individanpassade åtgärder och mål ska göras.
• Anpassa maten till individen, vid sjukdom har patienten oftast ett ökat behov av
energi och protein.
• Energi- och näringsrika mellanmål minst 3 gånger per dag är nödvändiga för att
patienten ska uppnå sitt energibehov- lunch och middag täcker bara 50% av
patientens total behov.
• Sprid ut måltiderna över en så stor del av dagen som möjligt.
• Maten i sig räcker inte – vi måste hjälpa till att se till att patienten får i sig maten.
Hur vet vilka åtgärder som vi ska använda? Vilka använder vi för sällan? Varför?
15
Landstingsstyrelsens förvaltning
Vi har stora möjligheter att förebygga!
 Förbättra sittställning
 Fysisk aktivitet
 Hjälp med påminnelse om
att äta och dricka
 Smärtbehandling i
samband med måltid
 Munvård flera gånger per
dag
 Informera patienten om
maten och näringens
betydelse
 Läkemedelsavstämning
med fokus på
undernäringsrisk
 Kontakt med
biståndsbedömmare –
hjälp med handling och
matlagning
Speakertext:
• Munhålans status är vikig för bearbetning av maten men också för att uppleva
matens smak och konsistens. En god munhygien är dessutom viktig då en bakterierik
saliv kan framkalla utveckling av lunginflammation.
• Vi kan lära patienten hur de ska förhålla sig till mat och informera om konsekvenser
av undernäring: nedsatt funktionsförmåga, långsam rehabilitering, försämrade
läkningsprocesser, ökad infektionsrisk.
16
Landstingsstyrelsens förvaltning
FALL
17
Landstingsstyrelsens förvaltning
18
Landstingsstyrelsens förvaltning
Definition på fall och fallskada
 Fall är en händelse då en person oavsiktligt
hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada
inträffar eller ej. Detta innebär att det inte bara är
när någon snubblar eller halkar som anses som fall,
utan även när någon rullar ur sängen eller glider
ner på golvet från en stol.
 Fallskada är en fysisk konsekvens som uppstår vid
ett fall.
Speakertext:
Man skiljer allt mer på fall och fallskada.
Man bör också uppmärksamma att definitionen på fall inte bara innebär fall från
stående utan fall är en händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller
marken, oavsett om skada inträffar eller ej.
19
Landstingsstyrelsens förvaltning
Vanliga riskfaktorer för fall
 Muskelsvaghet
 Depression
 Tidigare fall
 Nedsatt kognitiv förmåga
 Gång- och
balanssvårigheter
 Läkemedel
 Användande av hjälpmedel
 Undernäring
 Nedsatt syn
 Hjärt- och kärlsjukdom
 Artros
 Rädsla att falla
 Omgivningsfaktorer
 Nedsatt ADL
Ta hjälp av
Bedömningsinstrumentet:
Speakertext
Tips till dig som presenterar – välj ut några punkter ovan som anses viktiga för den
egna verksamheten.
Muskelsvaghet - Leder ofta till balans och gångsvårigheter som i sig leder till fallrisk.
Även läkemedel (till exempel bensodiazepiner) kan ge muskelsvaghet.
Tidigare fall - En av de starkaste faktorerna i alla studier och grupper.
Gång- och balanssvårigheter - Yrsel och balansproblem är vanliga. Orsaker till yrsel
och ostadighet kan vara kärlförändringar, eller infektiösa, neurologiska, eller genetiska
faktorer samt naturligt åldrande. Balansförmågan avtar med stigande ålder. Långsam
gånghastighet är en riskfaktor. Att inte kunna samtala under gång är en riskfaktor för
fall.
Användande av hjälpmedel – är en fallrisk.
Nedsatt syn - av olika orsaker samt att man med stigande ålder får sämre förmåga till
omställning mellan ljus och mörker kan ge ökad fallrisk.
Artros - kan ge smärta som i sig påverkar funktionsförmågan.
Nedsatt ADL - Behöver man hjälp vid till exempel förflyttningar eller hjälp vid
bad/dusch är detta en riskfaktor.
Depression - Inaktivitet på grund av depression kan medföra att fallrisken ökar. Även
medicineringen kan öka fallrisken.
Nedsatt kognitiv förmåga –t.ex. vid demens innebär att man inte alltid uppfattar
omgivningen på rätt sätt. Ett akut förvirringstillstånd är också en stor riskfaktor för fall.
Läkemedel - Att använda flera läkemedel samtidigt ökar risken att falla. Vissa
läkemedelsgrupper, till exempel psykofarmaka, utgör särskild risk för fall.
Omgivningsfaktorer - Blöta golv, sladdar, dålig belysning, trappor med mera är
riskfaktorer. Även olämplig fotbeklädnad, placering av ringklockor samt medpatienter
som råkar stöta till individen kan påverka.
Nutrition - Otillräckligt näringsintag och vätskeintag kan öka fallrisken.
20
Landstingsstyrelsens förvaltning
När, var och hur inträffar fall?
 Fallen sker oftast i den inledande delen av vårdtiden.
 Två tredjedelar av alla fall inträffar under den tid som
patienterna är som aktivast (mellan kl 07-18) och
många fall sker utan personalens kännedom.
 De flesta fallskador i åldergruppen
80 år och äldre sker främst nattetid.
 De flesta fall sker på patientrummet
eller på väg till och från toaletten.
24.00-07.00
18.00-24.00
19% 16%
66%
07.00-18.00
Speakertext:
När, var och hur inträffar fall?
Fallen sker oftast i den inledande delen av vårdtiden på institution. Förklaringen kan
vara ovana att vistas i den nya miljön och att patienter kan vara förvirrade under den
inledande vårdtiden men också ett dåligt allmäntillstånd kan vara orsaken.
Fallfrekvensen är som störst under den tid på dygnet som patienterna är som aktivast
dvs. under förmiddag och eftermiddag. Det är med andra ord under den tid som det är
störst personaltäthet men det är också den tid på dagen som många möten och
rapporter sker. Endast 10-20 % av inträffade fallen bevittnas av personalen.
Två tredjedelar av alla fall inträffar under dagtid (07.00-18.00) och en tredjedel under
kvällar och nätter. Under natten (00.00-06.00) inträffar 16 % och under kvällen (18.0024.00) 19 % av fallen. Mörker och intag av sömn- och lugnande läkemedel kan vara
en orsak till fall kvällar och nätter Dålig syresättning kan vara en riskfaktor hos äldre
för att falla nattetid.
Sju av 10 fall bland 65-79 åringar sker dagtid medan de flesta fallskadorna i
åldergruppen 80 år och äldre sker främst nattetid.
De flesta fall på institution sker inne på patientens rum. En förklaring kan vara att de
flesta patienter tillbringar mesta tiden där. Det är också vanligt med fall på väg till och
från toaletten. Patienterna går iväg själva då de inte kunnat påkalla hjälp eller inte
kunnat vänta p.g.a. trängningar. Dålig belysning eller bländande ljus nattetid ökar
också risken för fall till och från toaletten nattetid.
21
Landstingsstyrelsens förvaltning
Vi har stora möjligheter att förebygga!
 Placera patienter med hög
fallrisk närmast toaletten
 Erbjud dagliga promenader
om patientens hälsa tillåter
 Erbjud er att följa patienten  Gå regelbundna
till och från toaletten
”snubbelronder”
 Kontrollera att ring- och
 Torka upp spill från golv
larmsignaler fungerar
 Ta bort sladdar och
 Prioritera signaler från
patienter med hög fallrisk
utstickande stolsben och
 Lås sängen och sängbordet,
stativ
se till att stolar har rätt
 Gör läkemedelshöjd och armstöd
avstämningar med fokus
på fallrisk
Speakertext:
Vi har stora möjligheter att förebygga! Här kan ni se några exempel på
fallförebyggande åtgärder.
I det regionala vårdprogrammet Fallprevention finns specifika riktlinjer för olika
verksamheter. Varje riktlinje tar upp frågor om fallriskbedömning, läkemedel,
nutritionsfrågor, vårdmiljö, rörlighet, mobilisering och gånghjälpmedel,
personlig hygien, sängläge, dokumentation och rapportering samt
patientinformation.
Det vill säga alltid fokus på det fallförebyggande arbetet.
22
Landstingsstyrelsens förvaltning
23
Landstingsstyrelsens förvaltning
Förebyggande
 Vad är förbättringsbehoven på just vår avdelning?
 Vilka riskfaktorer är vanligast på vår enhet?
1.
2.
3.
Hur mycket riskbedömning har vi gjort?
Vilka händelser har skett – hur många drabbas/är i
riskzonen?
Vilka förbättringar har vi planerat?
 Vad kan vi mäta (t ex leder riskbedömningar till fler
åtgärder och färre inträffade fall)?
 Vad behöver vi för att införa tuffare och bättre
förebyggande rutiner?
 Hur kan vi bättre förbereda patienter när de lämnar oss?
Speakertext:
Du kan göra stor skillnad redan idag!
24
Landstingsstyrelsens förvaltning
25