Opinioner 2013 - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Opinioner 2013 Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar 2 MSB:s kontaktpersoner: Thomas Gell, 010-240 56 68 Ingela Stenbäck, 010-240 56 69 Publikationsnummer MSB635 - januari 2014 ISBN 978-91-7383-406-3 3 Förord Säkerhetspolitik, samhällsskydd och beredskap är områden som relativt få av oss medborgare tänker på till vardags. Ändå representerar de grundläggande frågor som varje samhälle måste kunna hantera. Att skydda den egna befolkningen mot yttre hot, sjukdomar och katastrofer är en av huvuduppgifterna för alla samhällen i världen. Samtidigt formas samhället av medborgarnas behov. Av den anledningen är det viktigt att regelbundet undersöka vad den egna befolkningen tycker i frågor som berör samhällsskydd, beredskap samt försvars- och säkerhetspolitik. Undersökningar inom de två sist nämnda områdena har genomförts i det psykologiska försvarets regi under mer än ett halvt sekel. Den första undersökningen gjordes i början av 1950-talet på uppdrag av kommittén för utredning av det psykologiska försvaret i Sverige. Då ställdes för första gången bland annat en fråga rörande inställningen till väpnat motstånd vid ett militärt angrepp. Uppgiften att följa svensk opinionsutveckling i frågor som har betydelse för totalförsvar och säkerhetspolitik övertogs 2009 av MSB. I samband med detta tillfördes ett antal ytterligare frågeställningar i syfte att fånga uppfattningar i enlighet med det vidgade synsätt på hot, skydd och beredskap som etablerades under 2000-talets inledning. Därför är inställningar till samhällets roll vid terroristattentat, naturkatastrofer eller andra allvarliga störningar några frågeställningar som numera finns med. Undersökningen som redovisas i denna rapport genomfördes under perioden 24 september till 15 oktober 2013 och vi har valt att inte förändra frågeställningarna nämnvärt jämfört med de senaste årens undersökningar. Detta eftersom en stor del av värdet i en undersökning som Opinioner ligger i att över tid kunna följa medborgarnas uppfattningar i ett antal, för vår trygghet och säkerhet, centrala frågeställningar. MSB, Avdelningen för utvärdering och lärande 4 Innehållsförteckning 1. Inledning ............................................................................... 9 1.1 Aktuella skeenden som kan tänkas inverka på opinionen .......... 9 1.2 Kort om undersökningen 2013............................................. 10 1.3 Jämförelse med Finland och Norge ....................................... 11 2. Resultat ............................................................................... 12 2.1 Inställning i frågor rörande det svenska samhället .................. 12 2.1.1 Inställning till Sverige som land att leva i .......................................... 12 2.1.2 Inställning till Sverige om fem år ....................................................... 13 2.1.3 Intresse för samhällsfrågor ................................................................ 14 2.2 Inställning i frågor rörande samhällsskydd och beredskap ....... 21 2.2.1 Troligt att olika händelser ska inträffa i Sverige de närmaste fem åren21 2.2.2 Beredskap för att möta olika hot och kriser ....................................... 23 2.2.3 Hjälp från andra länder ...................................................................... 31 2.2.4 Samhällsförhållanden som skulle kunna påverkas av förändrat klimat ........................................................................................................... 34 2.2.5 Myndigheters ansvar för att hjälpa svenskar som drabbats av olyckor eller kriser .................................................................................................... 35 2.2.6 Frivilligorganisationer ........................................................................ 36 2.2.7 Aktivt hjälpa till vid en allvarlig störning .......................................... 36 2.3 Inställning i skilda internationella förhållanden ....................... 37 2.3.1 Oro över den politiska situationen i världen ..................................... 37 2.3.2 Risker för militära konflikter i Europa .............................................. 38 2.3.3 Förändring av den militära hotsituationen........................................ 39 2.3.4 Olika organisationers och länders inverkan på fred och säkerhet .... 40 2.3.5 Oro för olika förhållanden .................................................................. 42 2.4 Inställning i skilda säkerhetspolitiska frågor........................... 54 2.4.1 Inställning till Sveriges förda försvars- och utrikespolitik ................ 54 2.4.2 Inställning till FN:s ingripanden i oroshärdar................................... 56 2.4.3 Inställning till Sveriges deltagande i militära insatser utomlands .... 58 2.4.4 Inställning till om Sverige bör öka eller minska sitt deltagande i fredsfrämjande insatser ............................................................................... 59 2.4.5 Inställning till Sveriges deltagande i några specifika fredsfrämjande insatser ......................................................................................................... 60 2.4.6 Olika förhållandens påverkan på fred och säkerhet i Sverige ........... 62 2.4.7 Sveriges medverkan i ett fördjupat militärt försvarssamarbete inom EU 72 2.4.8 Sveriges deltagande i EU:s snabbinsatsstyrkor ................................. 73 2.4.9 Inställning till Sveriges försvarsindustri ............................................ 73 2.5 Inställning i frågor rörande det militära försvaret ................... 75 2.5.1 Inställning till om Sverige bör ha ett militärt försvar ........................ 75 5 2.5.2 Inställning till vilken typ av militärt försvar Sverige bör ha .............. 76 2.5.3 Olika förhållandens betydelse för ett trovärdigt försvar ................... 77 2.5.4 Inställning till statsutgifterna för Sveriges militära försvar .............. 83 2.5.5 Sveriges eventuella medlemskap i Nato............................................. 85 2.5.6 Svenskarnas försvarsvilja ................................................................... 86 Bilaga 1: Frågeformulär ........................................................... 88 Bilaga 2: Sammanfattning av den Finländska opinionsstudien 2013 ...................................................................................... 102 6 Sammanfattning Det råder fortsatt en överväldigande positiv syn på att dagens Sverige är ett bra land att leva i. Andelen som svarat mycket eller ganska bra utgör 95 procent. Dock kan en signifikant nedgång med 10 procentenheter av de som svarat mycket bra noteras sedan 2012. En majoritet, knappt 70 procent, har även en positiv framtidstro och tror att situationen om fem år är bättre eller ungefär som idag. Hälsa, sjukvård och omsorg, skola och utbildning samt arbetsmarknadsfrågor är de tre samhällsfrågor som tillmäts störst intresse av tio uppräknade områden. Mindre än halva befolkningen anger att de har mycket eller ganska stort intresse för frågor rörande EU-samarbetet respektive Sveriges försvar. Den händelsetyp som flest (drygt 40 procent) tror kan inträffa inom de närmsta fem åren är en omfattande olycka inom kollektivtransporter, medan över 90 procent av befolkningen inte anser det troligt att brist på dricksvatten, livsmedel eller läkemedel eller något militärt angrepp kommer att inträffa under denna period. Andelen som ser det som mycket eller ganska troligt att det inom fem år ska inträffa långvariga elavbrott har minskat från 26 procent 2012 till 16 procent 2013. När det gäller tilltron till samhällets beredskap att möta hot och kriser anser en majoritet att den är tillräcklig för att hantera en omfattande kollektivtransportolycka, dricksvattenbrist samt livsmedelsbrist. För övriga hot anser en majoritet att beredskapen är otillräcklig. När det gäller beredskapen mot ett militärt angrepp anser endast drygt 10 procent denna vara tillräcklig, medan tre fjärdelar anser den otillräcklig. Det finns fortsatt en tilltro till att omvärlden ska komma till hjälp om svåra händelser skulle drabba Sverige. Även om tilltron till sådan hjälp minskat över de senast mätningarna, tror cirka 65 procent att Sverige helt eller ganska säkert skulle få hjälp från andra länder i händelse av till exempel ett militärt angrepp. Av de åtta områden som ingick i frågan om hur klimatförändringar kan komma att påverka samhällsförhållandena i Sverige är det flyktingströmmar som flest (55 procent) anser mycket eller ganska påtagligt skulle kunna påverkas. Därefter följer energiförsörjningen (53 procent) och befolkningens resvanor (50 procent). Tillgången på dricksvatten anses inte i samma utsträckning hotad av ett förändrat klimat. 64 procent tror att tillgången påverkas ganska lite eller inte alls av förändringar i klimatet. Drygt 50 procent tror inte heller att klimatförändringarna kommer att få någon markant inverkan på byggandet av bostäder och vägar. 7 Risken för militära konflikter bedöms av drygt 70 procent som små och som stora av cirka en fjärdedel. Drygt 40 procent tror dock att den militära hotsituationen i vår närhet har blivit otryggare om 10 år. Detta är ingen signifikant förändring jämfört med resultaten 2011 och 2012, men en stor förändring vid en jämförelse 10 år bakåt, då motsvarande andel låg runt 15 procent. Oron för utvecklingen i Mellanöstern, för relationen mellan den muslimska och kristna världen samt för stora flyktingströmmar slog igenom starkt i 2012 års mätning. Denna oro har inte fortsatt öka 2013, även om frågan om relationen mellan den muslimska och kristna världen fortfarande är det av 19 uppräknande förhållanden som inger störst oro. Andelen som är mycket eller ganska oroade för relationen mellan den kristna och muslimska världen är nu 68 procent, motsvarande andel 2012 var 73 procent. Andelen som är mycket eller ganska oroade för stora flyktingströmmar är på samma nivå som 2012. Händelserna i Fukushima har inte haft någon mätbar inverkan på oron för olycka i kärnkraftverk. Någon effekt av debatten om övervakning som följt på avslöjandet av hemliga dokument från NSA kan heller inte spåras - intresset för IT-frågor rörande integritet och personlig frihet har snarare minskat något sedan 2012. När det gäller oron för spridning av kärnvapen respektive kemiska och biologiska stridsmedel, har det skett en radikal nedgång sedan 2006. Den andel som är mycket eller ganska oroade över spridning av sådana vapen har mer än halverats. En viss uppgång i oron för spridningen av kemiska och biologiska vapen kan dock noteras 2013, vilken sannolikt kan knytas till att frågan om kemiska vapen aktualiserats i inbördeskriget i Syrien. Kvinnor är generellt sett mer oroade för de olika hoten än vad män är. På frågan om vad man anser om den förda utrikespolitiken anser knappt 50 procent att den har varit mycket eller ganska bra medan ungefär en tredjedel anser motsatsen, vilket ligger i linje med 2012 års undersökning. När det gäller uppfattningen om den förda försvarspolitiken uppger ca 25 procent av de svarande att de tycker den är mycket eller ganska bra. Samtidigt anser drygt 50 procent att den är mycket eller ganska dålig. Detta innebär att det skett en signifikant förändring av resultaten från 2012. En förhållandevis stor andel, ungefär 20 procent, uttrycker ingen åsikt om vare sig utrikes- eller försvarspolitiken. Inställningen till det svenska deltagandet i de EU- respektive Nato-ledda insatserna i Navfor (utanför Somalia), KFOR (Kosovo) samt ISAF (Afghanistan) är övervägande positiv, även om andelen utan åsikt är fortsatt hög (cirka 30 procent). I 2013 års undersökning ställdes en ny fråga som löd ”Tror du att Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser på olika platser i världen har bidragit till ökad fred och säkerhet?”. Drygt 60 procent av de som svarat anser att Sveriges deltagande absolut eller kanske har bidragit till ökad fred och säkerhet. Denna inställning speglas även av att i den rangordning av förhållanden som påverkar fred och säkerhet i Sverige bedöms Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser vara det viktigaste förhållandet, där 53 procent av de tillfrågade tror att det har en positiv påverkan. Sedan frågan introducerades 2009 har andelen som är i huvudsak positiv till att Sverige även 8 fortsatt är en av de mer betydande nationerna inom den europeiska försvarsindustrin legat på drygt 60 procent. Inställningen till om vi bör ha ett militärt försvar är förhållandevis stabil över tid. 2013 ansåg 85 procent av de tillfrågade att vi absolut eller nog bör ha ett militärt försvar. Andelen som är helt emot ett militärt försvar eller inte har någon åsikt i frågan är under 10 procent. En majoritet av de tillfrågade föredrar ett värnpliktsbaserat försvar (cirka 45 procent) framför ett yrkesförsvar (cirka 35 procent). I en rangordning av olika förhållandens betydelse för trovärdigheten i Sveriges militära försvar anses moderna vapensystem, förmågan att försvara hela landet respektive medborgarnas försvarsvilja vara de förhållanden som har störst betydelse. Undersökningen visar att knappt 40 procent av befolkningen vill att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas. Detta innebär att det skett en ökning med 10 procentenheter av denna andel jämfört med 2012. Ungefär 30 procent anser att försvarsutgifterna bör hållas oförändrade vilket innebär att denna andel minskat med 10 procentenheter jämfört med föregående år. Drygt 10 procent vill att de ska minskas. Andelen personer som inte har någon åsikt har de senaste åren legat omkring 20 procent. Andelen som anser att Sverige bör söka medlemskap i Nato synes sedan 2007 ha etablerat sig på en nivå runt 30 - 35 procent. Det är dock fortfarande en knapp majoritet (40 procent 2013) som är emot ett medlemskap. Gruppen utan åsikt ligger sedan 2007 på runt en fjärdedel av de tillfrågade. Vad beträffar svenskarnas försvarsvilja så har det inte skett några signifikanta förändringar de senaste 10 åren; tre fjärdelar av befolkningen anser att vi absolut eller kanske bör göra väpnat motstånd om Sverige anfalls, även om utgången för oss skulle vara oviss. Gruppen som svarat nej, tveksamt eller nej, absolut inte utgör cirka 20 procent. För frågorna rörande militärt försvar kan generellt sägas att män och personer i högre åldersgrupper är mer försvarsvänliga än kvinnor och personer i lägre åldrar. 9 1. Inledning I denna rapport redovisas resultaten av undersökningen Opinioner 2013. Undersökningen, som genomförs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), syftar till att ge en bild av den svenska allmänhetens uppfattningar i frågor avseende samhällsskydd, beredskap samt försvars- och säkerhetspolitik. Frågeställningarna är med något enstaka undantag desamma som i undersökningen 20111 och 20122. Samtliga frågor finns i bilaga 1. Den föreliggande rapporten disponeras så att i ett inledande avsnitt uppmärksammas några skeenden och frågor i samhället under åren 2011 till 2013 som har rapporterats rikligt i svenska nyhetsmedier och som kan antas inverka på rådande opinionslägen i vissa frågor. Därefter beskrivs undersökningens uppläggning och genomförande. Undersökningens resultat redovisas, fråga för fråga, i form av diagram med kommentarer. Jämförelser görs när så är möjligt med tidigare undersökningar. Frågornas formulering skiljer sig i varierande grad över åren även om målsättningen varit att ha så likalydande frågor som möjligt. 1.1 Aktuella skeenden som kan tänkas inverka på opinionen Det är i första hand genom samhälles nyhetsmedier – främst press, radio och teve, men också nätbaserade informationskanaler – som befolkningen får reda på vad som sker hemmavid, i det egna landet och i en nära eller avlägsen omvärld. Massmedierna rapporterar, förklarar och granskar skeenden. Att studera medieinnehållets effekter på medborgarnas åsikter och attityder, och i förlängningen på opinionslägen i ett samhälle, är en komplicerad uppgift. Men att nyhetsmedierna med sitt innehåll påverkar medborgarnas attityder och förhållningssätt i skilda frågor torde vara oomtvistat. Förhållanden och skeenden som rapporterats i svenska nyhetsmedier under de senaste åren kan på olika sätt, direkt eller indirekt, positivt eller negativt, antas ha påverkat inställningen och färga svaren på flera av de frågor som ingår i undersökningen. Det kan därför vara värt att här kort erinra om några händelser/skeenden under perioden 2011 – 2013 med anknytning till de frågeområden studien omfattar. 1 2 Bomben och morden i Oslo och Utøya Tsunamin och kärnkraftshaveriet i Japan Ett flertal svåra väderfenomen i olika delar av världen, bland annat orkanen Sandy i USA Debatt om narkolepsi efter influensavaccinering Opinioner 2011, MSB 391-12 Opinioner 2012, MSB 554 10 Eurokrisen ”Arabiska våren” Inbördeskrig med användning av kemiska vapen i Syrien Fortgående debatt om kapacitetsbrist, underhåll och förseningar på järnvägsnätet Husbykravallerna Edward Snowdens avslöjanden om övervakning Debatt om ”enveckasförsvaret” Ökad rysk militär övningsverksamhet Tillbakablicken gör inget anspråk på att vara heltäckande. Många i befolkningen är uppenbarligen osäkra i sina uppfattningar i samhällsfrågor som berörs i undersökningar som denna. Detta medför att åsikter och attityder som framkommer bör tolkas med viss försiktighet. 1.2 Kort om undersökningen 2013 Undersökningen genomfördes i form av en webbenkät under perioden 24 september till 15 oktober 2013. Enkäten skickades till personer i åldern 18 till 74 år. Frågeställningarna var med något enstaka undantag desamma som i undersökningen 2012. När det gäller bortfallredovisning i webbundersökningar går det inte att göra sådana i samma utsträckning som i till exempel telefonintervjuundersökningar. Vid telefonintervjuer markerar intervjuaren ett bortfall då en person inte vill svara på frågorna. Detta går inte att göra i webbundersökningar. Enkäten besvarades av 1 011 personer. Resultaten från denna typ av undersökning är inte exakta. För att en förändring – en ökning eller minskning – av ett värde med säkerhet ska kunna betecknas som signifikant i förhållande till förgående år bör värdet ha förändrats minst fem till sex procentenheter. I undersökningarna åren 2003-2009 är det svar i postenkäter som utgör grunddata. Mellan 1992 och 2002 ligger telefonintervjuer till grund för undersökningarna, medan de fram till och med år 1991 baseras på besöksintervjuer. När det gäller jämförelser mellan undersökningar som genomförts med olika insamlingssätt visar metodiklitteraturen att insamlingssättet kan påverka inte bara svarsfrekvensen – såväl det externa bortfallet (vill inte medverka) som det interna bortfallet (medverkar men svarar inte på en viss fråga) – utan också de tillfrågades benägenhet att avge vissa svar. 11 1.3 Jämförelse med Finland och Norge I en av Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) utförd intervjuundersökning har medborgarnas åsikter efterfrågats om den finska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Med fanns också frågor om huruvida det nationella samfundet borde ingripa i Syrien, om Finlands agerande i Afghanistan, om faktorer som påverkar säkerheten i Finland och finländarnas känsla av trygghet och hur säkerheten kommer att utvecklas under de kommande fem åren samt faktorer som orsakar oro. Intervjuerna gjordes under september och oktober 2013. En sammanfattning av dessa resultat redovisas i bilaga 2. Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) i Norge har tidigare genomfört motsvarande undersökning. Under de senaste åren har dock inte denna undersökning genomförts varför ingen sammanfattning av norska resultat kan göras i denna rapport. 12 2. Resultat I detta avsnitt redovisas och kommenteras undersökningens resultat. 2.1 Inställning i frågor rörande det svenska samhället 2.1.1 Inställning till Sverige som land att leva i Frågeställning: Tycker du att Sverige för dig är ett bra eller ett dåligt land att leva i? Tycker du, på det hela taget, att det är…? Mycket bra Ganska bra 2013 Ganska dåligt Mycket dåligt 3 10 45 50 2012 37 60 2011 2009 3 11 46 48 3 10 2 10 43 55 Ingen åsikt 2008 46 2007 47 48 3 11 2006 47 48 212 3 12 48 2005 40 53 4 12 2004 39 55 4 11 2003 212 52 43 2002 57 2001 56 42 42 10 101 2000 52 45 2 10 1999 51 46 201 1998 53 1997 52 201 44 3 01 44 1996 42 54 3 01 1995 41 55 3 10 1992 55 1985 57 1980 60 0% 20% 20 39 2 11 3 01 46 50 1974 43 40% 60% Diagram 1: Inställning till Sverige som land att leva i 39 10 80% 100% 13 Det råder en fortsatt positiv syn på att dagens Sverige är ett bra land att leva i. I stort sett alla i undersökningarna genom åren (senaste undersökningen 95 procent) tycker att Sverige är ett bra land att leva i. Skillnaderna i uppfattning utgörs av att andelarna mycket bra och ganska bra varierar. Slås dessa uppfattningar samman raderas skillnaderna (se diagram 1). Noterbart är dock att andelen som svarat mycket bra har minskat från 60 procent 2012 till 50 procent 2013. Kvinnor har i de senaste årens undersökningar varit mer positiva än män men denna skillnad har nu suddats ut. 2.1.2 Inställning till Sverige om fem år Frågeställning: Om du tänker dig Sverige fem år framåt, tror du det blir bättre eller sämre att leva i det här landet? 2013 3 2012 2 13 2011 1 14 2009 2 2007 3 2006 4 Något bättre Ungefär som idag Något sämre Mycket sämre Ingen åsikt 8 2004 1 7 2003 1 3 2001 2 19 39 31 2000 2 18 42 28 1999 3 21 1998 2 24 1995 2 1990 3 1987 2 0% 20% 4 10 5 28 60% 2 9 34 40% 5 4 37 33 24 4 4 30 29 5 5 26 35 4 5 42 20 3 4 26 43 31 3 8 2002 21 3 12 38 38 2 6 40 37 4 5 36 47 19 5 2 25 43 3 6 25 51 12 4 2 29 50 19 1 40 22 52 14 1 27 54 16 2005 7 28 49 10 5 1 25 49 17 4 2008 Mycket bättre 80% 8 100% Diagram 2: Inställning till om Sverige inom fem år blir ett bättre eller sämre land att leva i 14 Det finns inga direkt påvisbara skillnader vid jämförelse mellan 2012 och 2013 vad gäller framtidstron för Sverige som land att leva i. De flesta tror att de närmsta fem åren blir ungefär som idag. Det framgår tydligt av diagram 2 att svaren på denna fråga varierat över tid, och sannolikt påverkas den i huvudsak av rådande konjunkturläge. Det måste noteras att frågeformuleringarna olika år avser olika tidsintervall vilket förstås kan påverka svaren, varför enbart undersökningarna 2005-2013 bör jämföras. 2.1.3 Intresse för samhällsfrågor Frågeställning: Hur stort är ditt intresse för följande frågor i Sverige idag? Mycket stort Ganska stort Ganska litet Hälsa, sjukvård och omsorg Mycket litet 6 4 18 44 29 33 14 46 34 Skola och utbildning Ingen åsikt Arbetsmarknadsfrågor 20 49 21 5 5 Polis och rättsväsende 21 45 25 5 3 Klimatfrågor IT‐frågor rörande integritet och personlig frihet Samhällsskydd och beredskap Sveriges utrikespolitik 13 Sveriges försvar 12 EU‐samarbetet 7 0% 37 33 41 28 42 32 20% 9 4 11 5 15 4 15 5 39 38 11 40% 60% 4 10 4 36 33 17 10 25 35 25 80% 100% Diagram 3: Intresse för ett antal samhällsfrågor. Resultat 2013. Vad gäller intresset för olika samhällsfrågor anges tio aktuella områden. I tidigare undersökningar konstateras att intresset riktas främst mot frågor som ligger nära den enskilde och dennes vardag varför områden som hälsa, sjukvård och omsorg, skola och arbetsmarknad kommer att stå i fokus. Även klimatfrågor och frågor rörande polis och rättsväsende röner stort intresse. 2013 års undersökning bekräftar den tidigare bilden. Intresset för EU-samarbetet är inte speciellt utbrett bland allmänheten och inte heller intresset för Sveriges försvar. 15 Utvecklingen över tid för de olika samhällsområdena visas i diagram 3.1 - 3.10. De olika samhällsfrågorna som redovisas i diagrammen har varit med i tidigare undersökningar olika år. Vilka år respektive fråga varit med i undersökningen framgår i respektive diagram. Intresse för frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg Mycket stort 2013 Ganska stort Ganska litet 34 Mycket litet 46 2012 37 45 2011 36 46 2009 36 14 2006 20% 3 2 10 42 60% 3 2 8 43 40% 21 11 38 43 0% 20 15 40 51 2005 40 16 47 42 3 3 15 44 2008 2007 Ingen åsikt 21 11 12 80% 100% Diagram 3.1: Intresse för frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg Intresset för frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg har varierat något genom åren. Andelen som uttryckt mycket stort intresse har legat på samma nivå i de senaste undersökningarna. Jämfört med 2008 har dock en minskning skett. Kvinnor är mer intresserade än män av dessa frågor och äldre personer mer intresserade än yngre. Intresse för frågor rörande skola och utbildning Mycket stort 2013 Ganska stort 29 32 2011 30 18 44 44 35 44 2007 35 43 39 0% 40% 5 0 22 30 5 2 15 17 60% 4 2 4 3 16 45 20% 4 20 15 39 30 6 22 2008 2006 Ingen åsikt 44 27 2005 Mycket litet 44 2012 2009 Ganska litet 80% Diagram 3.2: Intresse för frågor rörande skola och utbildning 5 1 4 4 100% 16 Inställningen till frågor rörande skola och utbildning har varit relativt konstant under åren. Sedan 2005 har andelen personer som har ett mycket eller ganska stort intresse för dessa frågor legat på ungefär 75 procent. Andelen som angett att de har ett mycket stort intresse har dock varierat något mellan åren. Det finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper. Det bör observeras att 2013 års undersökning genomfördes i september och oktober, det vill säga innan skolfrågan kom i förnyat debattfokus efter att resultaten från ”Pisa-mätningen” offentliggjorts. Intresse för arbetsmarknadsfrågor Mycket stort 2013 Ganska stort 20 2012 Ganska litet 49 46 22 2009 26 2008 26 2007 26 2006 5 0 6 21 47 19 43 20 60% 80% 2 31 5 16 47 40% 5 0 22 49 20% 5 26 44 24 0% 5 23 48 33 2005 Ingen åsikt 21 25 2011 Mycket litet 3 7 5 1 4 100% Diagram 3.3: Intresse för arbetsmarknadsfrågor Intresset för arbetsmarknadsfrågor har varit relativt konstant genom åren. Andelen personer som hade ett mycket stort intresse för dessa frågor var 2006 högre jämfört med övriga år. 2006 var ett valår där arbetsmarknadsfrågor stod i fokus och detta har sannolikt fått genomslag på resultaten. 2010 var också ett valår men då genomfördes inte undersökningen och därför kan vi inte redovisa några resultat från det året. Det finns inga påvisbara skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper när det gäller intresset för arbetsmarknadsfrågor. 17 Intresse för frågor rörande polis och rättsväsende Mycket stort 2013 Ganska stort 21 2012 Ganska litet 45 2011 23 2009 23 2008 5 47 2006 48 36 0% 5 2 20 4 2 19 4 3 43 16 44 20% 40 26 42 27 30 25 44 26 3 24 48 32 2005 Ingen åsikt 25 25 2007 Mycket litet 40% 4 1 22 60% 4 3 80% 100% Diagram 3.4: Intresse för frågor rörande polis och rättsväsende Andelen personer som har ett mycket stort intresse för frågor som rör polis och rättsväsende har varierat sedan 2005. Intresset var högst 2006 (36 procent) medan det i de fyra senaste undersökningarna legat på ungefär samma nivå, drygt 20 procent. Det finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor och män, däremot är personer över 50 år mer intresserade av dessa frågor jämfört med personer i övriga åldersgrupper. Intresse för klimatfrågor Mycket stort 2013 Ganska stort 25 2012 Ganska litet 35 27 2011 2009 0% 40% 4 6 0 28 42 20% 10 23 42 28 Ingen åsikt 25 44 24 Mycket litet 22 60% 80% 5 0 6 2 100% Diagram 3.5: Intresse för klimatfrågor Intresset för klimatfrågor har minskat mellan de två senaste undersökningarna. 2012 tyckte drygt 70 procent att intresset för dessa frågor var mycket eller ganska stort medan motsvarande andel 2013 är 60 procent. Personer i åldersgrupperna 18-29 år har ett större intresse för denna fråga jämfört med andra åldersgrupper. Det finns däremot inga skillnader mellan män och kvinnors åsikt i denna fråga. 18 Intresse för IT-frågor rörande integritet och personlig frihet Mycket stort 2013 17 2012 18 2011 Ganska stort 33 36 Ingen åsikt 10 4 36 35 17 0% Mycket litet 41 15 2009 Ganska litet 6 0 43 32 7 0 39 20% 40% 10 60% 80% 2 100% Diagram 3.6: Intresse för IT-frågor rörande integritet och personlig frihet 50 procent av befolkningen anger att de har ett mycket eller ganska stort intresse för IT-frågor rörande integritet och personlig frihet. Detta är en minskning jämfört med tidigare undersökningar. Män uppger i något högre grad att de har ett mycket stort intresse för dessa frågor jämfört med kvinnor. Även personer i åldersgruppen 18-29 år har ett större intresse för dessa frågor jämfört med övriga åldersgrupper. Ingen omedelbar märkbar effekt kan alltså utläsas av den debatt om övervakning som följde i spåren av Edward Snowdens avslöjande i juni 2013 av hemliga dokument från NSA. Intresse för frågor rörande samhällsskydd och beredskap Mycket stort 2013 Ganska stort 11 2012 14 2011 13 2009 14 0% Ganska litet 38 Mycket litet 39 9 44 4 36 44 5 0 38 38 20% Ingen åsikt 38 40% 60% 5 0 7 80% 3 100% Diagram 3.7: Intresse för frågor rörande samhällsskydd och beredskap Intresset för samhällsskydd och beredskap har minskat mellan 2012 och 2013. Knappt 50 procent av Sveriges befolkning har angett att de har mycket eller ganska stort intresse för dessa frågor 2013. Motsvarande andel 2012 var knappt 60 procent. Män är något mer intresserade än kvinnor, däremot finns det inga påvisbara skillnader mellan olika åldersgrupper. 19 Intresse för frågor rörande Sveriges utrikespolitik Mycket stort 2013 Ganska stort 13 Ganska litet Mycket litet 33 Ingen åsikt 37 11 5 2012 15 39 38 8 0 2011 16 38 38 8 0 2009 12 35 39 12 2 2008 14 37 35 12 2 2007 14 37 35 11 3 2006 13 2005 37 11 37 34 2004 14 33 2003 13 35 0% 12 35 33 16 4 15 5 14 5 33 20% 40% 60% 1 80% 100% Diagram 3.8: Intresse för frågor rörande Sveriges utrikespolitik Andelen personer som har ett mycket stort intresse för Sveriges utrikespolitik har inte förändrats över tid. Knappt 15 procent har i 2013 års undersökning angett att de har ett mycket stort intresse för denna fråga. Män har ett större intresse för utrikespolitiken än kvinnor däremot finns inga skillnader mellan olika åldersgrupper. Intresse för frågor rörande Sveriges försvar Mycket stort 2013 Ganska stort 12 2012 12 2011 11 2009 28 Mycket litet Ingen åsikt 41 15 34 4 44 30 15 2008 Ganska litet 47 30 21 39 29 10 0 11 0 14 38 2 10 2 2007 14 2006 13 2005 14 33 35 14 4 2004 15 31 37 12 5 2003 11 0% 33 38 27 39 26 20% 11 20 38 40% 4 60% Diagram 3.9: Intresse för frågor rörande Sveriges försvar 20 80% 1 5 100% 20 Andelen personer som har ett mycket stort intresse för frågor gällande Sveriges försvar har legat på 10-15 procent samtliga år utom 2008 då ca 20 procent uttryckte ett mycket stort intresse. Män har ett större intresse för Sveriges försvar än kvinnor. Det finns inga skillnader mellan olika åldersgrupper. Den intensifiering av försvarsdebatten som skett under 2013 tycks alltså inte ha påverkat allmänhetens intresse för förvarsfrågan. Intresse för frågor rörande EU-samarbetet Mycket stort 2013 7 11 2011 9 2009 9 2008 10 2007 11 6 2004 5 41 41 44 32 44 33 40 33 36 33 35 40% 60% 0 0 2 12 2 3 16 40 32 9 11 13 13 39 30 20% Ingen åsikt 15 32 12 0% 42 39 10 2003 Mycket litet 39 11 2005 Ganska litet 32 2012 2006 Ganska stort 4 17 5 15 80% 1 20 5 100% Diagram 3.10: Intresse för frågor rörande EU-samarbetet Andelen personer som angett att de har ett mycket eller ganska stort intresse för frågor som rör EU-samarbetet har i samtliga undersökningar som frågan varit med i legat runt 40 procent. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan de olika åldersgrupperna. 21 2.2 Inställning i frågor rörande samhällsskydd och beredskap 2.2.1 Troligt att olika händelser ska inträffa i Sverige de närmaste fem åren Frågeställning: Hur troligt tror du det är att nedan uppräknade händelser kommer att inträffa i Sverige under de närmaste fem åren? Mycket troligt Ganska troligt Inte alls troligt Ingen åsikt En omfattande olycka inom kollektivtransporter Oljekatastrof i Östersjön 6 Politiska hot från ett annat land 4 Radioaktiva utsläpp 3 Långvariga IT‐ och teleavbrott 47 30 3 14 42 36 7 Terroristattack Inte speciellt troligt 16 4 18 2 53 20 2 47 28 2 16 52 25 3 1 18 53 26 1 Naturkatastrof med stor materiell förödelse 2 16 Långvariga elavbrott 1 Omfattande epidemi 19 51 30 1 15 55 28 1 1 15 55 27 2 Drivmedelsbrist 1 13 Militärt angrepp 15 40 Brist på läkemedel 04 45 Dricksvattenbrist 02 38 58 1 Livsmedelsbrist 02 39 57 1 0% 20% 32 53 3 51 50 40% 60% 1 80% 1 100% Diagram 4: Troligt att olika händelser ska inträffa i Sverige under de närmaste fem åren. Resultat 2013. Över 40 procent av befolkningen ser det som mycket eller ganska troligt att det i Sverige inom en femårsperiod kommer att inträffa en omfattande olycka inom kollektivtransportområdet. Händelser som hälften eller fler bland allmänheten inte alls upplever som troliga är dricksvattenbrist, livsmedelsbrist, ett militärt angrepp och brist på läkemedel. 22 Den största förändringen mellan 2012 och 2013 års undersökning är att andelen som ser det som mycket eller ganska troligt att det inom fem år ska inträffa långvariga elavbrott har minskat från 26 procent 2012 till 16 procent 2013. Den enda signifikanta ökningen av andelen som anser det mycket eller ganska troligt att händelsen ska inträffa inom fem år har skett för händelsen terroristattack. Andelen har ökat från 20 procent 2012 till 26 procent 2013. För händelserna en omfattande olycka inom kollektivtransporter, oljekatastrof i Östersjön, radioaktiva utsläpp, långvariga elavbrott samt omfattande epidemi är det fler kvinnor än män som tror det är troligt att de olika händelserna kommer att inträffa inom en femårsperiod. Yngre tror i högre grad än äldre att det är troligt att det inträffar en omfattande olycka inom kollektivtransporter, att det kommer bli drivmedelsbrist, att det inträffar en naturkatastrof med stor materiell förödelse samt att det kommer politiska hot från något annat land. Äldre däremot ser det som mer troligt än yngre att det kommer inträffa en oljekatastrof i Östersjön, en terroristattack samt långvariga IT- och teleavbrott. 23 2.2.2 Beredskap för att möta olika hot och kriser Frågeställning: I vilken grad tror du att det finns beredskap i Sverige att hantera och möta följande hot och kriser om sådana skulle drabba vårt land? I tillräcklig grad I otillräcklig grad En omfattande olycka inom kollektivtransporter Ingen åsikt 65 Dricksvattenbrist 62 Livsmedelsbrist 9 31 8 36 56 Brist på läkemedel 26 48 8 41 11 46 9 Långvariga elavbrott 45 Naturkatastrof med stor materiell förödelse 42 48 9 Långvariga IT‐ och teleavbrott 42 47 11 Omfattande epidemi 42 48 11 Politiskt hot från ett annat land 29 57 Drivmedelsbrist 27 62 Oljekatastrof i Östersjön 27 14 11 13 60 Terroristattack 21 67 12 Radioaktiva utsläpp 21 66 12 Militärt angrepp 0% 12 76 12 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 5: Beredskap för att hantera olika hot och kriser. Resultat 2013. Över hälften av befolkningen bedömer beredskapen i Sverige som tillräcklig när det gäller att hantera en omfattande olycka inom kollektivtransporter, dricksvattenbrist samt livsmedelsbrist. Samtidigt är det över 50 procent som bedömer beredskapen som otillräcklig för politiska hot från ett annat land, drivmedelsbrist, oljekatastrof i Östersjön, terroristattack, radioaktiva utsläpp samt militära angrepp. I diagram 5.1 - 5.12 redovisas utvecklingen över tid för de år som respektive händelse ingått i undersökningen. 24 En omfattande olycka inom kollektivtransporter I tillräcklig grad 2013 I otillräcklig grad Ingen åsikt 65 2012 26 62 2011 28 10 69 2009 25 68 0% 9 20% 20 40% 60% 5 12 80% 100% Diagram 5.1: Beredskap att hantera en omfattande olycka inom kollektivtransporter Drygt 60 procent av befolkningen tror att beredskapen i Sverige för att hantera en omfattande olycka inom kollektivtransportområdet är tillräcklig. Detta är i samma nivå som 2012. Det finns ingen påvisbar skillnad mellan män och kvinnor och inte heller mellan olika åldersgrupper. Dricksvattenbrist I tillräcklig grad 2013 I otillräcklig grad Ingen åsikt 62 2012 31 66 2011 26 58 2009 32 61 0% 20% 8 10 24 40% 60% 8 15 80% 100% Diagram 5.2: Beredskap att hantera dricksvattenbrist Drygt 60 procent av befolkningen tror att beredskapen i Sverige är tillräcklig för att möta ett hot om dricksvattenbrist. Detta är i samma nivå som i undersökningen 2012. Det finns inga större skillnader mellan män och kvinnor och inte heller mellan olika åldersgrupper. 25 Livsmedelsbrist I tillräcklig grad 2013 56 2012 55 2011 59 2009 58 0% 20% I otillräcklig grad Ingen åsikt 36 8 36 9 33 8 28 40% 60% 14 80% 100% Diagram 5.3: Beredskap att hantera livsmedelsbrist Knappt 60 procent tror att Sveriges beredskap är tillräcklig för att hantera livsmedelsbrist. Detta är samma nivå som i tidigare undersökningar. Det finns inga påvisbara skillnader varken mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper. Brist på läkemedel I tillräcklig grad 2013 I otillräcklig grad 48 2012 41 46 2011 Ingen åsikt 51 2009 20% 11 38 48 0% 11 43 11 36 40% 60% 16 80% 100% Diagram 5.4: Beredskap att hantera brist på läkemedel Knappt 50 procent av befolkningen bedömer att Sverige har en tillräcklig beredskap att hantera ett hot om brist på läkemedel. Detta är ungefär samma nivå tidigare år. Det finns inga påvisbara skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper. 26 Långvariga elavbrott I tillräcklig grad 2013 I otillräcklig grad Ingen åsikt 45 2012 46 42 0% 50 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 5.5: Beredskap att hantera långvariga elavbrott Elavbrott var ett nytt alternativ 2012 varför inga jämförelser bakåt i tiden kan göras. Det har inte skett några förändringar mellan 2012 och 2013. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor däremot anger personer i åldersgruppen 18-29 år att de i högre grad tycker att beredskapen är tillräcklig jämfört med övriga åldersgrupper. Naturkatastrof med stor materiell förödelse I tillräcklig grad 2013 42 2012 41 2011 I otillräcklig grad Ingen åsikt 12 51 11 60 29 0% 11 43 37 2007 6 44 46 2008 11 48 50 2009 9 48 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 5.6: Beredskap att hantera en naturkatastrof med stor materiell förödelse Ungefär 40 procent bedömer Sveriges beredskap som tillräcklig för att hantera en naturkatastrof med stor materiell förödelse. Det skedde en ökning fram till 2011 av andelen som anser att beredskapen är tillräcklig men denna ökning bröts i 2012 års undersökning då denna andel minskade. Resultaten för 2013 ligger på samma nivå som 2012. Det är fler män än kvinnor som anser att beredskapen är tillräcklig däremot finns inga påvisbara skillnader mellan olika åldersgrupper. 27 Långvariga IT- och teleavbrott I tillräcklig grad I otillräcklig grad Ingen åsikt 2013 42 47 11 2012 41 48 11 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 5.7: Beredskap att hantera långvariga IT- och teleavbrott IT- och teleavbrott var ett nytt alternativ 2012 varför inga jämförelser bakåt i tiden kan göras. Det har dock inte skett några förändringar av andelen som tror att beredskapen att hantera långvariga IT- och teleavbrott är tillräcklig mellan 2012 och 2013. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor. Personer under 65 år anser i högre grad att beredskapen är tillräcklig jämfört med övriga åldersgrupper. Omfattande epidemi I tillräcklig grad 2013 42 2012 40 I otillräcklig grad Ingen åsikt 11 48 2011 20% 13 55 32 0% 14 49 37 2007 11 43 46 2008 7 43 50 2009 11 48 40% 60% 80% 100% Diagram 5.8: Beredskap att hantera en omfattande epidemi Andelen som tror att Sverige har en tillräcklig beredskap för att möta en omfattande epidemi ökade fram till 2011 för att därefter minska. I 2013 års undersökning tror drygt 40 procent att beredskapen är tillräcklig för att hantera en omfattande epidemi. Det finns ingen påvisbar skillnad mellan kvinnor och män och inte heller mellan olika åldersgrupper. 28 Politiska hot från ett annat land I tillräcklig grad I otillräcklig grad Ingen åsikt 2013 29 57 14 2012 30 56 14 2011 38 2009 37 0% 20% 51 11 44 40% 19 60% 80% 100% Diagram 5.9: Beredskap att hantera politiska hot från ett annat land Ungefär 30 procent tror att Sverige har tillräcklig beredskap för att hantera och möta ett politiskt hot från ett annat land. Detta är i samma nivå som 2012 men en minskning jämfört med tidigare undersökningar. Det är något fler män än kvinnor som tror att Sveriges beredskap är tillräcklig gällande politiska hot från andra länder. Det finns däremot inga påvisbara skillnader mellan olika åldersgrupper. Drivmedelsbrist I tillräcklig grad 2013 I otillräcklig grad 27 2012 62 11 64 24 2011 33 2009 34 0% Ingen åsikt 20% 12 57 9 48 40% 60% 18 80% 100% Diagram 5.10: Beredskap att hantera drivmedelsbrist Cirka en fjärdedel av befolkningen anser att Sverige har tillräcklig beredskap för att möta hot om drivmedelsbrist. Detta är samma nivå som 2012 men en minskning jämfört med 2011. Andelen som tror att beredskapen är otillräcklig har ökat med nästan 15 procentenheter jämfört med 2009. Personer under 65 år anser i högre grad än personer över 65 år att beredskapen för drivsmedelsbrist är tillräcklig. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor. 29 Oljekatastrof i Östersjön I tillräcklig grad 2013 I otillräcklig grad 2011 38 2009 37 16 47 15 55 15 58 27 0% 8 54 30 2007 12 59 30 2008 13 60 27 2012 Ingen åsikt 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 5.11: Beredskap att hantera en oljekatastrof i Östersjön Andelen individer som tror att Sverige har tillräcklig beredskap för att hantera en oljekatastrof i Östersjön ökade fram till 2011. Knappt 40 procent trodde då att beredskapen var tillräcklig. Motsvarande andel minskade därefter för att 2013 landa på knappt 30 procent. Män tror i högre grad än kvinnor att beredskapen är tillräcklig. Det samma gäller för personer i åldersgruppen 3049 år jämfört med den äldsta åldersgruppen. Terroristattack I tillräcklig grad I otillräcklig grad Ingen åsikt 2013 21 67 12 2012 22 67 11 2011 32 61 6 2009 23 65 12 2008 22 67 11 2007 15 0% 72 20% 40% 13 60% 80% 100% Diagram 5.12: Beredskap att hantera en terroristattack Drygt 20 procent anser att beredskapen för att hantera en terroristattack i Sverige är tillräcklig. Detta är i samma nivå som 2012 men en signifikant minskning jämfört med undersökningen 2011 då motsvarande andel var drygt 30 30 procent. Nästan 70 procent tror det motsatta, det vill säga att beredskapen är otillräcklig. Män tror i högre grad än kvinnor att beredskapen är tillräcklig. Även personer i åldersgruppen 30-49 år tror i högre grad än äldre att beredskapen för att hantera en terroristattack är tillräcklig. Radioaktiva utsläpp I tillräcklig grad 2013 I otillräcklig grad 21 2012 66 23 2011 12 64 23 0% 12 65 28 2009 Ingen åsikt 8 59 20% 40% 18 60% 80% 100% Diagram 5.13: Beredskap att hantera ett radioaktivt utsläpp Ungefär 20 procent av befolkningen tror att Sverige har tillräcklig beredskap för att hantera ett radioaktivt utsläpp. Män anser i högre grad än kvinnor att beredskapen för att hantera radioaktiva utsläpp är tillräcklig. Det finns däremot inga påvisbara skillnader mellan olika åldersgrupper. Militärt angrepp I tillräcklig grad 2013 I otillräcklig grad 11 2008 9 2007 11 0% 8 77 15 2009 12 71 17 2011 12 76 12 2012 Ingen åsikt 16 73 16 75 15 74 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 5.14: Beredskap att hantera ett militärt angrepp Drygt 10 procent av befolkningen tror att Sverige har tillräcklig beredskap för att hantera ett militärt angrepp medan knappt 80 procent tror att beredskapen är otillräcklig. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper. 31 2.2.3 Hjälp från andra länder Frågeställning: Tror du att Sverige skulle få snabb och effektiv hjälp från andra länder om följande händelser skulle drabba vårt land? Ja, helt säkert Ja, ganska säkert Nej, tveksamt Nej Ingen åsikt Naturkatastrof med stor materiell förödelse 25 48 21 23 Terroristattack 26 46 23 23 49 23 33 Omfattande epidemi 23 Militärt angrepp 24 0% 41 20% 40% 25 60% 80% 4 5 100% Diagram 6: Hjälp från andra länder om någon allvarlig händelse skulle drabba Sverige. Resultat 2013. Drygt 70 procent av befolkningen är optimistiska och tror att Sverige helt eller ganska säkert får en snabb och effektiv hjälp från andra länder om Sverige drabbas av en naturkatastrof med stora materiella skador, en terroristattack eller en omfattande epidemi. Ungefär en femtedel är tveksamma eller tror inte att hjälp kan påräknas. Jämförs opinionslägena i undersökningarna 2007 och 2011 har uppfattningen helt eller ganska säkert ökat för samtliga händelsetyper. Mellan 2011 och 2012 skedde dock en minskning av motsvarande andelar för händelserna terroristattack och naturkatastrof med stor materiell förödelse. Andel som har uppfattningen helt eller ganska säkert ligger på ungefär samma nivå 2013 som 2012 förutom för händelsen militärt angrepp. Där har andelen minskat från drygt 70 procent till 65 procent. I diagram 6.1 - 6.4 redovisas utvecklingen över tid för de år som respektive händelse ingått i undersökningen. Av diagrammen framgår att det finns en mycket stor samvariation mellan svaren på de olika delfrågorna; bedömningen av omvärldens beredvillighet att hjälpa tycks alltså inte påverkas av orsaken till hjälpbehovet. En likartad tendens till en något minskad tilltro till hjälp från andra länder från 2011 och framåt kan urskiljas för alla delfrågorna. 32 Naturkatastrof med stor materiell förödelse Ja, helt säkert 2013 Ja, ganska säkert 2011 2009 30 2008 30 21 2 3 19 4 2 3 17 49 20% 3 4 15 48 40% 60% 6 3 17 44 26 22 14 46 36 0% Ingen åsikt 47 28 2007 Nej 48 25 2012 Nej, tveksamt 80% 5 100% Diagram 6.1: Hjälp från andra länder i händelse av en naturkatastrof med stor materiell förödelse Ungefär 25 procent av befolkningen är helt säkra på att Sverige får hjälp utifrån om det skulle inträffa en naturkatastrof med stor materiell förödelse. Detta är en minskning jämfört med undersökningen 2011. Lite drygt 20 procent tror motsatsen, det vill säga att Sverige inte får någon hjälp vid en stor naturkatastrof. Det finns inga påvisbara skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper när det gäller andelen som helt säkert tror att Sverige får hjälp från något annat land om en större naturkatastrof skulle inträffa. Terroristattack Ja, helt säkert 2013 Ja, ganska säkert 2011 Ingen åsikt 2 3 23 17 42 33 22 14 44 39 3 2 19 44 33 2009 Nej 46 26 2012 Nej, tveksamt 3 5 2008 25 42 25 4 4 2007 25 42 25 3 5 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 6.2: Hjälp från andra länder i händelse av en terroristattack Knappt 30 procent av befolkningen känner sig helt säkra på att Sverige får snabb och effektiv hjälp från andra länder om en terroristattack skulle inträffa. Detta är en minskning jämfört med 2011 och 2012. Det finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper. 33 Omfattande epidemi Ja, helt säkert 2013 Ja, ganska säkert 2011 19 24 46 23 47 20 0% 20% 22 16 47 22 3 2 19 48 25 2007 3 3 23 32 2008 Ingen åsikt 50 26 2009 Nej 49 23 2012 Nej, tveksamt 40% 60% 3 6 2 6 5 5 80% 100% Diagram 6.3: Hjälp från andra länder i händelse av en omfattande epidemi Ungefär en fjärdedel bedömer det som helt säkert att Sverige får hjälp från andra länder i händelse av att en omfattande epidemi inträffar. Detta är en minskning jämfört med 2011 men samma nivå som 2012. Ungefär 25 procent tror att det är tveksamt eller är säkra på att Sverige inte får någon sådan hjälp. Det finns inte heller här några säkerställda skillnader mellan män och kvinnors uppfattning eller mellan olika åldersgruppers uppfattning. Militärt angrepp Ja, helt säkert 2013 Ja, ganska säkert 41 24 2012 Ingen åsikt 25 4 2 4 18 20 39 29 5 4 3 21 44 31 2009 Nej 45 27 2011 Nej, tveksamt 4 8 2008 21 42 25 5 7 2007 21 43 24 5 7 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 6.4: Hjälp från andra länder i händelse av ett militärt angrepp Drygt 20 procent av befolkningen är helt säkra på att Sverige får hjälp från andra länder om landet skulle drabbas av ett militärt angrepp, medan ca 40 procent tror det är ganska säkert. En tredjedel tror motsatsen. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper. 34 2.2.4 Samhällsförhållanden som skulle kunna påverkas av förändrat klimat Frågeställning: Nedan framgår några samhällsförhållanden som skulle kunna påverkas av klimatförändringen. Hur tror du att dessa förhållanden kommer att påverkas i Sverige på några års sikt? Mycket påtagligt Ganska påtagligt Flyktingströmmar Ganska lite 14 Befolkningens resvanor 14 Befolkningens matvanor 8 37 10 32 Byggandet av bostäder och vägar 9 33 Tillgången på dricksvatten 7 Utrikespolitiken 0% 7 5 7 6 43 37 6 49 40% 60% 14 8 43 22 7 6 41 35 20% 5 6 38 36 10 8 8 37 39 Smittsamma sjukdomar Ingen åsikt 29 32 23 Energiförsörjningen Inte alls 15 80% 6 7 100% Diagram 7: Samhällsförhållanden som kan påverkas av klimatförändringen. Resultat 2013. Av de åtta områden som ingick i frågan är det flyktingströmmar som flest (55 procent) anser mycket eller ganska påtagligt skulle kunna påverkas av förändrade klimatförhållanden. Därefter följer energiförsörjningen (53 procent) och befolkningens resvanor (50 procent). Tillgången på dricksvatten anses inte vara i fara ur klimathänseende, 64 procent tror att tillgången påverkas ganska lite eller inte alls av förändringar i klimatet. Över 50 procent tror inte heller att klimatförändringarna har någon markant inverkan på byggandet av bostäder och vägar. Vid jämförelse mellan kvinnor och män har kvinnor fler påtagligt-svar för områdena energiförsörjning och tillgången på dricksvatten. För övriga områden finns ingen påvisbar skillnad mellan kvinnor och män. Jämförs den äldsta gruppen med den yngsta är påtagligt-svaret vanligare bland äldre endast vad gäller tillgången på dricksvatten. Om man jämför andelen påtagligt-svar finns inga skillnader mellan resultaten 2012 och 2013. 35 2.2.5 Myndigheters ansvar för att hjälpa svenskar som drabbats av olyckor eller kriser Frågeställning: Tycker du det är rimligt eller inte rimligt att svenska myndigheter har ansvar för att hjälpa eller rädda svenskar som drabbas av olyckor eller katastrofer när de …? Rimligt Inte rimligt Ingen åsikt ... utan eget vållande drabbas i Sverige (t ex skadas vid en skogsbrand)? 92 ... utan eget vållande drabbas utomlands (t ex skadas vid en jordbävning)? 36 86 ... själva utsätter sig för risker i Sverige (t ex klättrar i berg)? 7 6 59 ... själva utsätter sig för risker utomlands (t ex skärmflygning)? 31 39 0% 20% 49 40% 60% 9 12 80% 100% Diagram 8: Myndigheters ansvar att hjälpa svenskar som drabbats av olyckor eller kriser. Resultat 2013. Något som med jämna mellanrum diskuteras i samhället är var samhällets ansvar i samband med olyckor och katastrofer börjar eller slutar – och var den enskildes ansvar på motsvarande sätt börjar eller slutar. Något av denna problematik ingår i undersökningen, se diagram 8. Nästan alla (92 procent) tycker att om en enskild, utan eget vållande, drabbas i Sverige är det rimligt att ansvaret för att hjälpa eller rädda den utsatte ligger hos svenska myndigheter. En stor majoritet (86 procent) tycker att detta gäller också om man utan egen förskyllan drabbas i utlandet. Utsätter man sig själv för risker blir uppfattningarna om det offentligas ansvar annorlunda. Är man i Sverige tycker nästan 60 procent av befolkningen att det är rimligt att det offentliga har ansvaret medan ungefär en tredjedel inte tycker det är rimligt. Har man så att säga ”sig själv att skylla” och befinner sig utomlands tycker betydligt färre, knappt 40 procent, att ansvaret att hjälpa eller rädda rimligen ligger på svenska myndigheter. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor i deras bedömning av när det är rimligt att svenska myndigheter har ansvaret för att hjälpa till. Yngre personer tycker i högre grad än andra åldersgrupper att det är rimligt att det offentliga har ansvaret för att hjälpa eller rädda svenskar som själva utsätter sig för fara oavsett om det sker i Sverige eller utomlands. Opinionsläget när det gäller denna fråga har inte förändrats nämnvärt mellan 2012 och 2013. 36 2.2.6 Frivilligorganisationer Frågeställning: Är du idag medlem i någon frivilligorganisation med inriktning mot säkerhet, försvar, internationellt fredsarbete eller social omvårdnad? Ja Nej Vet ej 2013 12 85 3 2012 11 86 3 2011 2 84 14 2009 11 85 2002 10 88 2000 11 4 2 1 88 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 9: Medlemskap i någon frivilligorganisation Tämligen få (12 procent) är idag medlemmar i någon frivilligorganisation med inriktning på säkerhet, försvar, internationellt fredsarbete eller social omvårdnad. Någon förändring i andelen medlemmar över tid kan inte påvisas. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper. 2.2.7 Aktivt hjälpa till vid en allvarlig störning Frågeställning: Skulle du kunna tänka dig att själv aktivt hjälpa till – ”vara en resurs” – om din hemort skulle drabbas av en allvarlig störning, t.ex. en stor olycka, naturkatastrof eller liknande? Ja Tveksam 2013 Nej Har inte funderat på detta 70 10 2012 73 2011 71 2009 20% 40% 17 11 10 74 0% 4 3 3 10 60% 80% 13 15 4 12 100% Diagram 10: Aktivt hjälpa till vid en allvarlig störning Nästan tre fjärdedelar av befolkningen kan tänka sig att aktivt hjälpa till om hemorten skulle drabbas av en allvarlig störning till exempel en stor olycka eller en naturkatastrof. Ungefär 15 procent har inte funderat på saken. Det 37 finns inga påvisbara skillnader mellan de olika åren som frågan varit med i undersökningen. Personer under 65 år kan i högre grad tänka sig att hjälpa till jämfört med personer över 65 år. Det finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor och män. 2.3 Inställning i skilda internationella förhållanden 2.3.1 Oro över den politiska situationen i världen Frågeställning: I vilken utsträckning känner du oro för den aktuella politiska situationen i världen? Är din oro ...? 2013 10 2012 7 2011 Mycket stor Ganska stor Ganska liten Mycket liten Ingen åsikt Ej svar 48 49 5 36 43 2009 10 45 37 42 2008 9 2007 10 46 2006 11 45 2005 43 7 2004 2002 7 41 2001 1999 1998 7 1997 5 1996 6 1995 1990 35 25 20 1980 0% 20 51 20% 40% 3 23 60% Diagram 11: Oro över den politiska situationen i världen 80% 3 4 2 8 6 60 16 3 2 7 35 50 6 11 43 45 4 2 7 36 5 10 9 45 38 11 1985 14 44 8 3 34 29 3 2 6 36 31 4 1 5 40 37 30 2 5 6 39 9 5 4 1 6 35 33 30 6 39 16 4 5 4 3 2 33 44 40 30 5 35 41 11 7 5 6 39 39 2003 2000 34 2 7 5 1 6 4 2 5 3 5 14 7 03 100% 38 Frågan om oro över den politiska situationen i världen har varit med i undersökningen sedan början av 1980-talet och det var också då som oron var som störst. Sedan mitten av 1990-talet har andelen som uttrycker mycket eller ganska stor oro legat omkring 50 procent. Den lägsta nivån (34 procent) uppmättes 1997. I 2013 års undersökning var det knappt 60 procent av befolkningen som uttryckte mycket eller ganska stor oro över den politiska situationen i världen. Oron är lägre i åldersgruppen 18-29 år jämfört med övriga åldersgrupper. Kvinnor är mer oroliga än män. 2.3.2 Risker för militära konflikter i Europa Frågeställning: Hur stor tror du risken är för att det som händer i världen idag kan leda till militära konflikter (krig) i stora delar av Europa? Tror du att risken är …? 2013 2012 2011 Ganska stora Ganska små Mycket små Obefintliga Ingen åsikt 4 2008 3 2007 3 2006 3 2005 3 2004 4 2003 3 2002 3 2001 3 5 20 49 20 3 3 2 14 46 27 8 4 4 17 49 23 5 6 26 45 15 3 4 17 53 19 3 5 25 51 4 5 25 47 16 13 6 5 25 47 14 4 4 22 48 19 6 5 24 46 15 4 2 22 56 14 02 19 56 21 3 1 03 20 52 21 4 2009 2000 Mycket stora 1999 5 1998 4 1997 5 34 47 10 22 1995 5 34 47 10 22 1994 2 1991 2 1987 3 0% 20% 17 41 40% 60% 80% Diagram 12: Risk för militära konflikter i stora delar av Europa 3 6 27 48 27 2 3 15 57 14 2 3 16 47 21 3 3 16 45 28 28 5 7 100% 39 Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning anser att risken för en militär konflikt i Europa är mycket eller ganska stor. Detta är samma nivå som 2012 men en ökning jämfört med 2011. Risken ansågs som störst i mitten av 1990talet. Majoriteten av befolkningen har genom alla år som frågan ingått i undersökningen ansett att riskerna för en militär konflikt i stora delar av Europa är små. Kvinnor ser i högre grad risken som stor jämfört med män, däremot finns inga skillnader mellan olika åldersgrupper. 2.3.3 Förändring av den militära hotsituationen Frågeställning: Tror du att den militära hotsituationen i vår närhet har förändrats om tio år? Tror du att det för vår del då …? Har blivit tryggare än idag Har blivit otryggare än idag Är oförändrat mot idag Ingen åsikt 2013 6 2012 7 40 48 6 2011 7 38 50 5 2009 7 38 2008 5 2007 6 43 2005 8 2004 9 2003 9 14 2002 11 11 2001 10 14 2000 1997 72 1991 14 65 11 68 7 0% 64 4 67 3 8 6 4 71 10 1 57 28 20% 1 67 14 27 1986 6 74 21 14 7 9 16 8 1992 64 18 15 13 68 16 13 13 46 20 1998 14 38 33 12 13 40 41 1999 14 32 40 8 6 41 50 2006 1995 45 6 56 40% 60% 9 80% 100% Diagram 13: Förändring av den militära hotsituationen om tio år När det gäller befolkningens bedömning av den framtida militära hotsituationen i Sveriges närhet försvåras jämförelser över tid genom att frågan 40 formulerats på olika sätt. Formuleringen i de senaste sex undersökningarna är dock identiska. Drygt 40 procent av befolkningen gör bedömningen att den militära hotsituationen i vår närhet blir otryggare de kommande tio åren. Detta är samma nivå som i de senaste fem undersökningarna förutom 2008 då motsvarande andel var 50 procent. Färre än 10 procent tror att den militära hotsituationen inom en tioårsperiod blir tryggare än idag. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper när det gäller uppfattningen om hotsituationen blir otryggare de kommande tio åren. I årets undersökning fanns en ny fråga som handlade om oron för den militära hotsituationen i vår närhet just nu. Ungefär 10 procent uttrycker mycket eller ganska stor oro. Detta innebär att en klar majoritet (86 procent) inte är oroliga. 2.3.4 Olika organisationers och länders inverkan på fred och säkerhet Frågeställning: Vilken inverkan tycker du att följande organisationer och länder har idag på freden och säkerheten i världen? Bidrar väsentligt till fred och säkerhet Bidrar i någon mån till fred och säkerhet Saknar betydelse för fred och säkerhet Utgör ett visst problem för fred och säkerhet Utgör ett allvarligt problem för fred och säkerhet Ingen åsikt FN EU USA 20 9 Kina 2 9 Ryssland 1 9 0% 10 42 18 16 40% 10 16 12 26 47 20% 15 19 46 11 5 3 12 37 4 8 6 1 20 52 13 Nato 6 21 6 45 40 60% 80% 100% Diagram 14: Olika organisationers och länders inverkan på freden och säkerheten i världen. Resultat 2013. När det gäller den svenska allmänhetens uppfattningar om olika organisationers och länders betydelse för freden och säkerheten i världen är opinionsläget generellt sett stabilt. 41 Förenta Nationerna (86 procent), men även EU (65 procent) och Nato (60 procent), upplevs av jämförelsevis många att väsentligt eller i någon mån bidra positivt till fred och säkerhet i världen. Speciellt Ryssland och Kina, men även USA, ses av många utgöra problem i detta avseende. Andelen utan åsikt är i vissa fall förhållandevis hög. Det ska påpekas att frågans innebörd ändrats varför det inte går att göra direkta jämförelser mellan 2009, 2011, 2012 och 2013 och tidigare åsiktslägen. Ordningen mellan de sex länderna/organisationerna är dock densamma i de två frågeställningarna. Om man slår ihop alternativen bidrar väsentligt samt bidrar i någon mån till fred och säkerhet och därefter jämför resultaten 2012 med resultaten 2013 så finns det en påvisad minskning av andelen bidrar (positivt) till fred och säkerhet för EU och USA. Män tycker, generellt sett, i något högre grad än kvinnor att de organisationer och länder som ingår i frågan väsentligt eller i någon mån bidrar till fred och säkerhet. De äldre anser i högre grad än yngre att Nato och USA bidrar till fred och säkerhet. 42 2.3.5 Oro för olika förhållanden Frågeställning: Nedan framgår förhållanden som skulle kunna påverka såväl vårt land som andra länder. Om du tänker på Sverige de närmaste fem åren - hur oroad är du för följande förhållanden? Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt Relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen Inte särskilt oroad 38 30 22 6 3 26 52 Organiserad internationell brottslighet 24 Användandet av jordens naturresurser 22 44 24 7 2 Utvecklingen i Mellanöstern 22 44 24 7 4 Globala klimatförändringar 18 Internationell terrorism 19 Stora flyktingströmmar 44 11 34 Europeiska unionens överstatlighet 14 31 Oljetransporter på Östersjön 37 3 12 6 7 13 36 12 41 32 9 15 29 28 Utvecklingen i Ryssland 8 2 37 35 25 9 2 30 41 5 Brister i samhällsviktiga IT‐system (IT‐ säkerhet) 6 33 44 15 Spridning av smittsamma sjukdomar 8 30 47 13 2 Olycka i kärnkraftverk 11 25 Spridning av kärnvapen 10 24 Terroristattack i Sverige 9 Spridningen av kemiska och biologiska stridsmedel Naturkatastrof med stor materiell förödelse 5 42 17 3 18 En väpnad konflikt i vår närhet 5 15 47 17 20% 40% 2 28 2 23 29 60% 1 27 55 48 2 2 26 50 19 Långvariga avbrott i elförsörjningen 0% 37 23 9 21 42 2 80% 1 3 100% Diagram 15: Oro för olika förhållanden på fem års sikt. Resultat 2013. Störst oro känner svenskarna för relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen samt organiserad internationell brottslighet. Andelen 43 som anser dessa förhållanden mycket eller ganska oroande är 68 procent. Det är färre som i 2013 års undersökning tycker den organiserade brottsligheten är oroande jämfört med 2012. Denna andel var då 75 procent. Oron över mer långsiktiga hot, såsom globala klimatförändringar respektive användande av jorden naturresurser är fortsatt hög och andelen som anser dessa förhållanden mycket eller ganska oroande har stadigt legat runt 60 procent de senaste mätningarna. Utveckling över tid för respektive förhållande visas i diagram 15.1 – 15.19 nedan. Relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 2013 30 2012 31 2011 38 23 32 38 28 2007 28 20% 21 40 40% 17 60% 3 5 4 2 7 25 39 6 8 27 35 33 0% 19 40 2008 2006 22 42 18 2009 Inte särskilt oroad 5 5 7 6 6 4 80% 6 100% Diagram 15.1: Oro för relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen Andelen personer som är mycket eller ganska oroade över relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen visar en markant uppgång mellan 2011 och 2012. Knappt 60 procent uttryckte 2011 att de var mycket eller ganska oroade. Motsvarande andel 2012 var drygt 70 procent. 2013 var denna andel knappt 70 procent, det vill säga det finns ingen påvisbar förändring mellan 2012 och 2013. Personer över 50 år är mer oroade än de under 50 år. Det finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor och män. 44 Organiserad internationell brottslighet 2013 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 24 2012 44 26 29 2011 20 47 2009 29 2008 30 44 0% 20% 3 4 23 40 2 4 16 46 34 4 3 18 43 28 2004 4 2 20 45 38 2005 3 2 26 28 2006 5 2 46 21 2007 Inte särskilt oroad 2 4 19 46 40% 4 3 14 60% 2 4 80% 100% Diagram 15.2: Oro för organiserad internationell brottslighet Organiserad internationell brottslighet är ett av de förhållanden som i ett femårsperspektiv oroar befolkningen mest. Knappt 70 procent är i undersökningen 2013 mycket eller ganska oroade över denna typ av brottslighet. Detta är en minskning jämfört med 2012 då motsvarande andel var 75 procent. Åldersgruppen 50-64 år är de som är mest oroliga medan personer i åldern 18 till 29 år är minst oroliga. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor. Användandet av jordens naturresurser 2013 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 22 Inte särskilt oroad 44 24 7 2 2012 20 48 24 6 3 2011 20 47 2009 20 2008 39 25 2007 29 39 26 2006 16 2004 17 0% 26 4 31 44 60% 5 6 27 6 80% Diagram 15.3: Oro för användandet av jordens naturresurser 6 3 23 42 40% 6 21 45 20% 5 1 6 45 22 2005 27 5 5 5 6 100% 45 Andelen personer som är mycket eller ganska oroade över användandet av jordens naturresurser har sedan 2004 varierat runt 60 procent. I 2013 års undersökning uttrycker knappt 70 procent stor oro vilket är samma nivå som 2012. Kvinnor är mycket mer oroade över denna fråga jämfört med män, 72 procent jämfört med 60 procent. Det finns inga skillnader mellan de olika åldersgrupperna. Utvecklingen i Mellanöstern Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt Inte särskilt oroad 2013 22 44 24 2012 23 42 23 2011 5 7 5 7 35 42 11 4 7 2009 16 41 27 6 10 2008 16 40 28 6 10 2007 0% 20% 40% 4 22 42 22 60% 80% 10 100% Diagram 15.4: Oro för utvecklingen i Mellanöstern Ungefär 65 procent av befolkningen är mycket eller ganska oroade över utvecklingen i Mellanöstern. Detta är samma nivå som 2012 men en ökning jämfört med 2011 då motsvarande andel var drygt 50 procent. Det finns ingen skillnad mellan kvinnor och män. Personer över 50 år uttrycker oro i större omfattning än personer under 50 år. 46 Globala klimatförändringar 2013 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 18 2012 41 30 23 2011 21 2009 20 2008 26 27 2004 42 13 20% 4 4 24 60% 4 4 3 35 40% 1 4 3 28 39 0% 6 21 44 2 7 29 40 17 7 29 39 31 2006 2 29 41 2007 9 41 42 25 2005 Inte särskilt oroad 6 5 9 4 80% 100% Diagram 15.5: Oro för globala klimatförändringar Ungefär 60 procent av befolkningen anser det i ett femårsperspektiv som mycket eller ganska oroande med globala klimatförändringar. Andelen individer som uttrycker stor oro har varierat över åren. År 2004 var andelen som lägst, drygt 50 procent, medan den 2007 var som högst, ca 70 procent. Det har inte skett någon påvisbar förändring mellan 2012 och 2013. Kvinnor uttrycker i högre grad stor oro jämfört med män och det gör även personer i åldersspannet 30 till 64 år. Internationell terrorism 2013 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 19 2012 35 17 2011 37 39 13 35 40 2009 16 2008 15 2007 36 33 33 19 34 2006 23 2004 41 0% 20% 40% Diagram 15.6: Oro för internationell terrorism 9 1 36 12 4 8 5 20 26 60% 2 5 28 39 2 7 11 36 26 8 35 34 38 2005 Inte särskilt oroad 80% 3 3 5 5 3 4 100% 47 Andelen individer som är mycket eller ganska oroade över internationell terrorism var som högst 2006 då hela 74 procent uttryckte oro. 2013 var motsvarande andel 54 procent, det vill säga det har skett en signifikant minskning av andelen oroade. Däremot finns det ingen påvisbar skillnad jämfört med 2012. Äldre personer uttrycker i högre grad oro jämfört med andra åldersgrupper men det finns inga skillnader mellan män och kvinnor. Stora flyktingströmmar 2013 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 25 28 2012 27 2011 Inte särskilt oroad 29 29 15 30 28 29 35 2008 21 28 36 40% 2 16 20 20% 3 11 40 2009 0% 15 60% 2 11 5 11 4 80% 100% Diagram 15.7: Oro för stora flyktingströmmar Drygt 50 procent av de tillfrågade är mycket eller ganska oroade över stora flyktingströmmar. Detta är i samma nivå som 2012 men en signifikant ökning jämfört med 2011 då motsvarande andel var drygt 40 procent. Personer över 50 år är mer oroade än de under 50 år. Det finns däremot inga skillnader mellan kvinnor och män. Utvecklingen i Ryssland 2013 2012 2011 2009 2008 2007 2006 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 11 34 9 12 35 20% 7 41 25 43 40% Diagram 15.8: Oro för utvecklingen i Ryssland 8 11 60% 8 17 31 28 9 12 40 18 6 12 43 26 9 12 39 32 5 0% 37 30 5 5 Inte särskilt oroad 80% 9 14 16 100% 48 45 procent av befolkningen är mycket eller ganska oroade över utvecklingen i Ryssland. Detta innebär att det har skett en viss ökning av andelen som oroar sig för denna utveckling jämfört med 2012. En gradvis ökning av oron för denna utveckling kan noteras sedan 2009. Mätningen 2008 sticker ut i serien, sannolikt på grund av att detta var året för ”Georgienkriget”. Personer över 50 år är mer oroade än personer under 50 år däremot finns det ingen påvisbar skillnad mellan kvinnor och män. Europeiska unionens överstatlighet 2013 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 14 31 2012 19 2011 18 2009 Inte särskilt oroad 36 13 39 28 35 16 0% 7 32 22 40% 7 9 36 20% 7 7 13 60% 13 80% 100% Diagram 15.9: Oro för den Europeiska unionens överstatlighet 45 procent av individerna är mycket eller ganska oroade över den Europeiska unionens överstatlighet. Detta är en markant minskning jämfört med 2012 då motsvarande andel var 58 procent. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män. Däremot är personer över 50 år något mer oroade än personer under 50 år. Oljetransporter på Östersjön 2013 9 2012 11 2011 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 32 0% 37 37 19 32 39 20% 12 33 37 17 2008 41 43 14 2009 Inte särskilt oroad 40% 29 60% Diagram 15.10: Oro för oljetransporter på Östersjön 80% 5 9 4 8 4 7 7 5 8 100% 49 Ungefär 40 procent av befolkningen uttrycker mycket eller ganska stor oro för oljetransporter på Östersjön. Detta är en minskning jämfört med tidigare år. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor. Vid jämförelse mellan de olika åldersgrupperna visar det sig att oron stiger med stigande ålder. Det finns säkerställda skillnader mellan samtliga åldersgrupper där den äldsta alltså uttrycker högst oro. Brister i samhällsviktiga IT-system (IT-säkerhet) 2013 2012 2011 6 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 33 9 44 32 8 2009 Inte särskilt oroad 36 9 43 29 0% 15 44 41 20% 40% 2 13 2 10 3 11 60% 10 80% 100% Diagram 15.11: Oro för brister i samhällsviktiga IT-system (IT-säkerhet) Ungefär 40 procent är 2013 mycket eller ganska oroade för brister i samhällsviktiga IT-system. Detta är samma nivå som tidigare år frågan ingått i undersökningen. Personer i åldersgruppen 65-79 år är mer oroliga jämfört med övriga åldersgrupper. Det finns inga påvisbara skillnader mellan män och kvinnor. Spridning av smittsamma sjukdomar 2013 2012 2011 8 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 30 7 2009 2008 2007 2006 2005 2004 47 29 8 13 52 44 38 11 9 33 43 47 16 36 12 11 31 20% 5 9 4 10 4 7 40 10 42 40% 60% Diagram 15.12: Oro för spridning av smittsamma sjukdomar 12 80% 1 7 39 35 2 10 39 30 2 10 35 11 0% Inte särskilt oroad 2 3 4 100% 50 Andelen individer som uttrycker mycket eller ganska stor oro för spridning av smittsamma sjukdomar har sedan 2004 varierat mellan ungefär 40 procent och drygt 50 procent. I 2013 års undersökning angav knappt 40 procent att de är mycket eller ganska oroade över spridningen av smittsamma sjukdomar. Kvinnor är mer oroade än män, däremot finns det inga påvisbara skillnader mellan olika åldersgrupper. Olycka i kärnkraftverk Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 2013 11 2012 10 29 2011 10 28 25 2009 12 2008 13 42 39 21 2 20 3 44 25 17 40% 5 21 43 20% 1 16 42 18 0% Inte särskilt oroad 60% 5 80% 100% Diagram 15.13: Oro för olycka i kärnkraftverk Knappt 40 procent av individerna är mycket eller ganska oroade över att det ska inträffa en olycka i ett kärnkraftverk inom de närmsta fem åren. Detta är samma nivå som 2012. Kvinnor och personer över 50 år är mer oroade än andra grupper. Händelserna i Fukushima (2011) tycks inte fått något större genomslag i oron för denna olyckstyp. Spridning av kärnvapen 2013 10 2012 9 2011 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 24 19 2008 18 2007 19 28 36 33 40% Diagram 15.14: Oro för spridning av kärnvapen 28 60% 2 14 32 29 4 19 34 33 20% 2 28 38 31 0% 26 38 29 2009 2006 37 21 12 Inte särskilt oroad 80% 4 11 6 10 6 5 3 100% 51 Oron för spridning av kärnvapen har minskat påtagligt från 2006 fram till 2012. 2006 var andelen individer som uttryckte mycket eller ganska stor oro drygt 60 procent medan motsvarande andel 2012 var 30 procent. I 2013 års undersökning var denna andel drygt 30 procent. Kvinnor och personer över 50 år är mer oroade än andra grupper. Terroristattack i Sverige 2013 9 2012 9 2011 10 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt Inte särskilt oroad 50 23 45 29 2009 7 2008 8 17 2007 7 20 45 22 0% 49 47 20% 40% 60% 1 15 2 1 13 46 30 17 22 4 22 4 21 5 80% 100% Diagram 15.15: Oro för terroristattack i Sverige Drygt 30 procent av befolkningen är mycket eller ganska oroade för att en terroristattack ska inträffa i Sverige under de närmaste fem åren. Detta är en minskning jämfört med 2012 då motsvarande andel var knappt 40 procent. Kvinnor är mer oroade än män, likaså är äldre mer oroliga än yngre. Spridning av kemiska och biologiska stridsmedel 2013 2012 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 9 19 5 2011 14 2008 15 2007 16 31 25 4 19 36 29 7 13 27 60% 6 12 37 32 40% 3 19 37 26 20% 2 43 31 0% 27 45 25 2009 2006 42 17 10 Inte särskilt oroad 8 5 80% Diagram 15.16: Oro för spridning av kemiska och biologiska stridsmedel 5 100% 52 Andelen i befolkningen som är mycket eller ganska oroade över spridningen av kemiska och biologiska stridsmedel var som högst 2006. Drygt 60 procent uttryckte då oro över denna fråga. 2012 hade andelen oroade minskat till drygt 20 procent. 2013 var motsvarande andel knappt 30 procent vilket innebär att det skett en viss ökning av andelen oroade mellan 2012 och 2013, vilket möjligen kan tillskrivas att kemvapenfrågan aktualiserats i samband med inbördeskriget i Syrien och OPCW:s insats (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons). Kvinnor är mer oroade än män, däremot finns det inga skillnader mellan olika åldersgrupper. Naturkatastrof med stor materiell förödelse Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt Inte särskilt oroad 2013 5 2012 5 21 47 24 2 2011 4 22 48 25 1 2009 5 17 47 17 0% 28 47 20% 2 26 40% 60% 5 80% 100% Diagram 15.17: Oro för naturkatastrof med stor materiell förödelse Drygt 20 procent av befolkningen är i mycket eller ganska stor grad oroade för att en naturkatastrof med stor materiell förödelse ska inträffa inom de närmsta fem åren. Det finns ingen påvisbar skillnad mellan 2012 och 2013. Kvinnor uttrycker större oro än män. Det finns däremot ingen skillnad mellan olika åldersgrupper. Långvariga avbrott i elförsörjningen 2013 3 Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 18 55 2012 7 27 2011 7 26 2009 8 0% Inte särskilt oroad 49 22 60% 3 17 48 40% 1 14 49 18 20% 23 80% Diagram 15.18: Oro för långvariga avbrott i elförsörjningen 1 4 100% 53 Ungefär 20 procent av de tillfrågade uttrycker i årets undersökning stor oro. Detta är en minskning jämfört med 2012 då motsvarande andel var drygt 30 procent. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor. Personer över 50 år är mer oroade än personer under 50 år. En väpnad konflikt i vår närhet Mycket oroad Ganska oroad Inte alls oroad Ingen åsikt 2013 5 2012 4 11 2011 3 12 2009 5 2008 2007 15 0% 2 28 7 44 20 48 18 20% 3 34 49 15 3 28 48 21 15 29 54 9 2006 48 11 5 Inte särskilt oroad 25 38 40% 24 60% 80% 6 7 5 100% Diagram 15.19: Oro för en väpnad konflikt i vår närhet 20 procent anger i 2013 års undersökning att man är mycket eller ganska oroad för en väpnad konflikt i vår närhet. Detta är samma nivå som 2012. Kvinnor är mer oroliga än män, däremot finns det inga påvisbara skillnader mellan olika åldersgrupper. 54 2.4 Inställning i skilda säkerhetspolitiska frågor 2.4.1 Inställning till Sveriges förda försvars- och utrikespolitik Frågeställning: Vad tycker du om den försvars- och utrikespolitik som förts av Sverige under de senaste tre åren? Mycket bra Försvarspolitiken Ganska bra 2 Utrikespolitiken 24 Mycket dålig 34 7 0% Ganska dålig 41 20% 18 24 40% Ingen åsikt 60% 22 10 80% 18 100% Diagram 16: Inställning till Sveriges försvars- och utrikespolitik. Resultat 2013. När det gäller uppfattningen om de senaste tre årens förda försvarspolitik uppger ca 25 procent av de svarande att de tycker den är mycket eller ganska bra. Samtidigt anser drygt 50 procent att den är mycket eller ganska dålig. En femtedel uppger att de inte har någon åsikt i frågan. Detta innebär att det skett en signifikant förändring av resultaten från 2012. Då var motsvarande andelar ca 35 procent respektive drygt 40 procent. Knappt 50 procent anser att den, under de senaste tre årens, förda utrikespolitik anser har varit mycket eller ganska bra medan ungefär en tredjedel anser motsatsen. Ungefär 20 procent uppger att de inte har någon åsikt i frågan. Frågan gällande den förda försvars- och utrikespolitiken formulerades om något inför undersökningen 2009. I tidigare undersökningar formulerades frågan på följande sätt, ”Vad tycker du om den försvars- och utrikespolitik som förts av Sverige hittills under 2000-talet?”. Skillnaden mellan frågorna gäller alltså tidsaspekten. Detta bör finnas i åtanke vid jämförelse av resultat före och efter 2009. 55 Försvarspolitiken Mycket bra 2013 2 2012 2 2011 3 2009 3 2008 2 2007 3 2006 4 Ganska bra Ganska dålig 27 26 8 22 40% 25 10 25 20% 29 17 31 40 25 12 26 35 21 9 26 37 25 22 16 28 33 30 Ingen åsikt 18 34 24 0% Mycket dålig 60% 80% 100% Diagram 16.1: Inställning till Sveriges försvarspolitik En tredjedel av befolkningen ansåg 2009 att den förda försvarspolitiken var mycket eller ganska bra. 2011 steg denna andel till 40 procent. Under 2012 och 2013 har andelen positiva minskat och är nu nere på cirka 25 procent. Det har alltså skett en signifikant minskning av andelen som anser att den förda försvarspolitiken är mycket eller ganska bra. Observera att för samtliga år som frågan har ingått i undersökningen är det en stor andel som angett att de inte har någon åsikt. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män när det gäller uppfattningarna om försvarspolitiken. Den äldre åldersgruppen är mer positivt inställda till försvarspolitiken jämfört med yngre personer. Utrikespolitiken Mycket bra Ganska bra 2013 7 2012 8 2011 8 44 2009 7 45 2008 5 2006 6 16 19 21 20% 40% 60% Diagram 16.2: Inställning till Sveriges utrikespolitik 19 5 27 6 27 26 5 19 17 7 22 46 18 9 20 45 Ingen åsikt 10 47 45 2007 Mycket dålig 24 41 3 0% Ganska dålig 22 5 80% 100% 56 Andelen personer som anser att den i Sverige förda utrikespolitiken varit mycket eller ganska bra har sedan 2006 varierat runt 50 procent. Det finns inga påvisbara skillnader mellan de olika åren. Även här är det en förhållandevis stor andel som svarat att man inte har någon åsikt i frågan. Män är mer positivt inställd till försvarspolitiken än kvinnor. Den yngsta åldersgruppen är däremot mindre positiva än övriga åldersgrupper. 2.4.2 Inställning till FN:s ingripanden i oroshärdar Frågeställning: FN har länge försökt att säkra freden i världen genom att till oroshärdar sända militär personal, som dock inte själva ingriper i pågående strider. På senare år har FN beslutat om ingripanden med mandat som ger möjlighet till direkta stridshandlingar för att skapa fred och säkerhet. Tycker du att det är rätt eller fel att FN beslutar om sådana ingripanden? Rätt Fel Ingen åsikt 2013 62 15 23 2012 63 15 22 2011 62 17 21 2009 2008 2007 21 61 2004 23 22 16 67 2002 19 20 19 59 2003 25 21 56 2005 23 21 54 2006 24 16 60 56 17 10 21 69 2001 67 22 11 2000 68 20 12 1999 74 1998 75 1997 75 1995 8 15 10 19 71 1996 18 10 17 14 80 1994 77 1993 76 0% 20% 40% 8 17 23 60% Diagram 17: Inställning till FN:s ingripanden i oroshärdar 80% 6 6 1 100% 57 Denna fråga har formulerats något olika genom åren. Detta förhållande kan medföra skillnader i svarsmönster även om frågans ”andemening” rörande FNinsatserna genomgående varit densamma. I undersökningarna fram till och med 1999 tycker i genomsnitt tre fjärdedelar att FN gör rätt medan knappt 20 procent anser att FN gör fel när man tillgriper våld för att återställa fred och säkerhet. En mindre grupp, knappt 10 procent, saknar uppfattning i frågan. I undersökningarna 2000 till 2003 minskar stödet till knappt 70 procent medan avståndstagandet ligger kvar på ungefär 20 procent. 2004 minskar stödet ytterligare och har sedan dess legat kring 60 procent, så också i 2013 års undersökning. Eftersom avståndstagandet ligger fast på ungefär 20 procent sedan flera år är det gruppen utan åsikt som ökat under 2000-talet. Män och personer över 30 år anser i högre utsträckning än kvinnor och personer under 30 år att det är rätt av FN att med mandat tillgripa direkta stridshandlingar för att skapa fred och säkerhet. Det är en betydligt högre andel kvinnor som saknar åsikt i frågan jämfört med män. Likaså är det en högre andel i åldersgruppen 18-29 år som saknar åsikt jämfört med övriga åldersgrupper. 58 2.4.3 Inställning till Sveriges deltagande i militära insatser utomlands Frågeställning: Sverige har ett antal militära förband utomlands. Tycker du att det är ett riktigt eller ett felaktigt beslut av Sverige att sända svenska soldater utomlands? Riktigt beslut Felaktigt beslut Ingen åsikt 2013 54 26 20 2012 52 28 19 2011 16 23 62 2009 56 22 22 2008 56 21 23 2007 21 20 59 2006 61 21 18 2005 60 23 17 2004 51 20 29 2003 67 2002 68 2001 68 16 17 22 10 7 25 2000 73 1999 74 20 1998 75 17 1997 9 17 78 6 8 20 71 1996 9 18 5 1995 76 18 6 1994 76 18 6 1993 28 71 0% 20% 40% 60% 80% 1 100% Diagram 18: Inställning till Sveriges deltagande i militära insatser utomlands Ungefär hälften av befolkningen tycker det är ett riktigt beslut av Sverige att på begäran av FN sända militära förband. Detta är samma nivå som 2012 men en minskning jämfört med 2011 då motsvarande andel var lite drygt 60 procent. Ungefär en fjärdedel tycker beslutet är felaktigt medan ca 20 procent saknar åsikt i frågan. Stödet i befolkningen för att sända svenska soldater utomlands var mer utbrett tidigare under 2000-talet och i än högre grad under 1990-talet. Avståndstagandet ökar dock knappast utan det är gruppen utan åsikt som ökat. Notera att även den här frågan har formulerats något olika genom åren vilket kan påverka svarsfördelningen. 59 Stödet återfinns främst bland män medan det är ungefär lika många män som kvinnor som tar avstånd. Andelen som saknar åsikt är betydligt högre bland kvinnor. Det finns inga skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller stödet till militära insatser. 2.4.4 Inställning till om Sverige bör öka eller minska sitt deltagande i fredsfrämjande insatser Frågeställning: Sverige har länge försökt att bidra till att säkra freden på olika håll i världen genom att skicka militär personal på uppdrag med mandat från FN:s säkerhetsråd. Tycker du att Sverige bör öka eller minska antalet soldater i sådana fredsfrämjande insatser? Bör öka 2013 Bör minska 45 26 29 2011 42 27 31 2012 Ingen åsikt 42 25 33 2009 30 23 47 2008 31 21 48 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 19: Inställning till om Sverige bör öka eller minska sitt deltagande i fredsfrämjande insatser Sverige har länge försökt att bidra till att säkra freden på olika platser i världen genom att skicka militär personal på uppdrag med mandat från FN:s säkerhetsråd. Bör Sverige öka eller minska antalet soldater för sådana uppdrag? Detta är en fråga i vilken många i befolkningen uppenbarligen saknar åsikt (42 procent). Den andelen har varit ungefär lika stor i tidigare undersökningar. Opinionen ligger också i övrigt stabil sedan 2008 då frågan introducerades, ca 30 procent tycker att antalet soldater bör ökas medan en fjärdedel anser att antalet bör minskas. En ökning av antalet soldater i utlandsuppdrag förordas främst av män. Det finns ingen skillnad mellan olika åldersgrupper vad gäller denna fråga. 60 2.4.5 Inställning till Sveriges deltagande i några specifika fredsfrämjande insatser Frågeställning: Sverige har under 2013 deltagit med militära styrkor i ett antal fredsfrämjande insatser på olika platser i världen. Hur ställer du dig till Sveriges ...? I huvudsak positivt I huvudsak negativt …medverkan i den EU‐ledda insatsen EU Navfor i farvattnen utanför Somalias kust? Ingen åsikt 54 ... medverkan i den Nato‐ledda insatsen KFOR i Kosovo? 17 47 ... medverkan i den Nato‐ledda insatsen ISAF i Afghanistan? 19 40 0% 20% 30 40% 60% 29 33 29 80% 100% Diagram 20: Inställning till Sveriges deltagande i några specifika fredsfrämjande insatser. Resultat 2013. Denna fråga har formulerats om något i 2013 års undersökning, andemeningen är dock den samma. Den tidigare formuleringen löd ”Sverige deltar för närvarande med militär trupp i ett antal fredsfrämjande FN-insatser på olika platser i världen. Hur ställer du dig till…?”. Sverige deltar i hela skalan av fredsfrämjande verksamhet under ledning av såväl FN och EU som Nato. I den svenska utlandsstyrkan ingår soldater med både militär och civil kompetens. Insatserna sker främst i form av militär trupp och militära observatörer samt i så kallade ”missions” där poliser och andra civila medverkar. Sverige är för närvarande representerat på flera platser runtom i världen. När det gäller befolkningens inställning till svensk medverkan i fredsfrämjande insatser konstateras att andelen utan åsikt är hög, ca 30 procent, vad gäller de insatser det är fråga om här. Flest huvudsakligen positiva noteras för Sveriges medverkan i den EU-ledda insatsen i farvattnen utanför Somalias kust (54 procent). Något färre är positiva till den Nato-ledda insatsen i Kosovo (47 procent) och ytterligare något färre för Nato-insatsen i Afghanistan (40 procent). Den huvudsakligen positiva inställningen tenderar att öka över åren 2007-2012. Dock finns ingen påvisbar skillnad mellan 2012 och 2013. I 2013 års undersökning ställdes en ny fråga som löd ”Tror du att Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser på olika platser i världen har bidragit till ökad fred och säkerhet?”. Drygt 60 procent av de som svarat anser att Sveriges deltagande har absolut eller kanske bidragit till ökad fred och säkerhet. 61 Män anser i högre grad än kvinnor att Sveriges deltagande bidragit till ökad fred och säkerhet. Det finns inga skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller denna fråga. 62 2.4.6 Olika förhållandens påverkan på fred och säkerhet i Sverige Frågeställning: Hur tror du nedan uppräknade förhållanden påverkar fred och säkerhet i Sverige? Påverkar de positivt eller negativt eller saknar de betydelse? Påverkar positivt Påverkar negativt Saknar betydelse Sveriges deltagande i militära fredsfrämjande insatser 53 17 Sveriges deltagande i EU:s utrikes‐ och säkerhetspolitiska samarbete 49 Vår militära alliansfrihet 49 10 Satsningar på ett försvar som kan användas både nationellt och internationellt 46 17 Sveriges medlemskap i EU 30 33 21 En eventuell svensk anslutning till Nato 28 37 12 Danmarks och Norges medlemskap i Nato 28 16 En eventuell finsk anslutning till Nato 25 23 27 17 27 17 18 23 27 29 23 45 40% 22 19 29 20% 11 14 EU:s ambition att ansluta fler länder som medlemmar 0% 17 22 30 15 16 20 Ökning av utländska investeringar i svenskt näringsliv Ett ökat antal invandrare i Sverige 14 26 26 35 11 19 24 38 Svenskt deltagande i EU:s militära snabbinsatsstyrkor 19 17 43 Ett stärkt civilmilitärt samarbete mellan EU och Nato Ingen åsikt 29 31 60% 80% Diagram 21: Olika förhållandens påverkan på fred och säkerhet i Sverige. Resultat 2013. 10 100% 63 Drygt 50 procent av befolkningen anser att Sveriges deltagande i militära fredsfrämjande insatser har en positiv påverkan på fred och säkerhet i vårt land. Nästan lika många anser att Sveriges deltagande i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete samt vår militära alliansfrihet är positiva fredsoch säkerhetsfaktorer. De förhållanden där fler av de tillfrågade tror att påverkan är negativ snarare än positiv på fred och säkerhet i Sverige utgörs av EU:s ambition att ansluta fler medlemmar, en eventuell svensk anslutning till Nato samt ett ökat antal invandrare i Sverige. Andelen utan åsikt är betydande för flera av alternativen i diagram 21. I diagram 21.1 - 21.13 redovisas utvecklingen över tid för respektive förhållande. Sveriges deltagande i militära fredsfrämjande insatser Påverkar positivt Påverkar negativt 2013 Saknar betydelse 17 53 2012 20 51 2011 2009 2008 2007 12 51 2006 9 54 0% 20% 40% 20 10 60% 9 17 16 24 11 49 11 16 16 51 19 18 25 48 Ingen åsikt 20 17 19 18 80% 100% Diagram 21.1: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - Sveriges deltagande i militära fredsfrämjande insatser Ungefär hälften av befolkningen anser att Sveriges deltagande i olika fredsfrämjande insatser positivt påverkar arbetet med fred och säkerhet. Det har inte skett några påvisbara förändringar över åren. Personer över 30 år är mer positivt inställda än den yngsta åldersgruppen däremot finns inga skillnader mellan män och kvinnor. 64 Sveriges deltagande i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete Påverkar positivt Påverkar negativt 2013 Saknar betydelse 2012 2009 53 2008 53 13 16 27 44 13 14 20 53 2011 14 19 17 49 Ingen åsikt 13 17 17 18 12 17 2007 50 13 18 19 2006 51 12 18 19 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 21.2: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - Sveriges deltagande i EU:s utrikes- och säkerhetpolitiska samarbete Ungefär 50 procent av befolkningen anser att Sveriges deltagande i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete påverkar fred och säkerhet positivt. Detta är i samma nivå som 2012. Män tror i högre grad än kvinnor att detta förhållande påverkar freds- och säkerhetsarbetet positivt. Personer över 30 tror även de att det påverkar positivt jämfört med de under 30 år. Vår militära alliansfrihet Påverkar positivt Påverkar negativt 2013 Saknar betydelse 2012 2011 2009 2008 2007 48 2006 48 0% 20% 17 27 8 19 27 6 40% 19 28 9 44 18 23 8 51 11 26 5 57 12 27 5 56 16 26 10 49 Ingen åsikt 60% 80% 100% Diagram 21.3: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - vår militära alliansfrihet 65 Knappt 50 procent anser att vår militära alliansfrihet positivt påverkar fred och säkerhet. Detta är en minskning jämfört med 2012 då motsvarande andel var 56 procent. En fjärdedel av befolkningen tror det saknar betydelse. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor och inte heller mellan olika åldersgrupper. Satsningar på ett försvar som kan användas både nationellt och internationellt Påverkar positivt Påverkar negativt 2013 46 2012 47 2011 17 2008 48 0% 20% 40% 17 17 21 46 Ingen åsikt 20 18 43 2009 Saknar betydelse 17 22 17 14 13 18 60% 14 23 21 80% 100% Diagram 21.4: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - satsningar på ett försvar som kan användas både nationellt och internationellt Knappt 50 procent av befolkningen anser att satsningar på ett försvar som kan användas både nationellt och internationellt positivt påverkar fred och säkerhet i Sverige. Detta är i samma nivå som tidigare år. Ungefär en femtedel anger att det påverkar negativt och lika många att det saknar betydelse. Män är mer positivt inställda än kvinnor till detta förhållande, däremot finns inga skillnader mellan olika åldersgrupper. 66 Sveriges medlemskap i EU Påverkar positivt 2013 Påverkar negativt 2011 2009 2008 2007 48 2006 49 0% 15 14 22 15 40% 15 25 11 20% 13 23 11 52 9 17 15 55 12 23 24 44 11 18 25 46 Ingen åsikt 22 24 43 2012 Saknar betydelse 60% 80% 100% Diagram 21.5: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - Sveriges medlemskap i EU Andelen personer som tror att Sveriges medlemskap i EU påverkar fred och säkerhet positivt minskade mellan 2009 (55 procent) och 2011 (44 procent). I 2013 års undersökning ligger andelen positiva på drygt 40 procent vilket är samma nivå som 2012. En fjärdedel tror att det påverkar negativt. Ungefär 20 procent anser att det saknar betydelse. Män tror i högre grad än kvinnor att medlemskapet i EU påverkar freds- och säkerhetsarbetet i Sverige positivt. Det finns däremot inga skillnader mellan de olika åldersgrupperna. Ett stärkt civilmilitärt samarbete mellan EU och Nato Påverkar positivt Påverkar negativt Saknar betydelse 2013 38 26 14 2012 38 28 11 2011 35 2009 30 41 0% 20% 40% 22 24 13 21 22 11 60% Ingen åsikt 27 80% 100% Diagram 21.6: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - ett stärkt civilmilitärt samarbete mellan EU och Nato Drygt en tredjedel av befolkningen tror att ett stärkt civilmilitärt samarbete mellan EU och Nato har en positiv inverkan på Sveriges arbete med fred och 67 säkerhet. Detta är i samma nivå som tidigare år. Knappt en tredjedel tror att det påverkar negativt. Andelen som saknar åsikt är stor. Män är mer positivt inställda än kvinnor medan det inte finns några påvisbara skillnader mellan åldersgrupperna. Svenskt deltagande i EU:s militära snabbinsatsstyrkor Påverkar positivt 2013 Påverkar negativt 2012 37 2011 38 19 23 2007 34 22 18 2006 35 21 40% 14 20 15 25 35 20% 17 15 34 2008 0% 17 14 32 40 Ingen åsikt 19 30 35 2009 Saknar betydelse 23 26 24 20 60% 80% 100% Diagram 21.7: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - svenskt deltagande i EU:s militära snabbinsatsstyrkor 35 procent anser att Sveriges deltagande i EU:s militära snabbinsatsstyrkor positivt påverkar arbetet med fred och säkerhet. Detta är samma nivå som resultaten från tidigare år då frågan ingått i undersökningen. Andelen som är negativt inställda ökade mellan 2009 (25 procent) och 2011 (34 procent) och ligger i 2013 års undersökning kvar på ungefär samma nivå (30 procent). Män är även för detta förhållande mer positivt inställda än kvinnor medan det inte finns någon skillnad mellan de olika åldersgrupperna. 68 Ökning av utländska investeringar i svenskt näringsliv Påverkar positivt 2013 30 2012 30 Påverkar negativt 27 28 27 2009 27 27 20 20% 17 24 16 33 13 23 23 28 0% Ingen åsikt 27 30 2011 2008 Saknar betydelse 23 40% 29 60% 80% 100% Diagram 21.8: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - ökning av utländska investeringar i svenskt näringsliv En fjärdedel av befolkningen anser att ökningen av utländska investeringar i svenskt näringsliv saknar betydelse för arbetet med fred och säkerhet. Ungefär en tredjedel tror att det påverkar positivt och lika många tror att det påverkar negativt. Det finns alltså ingen tydlig riktning i opinionen för detta förhållande. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper. EU:s ambition att ansluta fler länder som medlemmar Påverkar positivt 2013 29 2012 29 2011 29 2008 40 20% 20 15 18 21 21 18 17 23 40% 15 22 25 42 16 16 34 60% Ingen åsikt 18 21 38 40 0% Saknar betydelse 33 2009 2007 Påverkar negativt 80% 100% Diagram 21.9: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - EU:s ambition att ansluta fler länder som medlemmar Knappt 30 procent anser att EU:s ambition att ansluta fler länder som medlemmar positivt påverkar Sveriges arbete med freds- och säkerhetsfrågor. Detta är samma nivå som 2012 men en minskning jämfört med 2009. Andelen 69 i befolkningen som tror att det påverkar negativt ökade mellan 2009 och 2011 0ch ligger i årets undersökning kvar på samma nivå (drygt 30 procent) som 2011. Det finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper. En eventuell svensk anslutning till Nato Påverkar positivt 2013 Påverkar negativt 28 2012 22 2011 23 2009 26 2008 25 0% Saknar betydelse 12 37 40 40% 27 11 34 20% 23 11 46 31 Ingen åsikt 20 10 30 30 14 60% 80% 100% Diagram 21.10: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - en eventuell svensk anslutning till Nato Ungefär 40 procent av befolkningen tror att en svensk anslutning till Nato skulle påverka Sveriges arbete med fred och säkerhet negativt. Andelen som tror att det påverkar negativt har under de år frågan ställts varierat mellan ca 30 procent och knappt 50 procent. Andelen positivt inställda har ökat något mellan 2012 och 2013 och knappt 30 procent av befolkningen anser nu att en svensk anslutning till Nato skulle påverka freds- och säkerhetsarbetet positivt. Andelen som saknar åsikt är fortsatt stor. Män tror i högre grad att detta förhållande påverkar positivt jämfört med kvinnor. Det finns inga skillnader mellan åldersgrupperna. 70 Danmarks och Norges medlemskap i Nato Påverkar positivt 2013 Påverkar negativt 28 16 2012 25 17 2011 24 20 2009 26 15 2008 27 12 0% Saknar betydelse Ingen åsikt 27 29 27 31 30 26 36 23 29 20% 40% 32 60% 80% 100% Diagram 21.11: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - Danmarks och Norges medlemskap i Nato En fjärdedel av befolkningen tror det är positivt för Sveriges arbete med fred och säkerhet att Danmark och Norge är med i Nato. Detta är i nivå med resultaten i tidigare undersökningar. Nästan en femtedel tror det motsatta medan knappt 30 procent tror att det saknar betydelse. En stor andel (29 procent) har fortsatt ingen åsikt i frågan. Män tror i högre grad än kvinnor att Danmarks och Norges medlemskap påverkar Sveriges arbete med fred och säkerhet positivt. Det finns inga påvisbara skillnader mellan de olika åldersgrupperna. En eventuell finsk anslutning till Nato Påverkar positivt 2013 Påverkar negativt 25 2012 22 2011 22 2009 25 2008 24 0% Saknar betydelse 23 23 22 22 24 29 34 28 20 18 40% 26 37 27 17 20% Ingen åsikt 32 60% 80% 100% Diagram 21.12: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - en eventuell finsk anslutning till Nato Ungefär lika många tror att en eventuell finsk anslutning till Nato påverkar positivt som negativt. En stor andel anser att det saknar betydelse eller har ingen åsikt i frågan. Män tror i högre grad än kvinnor att det påverkar arbetet 71 med fred och säkerhet positivt. Det finns inte heller för detta förhållande någon skillnad mellan åldersgrupperna. Ett ökat antal invandrare i Sverige Påverkar positivt 2013 Påverkar negativt 2011 15 2009 14 2008 9 2007 11 2006 10 0% 10 10 35 40 14 28 44 17 36 38 17 32 40 17 26 47 20% 10 33 44 13 Ingen åsikt 31 45 15 2012 Saknar betydelse 40% 60% 80% 100% Diagram 21.13: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - ett ökat antal invandrare i Sverige Drygt 40 procent av befolkningen tror att ett ökat antal invandrare i Sverige har en negativ påverkan på arbetet med fred och säkerhet i Sverige medan 15 procent anser att det påverkar positivt. En tredjedel anser att det saknar betydelse. Ingen tydlig trend kan utläsas, förutom att gruppen utan åsikt i frågan har minskat över tid. Det finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper. 72 2.4.7 Sveriges medverkan i ett fördjupat militärt försvarssamarbete inom EU Frågeställning: Är du för eller emot tanken att Sverige skulle medverka i ett fördjupat militärt försvarssamarbete inom EU när det gäller försvaret av medlemsländernas territorier? Huvudsakligen för Osäker Huvudsakligen emot Ingen åsikt 2013 29 36 26 9 2012 30 34 28 8 2011 30 2009 37 32 0% 20% 26 33 40% 21 60% 7 14 80% 100% Diagram 22: Sveriges medverkan i ett fördjupat militärt försvarssamarbete inom EU När det gäller fördjupat militärt samarbete är opinionen splittrad. Ungefär en tredjedel av befolkningen är huvudsakligen för att Sverige ska delta i ett fördjupat militärt samarbete vad gäller försvaret av EU-länderna medan ungefär lika många är osäkra. Drygt en fjärdedel är huvudsakligen emot ett fördjupat försvarssamarbete. Det finns inga påvisbara skillnader mellan de år som frågan varit med i undersökningen förutom att andelen utan åsikt har minskat. Män är i större utsträckning positiva till ett fördjupat militärt samarbete medan kvinnor i större omfattning är emot. Det finns inga påvisbara skillnader mellan de olika åldersgrupperna. 73 2.4.8 Sveriges deltagande i EU:s snabbinsatsstyrkor Frågeställning: EU har utvecklat snabbinsatsstyrkor för att med kort varsel kunna hjälpa FN att förebygga och stoppa konflikter. Under våren 2011 ansvarade Sverige för en insatsstyrka med soldater i beredskap, kallad Nordic Battle Group. År 2015 är det aktuellt för Sverige att på nytt ansvara i snabbinsatsstyrkorna. Hur ställer du dig till ... I huvudsak positivt I huvudsak negativt ... att Sverige också 2015 bidrar till EU:s förmåga till snabba militära insatser? Ingen åsikt 59 ... att Sverige också 2015 ansvarar för en militär snabbinsatsstyrka? 19 47 0% 20% 22 27 40% 60% 26 80% 100% Diagram 23: Sveriges deltagande i EU:s snabbinsatsstyrkor. Resultat 2013. Majoriteten i befolkningen är i huvudsak positiva till att Sverige också under 2015 bidrar till EU:s militära snabbinsatsstyrka. Nästan lika många är i huvudsak positiva till att Sverige också ansvarar för en sådan styrka. En femtedel är negativa till att Sverige bidrar och en fjärdedel är negativa till att Sverige ansvarar för en snabbinsatsstyrka. Ungefär 25 procent saknar åsikt i frågan. Män är i högre grad positivt inställda än kvinnor. Det är dock fler kvinnor än män som inte har någon åsikt i frågan. Det finns inga skillnader mellan olika åldersgrupper. 2.4.9 Inställning till Sveriges försvarsindustri Frågeställning: Sverige är idag en av de mer betydande nationerna inom den europeiska försvarsindustrin. Tycker du att det är bra om Sverige är detta även i framtiden? Ja, absolut Ja, kanske 2013 33 2012 32 2011 31 2009 Nej, tveksamt 28 21 32 18 31 37 0% Nej, absolut inte 20% 9 9 8 10 22 28 40% Ingen åsikt 7 17 60% Diagram 24: Inställning till Sveriges försvarsindustri 8 80% 9 10 100% 74 Sverige är idag en av de mer betydande nationerna inom den europeiska försvarsindustrin. Tycker man det är bra om Sverige är detta också i framtiden? Knappt två tredjedelar svarar Ja, absolut eller Ja, kanske på den frågan medan knappt en tredjedel är negativa. I frågan om den svenska försvarindustrin har opinionen varit synnerligen stabil sedan frågan introducerades 2009. Män är mer positivt inställda till den svenska försvarsindustrin än kvinnor medan det inte finns några skillnader mellan åldersgrupperna. 75 2.5 Inställning i frågor rörande det militära försvaret 2.5.1 Inställning till om Sverige bör ha ett militärt försvar Frågeställning: Tycker du att Sverige bör ha ett militärt försvar? Vi bör absolut ha ett militärt försvar Vi bör nog ha ett militärt försvar Vi bör nog inte ha ett militärt försvar Vi bör absolut inte ha ett militärt försvar Ingen åsikt 2013 52 2012 48 2011 46 2009 33 33 2008 23 27 52 2003 65 2001 66 2000 1995 1987 20% 4 2 7 60% 21 31 4 2 3 29 40% 21 4 2 15 32 57 0% 7 7 34 59 1979 3 2 7 30 47 31 9 19 18 60 4 2 6 20 69 1996 5 23 71 1997 2 3 24 67 1998 22 2 3 13 24 63 1999 2 4 15 25 2002 2 5 14 28 57 5 2 5 16 55 2004 3 16 32 2005 3 2 11 26 46 3 2 15 59 2006 5 19 25 51 4 15 30 52 2007 6 6 80% 5 3 100% Diagram 25: Inställning till om Sverige bör ha ett militärt försvar Frågan om Sverige bör ha ett militärt försvar har ingått i undersökningen sedan drygt trettio år tillbaka. Frågan har verbalt förändrats några gånger men åtminstone från 1996 är svarsfördelningen jämförbar. I undersökningarna åren 1996-2002 är i snitt 66 procent absolut för ett svenskt militärt försvar medan 76 23 procent i medeltal anser att Sverige nog bör ha ett sådant. I undersökningen 2003 – när postenkäter för första gången ligger till grund – minskar andelen klara förespråkare för försvaret till knappt 60 procent medan andelen uttalat tveksamma ökar till drygt 10 procent. Avståndstagarnas skara är liten i befolkningen och i stort sett konstant sedan frågan ställdes första gången 1979. Från 2004 och fram till 2013 varierar andelen som absolut anser att Sverige bör ha ett militärt försvar runt 50 procent. 2013 var motsvarande andel drygt 50 procent. Det är fler män än kvinnor som tycker att Sverige absolut bör ha ett militärt försvar däremot finns inga skillnader mellan olika åldergrupper. 2.5.2 Inställning till vilken typ av militärt försvar Sverige bör ha Frågeställning: Vilken typ av militärt försvar skulle du föredra att vi har i Sverige? Ett renodlat yrkesförsvar (enbart anställda) Ett försvar som bygger på värnplikt Ett försvar som helt och hållet bygger på frivillighet Ingen åsikt 2013 34 2012 44 37 2011 35 29 2008 23 2006 24 2005 51 20% 40% 12 20 22 44 22 60% 12 14 27 35 21 0% 11 39 12 15 26 37 31 2003 11 15 37 29 2004 9 13 41 26 2007 11 43 39 2009 11 80% 12 12 13 100% Diagram 26: Inställning till vilken typ av försvar Sverige bör ha Ungefär en tredjedel av de tillfrågade anser att Sverige bör ha ett renodlat yrkesförsvar med enbart anställda. Cirka 45 procent av de tillfrågade förespråkar dock ett försvar som bygger på värnplikt. Värt att notera är att från och med den 1 juli 2010 gäller inte längre allmän värnplikt i Sverige. Ungefär 10 procent tycker att Sverige bör ha ett försvar som helt och hållet bygger på frivillighet och lika många har ingen åsikt i frågan. 77 Ett försvar som bygger på värnplikt förordas framför allt av män och personer över 30 år. Yngre personer anser i högre omfattning än övriga åldersgrupper att Sverige bör ha ett försvar som helt bygger på frivillighet. 2.5.3 Olika förhållandens betydelse för ett trovärdigt försvar Frågeställning: Hur stor betydelse har följande förhållanden för att Sveriges militära försvar skall vara trovärdigt enligt din uppfattning? Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Mycket liten betydelse Ingen åsikt Moderna vapensystem 32 Försvarsanslagens storlek 30 Förmåga att delta i internationella insatser 0% 18 46 22 33 19 20% 10 26 35 15 10 13 43 27 Ett renodlat yrkesförsvar 13 44 21 Allmän värnplikt 11 3 8 33 45 Medborgarnas försvarsvilja 8 3 10 39 40 Förmåga att försvara hela landet Ett försvar helt byggt på frivillighet Ganska liten betydelse 40% 60% 3 11 5 9 11 8 14 18 25 28 3 8 80% 100% Diagram 27: Olika förhållandens betydelse för ett trovärdigt försvar. Resultat 2013. De försvarsaspekter som flest bedömer ha mycket eller ganska stor betydelse för trovärdigheten är i likhet med tidigare undersökningar moderna vapensystem (79 procent) och förmågan att försvara hela landet (78 procent). Därefter kommer, också i likhet med tidigare, medborgarnas försvarsvilja (76 procent) samt försvarsanslagens storlek (73 procent). Allmän värnplikt, ett renodlat yrkesförsvar samt ett försvar helt byggt på frivillighet anses av relativt många ha mycket eller ganska liten betydelse för försvarets trovärdighet. I diagram 27.1 – 27.8 redovisas utvecklingen över tid för respektive förhållande. 78 Moderna vapensystem Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Mycket liten betydelse Ingen åsikt 2013 40 2012 41 2011 37 2009 37 Ganska liten betydelse 7 41 9 44 2 8 2 8 18 2 7 36 10 3 8 39 2008 41 33 8 3 15 2007 41 34 7 3 15 60% 80% 0% 20% 40% 100% Diagram 27.1: Betydelse för ett trovärdigt försvar - moderna vapensystem 40 procent av befolkningen anser att moderna vapensystem har mycket stor betydelse för försvarets trovärdighet. Detta är samma nivå som i tidigare undersökningar. Lika många anser samtidigt att dessa vapensystem har ganska stor betydelse för trovärdigheten. Endast en tiondel tycker att moderna vapensystem har mycket eller ganska liten betydelse. Män och personer över 30 år tycker i högre omfattning än kvinnor och yngre att moderna vapensystem har stor betydelse för trovärdigheten. Förmåga att försvara hela landet Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Mycket liten betydelse Ingen åsikt 2013 45 2012 43 2011 43 2009 44 2008 8 29 25 27 48 0% 20% 2 7 12 3 7 4 15 9 38 35 40% 60% 8 3 11 33 52 2007 Ganska liten betydelse 8 3 12 10 4 11 80% 100% Diagram 27.2: Betydelse för ett trovärdigt försvar - förmågan att försvara hela landet 79 Nästan 80 procent av befolkningen anser att förmågan att försvara hela landet har mycket eller ganska stor betydelse för försvarets trovärdighet. Drygt 10 procent tycker att det har mycket eller ganska liten betydelse. Förändringen är liten i förhållande till tidigare år och någon tydlig effekt av debatten om ”enveckasförsvaret” kan inte avläsas. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper när det gäller vilken betydelse förmågan att försvara hela landet har för ett trovärdigt försvar. Medborgarnas försvarsvilja Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Mycket liten betydelse Ingen åsikt 2013 32 44 2012 31 46 2011 3 14 11 14 3 2008 39 36 10 2 13 2007 38 37 10 3 12 0% 20% 40% 60% 80% 6 6 5 15 40 32 8 3 13 45 29 2009 Ganska liten betydelse 100% Diagram 27.3: Betydelse för ett trovärdigt försvar - medborgarnas försvarsvilja Ungefär 30 procent anser att medborgarnas försvarsvilja har mycket stor betydelse för det svenska försvarets trovärdighet. Detta är en minskning jämfört med 2007 och 2008 men i samma nivå som de senaste åren. Ungefär 45 procent tycker det är av ganska stor betydelse medan knappt en femtedel tycker att det har mycket eller ganska liten betydelse. Män tycker i högre grad än kvinnor att medborgarnas försvarsvilja har mycket stor betydelse för trovärdigheten. Det finns inga påvisbara skillnader mellan de olika åldersgrupperna. 80 Försvarsanslagens storlek Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Mycket liten betydelse Ingen åsikt 2013 30 43 2012 29 47 2011 22 2009 20% 3 12 17 42 33 0% 13 48 25 2008 Ganska liten betydelse 11 36 40% 2 12 60% 11 3 10 4 10 20 3 16 80% 100% Diagram 27.4: Betydelse för ett trovärdigt försvar - försvarsanslagens storlek 30 procent av de som svarat anser i 2013 års undersökning att försvarsanslagens storlek har mycket stor betydelse för trovärdigheten. Drygt 40 procent anser samtidigt att det är av ganska stor betydelse för försvarets trovärdighet. Cirka 15 procent anser att det har mycket eller ganska liten betydelse. Män och personer över 30 år tycker i högre grad att anslagens storlek har mycket eller ganska stor betydelse för trovärdigheten jämfört med kvinnor och personer under 30 år. Förmåga att delta i internationella insatser Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Mycket liten betydelse Ingen åsikt 2013 23 2011 22 2009 23 2008 22 2007 23 0% 48 46 40 39 20% 40% 60% 17 6 6 20 4 7 17 7 13 20 6 13 18 39 9 5 18 46 21 2012 Ganska liten betydelse 6 14 80% Diagram 27.5: Betydelse för ett trovärdigt försvar - förmågan att delta i internationella insatser 100% 81 Ungefär en femtedel av befolkningen anser att förmågan att delta i internationella insatser har mycket stor betydelse för det svenska försvarets trovärdighet. Detta resultat är i nivå med tidigare års resultat. Knappt hälften av befolkningen tycker det har ganska stor betydelse för trovärdigheten vilket också är i nivå med de senaste två undersökningarna. Andelen personer som tycker det har mycket eller ganska liten betydelse för trovärdigheten ligger i nivå med tidigare års undersökningar. Det finns inga skillnader varken mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper. Allmän värnplikt Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Mycket liten betydelse Ingen åsikt 2013 2011 2009 2008 2007 20% 40% 60% 6 11 12 10 13 9 20 31 27 0% 18 30 30 12 24 26 27 6 16 31 27 20 8 12 28 28 25 11 22 33 27 2012 Ganska liten betydelse 80% 100% Diagram 27.6: Betydelse för ett trovärdigt försvar - allmän värnplikt Från och med den 1 juli 2010 har inte Sverige allmän värnplikt. Trots detta anser 60 procent av befolkningen att den har mycket eller ganska stor betydelse för att Sveriges försvar ska vara trovärdigt. Denna andel har ökat signifikant sedan 2011. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män när det gäller de som anser att allmän värnplikt har stor betydelse för trovärdigheten. Det finns heller inga skillnader mellan de olika åldersgrupperna. 82 Ett renodlat yrkesförsvar Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Mycket liten betydelse Ingen åsikt 2013 15 35 2012 14 36 2011 18 2009 17 2008 2007 0% 20 11 22 40% 17 6 16 31 20% 23 9 21 30 12 10 27 26 13 10 26 30 14 10 26 33 21 Ganska liten betydelse 60% 80% 100% Diagram 27.7: Betydelse för ett trovärdigt försvar - ett renodlat yrkesförsvar Hälften av befolkningen anser att ett renodlat yrkesförsvar har mycket eller ganska stor betydelse för försvarets trovärdighet. Detta är i samma nivå som de senaste åren. Jämfört med 2007 är det dock en minskning. Andelen personer som tycker att förhållandet har liten betydelse (36 procent) ligger på samma nivå som 2012. Det är en relativt stor andel som inte har någon åsikt i frågan. Personer under 50 år tycker i högre omfattning än personer över 50 år att ett renodlat yrkesförsvar har stor betydelse för trovärdigheten. Det finns inga påvisbara skillnader mellan män och kvinnor. Ett försvar helt byggt på frivillighet Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Mycket liten betydelse Ingen åsikt 2013 10 2012 11 2011 12 2009 12 2008 12 0% 19 28 21 40% 15 19 22 23 18 25 30 20 20% 25 28 25 15 Ganska liten betydelse 24 22 26 60% 13 24 80% 100% Diagram 27.8: Betydelse för ett trovärdigt försvar - ett försvar helt byggt på frivillighet 83 10 procent tycker att ett försvar helt byggt på frivillighet är av mycket stor betydelse för det svenska försvarets trovärdighet. En femtedel tycker att det är av ganska stor betydelse medan ungefär hälften tycker att det är av mycket eller ganska liten betydelse. Personer i åldersgruppen 18-29 år tycker i betydligt högre utsträckning än andra åldersgrupper att ett försvar byggt på frivillighet är av mycket eller ganska stor betydelse däremot finns det ingen påvisbar skillnad mellan kvinnor och män. 2.5.4 Inställning till statsutgifterna för Sveriges militära försvar Frågeställning: Tycker du att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas, behållas oförändrade eller minskas? Ökas Behållas oförändrade 2013 38 2012 33 36 2006 22 23 2001 40 21 1997 21 1996 17 53 56 0% 17 6 5 7 10 20 26 40% 6 11 45 20% 16 19 47 53 9 7 9 23 50 17 1957 17 55 6 8 16 57 32 1980 16 54 24 1987 9 10 54 17 1990 15 15 50 21 1995 14 53 23 1998 14 21 46 22 1999 17 18 34 2000 19 22 41 25 2002 20 18 41 2003 22 13 39 27 2004 22 13 31 20 2005 19 16 32 24 18 13 36 2008 2007 12 41 25 2009 Ingen åsikt 31 28 2011 Minskas 60% 10 20 80% Diagram 28: Inställning till statsutgifterna för Sveriges militära försvar 100% 84 En ständigt aktuell fråga på den försvarspolitiska agendan i Sverige är och har sedan länge varit storleken på statens kostnader för det militära försvaret. Frågor om kostnaderna har ingått i undersökningen sedan 1957. Frågan har omformulerats genom åren men andemeningen i denna är genomgående densamma. I undersökningarna 2003-2007 önskar i snitt en fjärdedel ökade kostnader, ca 20 procent föredrar en minskning medan flertalet i befolkningen (40 procent) anser att kostnaderna för försvaret bör behållas oförändrade. 2008 sker en förändring i opinionen då gruppen som förordar ökade anslag för första gången i mätserien är större än gruppen som önskar oförändrade anslag. Resultaten från 2013 års undersökning visar att knappt 40 procent av befolkningen vill att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas. Detta innebär att det skett en ökning med 10 procentenheter av denna andel jämfört 2012. Ungefär 30 procent anser att försvarsutgifterna bör behållas oförändrade vilket innebär att denna andel minskat med 10 procentenheter jämfört med föregående år. Drygt 10 procent vill att de ska minskas. Andelen personer som inte har någon åsikt har de senaste åren legat omkring 20 procent. Män tycker i högre omfattning än kvinnor att utgifterna för försvaret bör ökas. Andelen personer med åsikten att statsutgifterna för försvaret bör ökas tenderar att öka med stigande ålder. 85 2.5.5 Sveriges eventuella medlemskap i Nato Frågeställning: Försvarsalliansen Nato ansluter med jämna mellanrum nya medlemmar. Tycker du att Sverige skall söka medlemskap i Nato eller skall vi stå utanför Nato? Sverige bör snarast/på sikt söka medlemskap i Nato Sverige bör stå utanför Nato Ingen åsikt 2013 36 2012 40 30 2011 28 35 2008 36 43 28 31 17 67 2004 17 67 22 16 16 59 24 2001 26 46 2005 2002 27 38 23 2003 23 38 29 2006 23 49 2009 2007 24 47 19 61 26 15 62 2000 23 65 1999 24 62 12 12 14 1998 25 59 16 1997 24 60 16 0% 20% 40% 60% 80% 100% Diagram 29: Sveriges eventuella medlemskap i Nato Hur ställer sig allmänheten i Sverige till ett eventuellt svenskt medlemskap i försvarsalliansen Nato? Nato-frågan, som tidigare motställer alternativen fullt medlemskap med att Sverige behåller den militära alliansfriheten (åren 19972005) avser sedan 2006 alternativet att stå utanför Nato. Ett eventuellt medlemskap delas mellan snarast respektive på sikt. I undersökningarna åren 1997-2007 vill i genomsnitt omkring en fjärdedel att Sverige söker medlemskap i Nato och ca 60 procent att Sverige inte gör det. Mellan 2007 och 2008 ökade andelen för ett medlemskap medan den andra gruppen minskade. Ungefär samma nivåer gällde 2009. I 2011 års undersökning sjönk andelen för ett medlemskap till ungefär 30 procent medan andelen som är emot ett medlemskap ökade till nästan 50 procent. Samma förhållanden gällde i 2012 års undersökning. Resultaten i 2013 års undersökning visar att andelen som anser att Sverige bör söka medlemskap i Nato har ökat till 36 procent medan andelen som anser att Sverige bör stå 86 utanför har minskat till 40 procent. Gruppen som inte har någon åsikt är allt sedan 2006 stor. Män är i större grad för ett medlemskap i Nato jämfört med kvinnor däremot finns inga skillnader mellan åldersgrupperna. 2.5.6 Svenskarnas försvarsvilja Frågeställning: Antag att Sverige anfalls. Tycker du att vi bör göra väpnat motstånd även om utgången för oss verkar oviss? Ja, absolut Ja, kanske 2013 2012 2011 47 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 46 Nej, tveksamt Nej, absolut inte 24 14 25 15 49 25 14 24 48 25 26 5 11 27 60 15 8 7 8 9 8 7 9 7 6 7 9 12 10 21 9 26 56 12 0 79 40% 12 0 6 60% 80% 4 9 3 3 5 1 20 21 72 3 11 20 57 8 5 10 27 53 7 11 14 58 6 8 23 58 10 9 14 12 59 4 9 67 54 10 4 14 16 8 3 8 60 10 12 9 64 20% 4 13 63 0% 14 4 26 52 8 9 4 13 26 49 3 14 52 10 3 12 23 48 1952 4 49 47 1999 1998 1997 1996 1995 1994 1993 1992 1991 1990 Ingen åsikt 6 1 6 4 16 15 100% Diagram 30: Svenskarnas försvarsvilja Den första undersökningen inom detta område i vårt land genomfördes i början av 1950-talet. Då ställdes bland annat frågor rörande inställningen till 87 väpnat motstånd i händelse av ett militärt angrepp på Sverige. Vid det tillfället svarar 79 procent att motstånd bör göras medan sex procent var av motsatt uppfattning. Frågan antas mäta befolkningens allmänna försvarsvilja i fred och ordalydelsen är oförändrad genom åren sånär som på att ”Ni” ersatts av ”du”. Svarsalternativen har senare utökats från enkla ja och nej-svar till dagens utökade svarsskala. 2013 anser nästan hälften av befolkningen att Sverige absolut ska göra väpnat motstånd om landet anfalls. En fjärdedel anser att Sverige kanske ska försvara sig. Ungefär 20 procent tycker inte att Sverige ska göra militärt motstånd vid ett anfall. Studeras svarsbilden över tid kan man konstatera att sedan 2003 har andelen som absolut tycker att Sverige ska försvara sig mot angrepp legat omkring 50 procent. Män och personer över 30 år tycker i högre omfattning än kvinnor och personer under 30 år att Sverige absolut ska försvara sig om landet anfalls. 88 Bilaga 1: Frågeformulär Frågor om dagens och framtidens Sverige 1. Tycker du att Sverige för dig är ett bra eller ett dåligt land att leva i? Tycker du, på det hela taget, att det är ...? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen åsikt 2. Om du tänker dig Sverige fem år framåt, tror du det blir bättre eller sämre att leva i det här landet? Mycket bättre Något bättre Ungefär som idag Något sämre Mycket sämre Ingen åsikt 3. Vad tycker du om den försvars- och utrikespolitik som förts av Sverige under de senaste tre åren? Ange din uppfattning om respektive politikområde nedan Mycket Ganska Ganska Mycket Ingen bra bra dålig dålig åsikt Försvarspolitiken Utrikespolitiken 89 4. Nedan framgår förhållanden som skulle kunna påverka såväl vårt land som andra länder. Om du tänker på Sverige de närmaste fem åren - hur oroad är du för följande förhållanden? Inte Inte Mycket Ganska särskilt alls Ingen oroad oroad oroad oroad åsikt Globala klimatförändringar Naturkatastrof med stor materiell förödelse Användandet av jordens naturresurser Organiserad internationell brottslighet Internationell terrorism Terroristattack i Sverige Oljetransporter på Östersjön Olycka i kärnkraftverk Långvariga avbrott i elförsörjningen Brister i samhällsviktiga IT‐system (IT‐säkerhet) Spridning av smittsamma sjukdomar Spridning av kemiska och biologiska stridsmedel Spridning av kärnvapen Utvecklingen i Ryssland Utvecklingen i Mellanöstern Relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen Europeiska unionens överstatlighet En väpnad konflikt i vår närhet Stora flyktingströmmar 90 5. Hur troligt tror du det är att nedan uppräknade händelser kommer att inträffa i Sverige under de närmaste fem åren? Inte Mycket Ganska speciellt Inte alls Ingen troligt troligt troligt troligt åsikt Dricksvattenbrist Livsmedelsbrist Brist på läkemedel Drivmedelsbrist Omfattande epidemi Långvariga IT‐ och tele‐ avbrott Långvariga elavbrott En omfattande olycka inom kollektivtrafiken Naturkatastrof med stor materiell förödelse Oljekatastrof i Östersjön Radioaktiva utsläpp Terroristattack Politiska hot från ett annat land Militärt angrepp 6a. I vilken utsträckning känner du oro för den militära hotsituationen i vår närhet? Är din oro…? Mycket stor Ganska stor Ganska liten Mycket liten Ingen åsikt 91 6b. Tror du att den militära hotsituationen i vår närhet har förändrats om tio år? Tror du att det för vår del då …? Har blivit tryggare än idag Har blivit otryggare än idag Är oförändrat mot idag Ingen åsikt 7. Sverige är idag en av de mer betydande nationerna inom den europeiska försvarsindustrin. Tycker du att det är bra om Sverige är detta även i framtiden? Ja, absolut Ja, kanske Nej, tveksamt Nej, absolut inte Ingen åsikt 92 8. Hur tror du nedan uppräknade förhållanden påverkar fred och säkerhet i Sverige? Påverkar de positivt eller negativt eller saknar de betydelse? Påverkar Påverkar Saknar Ingen positivt negativt betydelse åsikt Vår militära alliansfrihet Sveriges deltagande i militära fredsfrämjande insatser Ett ökat antal invandrare i Sverige Ökning av utländska investeringar i svenskt näringsliv Satsningar på ett försvar som kan användas både nationellt och internationellt Sveriges medlemskap i EU Sveriges deltagande i EU:s utrikes‐ och säkerhetspolitiska samarbete Svenskt deltagande i EU:s militära snabbinsatsstyrkor EU:s ambition att ansluta fler länder som medlemmar Ett stärkt civilmilitärt samarbete mellan EU och Nato En eventuell svensk anslutning till Nato En eventuell finsk anslutning till Nato Danmarks och Norges medlemskap i Nato 9. I vilken utsträckning känner du oro för den aktuella politiska situationen i världen? Är din oro ...? Mycket stor Ganska stor Ganska liten Mycket liten Ingen åsikt 93 10. Hur stor tror du risken är för att det som händer i världen idag kan leda till militära konflikter (krig) i stora delar av Europa? Tror du att risken är …? Mycket stor Ganska stor Ganska små Mycket små Ingen åsikt 11. Tror du att Sverige skulle få snabb och effektiv hjälp från andra länder om följande händelser skulle drabba vårt land? Ja, Ja, helt ganska Nej, Ingen säkert säkert tveksamt Nej åsikt Terroristattack Omfattande epidemi Naturkatastrof med stor materiell förödelse Militärt angrepp 12. Vilken inverkan tycker du att följande organisationer och länder har idag på freden och säkerheten i världen? Ange din uppfattning om varje organisation/land nedan. Utgör ett Utgör ett Bidrar Bidrar i visst allvarligt väsentligt någon Saknar problem problem till fred mån till betydelse för fred för fred och fred och för fred och och och Ingen säkerhet säkerhet säkerhet säkerhet säkerhet åsikt FN EU Nato Kina Ryssland USA 94 Frågor rörande Sveriges säkerhetspolitik 13. Tycker du att Sverige bör ha ett militärt försvar? Vi bör absolut ha ett militärt försvar Vi bör nog ha ett militärt försvar Vi bör nog inte ha ett militärt försvar Vi bör absolut inte ha ett militärt försvar Ingen åsikt 14. EU har utvecklat snabbinsatsstyrkor för att med kort varsel kunna hjälpa FN att förebygga och stoppa konflikter. Under våren 2011 ansvarade Sverige för en insatsstyrka med soldater i beredskap, kallad Nordic Battle Group. År 2015 är det aktuellt för Sverige att på nytt ansvara för snabbinsatsstyrkorna. Hur ställer du dig till ... I huvudsak I huvudsak Ingen positivt negativt åsikt …att Sverige också 2015 bidrar till EU:s förmåga till snabba militära insatser? ….att Sverige också 2015 ansvarar för en militär snabbinsatsstyrka? 15. Hur stor betydelse har följande förhållanden för att Sveriges militära försvar ska vara trovärdigt enligt din uppfattning? Mycket Ganska Ganska Mycket stor stor liten liten Ingen betydelse betydelse betydelse betydelse åsikt Allmän värnplikt Förmåga att delta i internationella insatser Medborgarnas försvarsvilja Försvarsanslagens storlek Moderna vapensystem Ett renodlat yrkesförsvar Förmågan att försvara hela landet Ett försvar helt byggt på frivillighet 95 16. FN har länge försökt att säkra freden i världen genom att till oroshärdar sända militär personal, som dock inte själva ingriper i pågående strider. På senare år har FN beslutat om ingripanden med mandat som ger möjlighet till direkta stridshandlingar för att skapa fred och säkerhet. Tycker du att det är rätt eller fel att FN beslutar om sådana ingripanden? Rätt Fel Ingen åsikt 17. Sverige har ett antal militära förband utomlands. Tycker du att det är ett riktigt eller ett felaktigt beslut av Sverige att sända svenska soldater utomlands? Riktigt beslut Felaktigt beslut Ingen åsikt 18. Sverige har länge försökt att bidra till att säkra freden på olika håll i världen genom att skicka militär personal på uppdrag med mandat från FN:s säkerhetsråd. Tycker du att Sverige bör öka eller minska antalet soldater i sådana fredsfrämjande insatser? Bör öka Bör minska Ingen åsikt 19. Är du för eller emot tanken att Sverige skulle medverka i ett fördjupat militärt försvarssamarbete inom EU när det gäller försvaret av medlemsländernas territorier? Huvudsakligen för Osäker Huvudsakligen emot Ingen åsikt 96 20a. Sverige har under 2013 deltagit med militära styrkor i ett antal fredsfrämjande insatser på olika platser i världen. Hur ställer du dig till Sveriges ... I huvudsak I huvudsak Ingen positivt negativt åsikt …medverkan i den Nato‐ledda insatsen KFOR i Kosovo? …medverkan i den Nato‐ledda insatsen ISAF i Afghanistan? …medverkan i den EU‐ledda insatsen EU Navfor i farvattnen utanför Somalias kust? 20b. Tror du att Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser på olika platser i världen har bidragit till ökad fred och säkerhet? Ja, absolut Ja, kanske Nej, tveksamt Nej, absolut inte Ingen åsikt Frågor rörande försvar, samhällsskydd och beredskap 21. Vilken typ av militärt försvar skulle du föredra att vi har i Sverige? Ett renodlat yrkesförsvar (enbart anställda) Ett försvar som bygger på värnplikt Ett försvar som helt och hållet bygger på frivillighet Ingen åsikt 22. Försvarsalliansen Nato ansluter med jämna mellanrum nya medlemmar. Tycker du att Sverige skall söka medlemskap i Nato eller skall vi stå utanför Nato? Sverige bör snarast söka medlemskap i Nato Sverige bör på sikt söka medlemskap i Nato Sverige bör stå utanför Nato Ingen åsikt 97 23. Tycker du att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas, behållas oförändrade eller minskas? Ökas Behållas oförändrade Minskas Ingen åsikt 24. Antag att Sverige anfalls. Tycker du att vi bör göra väpnat motstånd även om utgången för oss verkar oviss? Ja, absolut Ja, kanske Nej, tveksamt Nej, absolut inte Ingen åsikt 98 25. I vilken grad tror du att det finns beredskap i Sverige att hantera och möta följande hot och kriser om sådana skulle drabba vårt land? I tillräcklig I otillräcklig Ingen grad grad åsikt Dricksvattenbrist Livsmedelsbrist Brist på läkemedel Drivmedelbrist Omfattande epidemi Långvariga IT‐ och teleavbrott Långvariga elavbrott En omfattande olycka inom kollektivtransporter Naturkatastrof med stor materiell förödelse Oljekatastrof i Östersjön Radioaktiva utsläpp Terroristattack Politiskt hot från ett annat land Militärt angrepp 99 26. Nedan framgår några samhällsförhållanden som skulle kunna påverkas av förändrade klimatförhållanden. Hur tror du att dessa förhållanden kommer att påverkas i Sverige på några års sikt? Mycket Ganska Ganska Inte Ingen påtagligt påtagligt lite alls åsikt Befolkningens matvanor Befolkningens resvanor Byggandet av bostäder och vägar Energiförsörjningen Flyktingströmmar Smittsamma sjukdomar Tillgången på dricksvatten Utrikespolitiken 27. Tycker du det är rimligt eller inte rimligt att svenska myndigheter har ansvar för att hjälpa eller rädda svenskar som drabbas av olyckor eller katastrofer när de … Inte Ingen Rimligt rimligt åsikt …själva utsätter sig för risker i Sverige (t.ex. klättrar i berg)? …själva utsätter sig för risker utomlands (t.ex. skärmflygning)? …utan eget vållande drabbas i Sverige (t.ex. skadas vid en skogsbrand)? …utan eget vållande drabbas utomlands (t.ex. skadas vid en jordbävning)? 100 Till sist några frågor som gäller dig som person 28. Är du idag medlem i någon frivilligorganisation med inriktning mot säkerhet, försvar, internationellt fredsarbete eller social omvårdnad? Ja Nej Vet ej 29. Skulle du kunna tänka dig att själv aktivt hjälpa till – ”vara en resurs” – om din hemort skulle drabbas av en allvarlig störning, t ex en stor olycka, naturkatastrof eller liknande? Ja Tveksam Nej Har inte funderat på detta 30. Är du i huvudsak för eller mot Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU)? I huvudsak för Sveriges medlemskap I huvudsak mot Sveriges medlemskap Ingen åsikt 31. Hur många år har du gått i skola? 9 år eller mindre 10‐12 år 13 år eller mer 32. Vilket av våra politiska partier sympatiserar du mest med idag? Centerpartiet (C) Folkpartiet (FP) Kristdemokraterna (KD) Moderata samlingspartiet (M) Socialdemokraterna (S) Vänsterpartiet (V) Miljöpartiet de gröna (MP) Sverigedemokraterna (SD) Annat parti Inget Vill inte svara 101 33. Hur stort är ditt intresse för följande frågor i Sverige idag? Mycket Ganska Ganska Mycket stort stort litet litet Arbetsmarknadsfrågor EU‐samarbetet Skola och utbildning IT‐frågor rörande integritet och personlig frihet Samhällsskydd och beredskap Hälsa, sjukvård och omsorg Polis och rättsväsende Sveriges försvar Sveriges utrikespolitik Klimatfrågor 102 Bilaga 2: Sammanfattning av den Finländska opinionsstudien 2013 I en av Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) utförd intervjuundersökning har medborgarnas åsikter efterfrågats om den finska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Med fanns också frågor om huruvida det nationella samfundet borde ingripa i Syrien, om Finlands agerande i Afghanistan, om faktorer som påverkar säkerheten i Finland och finländarnas känsla av trygghet och hur säkerheten kommer att utvecklas under de kommande fem åren samt faktorer som orsakar oro. Intervjuerna gjordes under september och oktober 2013. Inbördeskriget i Syrien har redan fortgått i över två år. Hur borde Finland och det internationella samfundet agera för att lösa situationen? En stor del av finländarna (73 procent) vill att Finland utökar sin humanitära hjälp till Syrien. Två tredjedelar (65 procent) anser att Finland bör vara berett att delta i en fredsbevarar- och krishanteringsoperation i Syrien, ifall FN beslutar genomföra en sådan. Lika många (65 procent) anser att Finland bör ta emot människor som flyr från kriget i Syrien. Det internationella samfundet bör lösa situationen i Syrien endast med politiska metoder. Detta anser 65 procent. En militär intervention med beslut av FN:s säkerhetsråd godkänns av hälften (51 procent) och 41 procent motsätter sig en sådan. En militär intervention utan beslut av FN:s säkerhetsråd motsätter sig 86 procent. Ett försvarssystem som grundar sig på allmän värnplikt för män har ett brett stöd. Det nuvarande sättet att ordna beväringstjänsten stöds av två tredjedelar (68 procent). Jämfört med i fjol har understödet minskat med fyra procentenheter. En femtedel stöder en ändring av beväringstjänsten till mera selektiv än för närvarande. En övergång till en yrkesarmé stöds av elva procent. Militärt samarbete med Norden understöds så gott som enhälligt (93 procent). Också militärt samarbete med EU får ett starkt stöd (84 procent). För militärt samarbete med Nato delar sig däremot åsikterna, hälften (49 procent) förhåller sig positivt till detta medan 45 procent förhåller sig negativt. Också understödet till militär alliansfrihet kvarstår (67 procent). En fjärdedel understöder en militär alliering. Sju av tio (70 procent) är av den åsikten att Finland inte bör ansöka om medlemskap i Nato. En femtedel (21 procent) understödet det. Det anses inte sannolikt med ett militärt hot mot Finland. Hälften (51 procent) är av den åsikten att detta är ytterst osannolikt eller inte alls sannolikt. Knappt hälften (41 procent) anser det ganska osannolikt och sju procent sannolikt. En ny fråga var hur det finska samhället har förberett sig på hot som riktar sig mot datanät och datasystem. Hälften, 49 procent, är av den åsikten att beredskapen på cyberhot är god i Finland. Av motsatt åsikt är 44 procent. 103 104 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se Publ.nr MSB635 – januari 2014 ISBN 978-91-7383-406-3
© Copyright 2024