Polisens planeringsförutsättningar 2014
Polisens planeringsförut sättningar 2014 Rikspolisstyrelsen februari 2014 Följande förändringar har skett i nedanstående avsnitt/bilagor sedan Polisens planeringsförutsättningar 2014 (prel.) beslutades. Rikspolischefen har ordet: nytt stycke om Polisens it inför nya Polismyndigheten. Verksamhetens inriktning: mindre tillägg och omformuleringar under de olika avsnitten. Intern styrning och kontroll: vissa omformu- leringar i avsnitt 3.1. Brister och risker. Ekonomi: nytt stycke under 4.1 avseende pc-arbetsplats med angivande av fördelningsgrunder för kostnader. Kompetensförsörjning: smärre språkliga förändringar. Nationella mål för brottsbekämpningen: mindre tillägg och omformuleringar. Polisens it-baserade verksamhetsstöd: ny text anpassad efter inriktningen av pågående utvecklingsarbete. Rapportering till RPS: uppdaterad text. Bilaga 1 Uppföljning 2014 har uppdaterats utifrån regleringsbrevet för år 2014. Bilaga 2 Medelsfördelning är uppdaterad i enlighet med beslutad medelsfördelning för år 2014. Bilaga 3 Fördelning av polisaspiranter har uppdaterats. Bilaga 4 Trafiksäkerhet har ett tillägg avseende angivande av kontrollområden. Förord 3 Förord Polisens planeringsförutsättningar är Rikspolisstyrelsens (RPS) styrdokument för att utveckla och precisera de mål och riktlinjer som riksdagen och regeringen beslutar för polisverksamheten samt förmedla detta till polisorganisationen. Den primära målgruppen för Polisens planeringsförutsättningar är länspolismästarna eller motsvarande samt polisstyrelserna. I planeringsförutsättningarna fastställer RPS nationella mål för ett antal områden inom kärnverksamheten. I planeringsförutsättningarna fastställs också medelsfördelningen för polis organisationen för det innevarande året. De nationella målen i planeringsförutsättningarna anger en riktning och prioritering inom ett antal områden. Andra områden målsätts utifrån lokala förutsättningar. En stor del av verksamheten är inte målsatt, men den är givetvis inte mindre viktig för det. Hela Polisens uppdrag ska utföras. Det beslut som fattas om Polisens planeringsförutsättningar i juni är ett preliminärt beslut. Det slutliga beslutet fattas i början av det år som planeringsförutsättningarna gäller dvs. efter det att riksdag och regering beslutat om anslag och regleringsbrev. Innehåll 5 Innehåll Förord...............................................................3 1. Rikspolischefen har ordet............................6 2. Verksamhetens inriktning...........................9 2.1 Ny organisation 2015................................9 2.2 Polisen ska bidra till att minska brottslig heten och öka tryggheten i samhället........9 2.3 Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig............................................10 2.4 Polisens värdegrund.................................11 2.5 Polisen och likabehandling.......................11 2.6 Uppföljning är en viktig del av styrningen.12 2.7 Effektivitet och produktivitet....................12 2.8 Inriktning av kriminalunderrättelse verksamheten..........................................13 2.9 Andra utgångspunkter att beakta............13 2.9.1 Utvecklad samverkan i rättskedjan.....13 2.9.2 Personsäkerhetsarbete.......................13 2.9.3 Internationell verksamhet och inter nationellt samarbete i vardagen.........14 2.9.4 Krisberedskap....................................14 2.9.5 Miljöledning för en hållbar utveckling.15 2.9.6 Systematiskt arbetsmiljöarbete...........15 2.9.7 Verksamhetsskydd.............................15 2.9.8 V erkställighetsarbete och gränskontroll.....................................16 3. Intern styrning och kontroll......................17 3.1 Brister och risker......................................17 4. Ekonomi......................................................18 4.1 Polisen ska ha en ekonomi i balans..........18 5. Kompetensförsörjning...............................19 5.1Chefs- och medarbetarskap......................19 5.2 Arbetsgivarpolitik.....................................19 5.3 Kompetensutveckling..............................20 5.3.1 Utbildning.........................................20 5.4 T illvaratagande av internationella erfarenheter............................................20 5.5 Kompetensförsörjning och likabehandling.........................................20 5.6 Aspirantfördelning...................................20 6. Nationella mål för brottsbekämpningen.21 6.1 Våldsbrottslighet......................................21 6.2 Mängdbrott.............................................22 6.3 Organiserad brottslighet..........................24 6.4 Ungdomars brottslighet...........................25 6.5 Trafiksäkerhet..........................................26 6.6 Narkotikabrott.........................................27 6.7 It-relaterad brottslighet............................27 6.8 Brottsofferarbete.....................................28 6.9 Service.....................................................29 6.10 Effektiv, enhetlig och rättssäker hand läggning av polismyndighetsärenden.....29 7. Polisens it-baserade verksamhetsstöd.....30 8. Rapportering till RPS..................................31 8.1 Verksamhetsplan och kompetens försörjningsplan.......................................31 8.2 Lokalförsörjningsplan...............................31 8.3 Prognoser................................................31 8.4 Intern styrning och kontroll......................31 8.5 Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering......................31 BILAGOR 1. Uppföljning 2014.......................................33 2. Medelsfördelning.......................................36 3. Fördelning av polisaspiranter...................38 4. Trafiksäkerhet............................................39 5. Mallar för polismyndigheternas verksamhets- och kompetensförsörjningsplaner...40 Rikspolischefen har ordet 6 1 Rikspolischefen har ordet I planeringsförutsättningarna för 2014 har Rikspolisstyrelsen tagit bort mål på detaljerad nivå och fokuserar på de övergripande målen för att nå vårt uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten. Våldet ska minska, fler mängdbrott ska klaras upp, organiserad brottslighet och seriebrottslighet ska bekämpas, ungdomars brottslighet ska vara i fokus, trafiken ska bli säkrare, narkotikan ska bekämpas och brottsofferarbetet ska utvecklas för ökad trygghet. Nu är det upp till ledningen i myndigheterna att i dialog med medarbetarna utifrån den lokala problembilden formulera lokala verksamhetsplaner i syfte att bidra till de övergripande målen och genomförandet av uppdraget. Ett nytt mål som gäller den it-relaterade brottsligheten har tillkommit. Vi ska förbättra vår förmåga att bekämpa it-relaterad brottslighet. Brottsligheten förändras, de kriminella använder ny teknik och ändrar sitt beteende när det gäller vilka brott som begås. Vart tionde brott är idag ett bedrägeribrott varav de flesta begås med hjälp av internet. Här måste Polisen vässa sin förmåga. inte tappa siktet på målet – en sammanhållen myndighet kommer att ge bättre förutsättningar för att åstadkomma ökad enhetlighet, kvalitet, effektivitet och flexibilitet. Vi ska inte stå stilla i väntan på den nya organisationen. Vi ska fortsätta att utveckla och förbättra verksamheten med full kraft. Polisens it inför nya Polismyndig heten Under 2014 kommer ett arbete att pågå med att färdigställa, anpassa och säkerställa att ett hundratal olika system fungerar inför bild andet av den nya Polismyndigheten. För att snabba upp arbetet inrättades i slutet av 2013 en interimistisk it-organisation med uppdrag och mandat att samla all utveckling av it inför nybildningen den 1 januari 2015. Vid halvårsskiftet 2014 ska utvecklingsarbetet vara färdigt. Under andra halvåret genomförs tester och driftsättningar av system och systemändringar. Under ledning av Genomförandekommittén tas under 2014 en it-strategi för den nya Polismyndigheten fram. Fortsatt utveckling 2014 och resan mot en ny organisation Vi har alla ett ansvar för Polisens uppdrag 2014 är året då många bitar inför den nya organisationen kommer falla på plats. Arbetet kommer att ställa krav på förändringsvilja och engagemang. När frågorna är många får vi Vi har alla inom Polisen, oavsett roll och funktion, ett ansvar för att bidra till verksamhetens utveckling, så att uppdraget genomförs och att förtroendet för Polisen förblir högt. Rikspolischefen har ordet 7 Polisens uppdrag ska löpa som en röd tråd via övergripande nationella mål och vidare till verksamheten. På så sätt blir Polisens uppdrag nedbrutet och tydligt i alla led. Genom öppna diskussioner och genom att det ställs frågor om grunderna för tagna beslut, minskar riskerna för missförstånd och möjligheterna till bra beslut ökar. Vi ska ta tillvara det stora engagemang som finns bland polisanställda och skapa delaktighet för att utveckla verksamheten och nå målen. Grunden i det arbetet är att skapa förståelse för vad som ska göras utifrån Polisens uppdrag och allmänhetens förväntningar. Vi ska arbeta vidare med att förbättra kostnadseffektiviteten i verksamheten för att skapa bästa förutsättningar för den nya organisa tionen 2015. Detta är ett arbete vi alla har ansvar för. Bengt Svenson Rikspolischef Verksamhetens inriktning 9 2 Verksamhetens inriktning Polisen är en del av rättsväsendet vars mål är den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Tillsammans med andra myndigheter inom och utom rättsväsendet ska Polisen genom sina insatser bidra till målet för kriminalpolitiken – att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Polisens arbete ska syfta till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp.1 I regleringsbrevet understryker regeringen att Polisen ska bidra till en utveckling där brottsligheten ska minska och människors trygghet öka. Polisen ska arbeta brottsbekämpande, bland annat genom att förhindra att brott begås, och utreda brott i syfte att lagföra skyldiga. Polisen ska även tillförsäkra allmänheten skydd och hjälp. Förtroendet för Polisen ska vara högt och Polisen ska vara synlig och tillgänglig i hela landet. Polisens verksamhetsresultat ska förbättras. Arbetet ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet samt präglas av långsiktighet och helhetssyn på verksamheten. Polisen ska kontinuerligt utveckla sin verksamhet för att leva upp till de krav som ställs på en professionell och framgångsrik brottsbekämpande verksamhet, samt bidra till effektivitet i rättskedjan. 2.1 Ny organisation 2015 Rikspolisstyrelsen och dagens 21 polismyndigheter övergår i en sammanhållen myndighet den 1 januari 2015. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten har påbörjat förändringsarbetet som genomförs stegvis. Större förändringar i Polisens planeringsförutsättningar har därför undvikits. Myndigheterna ska för 2014 ta fram verksam1 1 § polislagen (1984:387) hetsplaner och övriga styr- och uppföljningsdokument samt rapportera till RPS i likhet med tidigare år. Myndigheterna bör samtidigt nära följa Genomförandekommitténs arbete och ha flexibilitet och omställningsförmåga utifrån de uppdrag som kommittén lämnar. 2.2Polisen ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället Polisens uppdrag från medborgarna är tydligt: vi ska bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Människor i Sverige ska känna sig trygga där de bor och vistas. En utvecklad verksamhet ska leda till ett bättre resultat. Vårt uppdrag ska förverkligas genom att vi arbetar mot de fem mål som rikspolischefen pekat ut i dokumentet Rikspolischefens inriktning. Färre brott ska begås. Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Polisverksamheten ska planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Beprövade arbetsmetoder ska användas när det finns sådana. Fler brott ska klaras upp. Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp. Den brottsutredande verksamheten ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU) och Polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott (PUG). Verksamhetens inriktning 10 Människor ska känna sig trygga. Polisen ska bidra till att människor känner trygghet och mindre oro för brott. Polisen ska arbeta för att öka tryggheten genom att använda metoder som ökar närvaron och synligheten i samhället. Vi ska bli synligare. Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. Serviceverksamheten står för en betydande del av allmänhetens kontakter med Polisen. Arbetet för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med Polisens service. Polisens webbplats ska användas planerat och samordnat för att nå aktuella målgrupper och för att öka tillgängligheten. Polismyndigheterna ansvarar för att komplettera det gemensamma nationella innehållet på Polisens webbplatser med lokalt innehåll. Polisen ska använda sociala medier så att syftet med närvaron uppnås.2 Förtroendet ska vårdas och stärkas. Polisen ska slå vakt om det höga förtroende allmänheten har för oss och arbeta för att det stärks ytterligare. Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag. Polisens kommunikation ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. 2 RPS Rapport 2013, dnr. A033.554/2013 Människors bild av Polisen är avgörande för förtroendet. Polisens kommunikation måste därför bygga på en välgrundad kunskap om hur människor uppfattar Polisen och hur dessa uppfattningar bildas. Utifrån den kunskapen kan Polisen förbättra sin kommunikation. Undersökningar av omvärldens uppfattning om Polisen är till hjälp i det arbetet. 2.3Polisens verksamhet ska vara rättssäker och enhetlig Verksamheten ska utövas på ett rättssäkert sätt. Detta innebär bland annat att arbetsmetoderna måste vara proportionerliga och ändamålsenliga. All personal inom Polisen måste ta ansvar för att utföra sitt arbete på ett rättssäkert sätt. Detta är en grund för Polisens legitimitet i samhället. För fullgörandet av regeringens uppdrag till RPS avseende Polisens behandling av personuppgifter måste samtliga myndigheter säkerställa att det inom denna verksamhet finns erforderliga riktlinjer och rutiner samt att gällande regelverk efterlevs. För allmänheten och den enskilda individen är det viktigt att Polisens verksamhet i samhället är förutsägbar. En förutsättning för det är att lagar och andra författningar tillämpas på ett enhetligt sätt i hela landet. Enhetlighet i rättstillämpningen är en central rättssäkerhetsfråga inte minst ur enskildas perspektiv. Polisen måste noggrant följa rättsutvecklingen och sträva efter en rättstillämpning som tillgodoser kravet på likabehandling. För att uppnå enhetlighet i rättstillämpningen är det viktigt att det finns ett nära och väl fungerande samarbete mellan polismyndigheterna, mellan polismyndigheterna och RPS samt mellan polis och åklagare på såväl central som lokal nivå. Samarbetet på det rättsliga området bör därför vidareutvecklas och förstärkas. Verksamhetens inriktning 11 2.4 Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professio nellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade – med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva – för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga – för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisens värdegrund ska användas för att utveckla verksamheten och är vägledande i allt från övergripande inriktning och prioritering till utvecklingsåtgärder. Chefer och medarbetare ska ha regelbunden dialog om verksamheten och hur alla kan medverka till att uppdraget genomförs professionellt. I dialogen bidrar alla, oavsett roll och funktion, med sin kompetens för att konkretisera förbättringsåtgärder och utvecklingsmöjligheter i verksamheten. De åtgärder som vidtas ska bidra till förbättrade resultat och ökat förtroende för Polisen. Det finns en etisk aspekt på alla beslut som fattas om verksamhetens utveckling och hur arbetet ska bedrivas. Värdegrunden är ett underlag även för en sådan diskussion. Polisen har nolltolerans mot kränkande yttranden och beteenden. Alla medarbetare ska känna till rutiner och riktlinjer för hur man ska hantera brister i bemötanden, attityder och beteenden. Detta gäller också när medarbetare representerar svensk polis i andra länder. Medarbetare som reser i tjänsten ska följa Polisens etiska riktlinjer vid tjänsteresa och utlandsuppdrag.3 3 Etiska riktlinjer vid tjänsteresa och utlandsuppdrag; HR 749-3297/10 2.5 Polisen och likabehandling I Polisens uppdrag ligger att beakta och värna de mänskliga rättigheterna. Vi har stor möjlighet att bidra till att allmänheten ges likvärdiga möjligheter till rättstrygghet och rättssäkerhet. Ett möte med Polisen kan göra stort avtryck i en människas liv. Polisens nationella inriktning för likabehandling finns i Polisens plan för likabehandling 2013-2016.4 Polisens plan för likabehandling är en del av styrningen i utvecklingen av Polisens verksamhet och organisation. Den är ett komplement till Polisens planeringsförutsättningar. Det övergripande syftet med de mål som är formulerade i planen för likabehandling är att ta ut en gemensam riktning och tydliggöra förväntningar kring hur likabehandling ska inkluderas som en parameter i vår verksamhet. Målen i Polisens plan för likabehandling utgörs av: Grundläggande förhållningssätt Rätt kompetens på rätt plats Träffsäker verksamhet Utöver det utvecklingsarbete som följs upp utifrån Polisens plan för likabehandling, har varje polismyndighet t.o.m. år 2014 ett eget ansvar att säkerställa att myndighetens verksamhet förvaltas och utvecklas på ett sätt som främjar likabehandling och motverkar diskriminering i enlighet med de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar statliga myndigheters ansvar. I det ingår bl.a. att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och att verka för att myndigheters lokaler och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. 4 Polisens plan för likabehandling 2013-2016; HR 749 A000.216/2013 Verksamhetens inriktning 12 2.6Uppföljning är en viktig del av styrningen Verksamheten inom Polisen ska bedrivas med hög och jämn kvalitet vid samtliga polismyndigheter. För att utjämna omotiverade skillnader i resultat mellan polismyndigheterna krävs utvecklade former för uppföljning, utvärdering och tillsyn. För att styra och leda verksamheten framåt krävs bland annat kunskap om Polisens mål, tidigare prestationer och resultat. Tidigare verksamhetsresultat och annan kunskap ska utgöra grunden för den kommande planeringen, goda exempel och erfarenheter ska spridas inom organisationen. Tillsynsverksamheten ska utgöra en del av den strategiska styrningen av Polisen. Uppföljning av all verksamhet på alla nivåer inklusive individnivå ska vara ett ständigt närvarande och naturligt inslag i den dagliga verksamheten. Tidredovisningen ska utgöra ett av underlagen för att kunna leda och styra verksamheten, både centralt och lokalt. Sammantaget ställer allt detta stora krav på planering, uppföljning samt ledning och styrning inom varje polismyndighet med flera. Polisen har ett omfattande uppdrag som framgår av lagar och förordningar. Uppdraget ska genomföras med beaktande av verksamhetskraven – effektivitet, rättsenlighet, tillförlitlig och rättvisande redovisning samt med god hushållning av statens medel. Självutvärderingen ger underlag för att identifiera risker. Med hjälp av den går det att göra riskanalys även av de delar av verksamheten som inte målsätts i planeringsförutsättningarna men som ändå är en viktig del av uppdraget. Riskanalyserna ska ingå som en del i planerings- och uppföljningsprocessen. RPS kommer även fortsättningsvis att varje månad följa upp utfallet för ett antal resultatmått inklusive regleringsbrevets indikatorer för samtliga brottsområden och brottskategorier samt antalet genomförda alkoholutandningsprov. Även mängdbrottskategorierna kommer att följas upp månadsvis. Informationen om utfallet finns tillgänglig i verksamhetsuppföljningssystemet VUP. Informationen i VUP kompletteras av statistik från Åklagarmyndigheten i form av lagförda brottsmisstankar. RPS kommer också att följa upp i vilken omfattning de internationella informationskanalerna används av polismyndigheterna. Informationen i form av statistik per polismyndighet kommer från Rikskriminalpolisen. Ledningen vid polismyndigheterna ansvarar för att samtliga medarbetare kan ta del av resultatet. En beskrivning av RPS planering för uppföljning finns i bilaga 1, Uppföljning 2014. 2.7 Effektivitet och produktivitet Polisen ska bli mer effektiv och verksamhetsresultatet ska förbättras. En effektiv verksamhet kännetecknas av att man gör rätt saker på rätt sätt, och att en god resultatkultur och resultatutveckling står i fokus för samtliga chefer och medarbetare. I en verksamhet med god resultatkultur, skapar chefer förutsättningar för dialog, delaktighet och återkoppling samt synliggör den enskilda medarbetarens bidrag till verksamhetens resultat. För Polisen innebär det att vi ska fullfölja vårt uppdrag och att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och produktivitet.5 För att skapa förutsättningar för en hög kvalitet och produktivitet ska verksamheten bedrivas på ett rättssäkert sätt och i enlighet med 5 Produktivitet är generellt ett mått på hur mycket som produceras för en given resursmängd eller under en viss tid. Inom Polisen används produktivitetsmåttet arbetsproduktivitet, det vill säga förhållandet mellan prestationer och arbetad tid. Verksamhetens inriktning 13 beslutade metoder och strategier. Uppföljningen ska utgöra underlag för ett löpande förbättringsarbete och styrning av verksamheten. Vi ska nyttja it-stöden och den samlade kompetensen på bästa sätt, samtidigt som vi ska bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar. Polisens resurser har ökat de senaste åren vilket ställer höga krav på att produktionen utvecklas positivt. Förhållandet mellan produktionen och resursinsatsen (produktiviteten) är tillsammans med kvaliteten i verksamheten viktiga faktorer för att man ska kunna bedöma om Polisens verksamhet är effektiv. 2.8Inriktning av kriminalunder rättelseverksamheten Rikskriminalpolisen ansvarar för att ta fram den nationella lägesbilden om grov organiserad brottslighet och organiserad seriebrottslighet i Sverige. Detta görs utifrån underlag från de lokala och regionala kriminalunderrättelsetjänsterna. När lägesbilden är beslutad i Polisens nationella strategiska ledningsgrupp ger Rikskriminalpolisen ut det årliga inriktningsbeslutet för kriminalunderrättelsetjänsten i Sverige. Beslutet anger prioriterade inriktningar och fokusområden för kriminalunderrättelseverksamheten inom Polisen. 2.9Andra utgångspunkter att beakta Polisen ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans, det vill säga bedriva verksamheten inom beslutade ekonomiska ramar. Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är centrala utgångspunkter för verksamhetens bedrivande. 2.9.1 Utvecklad samverkan i rättskedjan Det är viktigt att det finns en strukturerad samverkan mellan polismyndigheterna och övriga myndigheter i rättskedjan. RPS och Åklagarmyndigheten träffade därför i mars 2011 en överenskommelse om utvecklad samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan. Ett centralt samverkansforum har inrättats för att ge rikspolischefen och riksåklagaren ett gemensamt underlag för den strategiska inriktningen av brottsbekämpningen. Även företrädare för Domstolsverket och lokala tingsrätter bjuds in när så är lämpligt. För att samordna den brottsbekämpande verksamheten ska polismyndigheterna delta i lokala samverkansforum där åklagarkamrarna bjuder in företrädare för respektive polismyndighet till sammanträden. Här behandlas frågor som avser utveckling av den lokala brottsbekämpningen, hur brottsbekämpningen är organiserad, arbetsmetoder, genomströmningstider, lagföring och övriga resultat samt efterlevnaden av verkschefernas eventuella överenskommelser om hur brottsbekämpningen ska inriktas. 2.9.2Personsäkerhetsarbete Hot och våld mot människor i samhället kan utgöra ett hinder i det brottsbekämpande arbetet och är därmed ett allvarligt hot mot en effektiv rättsskipning. Ett väl fungerade lokalt personsäkerhetsarbete avlastar utredningsverksamheten och möjliggör ett mer effektivt och objektivt utredningsarbete. Hot och våld mot politiskt förtroendevalda, anställda inom rättsväsendet utgör ett allvarligt problem som riskerar att påverka demokratiska värden och rättsäkerheten och hot och våld mot andra företrädare för samhälleliga organisationer så som föreningar och företag, kan riskera viktiga samhälleliga värden. Polisen ska tillsammans med övriga berörda aktörer skydda hotade Verksamhetens inriktning 14 personer och egna medarbetare på ett strukturerat och professionellt sätt. De skyddande åtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade eller fördjupade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjerna. 2.9.3Internationell verksamhet och internationellt samarbete i vardagen Internationella förhållanden påverkar Polisens verksamhet i allt högre grad. Sverige medverkar i polissamarbetet i Europeiska unionen (EU) och ska uppfattas som en av dess ledande medlemsstater. Polisens arbete ska bidra till att Sverige följer de internationella åtaganden som följer av medlemskapet i EU. Det innebär bland annat att svensk polis genom det internationella polissamarbetet ska medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar både i Sverige och i andra länder. Polisen ska delta i samarbetet inom EU:s gränskontrollbyrå Frontex. Detta ska främst ske genom att vi deltar i gränskontrolloperationer vid Schengenområdets yttre gränser och genom deltagande i gemensamma verkställighetsresor (”Joint Return Operations”). Polisens förmåga att förebygga, upptäcka och utreda brott ska vara densamma oavsett om ett brott har en lokal, regional, nationell eller internationell dimension. Det finns möjligheter för utbyte av information och underrättelser samt för operativt samarbete genom Europol och Schengen inom EU samt Interpol och sambandsmännen runt om i världen. Polismyndigheterna ska använda sig av det internationella samarbetets alla möjligheter som en del av det vardagliga polisarbetet. Detta samarbete ger förutsättningar för en effektivare nationell polisverksamhet och ett förbättrat verksamhetsresultat. Polismyndigheterna ska också använda sig av EU:s finansieringsprogram för att i samarbete med andra länder utveckla polisverksamheten eller för att genomföra operativa åtgärder i så kallade gemensamma utredningsgrupper. Polisen ska delta i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser. Genom Sveriges internationella utvecklingssamarbete har Polisen också ett uppdrag att arbeta med utveckling av en demokratisk och effektiv polis i ett tredje land. Polismyndigheterna ska överväga på vilket sätt man vill delta i ett sådant samarbete. Polisen ska arbeta aktivt för att öka rekryteringen av kvinnor till internationella uppdrag. Det är viktigt att polisorganisationen i dess helhet för in och beaktar de internationella aspekterna i planering och uppföljning av alla relevanta delar av verksamheten. Kompetenshöjande åtgärder ska vidtas för att inom hela organisationen höja förmågan att fullt ut använda de internationella samarbetsformer som finns och utvecklas. 2.9.4Krisberedskap En väl utvecklad krisberedskap lägger grunden för att Polisen vid större händelser ska kunna samla sina resurser och genomföra de insatser som krävs. Krisberedskap handlar dels om att förebygga kriser, dels om att motstå och hantera de kriser som inträffar. Genom att systematiskt identifiera brister i Polisens förmåga kan rätt åtgärder sättas in i form av bland annat utbildning och övning. Ett viktigt verktyg i detta arbete är den sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys som RPS varje år lämnar till regeringen i enlighet med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. RPS samordnar Polisens övningsverksamhet för att höja Polisens krishanteringsförmåga. Genom samverkansområdena ska polismyndigheterna delta i samordningsråd för att utveckla arbetssätt för lägesuppföljning och Verksamhetens inriktning 15 dokumentation för att erfarenheter ska kunna tillvaratas. Polisen ska fortsätta att utveckla sin förmåga att förhindra och hantera grova vålds- och terroristbrott genom bland annat de åtgärder som framgår av RPS beslut den 18 april 2013. 6 2.9.5 tidigt och den enskilde individens arbetsförmåga ska tillvaratas. Handledning och psykosocialt stöd ska finnas och aktiviteterna ska integreras i den ordinarie verksamheten. Riskbedömningar ur arbetsmiljöperspektiv ska genomföras enligt Polisens metodstöd. Arbetsmiljön ska vara fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Miljöledning för en hållbar utveckling För att bidra till en hållbar utveckling och uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen ska miljöledningssystem användas i statlig förvaltning. I förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter anges att myndigheterna ska ha ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens ordinarie verksamhet. Miljöledningsarbetet ska fokusera på de betydande miljöaspekterna inom verksamheten, vilka för Polisen är bl.a. resor och transporter i tjänsten samt energianvändning i våra fastigheter. För att minska användningen av fossila bränslen ska polismyndigheterna m.fl. arbeta för att: Öka antalet resfria möten genom att t ex använda video och telefonkonferenser Öka andelen resor med tåg och andra kollektiva färdmedel och därmed minska andelen resor med bil och flyg (särskilt flygresor kortare än 50 mil) Minska utsläppen av fossil koldioxid från tjänstefordon Minska energiförbrukningen. 2.9.7Verksamhetsskydd Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg. Eventuella förändringar i sjukfrånvaron ska bevakas och insatser för att minska arbetsrelaterade ohälsa ska genomföras. Rehabilitering ska påbörjas Polisens verksamhetsskydd ska vara riskbaserat och anpassat efter verksamhetens behov. Med riskbaserat menas att verksamhetsskyddsarbetet utgår från att riskanalyser genomförs i syfte att sätta in rätt säkerhetsåtgärder. Polisens medarbetare ska känna trygghet i sitt arbete. Skydd av medarbetare ska stödja arbetsmiljöarbetet med förebyggande skyddsåtgärder och i förekommande fall även direkta stödjande satsningar vid inträffade hot, angrepp och andra incidenter. Information ska skyddas i syfte att uppnå konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Polisens egendom utgör en avsevärd del av statens tillgångar och ska hanteras säkert för att förebygga risker, skador eller kostnadsförluster. Utrustning ska finnas på plats och fungera när den behövs. Lokalerna ska vara utformade så att de skyddar och stödjer verksamheten. Under planeringsperioden fortsätter RPS arbetet med att utveckla ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS)7. Det är viktigt att polismyndigheterna med flera bidrar i arbetet med att öka den nationella samordningen av Polisens verksamhetsskydd. En nationell strategi för Polisens verksamhetsskydd ska tas fram och polismyndigheternas deltagande i det arbetet genomförs med hjälp av Samordningsgruppen för Polisens verksamhetsskydd. Nationella styrdokument inom 6 VLK 32/13, VLK-060-5113/12 7 I enlighet med standarden SS ISO 27001. Uppföljning av Polisens miljöledningsarbete sker årligen och rapporteras till Naturvårdsverket. 2.9.6 Systematiskt arbetsmiljöarbete Verksamhetens inriktning 16 verksamhetsskyddsområdet ska ses över under planeringsperioden. 2.9.8Verkställighetsarbete och gränskontroll Polismyndigheterna ska arbeta för att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut samt vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda beslut. Polismyndigheterna ska återredovisa vidtagna åtgärder enligt separata anvisningar från Rikskriminalpolisens centrala gränskontrollenhet. Polismyndigheterna ska även månadsvis rapportera antalet genomförda verkställigheter till centrala gränskontrollenheten. Under 2013 har Polisen tillsammans med Migrationsverket och Kriminalvården utvecklat en arbetsmetodik för att effektivisera verkställighetsprocessen. Under 2014 kommer arbetet gå över i linjeverksamhet och polismyndigheterna ska fortsatt arbeta med verkställighetsfrågor i enlighet med denna arbetsmetodik. Verkställighetsresor samordnade av den europeiska gränskontrollbyrån Frontex ska väljas när detta är möjligt. Det är viktigt att polismyndigheterna kan upprätthålla en gränskontroll i enlighet med EU:s regelverk. Polismyndigheterna ska även planera för att kunna delta i Frontex gräns kontrolloperationer. Intern styrning och kontroll 17 3 Intern styrning och kontroll Det är respektive myndighets ledning som ansvarar för den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som gäller för verksamheten utifrån statsmakternas krav. Detta framgår av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Polis myndigheterna med flera ska ha en betryggande process för intern styrning och kontroll. Den är en förutsättning för att Polisen ska nå sina mål och fullgöra sitt uppdrag. Den interna styrningen och kontrollen ska ingå som en del i verksamhetsstyrning och uppföljning. Det är viktigt att polismyndighetens medarbetare är engagerade i processen. 3.1 Brister och risker Obligatoriska moment som ska ingå i processen för intern styrning och kontroll är: riskanalys kontrollåtgärder uppföljning dokumentation. För att intern styrning och kontroll ska bli effektiv, måste det finnas en tydlig ansvarsför delning på olika nivåer i organisationen. Det måste vara klarlagt hur man ska hantera och åtgärda identifierade risker som kan hindra Polisen att nå sina mål, utföra sitt uppdrag eller följa det regelverk som styr verksamheten. En förutsättning är att det finns dokumenterade rutiner och kontroller som säkerställer att processen följs upp och att verksamheten styrs så att riskerna minimeras. Närmare bestämmelser om processen finns i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om intern styrning och kontroll inom Polisen. Föreskrifterna har uppdaterats 2013. RPS har även beslutat om riktlinjer. Som ett första steg i planeringsprocessen för att identi fiera och värdera risker används Självutvärderingsmall. Mallen finns att tillgå på Intrapolis. Rikspolischefen gör årligen en bedömning av den interna styrningen och kontrollen inom Polisen, baserat på länspolismästarnas m.fl. bedömningar av hur den interna styrningen och kontrollen genomförts inom respektive myndighet. Ekonomi 18 4Ekonomi 4.1Polisen ska ha en ekonomi i balans All verksamhet inom Polisen ska bedrivas effektivt och inom ramen för tillgängliga medel. Det är respektive myndighets ledning som ansvarar för att myndigheten hushållar väl med statens medel. Alla möjligheter till att effektivisera verksamheten ska prövas och genomföras. Genomfört och pågående effektiviserings- och besparingsarbete ska följas upp. RPS har tillsammans med polismyndigheterna utvecklat en ny metod för medelsfördelningen. Metoden är i huvudsak baserad på respektive myndighets belastning och problembild. Utgångspunkten för den nya fördelningsmetoden är att polismyndigheterna över tid ska få likartade förutsättningar att bedriva verksamheten. Övergången till den nya fördelningsmetoden kommer att innebära att flertalet myndigheter måste anpassas till en annan nivå när det gäller resurser. Anpassningen ska i första hand ske genom aspirantfördelning och naturliga avgångar men även genom övrig personalrörlighet. Omfördelningen sker genom att de myndigheter som ska öka tillförs fler aspiranter än de beräknade avgångarna. Medelsfördelningen för 2014 för polismyndigheterna m.fl. finns i bilaga 2, Medelsfördelning. Utgångspunkt för medelsfördelningen för 2014 är tilldelningen för 2013. Fördelningen för 2014 består av en generell uppräkning av basen med 1,46 procent samt fördelning för aspiranter och, i förekommande fall, nettoförändring av assistenter. Därefter har ett par justeringar gjorts av den preliminära fördelningen, som beslutades i juni 2013. Justeringarna framgår av bilaga 2. Principerna för fördelning av kostnader för pc-arbetsplats kommer inte att förändras under 2014. Myndigheterna kommer även i fortsätt- ningen att hyra användarutrustning från PVS och kostnaden för drift och förvaltning av tjänsterna kommer att belasta PVS. Hyrespriset för pc-arbetsplats kommer inte att höjas år 2014, men införandet av Polar kan av verksamhetsmässiga skäl motivera en högre andel bärbara datorer, vilka har ett högre hyrespris än stationära pc-arbetsplatser. Kostnaderna för Microsoft-licenser kommer att öka med fem procent på grund av att Polisen har varit tvungen att höja antalet licenser från 21 500 till 26 500. RPS kommer att ändra faktureringsmodellen avseende kostnader för Microsoft-licenser, så att beräkningsgrunden blir antalet pc-arbetsplatser i stället för som tidigare antalet anställda. Det nya beräkningssättet kommer inte att höja kostnaden, under förutsättning att polismyndigheterna anpassar antalet persondatorer så att det totalt sett inte överstiger 26 500 för Polisen. Kompetensförsörjning 19 5Kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning innebär att säkerställa att myndigheten har den kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål. Den strategiska kompetensförsörjningen utgår från verksamhetens mål, resultatuppfyllelse samt en verksamhetsanalys som beaktar hur myndighetens samlade kompetens bidrar till måluppfyllelsen. Den är en integrerad del i planeringen och uppföljningen av verksamheten och bidrar därmed till att resultat och utveckling står i fokus. Till stöd för detta finns metodstöd för kompetensplanering, rekryteringsprocess och karriärväxling. Polisens kompetensförsörjning inriktas mot tre prioriterade områden:8 Genomföra uppdraget professionellt och skapa förtroende Synlighet och tillgänglighet En flexibel verksamhet för att lösa uppdraget Kompetensförsörjningen inom Polisen ska vara systematisk och enhetlig. Det ska finnas tydliga krav på vilken kompetens som behövs i verksamheten, och vägarna för utveckling och karriär ska vara kända. Detta kräver enhetlighet vad gäller anställnings- och tjänstebenämningar samt funktionstitlar. Den strategiska kompetensförsörjningen utgår även från nationella styrdokument och stöder därmed tillämpningen av metodutveckling och de förändrade arbetsformer detta medför. I strategisk kompetensförsörjning ingår även chefsförsörjning och försörjning av kompetens till verksamhetskritiska nyckelfunktioner. Kompetensförsörjning innefattar en mängd olika slags aktiviteter, från att systematisk arbeta med att attrahera, rekrytera och utveckla rätt kompetens 8 Polisens strategi för kompetensförsörjning; dnr HR -799-3190/11 till åtgärder för växling och avveckling av kompetens. För de kommande åren ser Rikspolisstyrelsen ett behov att förstärka organisationen med särskild kompetens som kompletterar den rent polisiära, så att Polisen långsiktigt både breddar och fördjupar organisationens samlade förmåga. 5.1 Chefs- och medarbetarskap Verksamhetsutveckling och goda resultat förutsätter ett bra samspel mellan chefer och medarbetare. Det är med förståelse för varandras roller och med delaktighet som vi skapar motivation för uppdraget. Cheferna ska tydliggöra Polisens uppdrag och mål samt koppla detta till uppföljning och utveckling av både verksamhet och medarbetare. Medarbetarna ansvarar för sitt bidrag till verksamheten och medverkar till att Polisen genomför uppdraget professionellt. Dialogen mellan chefer och medarbetare ska vara av sådan kvalitet att individens engagemang och kompetens tas tillvara. Alla medarbetare ska även få regelbunden uppföljning och återkoppling på individuell prestation. Förväntningarna på alla medarbetare och på chefer framgår av Polisens medarbetarpolicy. 5.2Arbetsgivarpolitik Arbetsgivarpolitiken ska ange normer och värderingar som styr hur chefer ska agera i egenskap av arbetsgivare. Chefer ska stärkas i sin roll som arbetsgivar företrädare och en utvecklad arbetsgivarsamverkan ska vara en självklar del i såväl verksamhetsstyrning som verksamhetsutveckling. Polisen ska bedriva en lönebildningsprocess och genomföra en lönesättning som bidrar till resultatkultur och utveckling av verksamheten. Kompetensförsörjning 20 Grunden för detta är individuell lönesättning. De nationella avtalen om Polisens allmänna löne- och förmånsvillkor, inklusive arbetstidsavtalet, ska tillämpas så att de främjar effektiviteten i verksamheten. Arbetstiden ska förläggas utifrån verksamhetsanalyser som visar kompetens- och bemanningsbehov. 5.3Kompetensutveckling Kompetensutvecklingen ska utgå från verksamhetskraven och stödja individens drivkraft och vilja att utvecklas samtidigt som den ska främja den lärande organisationen. Utgångspunkten är att olika perspektiv och metoder ska användas för att utveckla den kompetens som verksam heten behöver. Kompetensutveckling ska vara effektiv när det gäller innehåll, genomförande och kostnader. Kompetensutvecklande insatser ska utformas så att de bäst anpassas till verksamhetens och medarbetarnas skiftande förutsättningar. Det är viktigt att man använder den egna arbetsplatsen som utgångspunkt för utveckling och lärande och att man arbetar systematiskt med olika typer av kompetensutveckling som t.ex. praktik, handledning och utbildning. Kompetensutveckling måste även vara framåtsträvande för att kunna motsvara föränderliga kompetenskrav inom Polisen. 5.3.1 Utbildning En viktig del i våra strävanden att bli framgångsrika i våra uppgifter är att tillhandahålla rätt utbildning för våra medarbetare. Har våra medarbetare rätt kompetens är grunden lagd för att vi gemensamt ska klara Polisens olika uppdrag med ett bra resultat. Det är också viktigt att vi kontinuerligt utvecklar vår utbildning så att det motsvarar de krav som samhället ställer på Polisen i olika delar. De närmaste åren är det särskilt viktigt att vi inriktar vår utbildning mot att säkerställa att vi har grunden för en positiv resultatutveckling. 5.4Tillvaratagande av inter nationella erfarenheter Deltagande i internationell verksamhet och internationell tjänstgöring ska uppmuntras. Erfarenheter från sådan verksamhet ska tas tillvara på ett strukturerat sätt och spridas inom polisorganisationen. 5.5Kompetensförsörjning och likabehandling Likabehandling stärker rättssäkerheten, ökar möjligheterna till mångfald och skapar förutsättningar att tillvarata allas kompetens. Kompetensförsörjning som präglas av transparens och spårbarhet med tydligt specificerade kompetenskrav, ger bästa förutsättningar till rätt kompetens på rätt plats. Medarbetare med rätt kompetens ska ha likvärdiga möjligheter till utveckling hos Polisen. 5.6Aspirantfördelning Vid halvårsskiftet 2010 uppnådde Polisen regeringens mål om 20 000 poliser. Antagningen till polisutbildningen ska anpassas så att antalet inte minskar under planeringsperioden. Varje polismyndighet ska ta emot de tilldelade aspiranterna. Under planeringsperioden kommer polisaspiranterna att anställas på RPS med placering på någon av polismyndigheterna. I bilaga 3, Fördelning av polisaspiranter, finns en tabell med planeringsinriktning för polis aspiranter 2014. Nationella mål för brottsbekämpningen 21 6Nationella mål för brottsbekämpningen Utifrån statsmakternas krav utvecklar och preciserar RPS mål och riktlinjer samt förmedlar dessa till polisorganisationen. I dokumentet Rikspolischefens inriktning ger rikspolischefen sin syn på Polisens uppdrag och hur det ska genomföras. Där identifieras de viktigaste utmaningarna som Polisen står inför. Utmaningarna är målsatta i Polisens planeringsförutsättningar. Gemensamt för Polisens brottsbekämpande arbete är att det ska inriktas mot de som vi vet begår brott de som utsatts för brott särskilt brottsutsatta platser. Allmänhetens bild av Polisens förmåga påverkas till stor del av hur Polisen bekämpar brott och säkerställer allmänheten skydd och hjälp, baserat på förmågan att agera utifrån den händelsestyrda delen av verksamheten. Allt operativt polisarbete ska bedrivas i enlighet med PUM. I PUM-A ska det finnas en tydlig dokumentation av arbetet. Dokumentationen ska omfatta kartläggning och analys av problemets omfattning, spridning och orsak. Den arbetsmetod som utifrån analysen ska användas ska beskrivas och uppföljning/utvärdering ska dokumenteras. Polisen ska inom samtliga brottsområden arbeta så att färre brott begås och så att Polisen bidrar till hög lagföring. Brottsbekämpningen ska vid samtliga polismyndigheter bedrivas med en hög och jämn kvalitet. Arbetet ska genomföras i samverkan med andra samhällsaktörer när så behövs. Relevanta och möjliga utredningsåtgärder ska vidtas i samband med att brott inträffar eller då det anmäls till Polisen. Det är särskilt viktigt att möjligheter till spårsäkring alltid beaktas och tillvaratas. På så sätt ska fler brott klaras upp och kvaliteten i den brottsutredande verksamheten höjas. All anmälningsmottagning inom Polisen måste betraktas och bedrivas som en del i den brottsutredande verksamheten. Detta förutsätter bland annat att det finns tillräckligt mycket personal med rätt kompetens i Polisens kontaktcenter och i receptioner. Utöver personal i yttre tjänst och operatörer ställer detta också krav på att förundersökningsledarna inom Polisen har tillräckligt hög kompetens för uppgiften. Polisen ska vara tydlig och aktiv i sin information till allmänheten om handläggningstider m.m. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot den it-relaterade brottsligheten för att säkerställa att de särskilda kompetenskrav som denna brottslighet ställer kan tillgodoses i alla delar av det brottsbekämpande arbetet. Det är också av stor vikt att Polisen i samarbete med andra myndigheter utvecklar arbetet med att återta brottsvinster. Förverkande av brottsvinster ska vara en väl etablerad del av all brottsbekämpning, från underrättelsearbete till åtal. 6.1Våldsbrottslighet Vi ska förbättra vår förmåga att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Vi ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. Mål: Våldsbrottsligheten ska minska. 6.1.1Metod 6.1.1.1 Våld i offentlig miljö Utifrån lokala, noggrant identifierade och väl beskrivna problem med våld i krogmiljö, ska polismyndigheterna genomföra åtgärder för att minska brott. Varje åtgärd ska vara relevant i förhållande till identifierade problem och i möjligaste mån tidigare prövad. Exempel på sådana Nationella mål för brottsbekämpningen 22 metoder är Kronobergsmodellen och Ansvarsfull alkoholservering. 6.1.1.2 Brott i nära relationer Vi ska fortsätta att utveckla vårt arbete mot brott i nära relationer. Stödet till dem som drabbas ska förbättras och utredningsarbetet utvecklas. Vi ska klara upp fler brott som gäller grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning samt våldsoch sexualbrott mot kvinnor och barn.9 En viktig del i arbetet med brott i nära relationer är att öka andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden. För att minimera upprepad utsatthet bör en målsättning vara att genomföra strukturerade riskanalyser vid brott i nära relationer. Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga brott som gäller grov misshandel inomhus mot kvinna/man över 18 år i nära relation, grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och olaga förföljelse. Det är viktigt att pröva om en strukturerad riskanalys ska upprättas även vid andra våldsbrott i enlighet med Riktlinjer för polisiära riskanalyser vid våld på individnivå 10. Riskanalysen ligger till grund för de skyddsåtgärder som vidtas. Ett effektivt brottsbekämpande arbete vid brott i nära relationer förutsätter att Polisen har en väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt andra relevanta aktörer. Polismyndigheterna ska ha rutiner för anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen. Polismyndigheterna ska höja personalens förmåga genom att använda den av RPS framtagna interaktiva utbildningen som RPS utvecklat, den fördjupade nationella utbildningen samt handboken för brott i nära relationer. Polismyn9 Ur Rikspolischefens inriktning. 10 Dnr PoA-400-1222/09. digheterna ska ha rutiner för dokumentation av målsägandeförhör enligt riktlinjer i handboken Brott i nära relationer. De metoder som tagits fram i samarbete med Åklagarmyndighetens Metodutvecklingsprojekt11 ska tillämpas. Hur arbetet ska bedrivas bör diskuteras i de lokala samverkansforumen. Detta ska leda till att genomströmningstiderna kortas och kvaliteten i bevissäkringen ökar. Ur ett brottsofferperspektiv är det av särskilt stor vikt att brott i nära relation utreds skyndsamt. Särskilt viktigt är detta vid utredning av brott mot barn där åtgärder ska vidtas så att de lagstadgade tidsfristerna hålls. 6.1.1.3 Grova våldsbrott Polisen ska förbättra och utveckla handläggningen av grova våldsbrott. Detta ska ske i samråd med Åklagarmyndigheten. För att säkerställa att grova våldsbrott utreds på ett kompetent och effektivt sätt ska varje polismyndighet ha en handlingsplan som ser till att utredningsarbetet kan bedrivas i enlighet med det nationella metodstödet för utredning av grova våldsbrott (PUG). Särskild vikt ska läggas vid samverkan med andra polismyndigheter och Åklagarmyndigheten. 6.2Mängdbrott12 Mängdbrottslighet utgörs typiskt sett av brott med stor påverkan i vardagen för dem som drabbas. Många människor drabbas av tillgreppsbrott, bedrägerier och skadegörelse, men 11 Ett bästa arbetssätt för vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn - Promemoria över det arbetssätt som utvecklats i metodutvecklingsprojektet, Åklagarmyndigheten, UC Göteborg, april 2013. 12 Med mängdbrott avses sådana brott som ingår i en förundersökning som leds av polismyndighet. Nationella mål för brottsbekämpningen 23 för få gärningsmän lagförs. Eftersom brotten är integritetskränkande och upprepad utsatthet är vanlig ska arbetet mot mängdbrott vara högt prioriterat. Genom att använda våra utredningsmetoder bättre ska vi klara upp fler mängdbrott. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot inbrott i bostad. Mål: Fler mängdbrott ska förebyggas och klaras upp. 6.2.1 Metod Det är angeläget för den enskildes rättstrygghet att rättsväsendet hanterar mängdbrotten effektivt och rättssäkert. Genom ökad effektivitet och förbättrad samverkan ska fler brott klaras upp och de totala handläggningstiderna minska. Utredningsarbetet ska i största möjliga utsträckning genomföras i direkt anslutning till att brottet har inträffat. Antalet överlämnanden av ärenden inom och mellan de brottsutredande myndigheterna ska minska. Polismyndigheterna ansvarar för att tillräcklig resurs och kompetens finns för att utredningsverksamheten ska kunna bedrivas effektivt och med tillräckligt god kvalitet. Förundersökningsledarna har i detta sammanhang en särskilt viktig roll. Ambitionen ska vara att alla förundersökningsledare ska ha genomgått den nationella förundersökningsledarutbildningen. Mängdbrott begås i stor utsträckning av livsstilskriminella som ofta skapar stor otrygghet i lokalsamhället. Rikspolisstyrelsens vägledning för arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet ska tillämpas. Efter att den särskilda satsningen avslutats den 31 december 2013 ska insatserna mot livsstilskriminellas brottslighet ingå i polismyndigheternas linjeverksamhet. En del av mängdbrottsligheten, särskilt till greppsbrott och bedrägeribrott, begås av krimi- nella grupper från andra länder. Den brottsligheten är ofta av seriekaraktär och berör många gånger flera polismyndigheter och länder. Polismyndigheternas användning av Rikskriminalpolisens kontaktpunkt för internationella frågor, Single Point of Contact (SPOC), utgör en viktig förutsättning för en effektiv brottsbekämpning av seriebrott. En utveckling av denna användning är att polismyndigheterna rutinmässigt kan involvera SPOC för stöd med internationella kartläggningar. Polismyndigheterna ska samarbeta vid seriebrottslighet, framförallt när detta är det effektivaste sättet att hindra en serie av brott. En effektiv bekämpning av seriebrottslighet förutsätter därför att kriminalunderrättelseverksamhet, enskilda brottsutredningar och brottssamordning rutinmässigt involverar de polismyndigheter och de brottsbekämpande myndigheter i andra länder som berörs. Bekämpningen av seriebrott som berör flera polismyndigheter kan samordnas genom den Nationella operativa ledningsgruppen (NOLG). Det är viktigt att utnyttja de möjligheter som informationsutbytet inom EU i enlighet med Prümrådsbeslutet och Schengenöverenskommelsen. De nya möjligheterna till byte och sökning av information ska användas maximalt och de resultat som erhålls, till exempel träffar avseende fingeravtryck, DNA och efterlysningar ska omhändertas på ett effektivt sätt. Polisen ska göra det möjligt för tingsrätterna att i så stor utsträckning som möjligt kunna använda sig av förenklad delgivning vid stämning i brottmål och kallelse till huvudförhandling. 6.2.2 Inbrottsstöld i bostad Polisen ska minska antalet tillgreppsbrott med särskilt fokus på inbrottsstöld i bostad. För att få större kunskap om hur, var och när nya brott planeras eller utförs är en grundlig underrät- Nationella mål för brottsbekämpningen 24 telseinhämtning viktig. Polisens insatser mot tillgreppsbrottslighet ska också riktas mot att öka den upplevda och faktiska upptäcktsrisken genom ökad bevakning på brottsfrekventa platser och tider. För att öka uppklaringen av tillgreppsbrott ska spårsäkring och forensisk analys genomföras. Det är viktigt att relevanta uppgifter tas tillvara vid anmälningstillfället. Brottsplatsundersökningar vid inbrott i bostad eller annan lokal där betydande värden förvaras ska alltid genomföras av lokal brottsplatsundersökare eller kriminaltekniker. Brottsplatsundersökning ska alltid ske där det uppfattas som möjligt att säkra spår. Som en ytterligare åtgärd krävs att den operativa brottsanalysen utvecklas så att förmågan att upptäcka brottsmönster och seriebrottslighet ökar. Möjligheterna att söka i internationella databaser ska användas om det kan finnas internationella kopplingar. Möjligheterna till så kallad DNA-/registertopsning samt signalements- och fingeravtrycksupptagning (daktyloskopering) ska finnas vid kontakt med personer som är skäligen misstänkta för brott som kan leda till fängelse. 6.3 Organiserad brottslighet Grov organiserad brottslighet13 drabbar många människor och företag, och det förekommer att grova brottslingar försöker störa den rättsliga processen. Mot den bakgrunden är Polisens arbete för att bekämpa den organiserade brottsligheten viktigt och vi ska göra det allt svårare att 13 För definition och beskrivning av grov organiserad brottslighet, se: Dokument 6204/2/97 Enfopol 35 Rev 2, Brå rapport 2011:20, Bekämpning av organiserad brottslighet och Brå Idéskrift nr 18, Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet. bedriva grov organiserad brottslighet i Sverige. Insatserna ska ske på bred front och i samverkan med andra myndigheter så att bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten blir effektiv och uthållig.14 Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig uttryck i systemhotande brottslighet. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa grupperingar. Den multikriminalitet som grupperna utövar är ett omfattande problem som påverkar stora delar av samhället och därigenom Polisens arbete. Grov organiserad brottslighet berör all polisverksamhet. Områden att uppmärksamma är människohandel, narkotika och miljöbrottslighet, illegal införsel av skjutvapen samt korruption. Mål: Polisen ska bidra till att försämra förutsättning arna för att bedriva såväl organiserad brottslighet som grov organiserad och systemhotande brottslighet. 6.3.1Metod Ekonomisk vinning utgör den starkaste drivkraften bakom grov organiserad brottslighet. Det är därför av stor vikt att Polisen i samarbete med andra myndigheter utvecklar arbetet med att återta brottsvinster. Förverkande av brottsvinster ska vara en väl integrerad del av brottsbekämpning, från underrättelsearbete till åtal. Den nationella inriktningen för kriminalunderrättelsearbete, som utges av Rikskriminalpolisen, anger inriktningen för underrättelseverksamheten när det gäller grov organiserad brottslighet. Underrättelseverksamheten ska 14 Ur Rikspolischefens inriktning. Nationella mål för brottsbekämpningen 25 fortsätta att utvecklas för att säkerställa ett samordnat och effektivt underrättelseflöde inom och mellan lokal, regional och nationell och internationell nivå. Det är en förutsättning för framtagandet av strategiska lägesbilder och underlag för operativa insatser av hög kvalitet. Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten ska inriktas mot särskilt utpekade personer och organisationer vilka genom underrättelseuppgifter har visat sig vara nyckelpersoner, huvudorganisationer eller andra viktiga personer för verksamheten inom denna typ av brottslighet. samt för operativt samarbete. Det rör sig framför allt om Europol- och Schengenkanalerna inom EU, Interpol med 190 medlemsländer och de nordiska polis- och tullsambandsmännen i ett trettiotal länder runt om i världen. Polismyndigheterna ska höja kompetensen inom området människohandel och prostitution. RPS har utarbetat en interaktiv webbutbildning för detta. Effektivare brottsbekämpning vad avser människohandel och prostitution förutsätter en väl fungerande samverkan med åklagare, socialtjänst och Migrationsverket. Polisen ska försvåra nyrekrytering av ungdomar till kriminella nätverk och försvåra för särskilt utpekade personer att verka i dessa nätverk. Den illegala införseln av skjutvapen till Sverige utgör ett allvarligt samhällsproblem. Det är främst kriminella nätverk som står för efterfrågan. I samarbete med Tullverket ska Polisen arbeta för att minska införseln av skjutvapen till Sverige, bland annat genom ett fördjupat underrättelsesamarbete mellan myndigheterna och genom att effektivisera kontrollverksamheten genom fler gemensamma operativa insatser. När myndigheter och näringsliv påverkas av korruption kan effekterna vara mycket allvarliga. Även mindre omfattande korruptionsbrott kan, när de läggs samman, ha en systemhotande påverkan. Därför måste Polisens arbete, på alla nivåer, vara tydligt inriktat mot att förebygga och upptäcka korruptionsbrott. Polismyndigheterna ska i detta arbete ha ett nära samarbete med Rikskriminalpolisens nationella resurs för bekämpning av korruptionsbrott. Polismyndigheterna ska även använda sig av det internationella samarbetets alla möjligheter för utbyte av information och underrättelser Insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. Vi ska utreda ungdomsbrott snabbare och vi ska utveckla vår förmåga att identifiera ungdomar som riskerar att hamna i en kriminell bana och göra insatser för dem. 6.4 Ungdomars brottslighet Mål: Polisen ska bidra i arbetet med att identifiera ungdomar som riskerar att välja en kriminell livsstil. Ungdomsutredningar ska bedrivas skyndsamt och effektivt. 6.4.1Metod Polismyndigheterna ska prioritera ärenden där ungdomar är misstänkta gärningspersoner. De lagstadgade tidsfristerna som finns ska hållas. Polismyndigheterna ska löpande se över sin ungdomsverksamhet och utveckla och förbättra rutiner så att tidsfristerna kan hållas. Polismyndigheterna ska också höja kompetensen hos ungdomsutredare och i samband med detta ta hänsyn till RPS nationella utbildning för området. Kriminella beteenden ska avbrytas och nyrekrytering till kriminella nätverk förhindras. Polismyndigheterna ska vidta de åtgärder som krävs Nationella mål för brottsbekämpningen 26 för att uppfylla statsmaktens krav på tidiga och tydliga reaktioner på ungdomars brottslighet. De ungdomar som vill lämna en kriminell livsstil eller väljer att hoppa av ett kriminellt nätverk ska få hjälp att återetablera sig i samhället. För Polisen förutsätter detta ett bra lokalt personsäkerhetsarbete och samverkan med andra myndigheter och aktörer som kan bidra, till exempel med sysselsättning, boende och inkomst. Polisen ska verka för att arbetet sker i sociala insatsgrupper om det finns förutsättningar för detta. Samtliga polismyndigheter ska arbeta aktivt för att samverkan, främst med socialtjänsten, förbättras på alla orter i landet. Brott som begås av och mot ungdomar kräver särskilt fokus. För att effektivisera och förbättra utredningsarbetet ska Polisen aktivt samverka med andra berörda aktörer i samhället, främst åklagarna och socialtjänsten. Det är viktigt att polismyndigheterna, i samtliga beslut som rör barn och unga, beaktar de särskilda förutsättningar som gäller vid dessa situationer. 6.5Trafiksäkerhet Antalet dödade och skadade i trafiken ska minska. Vår del i arbetet är att bidra till att regelefterlevnaden ökar på trafikområdet vilket också leder till ökad trygghet i samhället. Alla poliser i yttre tjänst deltar i trafiksäkerhetsarbetet. Mål: Polisen ska bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. 6.5.1Metod Trafikkontroller ska genomföras på rätt plats, vid rätt tid och med rätt resurs. Polisen ska i samverkan med Trafikverket, Transportstyrelsen och övriga aktörer inom trafiksäkerhetsområdet ta fram tillförlitliga analyser. Analyserna ska sedan ligga till grund för de insatser som kan förväntas ge störst effekt för trafiksäkerheten. I enlighet med Polisens trafiksäkerhetsstrategi och arbete mot kriminella på vägnätet15 ska alla poliser i yttre tjänst aktivt delta i trafiksäkerhetsarbetet. Prioriterade områden är hastighets- och nykterhetskontroller, insatser mot aggressiv körning samt kontroller av skyddsanordning. Rapportering ska i huvudsak ske genom utfärdande av ordningsbot. Forskning visar att en sänkning av medelhastigheten bidrar till en minskning av antalet döda och skadade i trafiken. För att detta ska vara möjligt måste särskilt fokus läggas på hastighetsrapportering ifrån 6 km/tim över tillåten hastighetsgräns. Alkoholutandningsprov ska i normalfallet utföras vid varje polisinitierat möte med förare av motordrivet fordon.16 Rattfyllerimisstänkta, oavsett om det gäller alkohol- eller drogpåverkan, ska erbjudas samtal med beroendevården inom arbetet i Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT). Forskning styrker också antalet personer som kör påverkade står i relation till det antal alkoholutandningsprov som Polisen utför. Mot denna bakgrund är det angeläget att polismyndigheterna analyserar orsakerna till de senaste årens generella minskning av antalet alkoholutandningsprov och vidtar de åtgärder som krävs för att vända denna utveckling. Detta allmänpreventiva arbete ska kompletteras med situationell brottsprevention där kontrollerna genomförs på platser och tider där Polisen utifrån erfarenhet, kunskap och underrättelser kan förvänta sig att onyktra eller drogpåverkade förare finns. 15 POA-325-4941/10 16 Ur Rikspolischefens inriktning Nationella mål för brottsbekämpningen 27 Cyklister är den största gruppen svårt skadade i trafiken, vilket ska beaktas särskilt i trafiksäkerhetsarbetet. Polisen ska bidra till måluppfyllelsen genom att förhindra att farliga situationer och regelbrott uppstår i trafiken. I samband med kontroll av förare och fordon kan annan brottslighet uppmärksammas och därför måste den enskilde polisanställde ha god kunskap om de personer som kan vara aktuella. Den polisanställde ska också ha god kunskap om möjligheterna till slagning mot internationella databaser. Det är också av vikt att information om brottsaktiva personer som framkommer vid kontroller vidarerapporteras som underrättelser. Det finns även ett starkt samband mellan brottslig verksamhet och inblandning i trafikolyckor. En förutsättning för att denna underrättelsebaserade verksamhet ska fungera är att polismyndigheternas kriminalunderrättelseverksamhet aktivt engageras i trafiksäkerhetsarbetet genom beslut i de operativa ledningsgrupperna. En viktig del av trafiksäkerhetsarbetet är kontrollen av yrkestrafiken vilket innebär att personal med specialistkompetens måste finnas i nödvändig omfattning för att uppnå de kontrollnivåer som EU fastställt. Verksamheten styrs i stora delar av direktiv beslutade av Europeiska unionens ministerråd och innebär ökade och mer effektiva kontroller av yrkestrafiken. RPS har tillsammans med Transportstyrelsen tagit fram en gemensam kontrollstrategi för den tunga yrkestrafiken. Strategin omfattar även ett riskvärderingssystem, regler för myndighetssamverkan och fördelning av de kvantitativa kraven på kontroller enligt EU- direktiven. 6.6Narkotikabrott Narkotika orsakar mänskligt lidande och är en drivkraft för annan brottslighet. Vi ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika med ökad inriktning på överlåtelsebrott. Vårt samarbete med andra aktörer ska utvecklas både nationellt och internationellt.17 Narkotikamissbruk leder många gånger även till annan brottslighet och en kriminell livsstil. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder för att motverka ungdomars missbruk. Narkotika utgör också en viktig inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten, vilket ska beaktas i arbetet mot narkotikabrott. Mål: Polisen ska bidra till att tillgången på och användningen av narkotika minskar. 6.6.1Metod Polisen ska medverka aktivt till att individer som påträffas med narkotika lotsas vidare till vård och behandling för att skapa möjligheter för individen att bli drogfri. Dessa insatser vidtas i samverkan med andra samhällsaktörer. Det är viktigt att Polisen identifierar ungdomar tidigt i deras missbruk och att det finns samverkan med andra organisationer i samhället så att den unge kan få vård. Polisens brottsbekämpande åtgärder ska i första hand inriktas mot försäljning till och bland ungdomar för att på så sätt minska narkotikamissbruket och motverka att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil. 6.7 It-relaterad brottslighet Utvecklingen och användandet av informationsteknik påverkar i hög grad vårt moderna samhälle och därmed även vår utsatthet för it-relaterad brottslighet. Särskilt allvarliga är de situationer när denna brottslighet orsakar den enskilde individen stort lidande och utsatthet, 17 Ur Rikspolischefens inriktning Nationella mål för brottsbekämpningen 28 påverkar vår samhällskritiska infrastruktur och genererar stora ekonomiska vinster för dem som begår dessa brott. utsatte och för en effektiv brottsbekämpning. Detta är en viktig del i Polisens trygghetsskapande arbete. Mål: Polisen ska öka sin förmåga att bekämpa Mål: Andelen brottsoffer som är nöjda med Polisen it-relaterad brottslighet. ska öka. 6.7.1Metod 6.8.1Metod För att stärka bekämpningen av den it-relaterade brottsligheten krävs att Polisen ökar sin generella kompetens att både förebygga och utreda denna brottslighet. En förutsättning för detta är att it-brottsperspektivet beaktas i alla delar av den brottsbekämpande verksamheten. Genom ökad teknisk kompetens samt ett till it-miljön anpassat underrättelsearbete skapas förutsättningar för ökad uppklaring och lagföring av it-relaterade brott. Som ett led att öka kvalitet och effektivitet i bekämpande av denna brottslighet ska åtgärder vidtas som leder till en väl fungerade ärendesamordning. Detta är av särskilt stor vikt för att brottsuppklaringen ska kunna öka i samband med utredning av ungdomsrelaterade brott och bedrägerier där it ofta används som brottsverktyg. Polisen behöver även fortsätta utveckla förmågan att bekämpa de mest avancerade it-relaterade brotten och de it-angrepp som riktas mot samhällskritisk infrastruktur. För att det viktiga kunskaps- och underrättelse utbytet ska kunna utvecklas på önskvärt sätt, ska polismyndigheterna arbeta för att ytterligare öka sin förmåga till nationellt och internationellt samarbete. En viktig del i arbetet med att stärka brottsoffers förtroende för Polisen är arbetet för att öka andelen brottsoffer som är nöjda med kontakterna de haft med Polisen. Brottsofferarbetet ska ske i nära samverkan med andra relevanta aktörer i samhället och bör syfta till att ge information, stöd och skydd till brottsoffer. I arbetet ska särskilt sårbara brottsoffers behov beaktas. Förundersökningsledaren ska ha en viktig roll i att säkerställa att brottsoffer får information till exempel gällande ekonomisk ersättning och målsägandebiträde liksom information i det egna ärendet. Brottsoffersamordnare på lokal strategisk nivå ska finnas att tillgå vid varje polismyndighet. Dessa bör ha genomgått RPS utbildning i kvalificerad brottsofferkompetens. Polisen ska använda sig av den kunskap som finns om upprepad utsatthet, till exempel vid våldsbrott i nära relationer. Det ska även finnas väl utvecklade rutiner för kontaktförbud och användning av elektronisk övervakning i samband med detta, i enlighet med nationella riktlinjer. De skyddsåtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade riskanalyser för våld i enlighet med de nationella riktlinjer som finns. Polismyndigheterna ska med stöd av RPS följa upp resultaten från de nationella brottsofferundersökningar som genomförs. De åtgärder som vidtas utifrån dessa ska öka andelen brottsoffer som är nöjda med Polisens arbete. 6.8Brottsofferarbete Ett väl fungerande brottsofferarbete är av stor vikt för att underlätta situationen för den brotts- Nationella mål för brottsbekämpningen 29 6.9Service Polisens service är central i kontakterna med allmänheten. Uppfattningen om hur väl Polisen fungerar påverkas i hög grad av hur tillgängligheten och bemötandet upplevs. Detta gäller bland annat vid förfrågningar om handläggningstider och kompletteringar av exempelvis en ansökan om demonstrationstillstånd, eller då behov uppkommer att göra en polisanmälan. Mål: Andelen personer som är nöjda med Polisens service ska öka. 6.9.1Metod Polisen ska utveckla sin förmåga att ge service och vara tillgänglig i flera olika kanaler, till exempel i reception, via telefon samt information och e-tjänster på www.polisen.se. Utvecklingen i respektive kanal ska ske anpassat till allmänhetens behov och efterfrågan. Bemötandet ska skapa förtroende. Det är viktigt att Polisen erbjuder likvärdig service i hela landet. Tillgänglighet i form av svarstider, bemötande och utförande inom Polisens kontaktcenter (PKC) är av stor betydelse för hur allmänheten uppfattar Polisen. PKC är en betydande kanal för initial information till efterföljande processer i enlighet med PUM och PNU. God tillgänglighet för allmänheten och bra informationskvalitet i dokumentationen av såväl tips som brottsanmälan skapar goda förutsättningar för ökad kvalitet i efterföljande led. 6.10Effektiv, enhetlig och rättssäker handläggning av polismyndig hetsärenden En viktig kontakt med allmänheten har Polisen i samband med handläggningen av polisrättsären- den. Besluten i sådana ärenden innefattar oftast myndighetsutövning mot enskilda och syftar till att upprätthålla ordning och säkerhet i samhället. Besluten kan få ingripande konsekvenser för den enskilde och negativa beslut kan överklagas till domstol. Mål: Polisen ska öka sin förmåga att handlägga polis myndighetsärenden på ett effektivt, enhetligt och rättssäkert sätt. 6.10.1Metod Polisens handläggningsrutiner ska bli mer rationella och enhetliga genom att man utvecklar och tillämpar nationella rutiner och ett digitalt arbetssätt. Nya systemstöd har redan införts för allmän ärendehantering och handläggning av vapenärenden, vilket medför förändringar i arbetssätt och rutiner. Förändringsarbetet kommer kräva delaktighet och engagemang av samtliga polismyndigheter. Ordningsvakters uppgift är att medverka i Polisens uppgift att upprätthålla allmän ordning. Målet ska nås genom att man ser till att tillräckligt många ordningsvakter rekryteras och att varaktiga kontaktytor skapas mellan polismyndigheten och ordningsvakterna. Polisen ska genom utbildning öka vapenhandläggarnas kunskap och se till att delegationsordningen är avfattad i enlighet med 3 kap. 8 § polisförordningen (1998:1558). Polisen ska vidare särskilt se till att resurser och beslutade villkor för genomförande av offentliga tillställningar är anpassade till att det i första hand är anordnaren som ska sköta ordning och säkerhet vid tillställningen. Polisens it-baserade verksamhetsstöd 30 7Polisens it-baserade verksamhetsstöd Under 2014 kommer it-utvecklingen främst att fokusera på att anpassa Polisens befintliga itsystem till den nya Polismyndigheten 2015, vilket bedöms kräva dels stora utvecklings resurser inom RPS, dels utbildnings- och mottagarresurser ute i respektive polismyndighet. Under 2014 kommer även ett antal pågående prioriterade utvecklingsprojekt att genomföras, t. ex. införandet av den nya it-arbetsplatsen Polar, vilka är av stor vikt för den nya Polismyndig heten. En införandegrupp vid RPS kommer att koordinera, styra och planera införandet av nya anpassningar, verksamhetsförändringar m.m. under 2014, via mottagargrupper på respektive polismyndighet. Polismyndigheterna måste dock säkerställa erforderlig utbildningsplanering, förändringsledning och kommunikation samt säkerhet kopplade till utveckling och införande av verksamhetsstöd och arbetssätt. Moderniseringen av Polisens it enligt it-strategin behöver prioriteras ned under 2014 till förmån för anpassningarna till en sammanhållen polismyndighet 2015. En ny it-strategi inför 2015 arbetas fram under ledning av Genom förandekommittén, varvid polismyndigheterna är djupt involverade Rapportering till RPS 31 8 Rapportering till RPS 8.1Verksamhetsplan och kompe tensförsörjningsplan I myndigheternas verksamhetsplaner omsätts de nationella målen och strategierna till lokala mål och handlingsplaner genom att anpassas och kompletteras utifrån lokala förhållanden. Som stöd vid framtagandet av verksamhetsplaner finns en mall som polismyndigheterna med flera kan använda, se bilaga 5, Mallar för polismyndigheternas verksamhets- och kompetensförsörjningsplaner. Polismyndigheternas, Rikskriminalpolisens och Statens kriminaltekniska laboratoriums verksamhetsplaner och kompetensförsörjningsplaner ska, när de beslutats, göras tillgängliga på Intrapolis. 8.2Lokalförsörjningsplan En lokalförsörjningsplan ska årligen tas fram av respektive polismyndighet med flera och avse fem år. Lokalförsörjningsplanen ska omfatta större planerade ny-, till- eller ombyggnadsprojekt där beräknad årshyra överstiger 120 prisbasbelopp, cirka 5 miljoner kronor, eller hyresavtal med beräknad avtalstid längre än 6 år. Planen ska sändas till RPS funktionsbrevlåda: [email protected] i samband med att verksamhetsplanen beslutas. Särskilda instruktioner vad gäller rapporteringen av lokalförsörjningsplanen kommer att sändas till myndigheterna. För större planerade projekt gäller att samråd ska ske mellan polismyndigheten med flera och RPS enligt FAP 9101. Polismyndigheterna med flera ska årligen även redovisa eventuella vitesklausuler för avflyttning i befintliga avtal. Detta eftersom RPS har till uppgift att redovisa vitesbelopp i hyreskontrakt, som inte tecknats enligt förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning i delårsrapporten. 8.3Prognoser Prognoser över anslagsanvändning i förhållande till beslutad budgetram ska lämnas till RPS enligt de anvisningar som lämnas inför varje prognostillfälle. 8.4 Intern styrning och kontroll Polismyndigheterna med flera ska senast den 21 januari 2014 inkomma med plan för kontrollåtgärder samt bedömning av intern styrning och kontroll i samband med årsredovisningen 2013. Planen ska sändas till RPS, ekonomiavdelningens funktionsbrevlåda: [email protected] 8.5Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering Varje myndighet ska identifiera vilka skador eller förluster som finns i myndighetens verk samhet. Resultatet ska sammanställas i en riskanalys. Varje myndighet ska vidta lämpliga åtgärder för att begränsa risker och förebygga skador eller förluster. Frågor om riskanalysen ingår i den årliga EA-värderingen och utgör ett stöd i att planera verksamhetsskyddet. Riskanalysen ska sändas till RPS, verksamhetsskyddets funktionsbrevlåda ” HK Verksamhetsskydd RPS” senast den 21 januari 2014. Särskild mall finns på Intrapolis i anslutning till Polisens planeringsförutsättningar 2014. Bilaga 1 33 Bilaga 1. Uppföljning 2014 Resultatuppföljningens betydelse En effektiv verksamhet kännetecknas av att en god resultatkultur och resultatutveckling ska stå i fokus för samtliga chefer och medarbetare. Polismyndigheterna m.fl. ska säkerställa att samtliga medarbetare får kunskap och information om resultatutvecklingen inom Polisen och inom den egna myndigheten. Polismyndigheterna ska därmed löpande kunna följa upp och analysera verksamhetsresultatet. RPS regelbundna resultatuppföljning utökas vid behov med fördjupad uppföljning. Utvärderingsverksamheten och tillsynen i form av bland annat inspektioner och särskilda besök vid polismyndigheterna är centrala delar i resultatuppföljningen och därmed i styrningen. Tidredovisningen är en viktig del av verksamhetsredovisningen, både i den löpande uppföljningen och i Polisens årsredovisning. Av förordningen (2005:605) om årsredovisning och budgetunderlag framgår bland annat att resultatredovisningen ska beskriva utvecklingen av verksamhetens prestationer avseende volym och kostnader. För att kunna uppfylla regelverkets krav om fördelning av verksamhetens kostnader behövs en tidredovisning med god kvalitet18. Resultatuppföljning RPS kommer under 2014 fortsätta att månatligen följa upp samtliga brottsområden och brottskategorier, mängdbrott och antalet genomförda alkoholutandningsprov. Uppföljningen sker med hjälp av information och rapporter i VUP och genomförs nationellt samt per polismyndighet. Uppföljning av antal anställda och av löneutveckling under avtalsperioden kommer att ske månadsvis. 18 För mer information om polisens tidredovisning se ”Polisens tidredovisning enligt PRR för år 2011” dnr. EA-900-3326/10. Vid tertialredovisning och årsredovisning kommer RPS att göra en fördjupad uppföljning av: tillgänglig arbetstid, sjukfrånvaro, årsarbetskrafter, nyanställningar, avgångar, semesteruttag, kommer, efter behov, att brytas på olika bakgrundsvariabler såsom kön, ålder, personalkategori och kompetenskategori etc. Uppföljningen kommer att genomföras nationellt och per polismyndighet. Tertialrapporter I tertialrapporter till regeringen redovisar RPS varje myndighets resultat när det gäller förändring i verksamhetsresultat, ekonomi och kompetensförsörjning. En sammanställning görs också för hela Polisen. Regeringen har i regleringsbrevet för 2014 beslutat vilka återrapporteringskrav som gäller för Polisen i samband med tertialrapporterna för 2014. I regleringsbrevet finns bland annat krav på att RPS ska redovisa och bedöma resultatet av utredningsverksamheten. Av redovisningen ska bland annat framgå antal ärenden redovisade till åklagare andel ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden andel positiva lagföringsbeslut av beslutade brottsmisstankar där förundersökning letts av polismyndighet. Därutöver ska RPS redovisa antal inkomna ärenden antal anmälda brott antal och andel ärenden som lagts ned på grund av beslut av åklagare respektive polismyndighet om förundersökningsbegränsning antal ärenden redovisade till åklagare per 1 500 utredningstimmar medelgenomströmningstider avseende bearbetade ärenden uppgift om i vilken utsträckning de lagstad- Bilaga 1 34 gade tidsfristerna enligt lagen (1964:147) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och 2 a § förundersökningskungörelsen (1947:948) har hållits antal öppna ärenden Resultatutvecklingen ska noga analyseras. I analysen bör interna och externa faktorer som bedöms påverka Polisens brottsutredande arbete såväl positivt som negativt beaktas. Delredovisningar av resultatutvecklingen, nationellt, och per polismyndighet, lämnas senast den 10 juni 2014 för perioden januari till och med april och senast den 10 oktober 2014 för perioden januari till augusti. Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten ska också gemensamt analysera och bedöma resultatet och utvecklingen nationellt för verksamheten utredning och lagföring. Även de insatser som myndigheterna gemensamt har vidtagit, eller som pågår, i syfte att för bättra brottsutredningsverksamheten ska redovisas. Redovisningen ska bestå av gemensam rapport som ska lämnas till regeringen den 31 mars 2015. Årsredovisning I regleringsbrevet för 2014 betonar regeringen vikten av att Polisens brottsförebyggande arbete är planlagt, proaktivt och problemorienterat och att det utförs på eget initiativ och i samverkan med andra samhällsaktörer. I årsredovisningen för 2014 ska RPS bedöma ett urval av de planlagda brottsförebyggande insatserna, för polismyndigheterna sammantaget samt var för sig. Bedömningen ska utgå från Polisens underrättelsemodell. En redogörelse för de resurser som använts för det planlagda brottsförebyggande arbetet ska också lämnas. Av redovisningen ska bland annat framgå det utvecklingsarbete som bedrivits för att ta fram kunskapsbaserade och effektiva brottsförebyggande arbetsmetoder vilka åtgärder som har vidtagits avseende resultatet av den nationella trygghetsundersökningen (NTU) samt resultatet av dessa vilken typ av brottsförebyggande verksamhet som bedrivits inom ramen för samverkans överenskommelserna, resultatet av dessa samt hur många överenskommelser som har ingåtts. För den brottsutredande verksamheten ska RPS redovisa och bedöma resultatet på nationell nivå. Vad avser kompetens och ledarskap ska RPS i årsredovisningen för 2014 redovisa hur arbetet fortskrider med att utveckla kompetensförsörjningen i syfte att säkerställa en effektiv och fungerande verksamhet som bland annat beaktar jämställdhetsintegrering, främjar mångfald och ökar samsynen inom organisationen kring värdegrund och likabehandling. Av redovisningen ska särskilt framgå hur polisen arbetar med kompetensförsörjning för att säkra verksamheten som bedrivs i yttre tjänst. Därutöver ska RPS enligt regleringsbrevet 2014 redovisa följande avseende PKC: hur verksamheten vid PKC fortsätter att utvecklas med avseende på kvaliteten i de brottsutredande åtgärderna, svarstiderna, bemötandet och kostnaderna. I årsredovisningen för 2014 kommer, utöver de uppdrag som ålagts RPS, även följande områden att följas upp/bedömas: Bilaga 1 35 bekämpning av mängdbrott internationella verktyg brottsutbytesfrågor internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete För en närmare beskrivning av uppföljningen av respektive område hänvisas till Polisens regleringsbrev för 2014. Myndigheternas arbete med den strategiska kompetensförsörjningen kommer att följas upp under planeringsperioden. Likaså kommer RPS att följa upp chefs- och ledarutvecklingen vid myndigheterna. RPS gör en årlig uppföljning av hur polis myndigheterna m.fl. genomför den interna styrningen och kontrollen. Polismyndigheternas underlag utgör grund för den bedömning rikspolischefen gör av polisens interna styrning och kontroll i årsredovisningen. RPS kommer att följa upp myndigheternas arbete med polisrättsärenden med inriktning på större enhetlighet. RPS kommer även att följa upp myndigheternas åtgärder i frågor som rör rättssäkerhet och enhetlig rättstillämpning till exempel där brister uppmärksammats i inspektioner, domstolsavgöranden, JO- eller JK-avgöranden. Särskild uppföljning genomförs avseende personuppgiftsbehandling utifrån genomförd extern tillsyn. RPS följer upp samtliga myndigheters tid redovisning avseende genomförda aktiviteter föranledda av Genomförandekommitténs uppdrag. Detta som ett led i att förbereda redovisningen kring regeringsuppdraget till RPS att förbereda ombildningen av Polisen till en sammanhållen myndighet. Bilaga 2 36 Bilaga 2. Medelsfördelning Av nedanstående tabell framgår fördelningen av Polisens medel för 2014. Medelsfördelningen ska ge förutsättningar för samtliga myndigheter inom polisen att bedriva verksamheten under planeringsperioden. Utgångspunkt för respektive polismyndighets medelsfördelning för 2014 är tilldelningen för 2013. En ny bas har räknats fram genom att tilldelningen för 2013 kompletteras med en helårsberäkning av kostnaden för nettoökningen av assistenter som blev följden av aspiranttilldelningen för 2013 en nettominskning som blir konsekvensen för de myndigheter som får en lägre aspiranttilldelning 2014 än prognosticerade avgångar. Den preliminära fördelningen för 2014 består av en generell uppräkning av basen med 1,46 procent samt fördelning för aspiranter och, i förekommande fall, nettoförändring av assistenter. Myndigheterna kommer att tilldelas ett schablonbelopp på 165 000 kr per aspirant och termin för det faktiska antalet aspiranter som kommer till myndigheten. Därutöver har en omfördelning gjorts med anledning av att ansvaret för verksamheten för bombskyddet den 1 juli 2013 överförs till RKP. Verksamheten ska utökas i RKP:s regi. Den preliminära fördelningen har därefter justerats enligt beslut A-047.394/2013, protokoll EA 1/14. Fördelningen inkluderar preliminär tilldelning av aspiranter. Justering för den faktiska placeringen kommer att göras. Bilaga 2 37 Medelsfördelning 2014, belopp anges i tkr Stockholm Tilldelning 2013 Preliminär fördelning 2014 inkl. aspiranter* Omfördelning av aspiranter m.m. Kompletterande fördelning Fördelning 2014 4 860 847 4 997 288 4 997 288 Uppsala 495 044 508 756 508 756 Södermanland 463 725 478 756 478 756 Östergötland 668 313 675 936 -459 Jönköping 485 393 495 256 827 496 083 Kronoberg 260 459 263 909 -921 262 989 Kalmar 359 771 364 186 -1 433 Gotland 98 625 100 118 Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland 675 477 362 753 100 118 234 294 236 962 236 962 2 334 837 2 425 670 2 425 670 489 337 495 298 -1 839 2 872 326 2 894 719 4 652 384 234 389 382 Örebro 470 782 481 595 Västmanland 445 901 460 578 493 458 30 000 2 929 371 389 382 481 595 6 000 466 578 Dalarna 399 011 403 544 403 544 Gävleborg 392 329 402 384 402 384 Västernorrland 379 341 383 801 383 801 Jämtland 209 431 212 502 212 502 Västerbotten 381 694 396 752 396 752 Norrbotten TOTAL RPS 444 332 449 848 17 130 026 17 517 240 2 069 955 2 130 240 RKP 808 016 889 838 SKL 247 225 260 842 Centrala medel för aspiranter 109 179 Polisens gemensamma medel 141 840 141 840 20 506 240 20 940 000 TOTAL Kredit som fördelats TOTAL Kredit som disponeras av RPS 449 848 827 36 000 17 554 067 2 130 240 30 000 21 700 941 536 260 841 0 -30 000 23 960 135 800 -111 035 -12 484 20 395 205 20 940 000 21 010 000 236 000 266 000 266 000 * Tilldelning till aspiranter är beräknat på den preliminära placeringen. Den faktiska fördelning görs då aspiranterna är på plats. Överföringsbelopp De medel som tilldelats för de nationella aktionsgrupperna mot grov organiserad brottslighet och som inte förbrukas av grupperna under året kommer att dras in. Indragningarna av eventuellt överskott i verksamheten avseende grov organiserad brottslighet (GOB-verksamheten) kommer att göras innan anslagssparande beräknas. Myndigheterna får behålla ett anslagssparande motsvarande 0,5 procent av tilldelade medel. Under 2014 ska ekonomin för myndigheterna balansera. Ett eventuellt ingående ackumulerat underskott vid ingången av 2014 får inte öka under året. Bilaga 3 38 Bilaga 3. Fördelning av polisaspiranter 2014 Myndighet 1:a halvåret* 2:a halvåret** 145 153 Uppsala 12 13 Södermanland Stockholm 16 16 Östergötland 8 5 Jönköping 8 9 Kronoberg 2 0 Kalmar 4 0 Gotland 0 2 Blekinge 3 2 102 114 Skåne Halland Västra Götaland Värmland 4 0 25 30 4 3 Örebro 10 9 Västmanland 14 14 4 4 10 8 Västernorrland 6 5 Jämtland 2 2 11 12 Dalarna Gävleborg Västerbotten Norrbotten Summa polismyndigheterna * Beslut 2013-04-20, dnr. A009.319/2013. ** Beslut 2013-10-02, dnr. A209.413/2013. 4 3 395 404 Bilaga 4 39 Bilaga 4. Trafiksäkerhet Bilagan innehåller fördelningen av de kvantitativa nivåerna för yrkestrafikkontroller polismyndigheterna ska genomföra. Kontrollerna av kör- och vilotider på väg ska genomföras med lämpliga metoder och med en geografisk spridning så att så stort vägnät som möjligt täcks. För måluppfyllelse krävs det i dessa kontrollsammanhang personal med specialistkompe- tens. Under 2014 ska Polisen kontrollera 579 000 transportarbetsdagar. Kontrollerna ska göras på väg enligt förordning (SFS 2004:865) om köroch vilotider samt färdskrivare m.m. För en ökad regelefterlevnad bör kontrollerna även omfatta kontrollområden, såsom transporttillstånd, viktkontroll, lastsäkring, teknisk fordonskontroll m.m. Kontroll av kör- och vilotider på väg Antal tillsyner transporter av farligt gods på väg Antal arbetsdagar 2014 Antal tillsyner 2014 Stockholm 75 270 Stockholm 910 Uppsala 23 160 Uppsala 280 Södermanland 23 160 Södermanland 280 Östergötland 28 950 Östergötland 350 Jönköping 23 160 Jönköping 280 Kronoberg 17 370 Kronoberg 210 Kalmar 17 370 Kalmar 210 Gotland Se Sthlm Gotland Se Sthlm Blekinge 17 370 Blekinge 210 Skåne 75 270 Skåne 910 Halland 23 160 Halland Västra Götaland 92 640 Västra Götaland Värmland 17 370 Värmland 210 Örebro 23 160 Örebro 280 Västmanland 23 160 Västmanland 280 Dalarna 17 370 Dalarna 210 Gävleborg 17 370 Gävleborg 210 Västernorrland 23 160 Västernorrland 280 Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa 5 790 Jämtland 17 370 Västerbotten 17 370 Norrbotten 579 000 Summa 280 1 120 70 210 210 7 000 Bilaga 5 40 Bilaga 5. Mallar för polismyn digheternas verksamhets- och kompetensförsörjningsplaner Mallarna utgör ett stöd för polismyndigheterna i framtagandet av verksamhetsplaner och kompetensförsörjningsplaner. Verksamhetsmallen är utformad efter strukturen i planeringsförutsättningarna i syfte att underlätta spårbarheten mellan de nationella målen och polismyndigheternas anpassning av de nationella målen till lokala mål. Mallarna finns att tillgå på Intrapolis, i anslutning till Polisens planeringsförutsättningar för perioden 2014. Bilaga 6 41 Utgivare Rikspolisstyrelsen Produktion Polisens verksamhetsstöd, Informationsenheten Beställning Rikspolisstyrelsen Kundcentrum, telefon 114 14 Diarienr. A-047.394/2013 Upplaga 300 ex Tryck RPS Tryckeri, Stockholm, 2014 Grafisk form Citat Foto Rikspolisstyrelsen www.polisen.se
© Copyright 2024