28 Märkätila M 1. Kivikontti voidaan toteuttaa maanvaraisesti tai vahvistetun puu palkiston päälle. ärkätilalla tarkoitetaan huonetta, jonka lattia joutuu tilan käyttötarkoituksen vuoksi vedelle alttiiksi ja jonka seinäpinnoille voi roiskua vettä. Kylpyhuone, sauna ja pesuhuone ovat märkätiloja, WC, keittiö ja kodin hoitohuone eivät ole. Perinteinen märkätila oli erillinen sauna rakennus. Pientalojen sisään ei rakennettu märkätiloja, ennen kuin sodan jälkeen yleistyi tapa tehdä peseytymis- ja aputilat betonirakenteiseen kellariin. Märkätilarakentamista säätelee Rakenta mismääräyskokoelman osa C2, jossa annetaan määräyksiä mm. vedeneristeistä. Museoviraston korjauskortissa KK25 annetaan märkätilan rakentamisesta luotettavat ohjeet seuraavassa esitetyin tarkennuksin. Molemmat ohjeet löytyvät netistä. Pelkkä kaavamainen ohjeiden seuraaminen ei riitä, koska tilanteet ja rakennukset ovat yksilöllisiä. Märkätilan rakentaminen vaatii aina rakennusluvan. Suunnittelussa kannattaa käyttää vanhan talon rakennustavan ymmär tävää ammattilaista. Ilman lupaa ei pidä ryhtyä rakentamaan, eikä kosteusvahingon sattuessa vakuutuskaan korvaa luvatonta rakentamista. ●Märkätilarakenteiden periaatteita Suihku pitäisi aina sijoittaa altaalliseen suihkukaappiin. Ilmaan tulee kosteutta myös pyykinkuivauksesta. Kosteuden poistamiseksi riittävä ilmanvaihto on välttämätön. Korvausilma märkätilaan otetaan muista huonetiloista, ja ilma voidaan poistaa vanhan, muuratun hormin kautta – kylpyhuoneessa voi jopa olla tulisija. Tarvittaessa käytetään poistopuhallinta, vaikka rakennuksen ilmanvaihto olisi muuten paino voimainen. Märkätilaan pitäisi aina asentaa lattialämmitys. Lämmitys lisää käyttömukavuutta ja nopeuttaa pintojen kuivumista. Huolettomin tapa on toteuttaa märkätila höyrytiiviinä kivirakenteisena ”konttina” – myös puutalossa. Rakennuslevyihin perustuvia, vesieristettyjä seinä-, katto- ja lattiarakenteita ei voi suositella. Levy rakenteiden ongelmana ovat saumat, joiden liikkuminen rikkoo vesieristeen. Jos pinnat on laatoitettu, vaurio etenee katseilta piilossa. Olennaista on, että kontti on itsessään 3–4. Koska märkätila on vanhassa talossa uusi – ja ajoittain uusittava – ratkaisu, voi se ilmeeltään olla luontevasti moderni. jäykkä. Seinät ja katto tuetaan kiinteästi lattiana toimivan teräsbetonilaatan varaan, ei ympäröiviin rakenteisiin. Kevyemmässä ratkaisussa betonilattia reunuksineen muodostaa vesitiiviin altaan, ja seinät ja katto tehdään hengittävinä. Määräysten mukaan seinissä pitää olla vedeneristys, mutta vanhan rakennuksen korjaus- ja muutostyössä määräyksiä voidaan soveltaa jonkin verran. 1 ●Ilmarako Uusissa ja vanhoissa ohjeissa luotetaan yleensä ilmarakoon märkätilakontin ja hirsiseinän välissä. Rakoon on tarkoitus syntyä vetoa, joka kuljettaa kosteuden pois uuden ja vanhan rakenteen välistä. Kun uusi kiviseinä on kauttaaltaan vesieristetty, ei rakoon pitäisi päästä kosteutta. Hyöty on näin ollen kyseenalainen. Raosta saattaa sen sijaan olla haittaa: syntyvä veto viilentää hirsiseinää, mikä lisää kondensoitumisriskiä. Ilmarakoa ei pitäisi toteuttaa, vaan vanhan ja uuden rakenteen välinen rako tulisi täyttää lämpöä johtavalla aineella kuten hiekalla tai savella. Näin sisätilan ”hukkalämpö” pitää hirren kuivana. Mahdollinen, joskin epätodennäköinen, kosteus pääsee siirtymään hengittävässä rakenteessa ulospäin. Kirjoittaja Pekka Saatsi on arkkitehti, joka on omassa toimistossaan yhdessä Emilia Saatsin kanssa erikoistunut vanhojen rakennusten ja ympäristöjen restaurointiin. Hän opettaa Tampereen teknillisessä yliopistossa arkkitehtuurin historiaa ja perinteisiä rakennustapoja. Työn alla on väitöskirja perinteisen hirsitalon korjaamisesta. 2 Kuvat Pekka Saatsi ●Märkätilan säädökset ja luvanvaraisuus 2. Puu, jonka hengittävyyttä ei ole pilattu tiiviillä pinnoitteilla, sitoo itseensä kosteutta ja luovuttaa sen turvallisesti. Huolellisella detaljoinnilla varmistetaan, että seiniä pitkin hetkellisesti valuva vesi ei pääse altaan taakse. 29 Våtutrymmen M 1. Stenkabinen kan förverkligas som jordfast eller på förstärkta träbjälkar. ed våtutrymmen menas rum, vars golv på grund av användningsändamålet är avsedda att utsättas för fukt och väggytorna bör tåla vattenstänk. Badrum, bastu och tvättrum är våtutrymmen men det är inte WC, kök och hjälpkök. Det traditionella våtutrymmet var förr i en skild bas tubyggnad. I småhus byggde man inte våtutrymmen förrän efter krigstiden, då det blev allmänt med skilda tvättrum och hjälpkök i källarutrymmet av betong. 2. Trä, vars andningsförmåga inte har förstörts med för tätt ytskikt, binder ocgh avger fukten på ett tryggt sätt. Med noggrann detaljering försäkras, att fukt som tillfälligt rinner längs väggen inte slipper bakom bassängen. 3–4. Eftersom våtutrymmet i ett gammalt hus är nytt – och med tiden måste förnyas – kan lösningen utseendemässigt vara modern. ●Regler och tillstånd för våtutrymmen Föreskrifter om att bygga våtutrymmen finns i Byggbestämmelsesamlingens del C2, där man ger råd om bl.a. fuktisolering. I museiverkets renoveringskartotek KK25 ges trovärdiga råd om byggandet av våtutrymmen med följande precisering. Bägge råden hittas på nätet. Att bara schematiskt följa råden räcker inte, då situationerna och byggnaderna är olika. Att bygga våtutrymmen kräver alltid byggnadslov. Vid planeringen lönar det sig att använda sådan professionell hjälp som förstår sig på byggsätt från förr. Utan lov skall man inte börja bygga och vid eventuell fuktskada ersätter då inte heller försäkringen. 3 4 Bilder Pekka Saatsi ●Principer för att bygga våtutrymmen Duschen borde alltid placeras i ett duschskåp med kar. Fukt i luften kommer även från tvätt på tork. För att avlägsna fukten är det viktigt med den utgående luftcirkulationen. Tilläggsluften tas från de övriga rummen och luften kan ledas bort via en murad kanal – man kan till och med ha eldstad i badrummet. Vid behov kan man ha fläkt, trots att byggnadens luftväxling baserar sig på självdrag. I våtutrymmen borde alltid installeras golvvärme. Det höjer användarkomforten och påskyndar även upptorkningen av utrymmet. Minst bekymmer är att bygga våtutrymmet som en ångtät ”kabin” av sten – även i ett trähus. Fuktisolerade, så kallade fukttäta byggnadsskivor för vägg-, tak- och golvkonstruktioner, kan inte rekommenderas. Problemet med skivkonstruktionerna är fogarna, som rör på sig vilket söndrar fuktisoleringen. Om ytorna är kaklade kan fuktskadans framfart ske utom synhåll. Det är viktigt att kabinen i sig själv är kompakt. Väggar och tak monteras tätt intill en stålbetongplatta som fungerar som golv, inte till omgivande konstruktioner. En lättare konstruktion är ett kantförsett betonggolv som då blir en vattentät bassäng, där väggar och tak görs av material som andas. Enligt direktiven bör väggar vara fuktisolerade, men i renoverings- och ändringsarbeten av gamla hus kan direktiven kringgås i någon mån. ●Luftspringa I ny och gammal rådgivning har man vanligtvis luftspringa mellan våtutrymmeskabinen och stockväggen. Avsikten är att det uppstår luftdrag i springan, vilket leder bort fukten mellan den nya och gamla konstruktionen. När en ny stenvägg är helt igenom fuktisolerad, borde det inte komma fukt i springan. Nyttan är således ifrågasatt. Springan kan å andra sidan vara till skada: draget som uppstår kyler ner stockväggen, vilket ökar risken för kondens. Man bör inte bygga med luftspringa, utan springan mellan den gamla och nya konstruktionen tätas med värmeisolerande material av sand eller lera. På detta sätt håller ’spillvärmen’ stockarna torra inomhus. Möjligt, fast osannolikt, är att fukt kommer ut genom konstruktionen. Skribenten Pekka Saatsi är arkitekt, som har via den egna byrån tillsammans med Emilia Saatsi specialiserat sig på restaurering av gamla hus och omgivningar. Han undervisar om arkitekturens historia och traditionella byggnadssätt i Tammerfors tekniska högskola. Under arbete har han en avhandling om att reparera traditionella timmerhus.