1. No category

Opinioner 2013
Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap,
säkerhetspolitik och försvar
2
MSB:s kontaktpersoner:
Thomas Gell, 010-240 56 68
Ingela Stenbäck, 010-240 56 69
Publikationsnummer MSB635 - januari 2014
ISBN 978-91-7383-406-3
3
Förord
Säkerhetspolitik, samhällsskydd och beredskap är områden som relativt få av
oss medborgare tänker på till vardags. Ändå representerar de grundläggande
frågor som varje samhälle måste kunna hantera. Att skydda den egna
befolkningen mot yttre hot, sjukdomar och katastrofer är en av
huvuduppgifterna för alla samhällen i världen. Samtidigt formas samhället av
medborgarnas behov. Av den anledningen är det viktigt att regelbundet
undersöka vad den egna befolkningen tycker i frågor som berör samhällsskydd,
beredskap samt försvars- och säkerhetspolitik.
Undersökningar inom de två sist nämnda områdena har genomförts i det
psykologiska försvarets regi under mer än ett halvt sekel. Den första
undersökningen gjordes i början av 1950-talet på uppdrag av kommittén för
utredning av det psykologiska försvaret i Sverige. Då ställdes för första gången
bland annat en fråga rörande inställningen till väpnat motstånd vid ett militärt
angrepp.
Uppgiften att följa svensk opinionsutveckling i frågor som har betydelse för
totalförsvar och säkerhetspolitik övertogs 2009 av MSB. I samband med detta
tillfördes ett antal ytterligare frågeställningar i syfte att fånga uppfattningar i
enlighet med det vidgade synsätt på hot, skydd och beredskap som etablerades
under 2000-talets inledning. Därför är inställningar till samhällets roll vid
terroristattentat, naturkatastrofer eller andra allvarliga störningar några
frågeställningar som numera finns med.
Undersökningen som redovisas i denna rapport genomfördes under perioden
24 september till 15 oktober 2013 och vi har valt att inte förändra
frågeställningarna nämnvärt jämfört med de senaste årens undersökningar.
Detta eftersom en stor del av värdet i en undersökning som Opinioner ligger i
att över tid kunna följa medborgarnas uppfattningar i ett antal, för vår trygghet
och säkerhet, centrala frågeställningar.
MSB, Avdelningen för utvärdering och lärande
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ............................................................................... 9 1.1 Aktuella skeenden som kan tänkas inverka på opinionen .......... 9 1.2 Kort om undersökningen 2013............................................. 10 1.3 Jämförelse med Finland och Norge ....................................... 11 2. Resultat ............................................................................... 12 2.1 Inställning i frågor rörande det svenska samhället .................. 12 2.1.1 Inställning till Sverige som land att leva i .......................................... 12 2.1.2 Inställning till Sverige om fem år ....................................................... 13 2.1.3 Intresse för samhällsfrågor ................................................................ 14 2.2 Inställning i frågor rörande samhällsskydd och beredskap ....... 21 2.2.1 Troligt att olika händelser ska inträffa i Sverige de närmaste fem åren21 2.2.2 Beredskap för att möta olika hot och kriser ....................................... 23 2.2.3 Hjälp från andra länder ...................................................................... 31 2.2.4 Samhällsförhållanden som skulle kunna påverkas av förändrat
klimat ........................................................................................................... 34 2.2.5 Myndigheters ansvar för att hjälpa svenskar som drabbats av olyckor
eller kriser .................................................................................................... 35 2.2.6 Frivilligorganisationer ........................................................................ 36 2.2.7 Aktivt hjälpa till vid en allvarlig störning .......................................... 36 2.3 Inställning i skilda internationella förhållanden ....................... 37 2.3.1 Oro över den politiska situationen i världen ..................................... 37 2.3.2 Risker för militära konflikter i Europa .............................................. 38 2.3.3 Förändring av den militära hotsituationen........................................ 39 2.3.4 Olika organisationers och länders inverkan på fred och säkerhet .... 40 2.3.5 Oro för olika förhållanden .................................................................. 42 2.4 Inställning i skilda säkerhetspolitiska frågor........................... 54 2.4.1 Inställning till Sveriges förda försvars- och utrikespolitik ................ 54 2.4.2 Inställning till FN:s ingripanden i oroshärdar................................... 56 2.4.3 Inställning till Sveriges deltagande i militära insatser utomlands .... 58 2.4.4 Inställning till om Sverige bör öka eller minska sitt deltagande i
fredsfrämjande insatser ............................................................................... 59 2.4.5 Inställning till Sveriges deltagande i några specifika fredsfrämjande
insatser ......................................................................................................... 60 2.4.6 Olika förhållandens påverkan på fred och säkerhet i Sverige ........... 62 2.4.7 Sveriges medverkan i ett fördjupat militärt försvarssamarbete inom
EU
72 2.4.8 Sveriges deltagande i EU:s snabbinsatsstyrkor ................................. 73 2.4.9 Inställning till Sveriges försvarsindustri ............................................ 73 2.5 Inställning i frågor rörande det militära försvaret ................... 75 2.5.1 Inställning till om Sverige bör ha ett militärt försvar ........................ 75 5
2.5.2 Inställning till vilken typ av militärt försvar Sverige bör ha .............. 76 2.5.3 Olika förhållandens betydelse för ett trovärdigt försvar ................... 77 2.5.4 Inställning till statsutgifterna för Sveriges militära försvar .............. 83 2.5.5 Sveriges eventuella medlemskap i Nato............................................. 85 2.5.6 Svenskarnas försvarsvilja ................................................................... 86 Bilaga 1: Frågeformulär ........................................................... 88 Bilaga 2: Sammanfattning av den Finländska opinionsstudien
2013 ...................................................................................... 102 6
Sammanfattning
Det råder fortsatt en överväldigande positiv syn på att dagens Sverige är ett bra
land att leva i. Andelen som svarat mycket eller ganska bra utgör 95 procent.
Dock kan en signifikant nedgång med 10 procentenheter av de som svarat
mycket bra noteras sedan 2012. En majoritet, knappt 70 procent, har även en
positiv framtidstro och tror att situationen om fem år är bättre eller ungefär
som idag.
Hälsa, sjukvård och omsorg, skola och utbildning samt arbetsmarknadsfrågor
är de tre samhällsfrågor som tillmäts störst intresse av tio uppräknade
områden. Mindre än halva befolkningen anger att de har mycket eller ganska
stort intresse för frågor rörande EU-samarbetet respektive Sveriges försvar.
Den händelsetyp som flest (drygt 40 procent) tror kan inträffa inom de
närmsta fem åren är en omfattande olycka inom kollektivtransporter, medan
över 90 procent av befolkningen inte anser det troligt att brist på dricksvatten,
livsmedel eller läkemedel eller något militärt angrepp kommer att inträffa
under denna period. Andelen som ser det som mycket eller ganska troligt att
det inom fem år ska inträffa långvariga elavbrott har minskat från 26 procent
2012 till 16 procent 2013.
När det gäller tilltron till samhällets beredskap att möta hot och kriser anser en
majoritet att den är tillräcklig för att hantera en omfattande
kollektivtransportolycka, dricksvattenbrist samt livsmedelsbrist. För övriga hot
anser en majoritet att beredskapen är otillräcklig. När det gäller beredskapen
mot ett militärt angrepp anser endast drygt 10 procent denna vara tillräcklig,
medan tre fjärdelar anser den otillräcklig.
Det finns fortsatt en tilltro till att omvärlden ska komma till hjälp om svåra
händelser skulle drabba Sverige. Även om tilltron till sådan hjälp minskat över
de senast mätningarna, tror cirka 65 procent att Sverige helt eller ganska
säkert skulle få hjälp från andra länder i händelse av till exempel ett militärt
angrepp.
Av de åtta områden som ingick i frågan om hur klimatförändringar kan komma
att påverka samhällsförhållandena i Sverige är det flyktingströmmar som flest
(55 procent) anser mycket eller ganska påtagligt skulle kunna påverkas.
Därefter följer energiförsörjningen (53 procent) och befolkningens resvanor
(50 procent).
Tillgången på dricksvatten anses inte i samma utsträckning hotad av ett
förändrat klimat. 64 procent tror att tillgången påverkas ganska lite eller inte
alls av förändringar i klimatet. Drygt 50 procent tror inte heller att
klimatförändringarna kommer att få någon markant inverkan på byggandet av
bostäder och vägar.
7
Risken för militära konflikter bedöms av drygt 70 procent som små och som
stora av cirka en fjärdedel. Drygt 40 procent tror dock att den militära
hotsituationen i vår närhet har blivit otryggare om 10 år. Detta är ingen
signifikant förändring jämfört med resultaten 2011 och 2012, men en stor
förändring vid en jämförelse 10 år bakåt, då motsvarande andel låg runt 15
procent.
Oron för utvecklingen i Mellanöstern, för relationen mellan den muslimska och
kristna världen samt för stora flyktingströmmar slog igenom starkt i 2012 års
mätning. Denna oro har inte fortsatt öka 2013, även om frågan om relationen
mellan den muslimska och kristna världen fortfarande är det av 19
uppräknande förhållanden som inger störst oro. Andelen som är mycket eller
ganska oroade för relationen mellan den kristna och muslimska världen är nu
68 procent, motsvarande andel 2012 var 73 procent. Andelen som är mycket
eller ganska oroade för stora flyktingströmmar är på samma nivå som 2012.
Händelserna i Fukushima har inte haft någon mätbar inverkan på oron för
olycka i kärnkraftverk. Någon effekt av debatten om övervakning som följt på
avslöjandet av hemliga dokument från NSA kan heller inte spåras - intresset för
IT-frågor rörande integritet och personlig frihet har snarare minskat något
sedan 2012. När det gäller oron för spridning av kärnvapen respektive kemiska
och biologiska stridsmedel, har det skett en radikal nedgång sedan 2006. Den
andel som är mycket eller ganska oroade över spridning av sådana vapen har
mer än halverats. En viss uppgång i oron för spridningen av kemiska och
biologiska vapen kan dock noteras 2013, vilken sannolikt kan knytas till att
frågan om kemiska vapen aktualiserats i inbördeskriget i Syrien.
Kvinnor är generellt sett mer oroade för de olika hoten än vad män är.
På frågan om vad man anser om den förda utrikespolitiken anser knappt 50
procent att den har varit mycket eller ganska bra medan ungefär en tredjedel
anser motsatsen, vilket ligger i linje med 2012 års undersökning. När det gäller
uppfattningen om den förda försvarspolitiken uppger ca 25 procent av de
svarande att de tycker den är mycket eller ganska bra. Samtidigt anser drygt
50 procent att den är mycket eller ganska dålig. Detta innebär att det skett en
signifikant förändring av resultaten från 2012. En förhållandevis stor andel,
ungefär 20 procent, uttrycker ingen åsikt om vare sig utrikes- eller
försvarspolitiken.
Inställningen till det svenska deltagandet i de EU- respektive Nato-ledda
insatserna i Navfor (utanför Somalia), KFOR (Kosovo) samt ISAF
(Afghanistan) är övervägande positiv, även om andelen utan åsikt är fortsatt
hög (cirka 30 procent). I 2013 års undersökning ställdes en ny fråga som löd
”Tror du att Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser på olika platser i
världen har bidragit till ökad fred och säkerhet?”. Drygt 60 procent av de som
svarat anser att Sveriges deltagande absolut eller kanske har bidragit till ökad
fred och säkerhet. Denna inställning speglas även av att i den rangordning av
förhållanden som påverkar fred och säkerhet i Sverige bedöms Sveriges
deltagande i fredsfrämjande insatser vara det viktigaste förhållandet, där 53
procent av de tillfrågade tror att det har en positiv påverkan. Sedan frågan
introducerades 2009 har andelen som är i huvudsak positiv till att Sverige även
8
fortsatt är en av de mer betydande nationerna inom den europeiska
försvarsindustrin legat på drygt 60 procent.
Inställningen till om vi bör ha ett militärt försvar är förhållandevis stabil över
tid. 2013 ansåg 85 procent av de tillfrågade att vi absolut eller nog bör ha ett
militärt försvar. Andelen som är helt emot ett militärt försvar eller inte har
någon åsikt i frågan är under 10 procent.
En majoritet av de tillfrågade föredrar ett värnpliktsbaserat försvar (cirka 45
procent) framför ett yrkesförsvar (cirka 35 procent).
I en rangordning av olika förhållandens betydelse för trovärdigheten i Sveriges
militära försvar anses moderna vapensystem, förmågan att försvara hela landet
respektive medborgarnas försvarsvilja vara de förhållanden som har störst
betydelse.
Undersökningen visar att knappt 40 procent av befolkningen vill att
statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas. Detta innebär att det
skett en ökning med 10 procentenheter av denna andel jämfört med 2012.
Ungefär 30 procent anser att försvarsutgifterna bör hållas oförändrade vilket
innebär att denna andel minskat med 10 procentenheter jämfört med
föregående år. Drygt 10 procent vill att de ska minskas. Andelen personer som
inte har någon åsikt har de senaste åren legat omkring 20 procent.
Andelen som anser att Sverige bör söka medlemskap i Nato synes sedan 2007
ha etablerat sig på en nivå runt 30 - 35 procent. Det är dock fortfarande en
knapp majoritet (40 procent 2013) som är emot ett medlemskap. Gruppen utan
åsikt ligger sedan 2007 på runt en fjärdedel av de tillfrågade.
Vad beträffar svenskarnas försvarsvilja så har det inte skett några signifikanta
förändringar de senaste 10 åren; tre fjärdelar av befolkningen anser att vi
absolut eller kanske bör göra väpnat motstånd om Sverige anfalls, även om
utgången för oss skulle vara oviss. Gruppen som svarat nej, tveksamt eller nej,
absolut inte utgör cirka 20 procent.
För frågorna rörande militärt försvar kan generellt sägas att män och personer i
högre åldersgrupper är mer försvarsvänliga än kvinnor och personer i lägre
åldrar.
9
1. Inledning
I denna rapport redovisas resultaten av undersökningen Opinioner 2013.
Undersökningen, som genomförs av Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap (MSB), syftar till att ge en bild av den svenska allmänhetens
uppfattningar i frågor avseende samhällsskydd, beredskap samt försvars- och
säkerhetspolitik. Frågeställningarna är med något enstaka undantag desamma
som i undersökningen 20111 och 20122. Samtliga frågor finns i bilaga 1.
Den föreliggande rapporten disponeras så att i ett inledande avsnitt
uppmärksammas några skeenden och frågor i samhället under åren 2011 till
2013 som har rapporterats rikligt i svenska nyhetsmedier och som kan antas
inverka på rådande opinionslägen i vissa frågor. Därefter beskrivs
undersökningens uppläggning och genomförande. Undersökningens resultat
redovisas, fråga för fråga, i form av diagram med kommentarer. Jämförelser
görs när så är möjligt med tidigare undersökningar. Frågornas formulering
skiljer sig i varierande grad över åren även om målsättningen varit att ha så
likalydande frågor som möjligt.
1.1 Aktuella skeenden som kan tänkas
inverka på opinionen
Det är i första hand genom samhälles nyhetsmedier – främst press, radio och
teve, men också nätbaserade informationskanaler – som befolkningen får reda
på vad som sker hemmavid, i det egna landet och i en nära eller avlägsen
omvärld. Massmedierna rapporterar, förklarar och granskar skeenden. Att
studera medieinnehållets effekter på medborgarnas åsikter och attityder, och i
förlängningen på opinionslägen i ett samhälle, är en komplicerad uppgift. Men
att nyhetsmedierna med sitt innehåll påverkar medborgarnas attityder och
förhållningssätt i skilda frågor torde vara oomtvistat.
Förhållanden och skeenden som rapporterats i svenska nyhetsmedier under de
senaste åren kan på olika sätt, direkt eller indirekt, positivt eller negativt, antas
ha påverkat inställningen och färga svaren på flera av de frågor som ingår i
undersökningen. Det kan därför vara värt att här kort erinra om några
händelser/skeenden under perioden 2011 – 2013 med anknytning till de
frågeområden studien omfattar.




1
2
Bomben och morden i Oslo och Utøya
Tsunamin och kärnkraftshaveriet i Japan
Ett flertal svåra väderfenomen i olika delar av världen, bland annat
orkanen Sandy i USA
Debatt om narkolepsi efter influensavaccinering
Opinioner 2011, MSB 391-12
Opinioner 2012, MSB 554
10








Eurokrisen
”Arabiska våren”
Inbördeskrig med användning av kemiska vapen i Syrien
Fortgående debatt om kapacitetsbrist, underhåll och förseningar på
järnvägsnätet
Husbykravallerna
Edward Snowdens avslöjanden om övervakning
Debatt om ”enveckasförsvaret”
Ökad rysk militär övningsverksamhet
Tillbakablicken gör inget anspråk på att vara heltäckande. Många i
befolkningen är uppenbarligen osäkra i sina uppfattningar i samhällsfrågor
som berörs i undersökningar som denna. Detta medför att åsikter och attityder
som framkommer bör tolkas med viss försiktighet.
1.2 Kort om undersökningen 2013
Undersökningen genomfördes i form av en webbenkät under perioden 24
september till 15 oktober 2013. Enkäten skickades till personer i åldern 18 till
74 år. Frågeställningarna var med något enstaka undantag desamma som i
undersökningen 2012.
När det gäller bortfallredovisning i webbundersökningar går det inte att göra
sådana i samma utsträckning som i till exempel telefonintervjuundersökningar.
Vid telefonintervjuer markerar intervjuaren ett bortfall då en person inte vill
svara på frågorna. Detta går inte att göra i webbundersökningar. Enkäten
besvarades av 1 011 personer.
Resultaten från denna typ av undersökning är inte exakta. För att en förändring
– en ökning eller minskning – av ett värde med säkerhet ska kunna betecknas
som signifikant i förhållande till förgående år bör värdet ha förändrats minst
fem till sex procentenheter.
I undersökningarna åren 2003-2009 är det svar i postenkäter som utgör
grunddata. Mellan 1992 och 2002 ligger telefonintervjuer till grund för
undersökningarna, medan de fram till och med år 1991 baseras på
besöksintervjuer. När det gäller jämförelser mellan undersökningar som
genomförts med olika insamlingssätt visar metodiklitteraturen att
insamlingssättet kan påverka inte bara svarsfrekvensen – såväl det externa
bortfallet (vill inte medverka) som det interna bortfallet (medverkar men
svarar inte på en viss fråga) – utan också de tillfrågades benägenhet att avge
vissa svar.
11
1.3 Jämförelse med Finland och Norge
I en av Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) utförd
intervjuundersökning har medborgarnas åsikter efterfrågats om den finska
utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Med fanns också frågor om huruvida
det nationella samfundet borde ingripa i Syrien, om Finlands agerande i
Afghanistan, om faktorer som påverkar säkerheten i Finland och finländarnas
känsla av trygghet och hur säkerheten kommer att utvecklas under de
kommande fem åren samt faktorer som orsakar oro. Intervjuerna gjordes
under september och oktober 2013. En sammanfattning av dessa resultat
redovisas i bilaga 2.
Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) i Norge har tidigare
genomfört motsvarande undersökning. Under de senaste åren har dock inte
denna undersökning genomförts varför ingen sammanfattning av norska
resultat kan göras i denna rapport.
12
2. Resultat
I detta avsnitt redovisas och kommenteras undersökningens resultat.
2.1 Inställning i frågor rörande det svenska
samhället
2.1.1
Inställning till Sverige som land att leva i
Frågeställning: Tycker du att Sverige för dig är ett bra eller ett dåligt land
att leva i? Tycker du, på det hela taget, att det är…?
Mycket bra
Ganska bra
2013
Ganska dåligt
Mycket dåligt
3 10
45
50
2012
37
60
2011
2009
3 11
46
48
3 10
2 10
43
55
Ingen åsikt
2008
46
2007
47
48
3 11
2006
47
48
212
3 12
48
2005
40
53
4 12
2004
39
55
4 11
2003
212
52
43
2002
57
2001
56
42
42
10
101
2000
52
45
2 10
1999
51
46
201
1998
53
1997
52
201
44
3 01
44
1996
42
54
3 01
1995
41
55
3 10
1992
55
1985
57
1980
60
0%
20%
20
39
2 11
3 01
46
50
1974
43
40%
60%
Diagram 1: Inställning till Sverige som land att leva i
39
10
80%
100%
13
Det råder en fortsatt positiv syn på att dagens Sverige är ett bra land att leva i. I
stort sett alla i undersökningarna genom åren (senaste undersökningen 95
procent) tycker att Sverige är ett bra land att leva i. Skillnaderna i uppfattning
utgörs av att andelarna mycket bra och ganska bra varierar. Slås dessa
uppfattningar samman raderas skillnaderna (se diagram 1). Noterbart är dock
att andelen som svarat mycket bra har minskat från 60 procent 2012 till 50
procent 2013.
Kvinnor har i de senaste årens undersökningar varit mer positiva än män men
denna skillnad har nu suddats ut.
2.1.2
Inställning till Sverige om fem år
Frågeställning: Om du tänker dig Sverige fem år framåt, tror du det blir
bättre eller sämre att leva i det här landet?
2013
3
2012
2
13
2011
1
14
2009
2
2007
3
2006
4
Något bättre
Ungefär som idag
Något sämre
Mycket sämre
Ingen åsikt
8
2004
1
7
2003
1
3
2001
2
19
39
31
2000
2
18
42
28
1999
3
21
1998
2
24
1995
2
1990
3
1987
2
0%
20%
4
10
5
28
60%
2
9
34
40%
5
4
37
33
24
4
4
30
29
5
5
26
35
4
5
42
20
3 4
26
43
31
3
8
2002
21
3
12
38
38
2
6
40
37
4
5
36
47
19
5 2
25
43
3
6
25
51
12
4 2
29
50
19
1
40
22
52
14
1
27
54
16
2005
7
28
49
10
5 1
25
49
17
4
2008
Mycket bättre
80%
8
100%
Diagram 2: Inställning till om Sverige inom fem år blir ett bättre eller sämre
land att leva i
14
Det finns inga direkt påvisbara skillnader vid jämförelse mellan 2012 och 2013
vad gäller framtidstron för Sverige som land att leva i. De flesta tror att de
närmsta fem åren blir ungefär som idag. Det framgår tydligt av diagram 2 att
svaren på denna fråga varierat över tid, och sannolikt påverkas den i huvudsak
av rådande konjunkturläge.
Det måste noteras att frågeformuleringarna olika år avser olika tidsintervall
vilket förstås kan påverka svaren, varför enbart undersökningarna 2005-2013
bör jämföras.
2.1.3
Intresse för samhällsfrågor
Frågeställning: Hur stort är ditt intresse för följande frågor i Sverige idag?
Mycket stort
Ganska stort
Ganska litet
Hälsa, sjukvård och omsorg
Mycket litet
6 4
18
44
29
33
14
46
34
Skola och utbildning
Ingen åsikt
Arbetsmarknadsfrågor
20
49
21
5 5
Polis och rättsväsende
21
45
25
5 3
Klimatfrågor
IT‐frågor rörande integritet och
personlig frihet
Samhällsskydd och beredskap
Sveriges utrikespolitik
13
Sveriges försvar
12
EU‐samarbetet
7
0%
37
33
41
28
42
32
20%
9
4
11
5
15
4
15
5
39
38
11
40%
60%
4
10 4
36
33
17
10
25
35
25
80%
100%
Diagram 3: Intresse för ett antal samhällsfrågor. Resultat 2013.
Vad gäller intresset för olika samhällsfrågor anges tio aktuella områden. I
tidigare undersökningar konstateras att intresset riktas främst mot frågor som
ligger nära den enskilde och dennes vardag varför områden som hälsa,
sjukvård och omsorg, skola och arbetsmarknad kommer att stå i fokus. Även
klimatfrågor och frågor rörande polis och rättsväsende röner stort intresse.
2013 års undersökning bekräftar den tidigare bilden.
Intresset för EU-samarbetet är inte speciellt utbrett bland allmänheten och inte
heller intresset för Sveriges försvar.
15
Utvecklingen över tid för de olika samhällsområdena visas i diagram 3.1 - 3.10.
De olika samhällsfrågorna som redovisas i diagrammen har varit med i tidigare
undersökningar olika år. Vilka år respektive fråga varit med i undersökningen
framgår i respektive diagram.
Intresse för frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg
Mycket stort
2013
Ganska stort
Ganska litet
34
Mycket litet
46
2012
37
45
2011
36
46
2009
36
14
2006
20%
3 2
10
42
60%
3 2
8
43
40%
21
11
38
43
0%
20
15
40
51
2005
40
16
47
42
3 3
15
44
2008
2007
Ingen åsikt
21
11
12
80%
100%
Diagram 3.1: Intresse för frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg
Intresset för frågor rörande hälsa, sjukvård och omsorg har varierat något
genom åren. Andelen som uttryckt mycket stort intresse har legat på samma
nivå i de senaste undersökningarna. Jämfört med 2008 har dock en minskning
skett. Kvinnor är mer intresserade än män av dessa frågor och äldre personer
mer intresserade än yngre.
Intresse för frågor rörande skola och utbildning
Mycket stort
2013
Ganska stort
29
32
2011
30
18
44
44
35
44
2007
35
43
39
0%
40%
5 0
22
30
5 2
15
17
60%
4 2
4 3
16
45
20%
4
20
15
39
30
6
22
2008
2006
Ingen åsikt
44
27
2005
Mycket litet
44
2012
2009
Ganska litet
80%
Diagram 3.2: Intresse för frågor rörande skola och utbildning
5 1
4
4
100%
16
Inställningen till frågor rörande skola och utbildning har varit relativt konstant
under åren. Sedan 2005 har andelen personer som har ett mycket eller ganska
stort intresse för dessa frågor legat på ungefär 75 procent. Andelen som angett
att de har ett mycket stort intresse har dock varierat något mellan åren. Det
finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor och män eller mellan olika
åldersgrupper.
Det bör observeras att 2013 års undersökning genomfördes i september och
oktober, det vill säga innan skolfrågan kom i förnyat debattfokus efter att
resultaten från ”Pisa-mätningen” offentliggjorts.
Intresse för arbetsmarknadsfrågor
Mycket stort
2013
Ganska stort
20
2012
Ganska litet
49
46
22
2009
26
2008
26
2007
26
2006
5 0
6
21
47
19
43
20
60%
80%
2
31
5
16
47
40%
5 0
22
49
20%
5
26
44
24
0%
5
23
48
33
2005
Ingen åsikt
21
25
2011
Mycket litet
3
7
5
1
4
100%
Diagram 3.3: Intresse för arbetsmarknadsfrågor
Intresset för arbetsmarknadsfrågor har varit relativt konstant genom åren.
Andelen personer som hade ett mycket stort intresse för dessa frågor var 2006
högre jämfört med övriga år. 2006 var ett valår där arbetsmarknadsfrågor stod
i fokus och detta har sannolikt fått genomslag på resultaten. 2010 var också ett
valår men då genomfördes inte undersökningen och därför kan vi inte redovisa
några resultat från det året. Det finns inga påvisbara skillnader mellan män och
kvinnor eller mellan olika åldersgrupper när det gäller intresset för
arbetsmarknadsfrågor.
17
Intresse för frågor rörande polis och rättsväsende
Mycket stort
2013
Ganska stort
21
2012
Ganska litet
45
2011
23
2009
23
2008
5
47
2006
48
36
0%
5 2
20
4 2
19
4 3
43
16
44
20%
40
26
42
27
30
25
44
26
3
24
48
32
2005
Ingen åsikt
25
25
2007
Mycket litet
40%
4 1
22
60%
4 3
80%
100%
Diagram 3.4: Intresse för frågor rörande polis och rättsväsende
Andelen personer som har ett mycket stort intresse för frågor som rör polis och
rättsväsende har varierat sedan 2005. Intresset var högst 2006 (36 procent)
medan det i de fyra senaste undersökningarna legat på ungefär samma nivå,
drygt 20 procent. Det finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor och män,
däremot är personer över 50 år mer intresserade av dessa frågor jämfört med
personer i övriga åldersgrupper.
Intresse för klimatfrågor
Mycket stort
2013
Ganska stort
25
2012
Ganska litet
35
27
2011
2009
0%
40%
4
6 0
28
42
20%
10
23
42
28
Ingen åsikt
25
44
24
Mycket litet
22
60%
80%
5 0
6
2
100%
Diagram 3.5: Intresse för klimatfrågor
Intresset för klimatfrågor har minskat mellan de två senaste undersökningarna.
2012 tyckte drygt 70 procent att intresset för dessa frågor var mycket eller
ganska stort medan motsvarande andel 2013 är 60 procent.
Personer i åldersgrupperna 18-29 år har ett större intresse för denna fråga
jämfört med andra åldersgrupper. Det finns däremot inga skillnader mellan
män och kvinnors åsikt i denna fråga.
18
Intresse för IT-frågor rörande integritet och personlig frihet
Mycket stort
2013
17
2012
18
2011
Ganska stort
33
36
Ingen åsikt
10
4
36
35
17
0%
Mycket litet
41
15
2009
Ganska litet
6 0
43
32
7 0
39
20%
40%
10
60%
80%
2
100%
Diagram 3.6: Intresse för IT-frågor rörande integritet och personlig frihet
50 procent av befolkningen anger att de har ett mycket eller ganska stort
intresse för IT-frågor rörande integritet och personlig frihet. Detta är en
minskning jämfört med tidigare undersökningar. Män uppger i något högre
grad att de har ett mycket stort intresse för dessa frågor jämfört med kvinnor.
Även personer i åldersgruppen 18-29 år har ett större intresse för dessa frågor
jämfört med övriga åldersgrupper. Ingen omedelbar märkbar effekt kan alltså
utläsas av den debatt om övervakning som följde i spåren av Edward Snowdens
avslöjande i juni 2013 av hemliga dokument från NSA.
Intresse för frågor rörande samhällsskydd och beredskap
Mycket stort
2013
Ganska stort
11
2012
14
2011
13
2009
14
0%
Ganska litet
38
Mycket litet
39
9
44
4
36
44
5 0
38
38
20%
Ingen åsikt
38
40%
60%
5 0
7
80%
3
100%
Diagram 3.7: Intresse för frågor rörande samhällsskydd och beredskap
Intresset för samhällsskydd och beredskap har minskat mellan 2012 och 2013.
Knappt 50 procent av Sveriges befolkning har angett att de har mycket eller
ganska stort intresse för dessa frågor 2013. Motsvarande andel 2012 var
knappt 60 procent. Män är något mer intresserade än kvinnor, däremot finns
det inga påvisbara skillnader mellan olika åldersgrupper.
19
Intresse för frågor rörande Sveriges utrikespolitik
Mycket stort
2013
Ganska stort
13
Ganska litet
Mycket litet
33
Ingen åsikt
37
11
5
2012
15
39
38
8
0
2011
16
38
38
8
0
2009
12
35
39
12
2
2008
14
37
35
12
2
2007
14
37
35
11
3
2006
13
2005
37
11
37
34
2004
14
33
2003
13
35
0%
12
35
33
16
4
15
5
14
5
33
20%
40%
60%
1
80%
100%
Diagram 3.8: Intresse för frågor rörande Sveriges utrikespolitik
Andelen personer som har ett mycket stort intresse för Sveriges utrikespolitik
har inte förändrats över tid. Knappt 15 procent har i 2013 års undersökning
angett att de har ett mycket stort intresse för denna fråga. Män har ett större
intresse för utrikespolitiken än kvinnor däremot finns inga skillnader mellan
olika åldersgrupper.
Intresse för frågor rörande Sveriges försvar
Mycket stort
2013
Ganska stort
12
2012
12
2011
11
2009
28
Mycket litet
Ingen åsikt
41
15
34
4
44
30
15
2008
Ganska litet
47
30
21
39
29
10
0
11
0
14
38
2
10
2
2007
14
2006
13
2005
14
33
35
14
4
2004
15
31
37
12
5
2003
11
0%
33
38
27
39
26
20%
11
20
38
40%
4
60%
Diagram 3.9: Intresse för frågor rörande Sveriges försvar
20
80%
1
5
100%
20
Andelen personer som har ett mycket stort intresse för frågor gällande Sveriges
försvar har legat på 10-15 procent samtliga år utom 2008 då ca 20 procent
uttryckte ett mycket stort intresse. Män har ett större intresse för Sveriges
försvar än kvinnor. Det finns inga skillnader mellan olika åldersgrupper. Den
intensifiering av försvarsdebatten som skett under 2013 tycks alltså inte ha
påverkat allmänhetens intresse för förvarsfrågan.
Intresse för frågor rörande EU-samarbetet
Mycket stort
2013
7
11
2011
9
2009
9
2008
10
2007
11
6
2004
5
41
41
44
32
44
33
40
33
36
33
35
40%
60%
0
0
2
12
2
3
16
40
32
9
11
13
13
39
30
20%
Ingen åsikt
15
32
12
0%
42
39
10
2003
Mycket litet
39
11
2005
Ganska litet
32
2012
2006
Ganska stort
4
17
5
15
80%
1
20
5
100%
Diagram 3.10: Intresse för frågor rörande EU-samarbetet
Andelen personer som angett att de har ett mycket eller ganska stort intresse
för frågor som rör EU-samarbetet har i samtliga undersökningar som frågan
varit med i legat runt 40 procent. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och
män eller mellan de olika åldersgrupperna.
21
2.2 Inställning i frågor rörande
samhällsskydd och beredskap
2.2.1
Troligt att olika händelser ska inträffa i Sverige de
närmaste fem åren
Frågeställning: Hur troligt tror du det är att nedan uppräknade händelser
kommer att inträffa i Sverige under de närmaste fem åren?
Mycket troligt
Ganska troligt
Inte alls troligt
Ingen åsikt
En omfattande olycka inom
kollektivtransporter
Oljekatastrof i Östersjön
6
Politiska hot från ett annat land
4
Radioaktiva utsläpp
3
Långvariga IT‐ och teleavbrott
47
30
3
14
42
36
7
Terroristattack
Inte speciellt troligt
16
4
18
2
53
20
2
47
28
2
16
52
25
3
1
18
53
26
1
Naturkatastrof med stor materiell
förödelse
2
16
Långvariga elavbrott
1
Omfattande epidemi
19
51
30
1
15
55
28
1
1
15
55
27
2
Drivmedelsbrist
1
13
Militärt angrepp
15
40
Brist på läkemedel
04
45
Dricksvattenbrist
02
38
58
1
Livsmedelsbrist
02
39
57
1
0%
20%
32
53
3
51
50
40%
60%
1
80%
1
100%
Diagram 4: Troligt att olika händelser ska inträffa i Sverige under de
närmaste fem åren. Resultat 2013.
Över 40 procent av befolkningen ser det som mycket eller ganska troligt att
det i Sverige inom en femårsperiod kommer att inträffa en omfattande olycka
inom kollektivtransportområdet. Händelser som hälften eller fler bland
allmänheten inte alls upplever som troliga är dricksvattenbrist, livsmedelsbrist,
ett militärt angrepp och brist på läkemedel.
22
Den största förändringen mellan 2012 och 2013 års undersökning är att
andelen som ser det som mycket eller ganska troligt att det inom fem år ska
inträffa långvariga elavbrott har minskat från 26 procent 2012 till 16 procent
2013.
Den enda signifikanta ökningen av andelen som anser det mycket eller ganska
troligt att händelsen ska inträffa inom fem år har skett för händelsen
terroristattack. Andelen har ökat från 20 procent 2012 till 26 procent 2013.
För händelserna en omfattande olycka inom kollektivtransporter, oljekatastrof
i Östersjön, radioaktiva utsläpp, långvariga elavbrott samt omfattande epidemi
är det fler kvinnor än män som tror det är troligt att de olika händelserna
kommer att inträffa inom en femårsperiod.
Yngre tror i högre grad än äldre att det är troligt att det inträffar en omfattande
olycka inom kollektivtransporter, att det kommer bli drivmedelsbrist, att det
inträffar en naturkatastrof med stor materiell förödelse samt att det kommer
politiska hot från något annat land. Äldre däremot ser det som mer troligt än
yngre att det kommer inträffa en oljekatastrof i Östersjön, en terroristattack
samt långvariga IT- och teleavbrott.
23
2.2.2
Beredskap för att möta olika hot och kriser
Frågeställning: I vilken grad tror du att det finns beredskap i Sverige att
hantera och möta följande hot och kriser om sådana skulle drabba vårt land?
I tillräcklig grad
I otillräcklig grad
En omfattande olycka inom
kollektivtransporter
Ingen åsikt
65
Dricksvattenbrist
62
Livsmedelsbrist
9
31
8
36
56
Brist på läkemedel
26
48
8
41
11
46
9
Långvariga elavbrott
45
Naturkatastrof med stor materiell
förödelse
42
48
9
Långvariga IT‐ och teleavbrott
42
47
11
Omfattande epidemi
42
48
11
Politiskt hot från ett annat land
29
57
Drivmedelsbrist
27
62
Oljekatastrof i Östersjön
27
14
11
13
60
Terroristattack
21
67
12
Radioaktiva utsläpp
21
66
12
Militärt angrepp
0%
12
76
12
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram 5: Beredskap för att hantera olika hot och kriser. Resultat 2013.
Över hälften av befolkningen bedömer beredskapen i Sverige som tillräcklig
när det gäller att hantera en omfattande olycka inom kollektivtransporter,
dricksvattenbrist samt livsmedelsbrist. Samtidigt är det över 50 procent som
bedömer beredskapen som otillräcklig för politiska hot från ett annat land,
drivmedelsbrist, oljekatastrof i Östersjön, terroristattack, radioaktiva utsläpp
samt militära angrepp.
I diagram 5.1 - 5.12 redovisas utvecklingen över tid för de år som respektive
händelse ingått i undersökningen.
24
En omfattande olycka inom kollektivtransporter
I tillräcklig grad
2013
I otillräcklig grad
Ingen åsikt
65
2012
26
62
2011
28
10
69
2009
25
68
0%
9
20%
20
40%
60%
5
12
80%
100%
Diagram 5.1: Beredskap att hantera en omfattande olycka inom
kollektivtransporter
Drygt 60 procent av befolkningen tror att beredskapen i Sverige för att hantera
en omfattande olycka inom kollektivtransportområdet är tillräcklig. Detta är i
samma nivå som 2012. Det finns ingen påvisbar skillnad mellan män och
kvinnor och inte heller mellan olika åldersgrupper.
Dricksvattenbrist
I tillräcklig grad
2013
I otillräcklig grad
Ingen åsikt
62
2012
31
66
2011
26
58
2009
32
61
0%
20%
8
10
24
40%
60%
8
15
80%
100%
Diagram 5.2: Beredskap att hantera dricksvattenbrist
Drygt 60 procent av befolkningen tror att beredskapen i Sverige är tillräcklig
för att möta ett hot om dricksvattenbrist. Detta är i samma nivå som i
undersökningen 2012. Det finns inga större skillnader mellan män och kvinnor
och inte heller mellan olika åldersgrupper.
25
Livsmedelsbrist
I tillräcklig grad
2013
56
2012
55
2011
59
2009
58
0%
20%
I otillräcklig grad
Ingen åsikt
36
8
36
9
33
8
28
40%
60%
14
80%
100%
Diagram 5.3: Beredskap att hantera livsmedelsbrist
Knappt 60 procent tror att Sveriges beredskap är tillräcklig för att hantera
livsmedelsbrist. Detta är samma nivå som i tidigare undersökningar. Det finns
inga påvisbara skillnader varken mellan kvinnor och män eller mellan olika
åldersgrupper.
Brist på läkemedel
I tillräcklig grad
2013
I otillräcklig grad
48
2012
41
46
2011
Ingen åsikt
51
2009
20%
11
38
48
0%
11
43
11
36
40%
60%
16
80%
100%
Diagram 5.4: Beredskap att hantera brist på läkemedel
Knappt 50 procent av befolkningen bedömer att Sverige har en tillräcklig
beredskap att hantera ett hot om brist på läkemedel. Detta är ungefär samma
nivå tidigare år. Det finns inga påvisbara skillnader mellan män och kvinnor
eller mellan olika åldersgrupper.
26
Långvariga elavbrott
I tillräcklig grad
2013
I otillräcklig grad
Ingen åsikt
45
2012
46
42
0%
50
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram 5.5: Beredskap att hantera långvariga elavbrott
Elavbrott var ett nytt alternativ 2012 varför inga jämförelser bakåt i tiden kan
göras. Det har inte skett några förändringar mellan 2012 och 2013. Det finns
inga skillnader mellan män och kvinnor däremot anger personer i
åldersgruppen 18-29 år att de i högre grad tycker att beredskapen är tillräcklig
jämfört med övriga åldersgrupper.
Naturkatastrof med stor materiell förödelse
I tillräcklig grad
2013
42
2012
41
2011
I otillräcklig grad
Ingen åsikt
12
51
11
60
29
0%
11
43
37
2007
6
44
46
2008
11
48
50
2009
9
48
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram 5.6: Beredskap att hantera en naturkatastrof med stor materiell
förödelse
Ungefär 40 procent bedömer Sveriges beredskap som tillräcklig för att hantera
en naturkatastrof med stor materiell förödelse. Det skedde en ökning fram till
2011 av andelen som anser att beredskapen är tillräcklig men denna ökning
bröts i 2012 års undersökning då denna andel minskade. Resultaten för 2013
ligger på samma nivå som 2012. Det är fler män än kvinnor som anser att
beredskapen är tillräcklig däremot finns inga påvisbara skillnader mellan olika
åldersgrupper.
27
Långvariga IT- och teleavbrott
I tillräcklig grad
I otillräcklig grad
Ingen åsikt
2013
42
47
11
2012
41
48
11
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram 5.7: Beredskap att hantera långvariga IT- och teleavbrott
IT- och teleavbrott var ett nytt alternativ 2012 varför inga jämförelser bakåt i
tiden kan göras. Det har dock inte skett några förändringar av andelen som tror
att beredskapen att hantera långvariga IT- och teleavbrott är tillräcklig mellan
2012 och 2013. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor. Personer
under 65 år anser i högre grad att beredskapen är tillräcklig jämfört med övriga
åldersgrupper.
Omfattande epidemi
I tillräcklig grad
2013
42
2012
40
I otillräcklig grad
Ingen åsikt
11
48
2011
20%
13
55
32
0%
14
49
37
2007
11
43
46
2008
7
43
50
2009
11
48
40%
60%
80%
100%
Diagram 5.8: Beredskap att hantera en omfattande epidemi
Andelen som tror att Sverige har en tillräcklig beredskap för att möta en
omfattande epidemi ökade fram till 2011 för att därefter minska. I 2013 års
undersökning tror drygt 40 procent att beredskapen är tillräcklig för att
hantera en omfattande epidemi. Det finns ingen påvisbar skillnad mellan
kvinnor och män och inte heller mellan olika åldersgrupper.
28
Politiska hot från ett annat land
I tillräcklig grad
I otillräcklig grad
Ingen åsikt
2013
29
57
14
2012
30
56
14
2011
38
2009
37
0%
20%
51
11
44
40%
19
60%
80%
100%
Diagram 5.9: Beredskap att hantera politiska hot från ett annat land
Ungefär 30 procent tror att Sverige har tillräcklig beredskap för att hantera och
möta ett politiskt hot från ett annat land. Detta är i samma nivå som 2012 men
en minskning jämfört med tidigare undersökningar. Det är något fler män än
kvinnor som tror att Sveriges beredskap är tillräcklig gällande politiska hot
från andra länder. Det finns däremot inga påvisbara skillnader mellan olika
åldersgrupper.
Drivmedelsbrist
I tillräcklig grad
2013
I otillräcklig grad
27
2012
62
11
64
24
2011
33
2009
34
0%
Ingen åsikt
20%
12
57
9
48
40%
60%
18
80%
100%
Diagram 5.10: Beredskap att hantera drivmedelsbrist
Cirka en fjärdedel av befolkningen anser att Sverige har tillräcklig beredskap
för att möta hot om drivmedelsbrist. Detta är samma nivå som 2012 men en
minskning jämfört med 2011. Andelen som tror att beredskapen är otillräcklig
har ökat med nästan 15 procentenheter jämfört med 2009. Personer under 65
år anser i högre grad än personer över 65 år att beredskapen för
drivsmedelsbrist är tillräcklig. Det finns inga skillnader mellan män och
kvinnor.
29
Oljekatastrof i Östersjön
I tillräcklig grad
2013
I otillräcklig grad
2011
38
2009
37
16
47
15
55
15
58
27
0%
8
54
30
2007
12
59
30
2008
13
60
27
2012
Ingen åsikt
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram 5.11: Beredskap att hantera en oljekatastrof i Östersjön
Andelen individer som tror att Sverige har tillräcklig beredskap för att hantera
en oljekatastrof i Östersjön ökade fram till 2011. Knappt 40 procent trodde då
att beredskapen var tillräcklig. Motsvarande andel minskade därefter för att
2013 landa på knappt 30 procent. Män tror i högre grad än kvinnor att
beredskapen är tillräcklig. Det samma gäller för personer i åldersgruppen 3049 år jämfört med den äldsta åldersgruppen.
Terroristattack
I tillräcklig grad
I otillräcklig grad
Ingen åsikt
2013
21
67
12
2012
22
67
11
2011
32
61
6
2009
23
65
12
2008
22
67
11
2007
15
0%
72
20%
40%
13
60%
80%
100%
Diagram 5.12: Beredskap att hantera en terroristattack
Drygt 20 procent anser att beredskapen för att hantera en terroristattack i
Sverige är tillräcklig. Detta är i samma nivå som 2012 men en signifikant
minskning jämfört med undersökningen 2011 då motsvarande andel var drygt
30
30 procent. Nästan 70 procent tror det motsatta, det vill säga att beredskapen
är otillräcklig. Män tror i högre grad än kvinnor att beredskapen är tillräcklig.
Även personer i åldersgruppen 30-49 år tror i högre grad än äldre att
beredskapen för att hantera en terroristattack är tillräcklig.
Radioaktiva utsläpp
I tillräcklig grad
2013
I otillräcklig grad
21
2012
66
23
2011
12
64
23
0%
12
65
28
2009
Ingen åsikt
8
59
20%
40%
18
60%
80%
100%
Diagram 5.13: Beredskap att hantera ett radioaktivt utsläpp
Ungefär 20 procent av befolkningen tror att Sverige har tillräcklig beredskap
för att hantera ett radioaktivt utsläpp. Män anser i högre grad än kvinnor att
beredskapen för att hantera radioaktiva utsläpp är tillräcklig. Det finns
däremot inga påvisbara skillnader mellan olika åldersgrupper.
Militärt angrepp
I tillräcklig grad
2013
I otillräcklig grad
11
2008
9
2007
11
0%
8
77
15
2009
12
71
17
2011
12
76
12
2012
Ingen åsikt
16
73
16
75
15
74
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram 5.14: Beredskap att hantera ett militärt angrepp
Drygt 10 procent av befolkningen tror att Sverige har tillräcklig beredskap för
att hantera ett militärt angrepp medan knappt 80 procent tror att beredskapen
är otillräcklig. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan
olika åldersgrupper.
31
2.2.3
Hjälp från andra länder
Frågeställning: Tror du att Sverige skulle få snabb och effektiv hjälp från
andra länder om följande händelser skulle drabba vårt land?
Ja, helt säkert
Ja, ganska säkert
Nej, tveksamt
Nej
Ingen åsikt
Naturkatastrof med stor materiell
förödelse
25
48
21
23
Terroristattack
26
46
23
23
49
23
33
Omfattande epidemi
23
Militärt angrepp
24
0%
41
20%
40%
25
60%
80%
4 5
100%
Diagram 6: Hjälp från andra länder om någon allvarlig händelse skulle drabba
Sverige. Resultat 2013.
Drygt 70 procent av befolkningen är optimistiska och tror att Sverige helt eller
ganska säkert får en snabb och effektiv hjälp från andra länder om Sverige
drabbas av en naturkatastrof med stora materiella skador, en terroristattack
eller en omfattande epidemi. Ungefär en femtedel är tveksamma eller tror inte
att hjälp kan påräknas.
Jämförs opinionslägena i undersökningarna 2007 och 2011 har uppfattningen
helt eller ganska säkert ökat för samtliga händelsetyper. Mellan 2011 och 2012
skedde dock en minskning av motsvarande andelar för händelserna
terroristattack och naturkatastrof med stor materiell förödelse. Andel som har
uppfattningen helt eller ganska säkert ligger på ungefär samma nivå 2013 som
2012 förutom för händelsen militärt angrepp. Där har andelen minskat från
drygt 70 procent till 65 procent.
I diagram 6.1 - 6.4 redovisas utvecklingen över tid för de år som respektive
händelse ingått i undersökningen.
Av diagrammen framgår att det finns en mycket stor samvariation mellan
svaren på de olika delfrågorna; bedömningen av omvärldens beredvillighet att
hjälpa tycks alltså inte påverkas av orsaken till hjälpbehovet. En likartad
tendens till en något minskad tilltro till hjälp från andra länder från 2011 och
framåt kan urskiljas för alla delfrågorna.
32
Naturkatastrof med stor materiell förödelse
Ja, helt säkert
2013
Ja, ganska säkert
2011
2009
30
2008
30
21
2 3
19
4 2
3
17
49
20%
3 4
15
48
40%
60%
6
3
17
44
26
22
14
46
36
0%
Ingen åsikt
47
28
2007
Nej
48
25
2012
Nej, tveksamt
80%
5
100%
Diagram 6.1: Hjälp från andra länder i händelse av en naturkatastrof med
stor materiell förödelse
Ungefär 25 procent av befolkningen är helt säkra på att Sverige får hjälp
utifrån om det skulle inträffa en naturkatastrof med stor materiell förödelse.
Detta är en minskning jämfört med undersökningen 2011. Lite drygt 20
procent tror motsatsen, det vill säga att Sverige inte får någon hjälp vid en stor
naturkatastrof. Det finns inga påvisbara skillnader mellan män och kvinnor
eller mellan olika åldersgrupper när det gäller andelen som helt säkert tror att
Sverige får hjälp från något annat land om en större naturkatastrof skulle
inträffa.
Terroristattack
Ja, helt säkert
2013
Ja, ganska säkert
2011
Ingen åsikt
2 3
23
17
42
33
22
14
44
39
3 2
19
44
33
2009
Nej
46
26
2012
Nej, tveksamt
3
5
2008
25
42
25
4
4
2007
25
42
25
3
5
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram 6.2: Hjälp från andra länder i händelse av en terroristattack
Knappt 30 procent av befolkningen känner sig helt säkra på att Sverige får
snabb och effektiv hjälp från andra länder om en terroristattack skulle inträffa.
Detta är en minskning jämfört med 2011 och 2012. Det finns inga påvisbara
skillnader mellan kvinnor och män eller mellan olika åldersgrupper.
33
Omfattande epidemi
Ja, helt säkert
2013
Ja, ganska säkert
2011
19
24
46
23
47
20
0%
20%
22
16
47
22
3 2
19
48
25
2007
3 3
23
32
2008
Ingen åsikt
50
26
2009
Nej
49
23
2012
Nej, tveksamt
40%
60%
3
6
2
6
5
5
80%
100%
Diagram 6.3: Hjälp från andra länder i händelse av en omfattande epidemi
Ungefär en fjärdedel bedömer det som helt säkert att Sverige får hjälp från
andra länder i händelse av att en omfattande epidemi inträffar. Detta är en
minskning jämfört med 2011 men samma nivå som 2012. Ungefär 25 procent
tror att det är tveksamt eller är säkra på att Sverige inte får någon sådan hjälp.
Det finns inte heller här några säkerställda skillnader mellan män och kvinnors
uppfattning eller mellan olika åldersgruppers uppfattning.
Militärt angrepp
Ja, helt säkert
2013
Ja, ganska säkert
41
24
2012
Ingen åsikt
25
4
2 4
18
20
39
29
5
4 3
21
44
31
2009
Nej
45
27
2011
Nej, tveksamt
4
8
2008
21
42
25
5
7
2007
21
43
24
5
7
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram 6.4: Hjälp från andra länder i händelse av ett militärt angrepp
Drygt 20 procent av befolkningen är helt säkra på att Sverige får hjälp från
andra länder om landet skulle drabbas av ett militärt angrepp, medan ca 40
procent tror det är ganska säkert. En tredjedel tror motsatsen. Det finns inga
skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper.
34
2.2.4
Samhällsförhållanden som skulle kunna påverkas av
förändrat klimat
Frågeställning: Nedan framgår några samhällsförhållanden som skulle
kunna påverkas av klimatförändringen. Hur tror du att dessa förhållanden
kommer att påverkas i Sverige på några års sikt?
Mycket påtagligt
Ganska påtagligt
Flyktingströmmar
Ganska lite
14
Befolkningens resvanor
14
Befolkningens matvanor
8
37
10
32
Byggandet av bostäder och vägar
9
33
Tillgången på dricksvatten
7
Utrikespolitiken
0%
7 5
7 6
43
37
6
49
40%
60%
14
8
43
22
7
6
41
35
20%
5 6
38
36
10
8
8
37
39
Smittsamma sjukdomar
Ingen åsikt
29
32
23
Energiförsörjningen
Inte alls
15
80%
6
7
100%
Diagram 7: Samhällsförhållanden som kan påverkas av klimatförändringen.
Resultat 2013.
Av de åtta områden som ingick i frågan är det flyktingströmmar som flest (55
procent) anser mycket eller ganska påtagligt skulle kunna påverkas av
förändrade klimatförhållanden. Därefter följer energiförsörjningen (53
procent) och befolkningens resvanor (50 procent).
Tillgången på dricksvatten anses inte vara i fara ur klimathänseende, 64
procent tror att tillgången påverkas ganska lite eller inte alls av förändringar i
klimatet. Över 50 procent tror inte heller att klimatförändringarna har någon
markant inverkan på byggandet av bostäder och vägar.
Vid jämförelse mellan kvinnor och män har kvinnor fler påtagligt-svar för
områdena energiförsörjning och tillgången på dricksvatten. För övriga
områden finns ingen påvisbar skillnad mellan kvinnor och män.
Jämförs den äldsta gruppen med den yngsta är påtagligt-svaret vanligare
bland äldre endast vad gäller tillgången på dricksvatten.
Om man jämför andelen påtagligt-svar finns inga skillnader mellan resultaten
2012 och 2013.
35
2.2.5
Myndigheters ansvar för att hjälpa svenskar som
drabbats av olyckor eller kriser
Frågeställning: Tycker du det är rimligt eller inte rimligt att svenska
myndigheter har ansvar för att hjälpa eller rädda svenskar som drabbas av
olyckor eller katastrofer när de …?
Rimligt
Inte rimligt
Ingen åsikt
... utan eget vållande drabbas i Sverige
(t ex skadas vid en skogsbrand)?
92
... utan eget vållande drabbas
utomlands (t ex skadas vid en
jordbävning)?
36
86
... själva utsätter sig för risker i Sverige (t
ex klättrar i berg)?
7 6
59
... själva utsätter sig för risker
utomlands (t ex skärmflygning)?
31
39
0%
20%
49
40%
60%
9
12
80%
100%
Diagram 8: Myndigheters ansvar att hjälpa svenskar som drabbats av olyckor
eller kriser. Resultat 2013.
Något som med jämna mellanrum diskuteras i samhället är var samhällets
ansvar i samband med olyckor och katastrofer börjar eller slutar – och var den
enskildes ansvar på motsvarande sätt börjar eller slutar. Något av denna
problematik ingår i undersökningen, se diagram 8.
Nästan alla (92 procent) tycker att om en enskild, utan eget vållande, drabbas i
Sverige är det rimligt att ansvaret för att hjälpa eller rädda den utsatte ligger
hos svenska myndigheter. En stor majoritet (86 procent) tycker att detta gäller
också om man utan egen förskyllan drabbas i utlandet. Utsätter man sig själv
för risker blir uppfattningarna om det offentligas ansvar annorlunda. Är man i
Sverige tycker nästan 60 procent av befolkningen att det är rimligt att det
offentliga har ansvaret medan ungefär en tredjedel inte tycker det är rimligt.
Har man så att säga ”sig själv att skylla” och befinner sig utomlands tycker
betydligt färre, knappt 40 procent, att ansvaret att hjälpa eller rädda rimligen
ligger på svenska myndigheter.
Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor i deras bedömning av när det
är rimligt att svenska myndigheter har ansvaret för att hjälpa till. Yngre
personer tycker i högre grad än andra åldersgrupper att det är rimligt att det
offentliga har ansvaret för att hjälpa eller rädda svenskar som själva utsätter sig
för fara oavsett om det sker i Sverige eller utomlands.
Opinionsläget när det gäller denna fråga har inte förändrats nämnvärt mellan
2012 och 2013.
36
2.2.6
Frivilligorganisationer
Frågeställning: Är du idag medlem i någon frivilligorganisation med
inriktning mot säkerhet, försvar, internationellt fredsarbete eller social
omvårdnad?
Ja
Nej
Vet ej
2013
12
85
3
2012
11
86
3
2011
2
84
14
2009
11
85
2002
10
88
2000
11
4
2
1
88
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram 9: Medlemskap i någon frivilligorganisation
Tämligen få (12 procent) är idag medlemmar i någon frivilligorganisation med
inriktning på säkerhet, försvar, internationellt fredsarbete eller social
omvårdnad. Någon förändring i andelen medlemmar över tid kan inte påvisas.
Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan olika
åldersgrupper.
2.2.7
Aktivt hjälpa till vid en allvarlig störning
Frågeställning: Skulle du kunna tänka dig att själv aktivt hjälpa till – ”vara
en resurs” – om din hemort skulle drabbas av en allvarlig störning, t.ex. en
stor olycka, naturkatastrof eller liknande?
Ja
Tveksam
2013
Nej
Har inte funderat på detta
70
10
2012
73
2011
71
2009
20%
40%
17
11
10
74
0%
4
3
3
10
60%
80%
13
15
4
12
100%
Diagram 10: Aktivt hjälpa till vid en allvarlig störning
Nästan tre fjärdedelar av befolkningen kan tänka sig att aktivt hjälpa till om
hemorten skulle drabbas av en allvarlig störning till exempel en stor olycka
eller en naturkatastrof. Ungefär 15 procent har inte funderat på saken. Det
37
finns inga påvisbara skillnader mellan de olika åren som frågan varit med i
undersökningen.
Personer under 65 år kan i högre grad tänka sig att hjälpa till jämfört med
personer över 65 år. Det finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor och
män.
2.3 Inställning i skilda internationella
förhållanden
2.3.1
Oro över den politiska situationen i världen
Frågeställning: I vilken utsträckning känner du oro för den aktuella
politiska situationen i världen? Är din oro ...?
2013
10
2012
7
2011
Mycket stor
Ganska stor
Ganska liten
Mycket liten
Ingen åsikt
Ej svar
48
49
5
36
43
2009
10
45
37
42
2008
9
2007
10
46
2006
11
45
2005
43
7
2004
2002
7
41
2001
1999
1998
7
1997
5
1996
6
1995
1990
35
25
20
1980
0%
20
51
20%
40%
3
23
60%
Diagram 11: Oro över den politiska situationen i världen
80%
3
4 2
8
6
60
16
3 2
7
35
50
6
11
43
45
4 2
7
36
5
10
9
45
38
11
1985
14
44
8
3
34
29
3 2
6
36
31
4 1 5
40
37
30
2 5
6
39
9
5
4 1
6
35
33
30
6
39
16
4
5
4 3 2
33
44
40
30
5
35
41
11
7
5
6
39
39
2003
2000
34
2
7
5 1
6
4 2
5
3
5 14
7 03
100%
38
Frågan om oro över den politiska situationen i världen har varit med i
undersökningen sedan början av 1980-talet och det var också då som oron var
som störst. Sedan mitten av 1990-talet har andelen som uttrycker mycket eller
ganska stor oro legat omkring 50 procent. Den lägsta nivån (34 procent)
uppmättes 1997.
I 2013 års undersökning var det knappt 60 procent av befolkningen som
uttryckte mycket eller ganska stor oro över den politiska situationen i världen.
Oron är lägre i åldersgruppen 18-29 år jämfört med övriga åldersgrupper.
Kvinnor är mer oroliga än män.
2.3.2
Risker för militära konflikter i Europa
Frågeställning: Hur stor tror du risken är för att det som händer i världen
idag kan leda till militära konflikter (krig) i stora delar av Europa? Tror du
att risken är …?
2013
2012
2011
Ganska stora
Ganska små
Mycket små
Obefintliga
Ingen åsikt
4
2008
3
2007
3
2006
3
2005
3
2004
4
2003
3
2002
3
2001
3
5
20
49
20
3
3 2
14
46
27
8
4
4
17
49
23
5
6
26
45
15
3 4
17
53
19
3
5
25
51
4
5
25
47
16
13
6
5
25
47
14
4
4
22
48
19
6
5
24
46
15
4 2
22
56
14
02
19
56
21
3
1
03
20
52
21
4
2009
2000
Mycket stora
1999
5
1998
4
1997
5
34
47
10
22
1995
5
34
47
10
22
1994
2
1991
2
1987
3
0%
20%
17
41
40%
60%
80%
Diagram 12: Risk för militära konflikter i stora delar av Europa
3
6
27
48
27
2 3
15
57
14
2 3
16
47
21
3 3
16
45
28
28
5
7
100%
39
Ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning anser att risken för en militär
konflikt i Europa är mycket eller ganska stor. Detta är samma nivå som 2012
men en ökning jämfört med 2011. Risken ansågs som störst i mitten av 1990talet. Majoriteten av befolkningen har genom alla år som frågan ingått i
undersökningen ansett att riskerna för en militär konflikt i stora delar av
Europa är små. Kvinnor ser i högre grad risken som stor jämfört med män,
däremot finns inga skillnader mellan olika åldersgrupper.
2.3.3
Förändring av den militära hotsituationen
Frågeställning: Tror du att den militära hotsituationen i vår närhet har
förändrats om tio år? Tror du att det för vår del då …?
Har blivit tryggare än idag
Har blivit otryggare än idag
Är oförändrat mot idag
Ingen åsikt
2013
6
2012
7
40
48
6
2011
7
38
50
5
2009
7
38
2008
5
2007
6
43
2005
8
2004
9
2003
9
14
2002
11
11
2001
10
14
2000
1997
72
1991
14
65
11
68
7
0%
64
4
67
3
8
6
4
71
10
1
57
28
20%
1
67
14
27
1986
6
74
21
14
7
9
16
8
1992
64
18
15
13
68
16
13
13
46
20
1998
14
38
33
12
13
40
41
1999
14
32
40
8
6
41
50
2006
1995
45
6
56
40%
60%
9
80%
100%
Diagram 13: Förändring av den militära hotsituationen om tio år
När det gäller befolkningens bedömning av den framtida militära
hotsituationen i Sveriges närhet försvåras jämförelser över tid genom att frågan
40
formulerats på olika sätt. Formuleringen i de senaste sex undersökningarna är
dock identiska.
Drygt 40 procent av befolkningen gör bedömningen att den militära
hotsituationen i vår närhet blir otryggare de kommande tio åren. Detta är
samma nivå som i de senaste fem undersökningarna förutom 2008 då
motsvarande andel var 50 procent. Färre än 10 procent tror att den militära
hotsituationen inom en tioårsperiod blir tryggare än idag.
Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor eller mellan olika
åldersgrupper när det gäller uppfattningen om hotsituationen blir otryggare
de kommande tio åren.
I årets undersökning fanns en ny fråga som handlade om oron för den militära
hotsituationen i vår närhet just nu. Ungefär 10 procent uttrycker mycket eller
ganska stor oro. Detta innebär att en klar majoritet (86 procent) inte är
oroliga.
2.3.4
Olika organisationers och länders inverkan på fred och
säkerhet
Frågeställning: Vilken inverkan tycker du att följande organisationer och
länder har idag på freden och säkerheten i världen?
Bidrar väsentligt till fred och säkerhet
Bidrar i någon mån till fred och säkerhet
Saknar betydelse för fred och säkerhet
Utgör ett visst problem för fred och säkerhet
Utgör ett allvarligt problem för fred och säkerhet
Ingen åsikt
FN
EU
USA
20
9
Kina
2
9
Ryssland
1
9
0%
10
42
18
16
40%
10
16
12
26
47
20%
15
19
46
11
5
3
12
37
4
8
6 1
20
52
13
Nato
6 21 6
45
40
60%
80%
100%
Diagram 14: Olika organisationers och länders inverkan på freden och
säkerheten i världen. Resultat 2013.
När det gäller den svenska allmänhetens uppfattningar om olika
organisationers och länders betydelse för freden och säkerheten i världen är
opinionsläget generellt sett stabilt.
41
Förenta Nationerna (86 procent), men även EU (65 procent) och Nato (60
procent), upplevs av jämförelsevis många att väsentligt eller i någon mån bidra
positivt till fred och säkerhet i världen. Speciellt Ryssland och Kina, men även
USA, ses av många utgöra problem i detta avseende. Andelen utan åsikt är i
vissa fall förhållandevis hög.
Det ska påpekas att frågans innebörd ändrats varför det inte går att göra
direkta jämförelser mellan 2009, 2011, 2012 och 2013 och tidigare åsiktslägen.
Ordningen mellan de sex länderna/organisationerna är dock densamma i de
två frågeställningarna.
Om man slår ihop alternativen bidrar väsentligt samt bidrar i någon mån till
fred och säkerhet och därefter jämför resultaten 2012 med resultaten 2013 så
finns det en påvisad minskning av andelen bidrar (positivt) till fred och
säkerhet för EU och USA.
Män tycker, generellt sett, i något högre grad än kvinnor att de organisationer
och länder som ingår i frågan väsentligt eller i någon mån bidrar till fred och
säkerhet. De äldre anser i högre grad än yngre att Nato och USA bidrar till fred
och säkerhet.
42
2.3.5
Oro för olika förhållanden
Frågeställning: Nedan framgår förhållanden som skulle kunna påverka
såväl vårt land som andra länder. Om du tänker på Sverige de närmaste fem
åren - hur oroad är du för följande förhållanden?
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
Relationerna mellan den muslimska
världen och den kristna världen
Inte särskilt oroad
38
30
22
6 3
26
52
Organiserad internationell brottslighet
24
Användandet av jordens naturresurser
22
44
24
7 2
Utvecklingen i Mellanöstern
22
44
24
7 4
Globala klimatförändringar
18
Internationell terrorism
19
Stora flyktingströmmar
44
11
34
Europeiska unionens överstatlighet
14
31
Oljetransporter på Östersjön
37
3
12
6
7
13
36
12
41
32
9
15
29
28
Utvecklingen i Ryssland
8 2
37
35
25
9 2
30
41
5
Brister i samhällsviktiga IT‐system (IT‐
säkerhet)
6
33
44
15
Spridning av smittsamma sjukdomar
8
30
47
13 2
Olycka i kärnkraftverk
11
25
Spridning av kärnvapen
10
24
Terroristattack i Sverige
9
Spridningen av kemiska och biologiska
stridsmedel
Naturkatastrof med stor materiell
förödelse
5
42
17
3
18
En väpnad konflikt i vår närhet
5
15
47
17
20%
40%
2
28
2
23
29
60%
1
27
55
48
2
2
26
50
19
Långvariga avbrott i elförsörjningen
0%
37
23
9
21
42
2
80%
1
3
100%
Diagram 15: Oro för olika förhållanden på fem års sikt. Resultat 2013.
Störst oro känner svenskarna för relationerna mellan den muslimska världen
och den kristna världen samt organiserad internationell brottslighet. Andelen
43
som anser dessa förhållanden mycket eller ganska oroande är 68 procent. Det
är färre som i 2013 års undersökning tycker den organiserade brottsligheten är
oroande jämfört med 2012. Denna andel var då 75 procent.
Oron över mer långsiktiga hot, såsom globala klimatförändringar respektive
användande av jorden naturresurser är fortsatt hög och andelen som anser
dessa förhållanden mycket eller ganska oroande har stadigt legat runt 60
procent de senaste mätningarna.
Utveckling över tid för respektive förhållande visas i diagram 15.1 – 15.19
nedan.
Relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
2013
30
2012
31
2011
38
23
32
38
28
2007
28
20%
21
40
40%
17
60%
3
5
4
2
7
25
39
6
8
27
35
33
0%
19
40
2008
2006
22
42
18
2009
Inte särskilt oroad
5
5
7
6
6
4
80%
6
100%
Diagram 15.1: Oro för relationerna mellan den muslimska världen och den
kristna världen
Andelen personer som är mycket eller ganska oroade över relationerna mellan
den muslimska världen och den kristna världen visar en markant uppgång
mellan 2011 och 2012. Knappt 60 procent uttryckte 2011 att de var mycket eller
ganska oroade. Motsvarande andel 2012 var drygt 70 procent. 2013 var denna
andel knappt 70 procent, det vill säga det finns ingen påvisbar förändring
mellan 2012 och 2013. Personer över 50 år är mer oroade än de under 50 år.
Det finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor och män.
44
Organiserad internationell brottslighet
2013
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
24
2012
44
26
29
2011
20
47
2009
29
2008
30
44
0%
20%
3 4
23
40
2 4
16
46
34
4 3
18
43
28
2004
4 2
20
45
38
2005
3 2
26
28
2006
5 2
46
21
2007
Inte särskilt oroad
2 4
19
46
40%
4 3
14
60%
2 4
80%
100%
Diagram 15.2: Oro för organiserad internationell brottslighet
Organiserad internationell brottslighet är ett av de förhållanden som i ett
femårsperspektiv oroar befolkningen mest. Knappt 70 procent är i
undersökningen 2013 mycket eller ganska oroade över denna typ av
brottslighet. Detta är en minskning jämfört med 2012 då motsvarande andel
var 75 procent. Åldersgruppen 50-64 år är de som är mest oroliga medan
personer i åldern 18 till 29 år är minst oroliga. Det finns inga skillnader mellan
män och kvinnor.
Användandet av jordens naturresurser
2013
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
22
Inte särskilt oroad
44
24
7
2
2012
20
48
24
6
3
2011
20
47
2009
20
2008
39
25
2007
29
39
26
2006
16
2004
17
0%
26
4
31
44
60%
5
6
27
6
80%
Diagram 15.3: Oro för användandet av jordens naturresurser
6
3
23
42
40%
6
21
45
20%
5 1
6
45
22
2005
27
5
5
5
6
100%
45
Andelen personer som är mycket eller ganska oroade över användandet av
jordens naturresurser har sedan 2004 varierat runt 60 procent. I 2013 års
undersökning uttrycker knappt 70 procent stor oro vilket är samma nivå som
2012. Kvinnor är mycket mer oroade över denna fråga jämfört med män, 72
procent jämfört med 60 procent. Det finns inga skillnader mellan de olika
åldersgrupperna.
Utvecklingen i Mellanöstern
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
Inte särskilt oroad
2013
22
44
24
2012
23
42
23
2011
5
7
5
7
35
42
11
4
7
2009
16
41
27
6
10
2008
16
40
28
6
10
2007
0%
20%
40%
4
22
42
22
60%
80%
10
100%
Diagram 15.4: Oro för utvecklingen i Mellanöstern
Ungefär 65 procent av befolkningen är mycket eller ganska oroade över
utvecklingen i Mellanöstern. Detta är samma nivå som 2012 men en ökning
jämfört med 2011 då motsvarande andel var drygt 50 procent. Det finns ingen
skillnad mellan kvinnor och män. Personer över 50 år uttrycker oro i större
omfattning än personer under 50 år.
46
Globala klimatförändringar
2013
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
18
2012
41
30
23
2011
21
2009
20
2008
26
27
2004
42
13
20%
4
4
24
60%
4
4 3
35
40%
1
4 3
28
39
0%
6
21
44
2
7
29
40
17
7
29
39
31
2006
2
29
41
2007
9
41
42
25
2005
Inte särskilt oroad
6
5
9
4
80%
100%
Diagram 15.5: Oro för globala klimatförändringar
Ungefär 60 procent av befolkningen anser det i ett femårsperspektiv som
mycket eller ganska oroande med globala klimatförändringar. Andelen
individer som uttrycker stor oro har varierat över åren. År 2004 var andelen
som lägst, drygt 50 procent, medan den 2007 var som högst, ca 70 procent. Det
har inte skett någon påvisbar förändring mellan 2012 och 2013. Kvinnor
uttrycker i högre grad stor oro jämfört med män och det gör även personer i
åldersspannet 30 till 64 år.
Internationell terrorism
2013
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
19
2012
35
17
2011
37
39
13
35
40
2009
16
2008
15
2007
36
33
33
19
34
2006
23
2004
41
0%
20%
40%
Diagram 15.6: Oro för internationell terrorism
9
1
36
12
4
8
5
20
26
60%
2
5
28
39
2
7
11
36
26
8
35
34
38
2005
Inte särskilt oroad
80%
3 3
5
5
3
4
100%
47
Andelen individer som är mycket eller ganska oroade över internationell
terrorism var som högst 2006 då hela 74 procent uttryckte oro. 2013 var
motsvarande andel 54 procent, det vill säga det har skett en signifikant
minskning av andelen oroade. Däremot finns det ingen påvisbar skillnad
jämfört med 2012. Äldre personer uttrycker i högre grad oro jämfört med andra
åldersgrupper men det finns inga skillnader mellan män och kvinnor.
Stora flyktingströmmar
2013
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
25
28
2012
27
2011
Inte särskilt oroad
29
29
15
30
28
29
35
2008
21
28
36
40%
2
16
20
20%
3
11
40
2009
0%
15
60%
2
11
5
11
4
80%
100%
Diagram 15.7: Oro för stora flyktingströmmar
Drygt 50 procent av de tillfrågade är mycket eller ganska oroade över stora
flyktingströmmar. Detta är i samma nivå som 2012 men en signifikant ökning
jämfört med 2011 då motsvarande andel var drygt 40 procent. Personer över 50
år är mer oroade än de under 50 år. Det finns däremot inga skillnader mellan
kvinnor och män.
Utvecklingen i Ryssland
2013
2012
2011
2009
2008
2007
2006
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
11
34
9
12
35
20%
7
41
25
43
40%
Diagram 15.8: Oro för utvecklingen i Ryssland
8
11
60%
8
17
31
28
9
12
40
18
6
12
43
26
9
12
39
32
5
0%
37
30
5
5
Inte särskilt oroad
80%
9
14
16
100%
48
45 procent av befolkningen är mycket eller ganska oroade över utvecklingen i
Ryssland. Detta innebär att det har skett en viss ökning av andelen som oroar
sig för denna utveckling jämfört med 2012. En gradvis ökning av oron för
denna utveckling kan noteras sedan 2009. Mätningen 2008 sticker ut i serien,
sannolikt på grund av att detta var året för ”Georgienkriget”. Personer över 50
år är mer oroade än personer under 50 år däremot finns det ingen påvisbar
skillnad mellan kvinnor och män.
Europeiska unionens överstatlighet
2013
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
14
31
2012
19
2011
18
2009
Inte särskilt oroad
36
13
39
28
35
16
0%
7
32
22
40%
7
9
36
20%
7
7
13
60%
13
80%
100%
Diagram 15.9: Oro för den Europeiska unionens överstatlighet
45 procent av individerna är mycket eller ganska oroade över den Europeiska
unionens överstatlighet. Detta är en markant minskning jämfört med 2012 då
motsvarande andel var 58 procent. Det finns inga skillnader mellan kvinnor
och män. Däremot är personer över 50 år något mer oroade än personer under
50 år.
Oljetransporter på Östersjön
2013
9
2012
11
2011
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
32
0%
37
37
19
32
39
20%
12
33
37
17
2008
41
43
14
2009
Inte särskilt oroad
40%
29
60%
Diagram 15.10: Oro för oljetransporter på Östersjön
80%
5
9
4
8
4
7
7
5
8
100%
49
Ungefär 40 procent av befolkningen uttrycker mycket eller ganska stor oro för
oljetransporter på Östersjön. Detta är en minskning jämfört med tidigare år.
Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor. Vid jämförelse mellan de
olika åldersgrupperna visar det sig att oron stiger med stigande ålder. Det finns
säkerställda skillnader mellan samtliga åldersgrupper där den äldsta alltså
uttrycker högst oro.
Brister i samhällsviktiga IT-system (IT-säkerhet)
2013
2012
2011
6
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
33
9
44
32
8
2009
Inte särskilt oroad
36
9
43
29
0%
15
44
41
20%
40%
2
13
2
10
3
11
60%
10
80%
100%
Diagram 15.11: Oro för brister i samhällsviktiga IT-system (IT-säkerhet)
Ungefär 40 procent är 2013 mycket eller ganska oroade för brister i
samhällsviktiga IT-system. Detta är samma nivå som tidigare år frågan ingått i
undersökningen. Personer i åldersgruppen 65-79 år är mer oroliga jämfört med
övriga åldersgrupper. Det finns inga påvisbara skillnader mellan män och
kvinnor.
Spridning av smittsamma sjukdomar
2013
2012
2011
8
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
30
7
2009
2008
2007
2006
2005
2004
47
29
8
13
52
44
38
11
9
33
43
47
16
36
12
11
31
20%
5
9
4
10
4
7
40
10
42
40%
60%
Diagram 15.12: Oro för spridning av smittsamma sjukdomar
12
80%
1
7
39
35
2
10
39
30
2
10
35
11
0%
Inte särskilt oroad
2
3
4
100%
50
Andelen individer som uttrycker mycket eller ganska stor oro för spridning av
smittsamma sjukdomar har sedan 2004 varierat mellan ungefär 40 procent
och drygt 50 procent. I 2013 års undersökning angav knappt 40 procent att de
är mycket eller ganska oroade över spridningen av smittsamma sjukdomar.
Kvinnor är mer oroade än män, däremot finns det inga påvisbara skillnader
mellan olika åldersgrupper.
Olycka i kärnkraftverk
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
2013
11
2012
10
29
2011
10
28
25
2009
12
2008
13
42
39
21
2
20
3
44
25
17
40%
5
21
43
20%
1
16
42
18
0%
Inte särskilt oroad
60%
5
80%
100%
Diagram 15.13: Oro för olycka i kärnkraftverk
Knappt 40 procent av individerna är mycket eller ganska oroade över att det
ska inträffa en olycka i ett kärnkraftverk inom de närmsta fem åren. Detta är
samma nivå som 2012. Kvinnor och personer över 50 år är mer oroade än
andra grupper. Händelserna i Fukushima (2011) tycks inte fått något större
genomslag i oron för denna olyckstyp.
Spridning av kärnvapen
2013
10
2012
9
2011
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
24
19
2008
18
2007
19
28
36
33
40%
Diagram 15.14: Oro för spridning av kärnvapen
28
60%
2
14
32
29
4
19
34
33
20%
2
28
38
31
0%
26
38
29
2009
2006
37
21
12
Inte särskilt oroad
80%
4
11
6
10
6
5
3
100%
51
Oron för spridning av kärnvapen har minskat påtagligt från 2006 fram till
2012. 2006 var andelen individer som uttryckte mycket eller ganska stor oro
drygt 60 procent medan motsvarande andel 2012 var 30 procent. I 2013 års
undersökning var denna andel drygt 30 procent. Kvinnor och personer över 50
år är mer oroade än andra grupper.
Terroristattack i Sverige
2013
9
2012
9
2011
10
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
Inte särskilt oroad
50
23
45
29
2009
7
2008
8
17
2007
7
20
45
22
0%
49
47
20%
40%
60%
1
15
2
1
13
46
30
17
22
4
22
4
21
5
80%
100%
Diagram 15.15: Oro för terroristattack i Sverige
Drygt 30 procent av befolkningen är mycket eller ganska oroade för att en
terroristattack ska inträffa i Sverige under de närmaste fem åren. Detta är en
minskning jämfört med 2012 då motsvarande andel var knappt 40 procent.
Kvinnor är mer oroade än män, likaså är äldre mer oroliga än yngre.
Spridning av kemiska och biologiska stridsmedel
2013
2012
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
9
19
5
2011
14
2008
15
2007
16
31
25
4
19
36
29
7
13
27
60%
6
12
37
32
40%
3
19
37
26
20%
2
43
31
0%
27
45
25
2009
2006
42
17
10
Inte särskilt oroad
8
5
80%
Diagram 15.16: Oro för spridning av kemiska och biologiska stridsmedel
5
100%
52
Andelen i befolkningen som är mycket eller ganska oroade över spridningen av
kemiska och biologiska stridsmedel var som högst 2006. Drygt 60 procent
uttryckte då oro över denna fråga. 2012 hade andelen oroade minskat till drygt
20 procent. 2013 var motsvarande andel knappt 30 procent vilket innebär att
det skett en viss ökning av andelen oroade mellan 2012 och 2013, vilket
möjligen kan tillskrivas att kemvapenfrågan aktualiserats i samband med
inbördeskriget i Syrien och OPCW:s insats (Organisation for the Prohibition of
Chemical Weapons).
Kvinnor är mer oroade än män, däremot finns det inga skillnader mellan olika
åldersgrupper.
Naturkatastrof med stor materiell förödelse
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
Inte särskilt oroad
2013
5
2012
5
21
47
24
2
2011
4
22
48
25
1
2009
5
17
47
17
0%
28
47
20%
2
26
40%
60%
5
80%
100%
Diagram 15.17: Oro för naturkatastrof med stor materiell förödelse
Drygt 20 procent av befolkningen är i mycket eller ganska stor grad oroade för
att en naturkatastrof med stor materiell förödelse ska inträffa inom de närmsta
fem åren. Det finns ingen påvisbar skillnad mellan 2012 och 2013. Kvinnor
uttrycker större oro än män. Det finns däremot ingen skillnad mellan olika
åldersgrupper.
Långvariga avbrott i elförsörjningen
2013
3
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
18
55
2012
7
27
2011
7
26
2009
8
0%
Inte särskilt oroad
49
22
60%
3
17
48
40%
1
14
49
18
20%
23
80%
Diagram 15.18: Oro för långvariga avbrott i elförsörjningen
1
4
100%
53
Ungefär 20 procent av de tillfrågade uttrycker i årets undersökning stor oro.
Detta är en minskning jämfört med 2012 då motsvarande andel var drygt 30
procent. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor. Personer över 50 år
är mer oroade än personer under 50 år.
En väpnad konflikt i vår närhet
Mycket oroad
Ganska oroad
Inte alls oroad
Ingen åsikt
2013
5
2012
4
11
2011
3
12
2009
5
2008
2007
15
0%
2
28
7
44
20
48
18
20%
3
34
49
15
3
28
48
21
15
29
54
9
2006
48
11
5
Inte särskilt oroad
25
38
40%
24
60%
80%
6
7
5
100%
Diagram 15.19: Oro för en väpnad konflikt i vår närhet
20 procent anger i 2013 års undersökning att man är mycket eller ganska
oroad för en väpnad konflikt i vår närhet. Detta är samma nivå som 2012.
Kvinnor är mer oroliga än män, däremot finns det inga påvisbara skillnader
mellan olika åldersgrupper.
54
2.4 Inställning i skilda säkerhetspolitiska
frågor
2.4.1
Inställning till Sveriges förda försvars- och
utrikespolitik
Frågeställning: Vad tycker du om den försvars- och utrikespolitik som förts
av Sverige under de senaste tre åren?
Mycket bra
Försvarspolitiken
Ganska bra
2
Utrikespolitiken
24
Mycket dålig
34
7
0%
Ganska dålig
41
20%
18
24
40%
Ingen åsikt
60%
22
10
80%
18
100%
Diagram 16: Inställning till Sveriges försvars- och utrikespolitik. Resultat 2013.
När det gäller uppfattningen om de senaste tre årens förda försvarspolitik
uppger ca 25 procent av de svarande att de tycker den är mycket eller ganska
bra. Samtidigt anser drygt 50 procent att den är mycket eller ganska dålig. En
femtedel uppger att de inte har någon åsikt i frågan. Detta innebär att det skett
en signifikant förändring av resultaten från 2012. Då var motsvarande andelar
ca 35 procent respektive drygt 40 procent.
Knappt 50 procent anser att den, under de senaste tre årens, förda
utrikespolitik anser har varit mycket eller ganska bra medan ungefär en
tredjedel anser motsatsen. Ungefär 20 procent uppger att de inte har någon
åsikt i frågan.
Frågan gällande den förda försvars- och utrikespolitiken formulerades om
något inför undersökningen 2009. I tidigare undersökningar formulerades
frågan på följande sätt, ”Vad tycker du om den försvars- och utrikespolitik som
förts av Sverige hittills under 2000-talet?”. Skillnaden mellan frågorna gäller
alltså tidsaspekten. Detta bör finnas i åtanke vid jämförelse av resultat före och
efter 2009.
55
Försvarspolitiken
Mycket bra
2013
2
2012
2
2011
3
2009
3
2008
2
2007
3
2006
4
Ganska bra
Ganska dålig
27
26
8
22
40%
25
10
25
20%
29
17
31
40
25
12
26
35
21
9
26
37
25
22
16
28
33
30
Ingen åsikt
18
34
24
0%
Mycket dålig
60%
80%
100%
Diagram 16.1: Inställning till Sveriges försvarspolitik
En tredjedel av befolkningen ansåg 2009 att den förda försvarspolitiken var
mycket eller ganska bra. 2011 steg denna andel till 40 procent. Under 2012 och
2013 har andelen positiva minskat och är nu nere på cirka 25 procent. Det har
alltså skett en signifikant minskning av andelen som anser att den förda
försvarspolitiken är mycket eller ganska bra.
Observera att för samtliga år som frågan har ingått i undersökningen är det en
stor andel som angett att de inte har någon åsikt. Det finns inga skillnader
mellan kvinnor och män när det gäller uppfattningarna om försvarspolitiken.
Den äldre åldersgruppen är mer positivt inställda till försvarspolitiken jämfört
med yngre personer.
Utrikespolitiken
Mycket bra
Ganska bra
2013
7
2012
8
2011
8
44
2009
7
45
2008
5
2006
6
16
19
21
20%
40%
60%
Diagram 16.2: Inställning till Sveriges utrikespolitik
19
5
27
6
27
26
5
19
17
7
22
46
18
9
20
45
Ingen åsikt
10
47
45
2007
Mycket dålig
24
41
3
0%
Ganska dålig
22
5
80%
100%
56
Andelen personer som anser att den i Sverige förda utrikespolitiken varit
mycket eller ganska bra har sedan 2006 varierat runt 50 procent. Det finns
inga påvisbara skillnader mellan de olika åren. Även här är det en
förhållandevis stor andel som svarat att man inte har någon åsikt i frågan. Män
är mer positivt inställd till försvarspolitiken än kvinnor. Den yngsta
åldersgruppen är däremot mindre positiva än övriga åldersgrupper.
2.4.2
Inställning till FN:s ingripanden i oroshärdar
Frågeställning: FN har länge försökt att säkra freden i världen genom att
till oroshärdar sända militär personal, som dock inte själva ingriper i
pågående strider. På senare år har FN beslutat om ingripanden med mandat
som ger möjlighet till direkta stridshandlingar för att skapa fred och
säkerhet. Tycker du att det är rätt eller fel att FN beslutar om sådana
ingripanden?
Rätt
Fel
Ingen åsikt
2013
62
15
23
2012
63
15
22
2011
62
17
21
2009
2008
2007
21
61
2004
23
22
16
67
2002
19
20
19
59
2003
25
21
56
2005
23
21
54
2006
24
16
60
56
17
10
21
69
2001
67
22
11
2000
68
20
12
1999
74
1998
75
1997
75
1995
8
15
10
19
71
1996
18
10
17
14
80
1994
77
1993
76
0%
20%
40%
8
17
23
60%
Diagram 17: Inställning till FN:s ingripanden i oroshärdar
80%
6
6
1
100%
57
Denna fråga har formulerats något olika genom åren. Detta förhållande kan
medföra skillnader i svarsmönster även om frågans ”andemening” rörande FNinsatserna genomgående varit densamma.
I undersökningarna fram till och med 1999 tycker i genomsnitt tre fjärdedelar
att FN gör rätt medan knappt 20 procent anser att FN gör fel när man tillgriper
våld för att återställa fred och säkerhet. En mindre grupp, knappt 10 procent,
saknar uppfattning i frågan. I undersökningarna 2000 till 2003 minskar stödet
till knappt 70 procent medan avståndstagandet ligger kvar på ungefär 20
procent. 2004 minskar stödet ytterligare och har sedan dess legat kring 60
procent, så också i 2013 års undersökning. Eftersom avståndstagandet ligger
fast på ungefär 20 procent sedan flera år är det gruppen utan åsikt som ökat
under 2000-talet.
Män och personer över 30 år anser i högre utsträckning än kvinnor och
personer under 30 år att det är rätt av FN att med mandat tillgripa direkta
stridshandlingar för att skapa fred och säkerhet.
Det är en betydligt högre andel kvinnor som saknar åsikt i frågan jämfört med
män. Likaså är det en högre andel i åldersgruppen 18-29 år som saknar åsikt
jämfört med övriga åldersgrupper.
58
2.4.3
Inställning till Sveriges deltagande i militära insatser
utomlands
Frågeställning: Sverige har ett antal militära förband utomlands. Tycker
du att det är ett riktigt eller ett felaktigt beslut av Sverige att sända svenska
soldater utomlands?
Riktigt beslut
Felaktigt beslut
Ingen åsikt
2013
54
26
20
2012
52
28
19
2011
16
23
62
2009
56
22
22
2008
56
21
23
2007
21
20
59
2006
61
21
18
2005
60
23
17
2004
51
20
29
2003
67
2002
68
2001
68
16
17
22
10
7
25
2000
73
1999
74
20
1998
75
17
1997
9
17
78
6
8
20
71
1996
9
18
5
1995
76
18
6
1994
76
18
6
1993
28
71
0%
20%
40%
60%
80%
1
100%
Diagram 18: Inställning till Sveriges deltagande i militära insatser utomlands
Ungefär hälften av befolkningen tycker det är ett riktigt beslut av Sverige att på
begäran av FN sända militära förband. Detta är samma nivå som 2012 men en
minskning jämfört med 2011 då motsvarande andel var lite drygt 60 procent.
Ungefär en fjärdedel tycker beslutet är felaktigt medan ca 20 procent saknar
åsikt i frågan.
Stödet i befolkningen för att sända svenska soldater utomlands var mer utbrett
tidigare under 2000-talet och i än högre grad under 1990-talet.
Avståndstagandet ökar dock knappast utan det är gruppen utan åsikt som ökat.
Notera att även den här frågan har formulerats något olika genom åren vilket
kan påverka svarsfördelningen.
59
Stödet återfinns främst bland män medan det är ungefär lika många män som
kvinnor som tar avstånd. Andelen som saknar åsikt är betydligt högre bland
kvinnor. Det finns inga skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller
stödet till militära insatser.
2.4.4
Inställning till om Sverige bör öka eller minska sitt
deltagande i fredsfrämjande insatser
Frågeställning: Sverige har länge försökt att bidra till att säkra freden på
olika håll i världen genom att skicka militär personal på uppdrag med
mandat från FN:s säkerhetsråd. Tycker du att Sverige bör öka eller minska
antalet soldater i sådana fredsfrämjande insatser?
Bör öka
2013
Bör minska
45
26
29
2011
42
27
31
2012
Ingen åsikt
42
25
33
2009
30
23
47
2008
31
21
48
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram 19: Inställning till om Sverige bör öka eller minska sitt deltagande i
fredsfrämjande insatser
Sverige har länge försökt att bidra till att säkra freden på olika platser i världen
genom att skicka militär personal på uppdrag med mandat från FN:s
säkerhetsråd. Bör Sverige öka eller minska antalet soldater för sådana
uppdrag? Detta är en fråga i vilken många i befolkningen uppenbarligen saknar
åsikt (42 procent). Den andelen har varit ungefär lika stor i tidigare
undersökningar. Opinionen ligger också i övrigt stabil sedan 2008 då frågan
introducerades, ca 30 procent tycker att antalet soldater bör ökas medan en
fjärdedel anser att antalet bör minskas. En ökning av antalet soldater i
utlandsuppdrag förordas främst av män. Det finns ingen skillnad mellan olika
åldersgrupper vad gäller denna fråga.
60
2.4.5
Inställning till Sveriges deltagande i några specifika
fredsfrämjande insatser
Frågeställning: Sverige har under 2013 deltagit med militära styrkor i ett
antal fredsfrämjande insatser på olika platser i världen. Hur ställer du dig till
Sveriges ...?
I huvudsak positivt
I huvudsak negativt
…medverkan i den EU‐ledda insatsen EU Navfor i farvattnen utanför Somalias kust?
Ingen åsikt
54
... medverkan i den Nato‐ledda insatsen
KFOR i Kosovo?
17
47
... medverkan i den Nato‐ledda insatsen
ISAF i Afghanistan?
19
40
0%
20%
30
40%
60%
29
33
29
80%
100%
Diagram 20: Inställning till Sveriges deltagande i några specifika fredsfrämjande
insatser. Resultat 2013.
Denna fråga har formulerats om något i 2013 års undersökning, andemeningen
är dock den samma. Den tidigare formuleringen löd ”Sverige deltar för
närvarande med militär trupp i ett antal fredsfrämjande FN-insatser på olika
platser i världen. Hur ställer du dig till…?”.
Sverige deltar i hela skalan av fredsfrämjande verksamhet under ledning av
såväl FN och EU som Nato. I den svenska utlandsstyrkan ingår soldater med
både militär och civil kompetens. Insatserna sker främst i form av militär trupp
och militära observatörer samt i så kallade ”missions” där poliser och andra
civila medverkar. Sverige är för närvarande representerat på flera platser
runtom i världen.
När det gäller befolkningens inställning till svensk medverkan i fredsfrämjande
insatser konstateras att andelen utan åsikt är hög, ca 30 procent, vad gäller de
insatser det är fråga om här.
Flest huvudsakligen positiva noteras för Sveriges medverkan i den EU-ledda
insatsen i farvattnen utanför Somalias kust (54 procent). Något färre är positiva
till den Nato-ledda insatsen i Kosovo (47 procent) och ytterligare något färre
för Nato-insatsen i Afghanistan (40 procent). Den huvudsakligen positiva
inställningen tenderar att öka över åren 2007-2012. Dock finns ingen påvisbar
skillnad mellan 2012 och 2013.
I 2013 års undersökning ställdes en ny fråga som löd ”Tror du att Sveriges
deltagande i fredsfrämjande insatser på olika platser i världen har bidragit
till ökad fred och säkerhet?”. Drygt 60 procent av de som svarat anser att
Sveriges deltagande har absolut eller kanske bidragit till ökad fred och
säkerhet.
61
Män anser i högre grad än kvinnor att Sveriges deltagande bidragit till ökad
fred och säkerhet. Det finns inga skillnader mellan olika åldersgrupper när det
gäller denna fråga.
62
2.4.6
Olika förhållandens påverkan på fred och säkerhet i
Sverige
Frågeställning: Hur tror du nedan uppräknade förhållanden påverkar fred
och säkerhet i Sverige? Påverkar de positivt eller negativt eller saknar de
betydelse?
Påverkar positivt
Påverkar negativt
Saknar betydelse
Sveriges deltagande i militära
fredsfrämjande insatser
53
17
Sveriges deltagande i EU:s utrikes‐ och
säkerhetspolitiska samarbete
49
Vår militära alliansfrihet
49
10
Satsningar på ett försvar som kan
användas både nationellt och
internationellt
46
17
Sveriges medlemskap i EU
30
33
21
En eventuell svensk anslutning till Nato
28
37
12
Danmarks och Norges medlemskap i
Nato
28
16
En eventuell finsk anslutning till Nato
25
23
27
17
27
17
18
23
27
29
23
45
40%
22
19
29
20%
11
14
EU:s ambition att ansluta fler länder
som medlemmar
0%
17
22
30
15
16
20
Ökning av utländska investeringar i
svenskt näringsliv
Ett ökat antal invandrare i Sverige
14
26
26
35
11
19
24
38
Svenskt deltagande i EU:s militära
snabbinsatsstyrkor
19
17
43
Ett stärkt civilmilitärt samarbete mellan
EU och Nato
Ingen åsikt
29
31
60%
80%
Diagram 21: Olika förhållandens påverkan på fred och säkerhet i Sverige.
Resultat 2013.
10
100%
63
Drygt 50 procent av befolkningen anser att Sveriges deltagande i militära
fredsfrämjande insatser har en positiv påverkan på fred och säkerhet i vårt
land. Nästan lika många anser att Sveriges deltagande i EU:s utrikes- och
säkerhetspolitiska samarbete samt vår militära alliansfrihet är positiva fredsoch säkerhetsfaktorer.
De förhållanden där fler av de tillfrågade tror att påverkan är negativ snarare
än positiv på fred och säkerhet i Sverige utgörs av EU:s ambition att ansluta
fler medlemmar, en eventuell svensk anslutning till Nato samt ett ökat antal
invandrare i Sverige.
Andelen utan åsikt är betydande för flera av alternativen i diagram 21.
I diagram 21.1 - 21.13 redovisas utvecklingen över tid för respektive
förhållande.
Sveriges deltagande i militära fredsfrämjande insatser
Påverkar positivt
Påverkar negativt
2013
Saknar betydelse
17
53
2012
20
51
2011
2009
2008
2007
12
51
2006
9
54
0%
20%
40%
20
10
60%
9
17
16
24
11
49
11
16
16
51
19
18
25
48
Ingen åsikt
20
17
19
18
80%
100%
Diagram 21.1: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - Sveriges deltagande i
militära fredsfrämjande insatser
Ungefär hälften av befolkningen anser att Sveriges deltagande i olika
fredsfrämjande insatser positivt påverkar arbetet med fred och säkerhet. Det
har inte skett några påvisbara förändringar över åren. Personer över 30 år är
mer positivt inställda än den yngsta åldersgruppen däremot finns inga
skillnader mellan män och kvinnor.
64
Sveriges deltagande i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete
Påverkar positivt
Påverkar negativt
2013
Saknar betydelse
2012
2009
53
2008
53
13
16
27
44
13
14
20
53
2011
14
19
17
49
Ingen åsikt
13
17
17
18
12
17
2007
50
13
18
19
2006
51
12
18
19
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram 21.2: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - Sveriges deltagande i
EU:s utrikes- och säkerhetpolitiska samarbete
Ungefär 50 procent av befolkningen anser att Sveriges deltagande i EU:s
utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete påverkar fred och säkerhet positivt.
Detta är i samma nivå som 2012. Män tror i högre grad än kvinnor att detta
förhållande påverkar freds- och säkerhetsarbetet positivt. Personer över 30 tror
även de att det påverkar positivt jämfört med de under 30 år.
Vår militära alliansfrihet
Påverkar positivt
Påverkar negativt
2013
Saknar betydelse
2012
2011
2009
2008
2007
48
2006
48
0%
20%
17
27
8
19
27
6
40%
19
28
9
44
18
23
8
51
11
26
5
57
12
27
5
56
16
26
10
49
Ingen åsikt
60%
80%
100%
Diagram 21.3: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - vår militära alliansfrihet
65
Knappt 50 procent anser att vår militära alliansfrihet positivt påverkar fred och
säkerhet. Detta är en minskning jämfört med 2012 då motsvarande andel var
56 procent. En fjärdedel av befolkningen tror det saknar betydelse. Det finns
inga skillnader mellan män och kvinnor och inte heller mellan olika
åldersgrupper.
Satsningar på ett försvar som kan användas både nationellt och
internationellt
Påverkar positivt
Påverkar negativt
2013
46
2012
47
2011
17
2008
48
0%
20%
40%
17
17
21
46
Ingen åsikt
20
18
43
2009
Saknar betydelse
17
22
17
14
13
18
60%
14
23
21
80%
100%
Diagram 21.4: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - satsningar på ett försvar
som kan användas både nationellt och internationellt
Knappt 50 procent av befolkningen anser att satsningar på ett försvar som kan
användas både nationellt och internationellt positivt påverkar fred och
säkerhet i Sverige. Detta är i samma nivå som tidigare år. Ungefär en femtedel
anger att det påverkar negativt och lika många att det saknar betydelse. Män är
mer positivt inställda än kvinnor till detta förhållande, däremot finns inga
skillnader mellan olika åldersgrupper.
66
Sveriges medlemskap i EU
Påverkar positivt
2013
Påverkar negativt
2011
2009
2008
2007
48
2006
49
0%
15
14
22
15
40%
15
25
11
20%
13
23
11
52
9
17
15
55
12
23
24
44
11
18
25
46
Ingen åsikt
22
24
43
2012
Saknar betydelse
60%
80%
100%
Diagram 21.5: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - Sveriges medlemskap i
EU
Andelen personer som tror att Sveriges medlemskap i EU påverkar fred och
säkerhet positivt minskade mellan 2009 (55 procent) och 2011 (44 procent). I
2013 års undersökning ligger andelen positiva på drygt 40 procent vilket är
samma nivå som 2012. En fjärdedel tror att det påverkar negativt. Ungefär 20
procent anser att det saknar betydelse. Män tror i högre grad än kvinnor att
medlemskapet i EU påverkar freds- och säkerhetsarbetet i Sverige positivt. Det
finns däremot inga skillnader mellan de olika åldersgrupperna.
Ett stärkt civilmilitärt samarbete mellan EU och Nato
Påverkar positivt
Påverkar negativt
Saknar betydelse
2013
38
26
14
2012
38
28
11
2011
35
2009
30
41
0%
20%
40%
22
24
13
21
22
11
60%
Ingen åsikt
27
80%
100%
Diagram 21.6: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - ett stärkt civilmilitärt
samarbete mellan EU och Nato
Drygt en tredjedel av befolkningen tror att ett stärkt civilmilitärt samarbete
mellan EU och Nato har en positiv inverkan på Sveriges arbete med fred och
67
säkerhet. Detta är i samma nivå som tidigare år. Knappt en tredjedel tror att
det påverkar negativt. Andelen som saknar åsikt är stor. Män är mer positivt
inställda än kvinnor medan det inte finns några påvisbara skillnader mellan
åldersgrupperna.
Svenskt deltagande i EU:s militära snabbinsatsstyrkor
Påverkar positivt
2013
Påverkar negativt
2012
37
2011
38
19
23
2007
34
22
18
2006
35
21
40%
14
20
15
25
35
20%
17
15
34
2008
0%
17
14
32
40
Ingen åsikt
19
30
35
2009
Saknar betydelse
23
26
24
20
60%
80%
100%
Diagram 21.7: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - svenskt deltagande i
EU:s militära snabbinsatsstyrkor
35 procent anser att Sveriges deltagande i EU:s militära snabbinsatsstyrkor
positivt påverkar arbetet med fred och säkerhet. Detta är samma nivå som
resultaten från tidigare år då frågan ingått i undersökningen. Andelen som är
negativt inställda ökade mellan 2009 (25 procent) och 2011 (34 procent) och
ligger i 2013 års undersökning kvar på ungefär samma nivå (30 procent). Män
är även för detta förhållande mer positivt inställda än kvinnor medan det inte
finns någon skillnad mellan de olika åldersgrupperna.
68
Ökning av utländska investeringar i svenskt näringsliv
Påverkar positivt
2013
30
2012
30
Påverkar negativt
27
28
27
2009
27
27
20
20%
17
24
16
33
13
23
23
28
0%
Ingen åsikt
27
30
2011
2008
Saknar betydelse
23
40%
29
60%
80%
100%
Diagram 21.8: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - ökning av utländska
investeringar i svenskt näringsliv
En fjärdedel av befolkningen anser att ökningen av utländska investeringar i
svenskt näringsliv saknar betydelse för arbetet med fred och säkerhet. Ungefär
en tredjedel tror att det påverkar positivt och lika många tror att det påverkar
negativt. Det finns alltså ingen tydlig riktning i opinionen för detta förhållande.
Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män eller mellan olika
åldersgrupper.
EU:s ambition att ansluta fler länder som medlemmar
Påverkar positivt
2013
29
2012
29
2011
29
2008
40
20%
20
15
18
21
21
18
17
23
40%
15
22
25
42
16
16
34
60%
Ingen åsikt
18
21
38
40
0%
Saknar betydelse
33
2009
2007
Påverkar negativt
80%
100%
Diagram 21.9: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - EU:s ambition att
ansluta fler länder som medlemmar
Knappt 30 procent anser att EU:s ambition att ansluta fler länder som
medlemmar positivt påverkar Sveriges arbete med freds- och säkerhetsfrågor.
Detta är samma nivå som 2012 men en minskning jämfört med 2009. Andelen
69
i befolkningen som tror att det påverkar negativt ökade mellan 2009 och 2011
0ch ligger i årets undersökning kvar på samma nivå (drygt 30 procent) som
2011. Det finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor och män eller mellan
olika åldersgrupper.
En eventuell svensk anslutning till Nato
Påverkar positivt
2013
Påverkar negativt
28
2012
22
2011
23
2009
26
2008
25
0%
Saknar betydelse
12
37
40
40%
27
11
34
20%
23
11
46
31
Ingen åsikt
20
10
30
30
14
60%
80%
100%
Diagram 21.10: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - en eventuell svensk
anslutning till Nato
Ungefär 40 procent av befolkningen tror att en svensk anslutning till Nato
skulle påverka Sveriges arbete med fred och säkerhet negativt. Andelen som
tror att det påverkar negativt har under de år frågan ställts varierat mellan ca
30 procent och knappt 50 procent. Andelen positivt inställda har ökat något
mellan 2012 och 2013 och knappt 30 procent av befolkningen anser nu att en
svensk anslutning till Nato skulle påverka freds- och säkerhetsarbetet positivt.
Andelen som saknar åsikt är fortsatt stor. Män tror i högre grad att detta
förhållande påverkar positivt jämfört med kvinnor. Det finns inga skillnader
mellan åldersgrupperna.
70
Danmarks och Norges medlemskap i Nato
Påverkar positivt
2013
Påverkar negativt
28
16
2012
25
17
2011
24
20
2009
26
15
2008
27
12
0%
Saknar betydelse
Ingen åsikt
27
29
27
31
30
26
36
23
29
20%
40%
32
60%
80%
100%
Diagram 21.11: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - Danmarks och Norges
medlemskap i Nato
En fjärdedel av befolkningen tror det är positivt för Sveriges arbete med fred
och säkerhet att Danmark och Norge är med i Nato. Detta är i nivå med
resultaten i tidigare undersökningar. Nästan en femtedel tror det motsatta
medan knappt 30 procent tror att det saknar betydelse. En stor andel (29
procent) har fortsatt ingen åsikt i frågan. Män tror i högre grad än kvinnor att
Danmarks och Norges medlemskap påverkar Sveriges arbete med fred och
säkerhet positivt. Det finns inga påvisbara skillnader mellan de olika
åldersgrupperna.
En eventuell finsk anslutning till Nato
Påverkar positivt
2013
Påverkar negativt
25
2012
22
2011
22
2009
25
2008
24
0%
Saknar betydelse
23
23
22
22
24
29
34
28
20
18
40%
26
37
27
17
20%
Ingen åsikt
32
60%
80%
100%
Diagram 21.12: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - en eventuell finsk
anslutning till Nato
Ungefär lika många tror att en eventuell finsk anslutning till Nato påverkar
positivt som negativt. En stor andel anser att det saknar betydelse eller har
ingen åsikt i frågan. Män tror i högre grad än kvinnor att det påverkar arbetet
71
med fred och säkerhet positivt. Det finns inte heller för detta förhållande någon
skillnad mellan åldersgrupperna.
Ett ökat antal invandrare i Sverige
Påverkar positivt
2013
Påverkar negativt
2011
15
2009
14
2008
9
2007
11
2006
10
0%
10
10
35
40
14
28
44
17
36
38
17
32
40
17
26
47
20%
10
33
44
13
Ingen åsikt
31
45
15
2012
Saknar betydelse
40%
60%
80%
100%
Diagram 21.13: Påverkan på fred och säkerhet i Sverige - ett ökat antal
invandrare i Sverige
Drygt 40 procent av befolkningen tror att ett ökat antal invandrare i Sverige
har en negativ påverkan på arbetet med fred och säkerhet i Sverige medan 15
procent anser att det påverkar positivt. En tredjedel anser att det saknar
betydelse. Ingen tydlig trend kan utläsas, förutom att gruppen utan åsikt i
frågan har minskat över tid. Det finns inga påvisbara skillnader mellan kvinnor
och män eller mellan olika åldersgrupper.
72
2.4.7
Sveriges medverkan i ett fördjupat militärt
försvarssamarbete inom EU
Frågeställning: Är du för eller emot tanken att Sverige skulle medverka i
ett fördjupat militärt försvarssamarbete inom EU när det gäller försvaret av
medlemsländernas territorier?
Huvudsakligen för
Osäker
Huvudsakligen emot
Ingen åsikt
2013
29
36
26
9
2012
30
34
28
8
2011
30
2009
37
32
0%
20%
26
33
40%
21
60%
7
14
80%
100%
Diagram 22: Sveriges medverkan i ett fördjupat militärt försvarssamarbete inom
EU
När det gäller fördjupat militärt samarbete är opinionen splittrad. Ungefär en
tredjedel av befolkningen är huvudsakligen för att Sverige ska delta i ett
fördjupat militärt samarbete vad gäller försvaret av EU-länderna medan
ungefär lika många är osäkra. Drygt en fjärdedel är huvudsakligen emot ett
fördjupat försvarssamarbete. Det finns inga påvisbara skillnader mellan de år
som frågan varit med i undersökningen förutom att andelen utan åsikt har
minskat.
Män är i större utsträckning positiva till ett fördjupat militärt samarbete medan
kvinnor i större omfattning är emot. Det finns inga påvisbara skillnader mellan
de olika åldersgrupperna.
73
2.4.8
Sveriges deltagande i EU:s snabbinsatsstyrkor
Frågeställning: EU har utvecklat snabbinsatsstyrkor för att med kort
varsel kunna hjälpa FN att förebygga och stoppa konflikter. Under våren
2011 ansvarade Sverige för en insatsstyrka med soldater i beredskap, kallad
Nordic Battle Group. År 2015 är det aktuellt för Sverige att på nytt ansvara i
snabbinsatsstyrkorna. Hur ställer du dig till ...
I huvudsak positivt
I huvudsak negativt
... att Sverige också 2015 bidrar till EU:s
förmåga till snabba militära insatser?
Ingen åsikt
59
... att Sverige också 2015 ansvarar för en
militär snabbinsatsstyrka?
19
47
0%
20%
22
27
40%
60%
26
80%
100%
Diagram 23: Sveriges deltagande i EU:s snabbinsatsstyrkor. Resultat 2013.
Majoriteten i befolkningen är i huvudsak positiva till att Sverige också under
2015 bidrar till EU:s militära snabbinsatsstyrka. Nästan lika många är i
huvudsak positiva till att Sverige också ansvarar för en sådan styrka. En
femtedel är negativa till att Sverige bidrar och en fjärdedel är negativa till att
Sverige ansvarar för en snabbinsatsstyrka. Ungefär 25 procent saknar åsikt i
frågan. Män är i högre grad positivt inställda än kvinnor. Det är dock fler
kvinnor än män som inte har någon åsikt i frågan. Det finns inga skillnader
mellan olika åldersgrupper.
2.4.9
Inställning till Sveriges försvarsindustri
Frågeställning: Sverige är idag en av de mer betydande nationerna inom
den europeiska försvarsindustrin. Tycker du att det är bra om Sverige är
detta även i framtiden?
Ja, absolut
Ja, kanske
2013
33
2012
32
2011
31
2009
Nej, tveksamt
28
21
32
18
31
37
0%
Nej, absolut inte
20%
9
9
8
10
22
28
40%
Ingen åsikt
7
17
60%
Diagram 24: Inställning till Sveriges försvarsindustri
8
80%
9
10
100%
74
Sverige är idag en av de mer betydande nationerna inom den europeiska
försvarsindustrin. Tycker man det är bra om Sverige är detta också i framtiden?
Knappt två tredjedelar svarar Ja, absolut eller Ja, kanske på den frågan medan
knappt en tredjedel är negativa. I frågan om den svenska försvarindustrin har
opinionen varit synnerligen stabil sedan frågan introducerades 2009. Män är
mer positivt inställda till den svenska försvarsindustrin än kvinnor medan det
inte finns några skillnader mellan åldersgrupperna.
75
2.5 Inställning i frågor rörande det militära
försvaret
2.5.1
Inställning till om Sverige bör ha ett militärt försvar
Frågeställning: Tycker du att Sverige bör ha ett militärt försvar?
Vi bör absolut ha ett militärt försvar
Vi bör nog ha ett militärt försvar
Vi bör nog inte ha ett militärt försvar
Vi bör absolut inte ha ett militärt försvar
Ingen åsikt
2013
52
2012
48
2011
46
2009
33
33
2008
23
27
52
2003
65
2001
66
2000
1995
1987
20%
4 2
7
60%
21
31
4 2 3
29
40%
21
4 2
15
32
57
0%
7
7
34
59
1979
3 2
7
30
47
31
9
19
18
60
4 2
6
20
69
1996
5
23
71
1997
2 3
24
67
1998
22
2 3
13
24
63
1999
2 4
15
25
2002
2 5
14
28
57
5
2 5
16
55
2004
3
16
32
2005
3 2
11
26
46
3 2
15
59
2006
5
19
25
51
4
15
30
52
2007
6
6
80%
5
3
100%
Diagram 25: Inställning till om Sverige bör ha ett militärt försvar
Frågan om Sverige bör ha ett militärt försvar har ingått i undersökningen sedan
drygt trettio år tillbaka. Frågan har verbalt förändrats några gånger men
åtminstone från 1996 är svarsfördelningen jämförbar. I undersökningarna åren
1996-2002 är i snitt 66 procent absolut för ett svenskt militärt försvar medan
76
23 procent i medeltal anser att Sverige nog bör ha ett sådant. I undersökningen
2003 – när postenkäter för första gången ligger till grund – minskar andelen
klara förespråkare för försvaret till knappt 60 procent medan andelen uttalat
tveksamma ökar till drygt 10 procent. Avståndstagarnas skara är liten i
befolkningen och i stort sett konstant sedan frågan ställdes första gången 1979.
Från 2004 och fram till 2013 varierar andelen som absolut anser att Sverige
bör ha ett militärt försvar runt 50 procent. 2013 var motsvarande andel drygt
50 procent.
Det är fler män än kvinnor som tycker att Sverige absolut bör ha ett militärt
försvar däremot finns inga skillnader mellan olika åldergrupper.
2.5.2
Inställning till vilken typ av militärt försvar Sverige
bör ha
Frågeställning: Vilken typ av militärt försvar skulle du föredra att vi har i
Sverige?
Ett renodlat yrkesförsvar (enbart anställda)
Ett försvar som bygger på värnplikt
Ett försvar som helt och hållet bygger på frivillighet
Ingen åsikt
2013
34
2012
44
37
2011
35
29
2008
23
2006
24
2005
51
20%
40%
12
20
22
44
22
60%
12
14
27
35
21
0%
11
39
12
15
26
37
31
2003
11
15
37
29
2004
9
13
41
26
2007
11
43
39
2009
11
80%
12
12
13
100%
Diagram 26: Inställning till vilken typ av försvar Sverige bör ha
Ungefär en tredjedel av de tillfrågade anser att Sverige bör ha ett renodlat
yrkesförsvar med enbart anställda. Cirka 45 procent av de tillfrågade
förespråkar dock ett försvar som bygger på värnplikt. Värt att notera är att från
och med den 1 juli 2010 gäller inte längre allmän värnplikt i Sverige. Ungefär
10 procent tycker att Sverige bör ha ett försvar som helt och hållet bygger på
frivillighet och lika många har ingen åsikt i frågan.
77
Ett försvar som bygger på värnplikt förordas framför allt av män och personer
över 30 år. Yngre personer anser i högre omfattning än övriga åldersgrupper
att Sverige bör ha ett försvar som helt bygger på frivillighet.
2.5.3
Olika förhållandens betydelse för ett trovärdigt försvar
Frågeställning: Hur stor betydelse har följande förhållanden för att
Sveriges militära försvar skall vara trovärdigt enligt din uppfattning?
Mycket stor betydelse
Ganska stor betydelse
Mycket liten betydelse
Ingen åsikt
Moderna vapensystem
32
Försvarsanslagens storlek
30
Förmåga att delta i internationella
insatser
0%
18
46
22
33
19
20%
10
26
35
15
10
13
43
27
Ett renodlat yrkesförsvar
13
44
21
Allmän värnplikt
11 3 8
33
45
Medborgarnas försvarsvilja
8 3 10
39
40
Förmåga att försvara hela landet
Ett försvar helt byggt på frivillighet
Ganska liten betydelse
40%
60%
3 11
5
9
11
8
14
18
25
28
3 8
80%
100%
Diagram 27: Olika förhållandens betydelse för ett trovärdigt försvar. Resultat
2013.
De försvarsaspekter som flest bedömer ha mycket eller ganska stor betydelse
för trovärdigheten är i likhet med tidigare undersökningar moderna
vapensystem (79 procent) och förmågan att försvara hela landet (78 procent).
Därefter kommer, också i likhet med tidigare, medborgarnas försvarsvilja (76
procent) samt försvarsanslagens storlek (73 procent).
Allmän värnplikt, ett renodlat yrkesförsvar samt ett försvar helt byggt på
frivillighet anses av relativt många ha mycket eller ganska liten betydelse för
försvarets trovärdighet.
I diagram 27.1 – 27.8 redovisas utvecklingen över tid för respektive
förhållande.
78
Moderna vapensystem
Mycket stor betydelse
Ganska stor betydelse
Mycket liten betydelse
Ingen åsikt
2013
40
2012
41
2011
37
2009
37
Ganska liten betydelse
7
41
9
44
2
8
2
8
18
2
7
36
10
3
8
39
2008
41
33
8
3
15
2007
41
34
7
3
15
60%
80%
0%
20%
40%
100%
Diagram 27.1: Betydelse för ett trovärdigt försvar - moderna vapensystem
40 procent av befolkningen anser att moderna vapensystem har mycket stor
betydelse för försvarets trovärdighet. Detta är samma nivå som i tidigare
undersökningar. Lika många anser samtidigt att dessa vapensystem har ganska
stor betydelse för trovärdigheten. Endast en tiondel tycker att moderna
vapensystem har mycket eller ganska liten betydelse. Män och personer över
30 år tycker i högre omfattning än kvinnor och yngre att moderna vapensystem
har stor betydelse för trovärdigheten.
Förmåga att försvara hela landet
Mycket stor betydelse
Ganska stor betydelse
Mycket liten betydelse
Ingen åsikt
2013
45
2012
43
2011
43
2009
44
2008
8
29
25
27
48
0%
20%
2
7
12
3
7
4
15
9
38
35
40%
60%
8
3
11
33
52
2007
Ganska liten betydelse
8
3
12
10
4
11
80%
100%
Diagram 27.2: Betydelse för ett trovärdigt försvar - förmågan att försvara hela
landet
79
Nästan 80 procent av befolkningen anser att förmågan att försvara hela landet
har mycket eller ganska stor betydelse för försvarets trovärdighet. Drygt 10
procent tycker att det har mycket eller ganska liten betydelse. Förändringen är
liten i förhållande till tidigare år och någon tydlig effekt av debatten om
”enveckasförsvaret” kan inte avläsas. Det finns inga skillnader mellan män och
kvinnor eller mellan olika åldersgrupper när det gäller vilken betydelse
förmågan att försvara hela landet har för ett trovärdigt försvar.
Medborgarnas försvarsvilja
Mycket stor betydelse
Ganska stor betydelse
Mycket liten betydelse
Ingen åsikt
2013
32
44
2012
31
46
2011
3
14
11
14
3
2008
39
36
10
2
13
2007
38
37
10
3
12
0%
20%
40%
60%
80%
6
6
5
15
40
32
8
3
13
45
29
2009
Ganska liten betydelse
100%
Diagram 27.3: Betydelse för ett trovärdigt försvar - medborgarnas försvarsvilja
Ungefär 30 procent anser att medborgarnas försvarsvilja har mycket stor
betydelse för det svenska försvarets trovärdighet. Detta är en minskning
jämfört med 2007 och 2008 men i samma nivå som de senaste åren. Ungefär
45 procent tycker det är av ganska stor betydelse medan knappt en femtedel
tycker att det har mycket eller ganska liten betydelse. Män tycker i högre grad
än kvinnor att medborgarnas försvarsvilja har mycket stor betydelse för
trovärdigheten. Det finns inga påvisbara skillnader mellan de olika
åldersgrupperna.
80
Försvarsanslagens storlek
Mycket stor betydelse
Ganska stor betydelse
Mycket liten betydelse
Ingen åsikt
2013
30
43
2012
29
47
2011
22
2009
20%
3
12
17
42
33
0%
13
48
25
2008
Ganska liten betydelse
11
36
40%
2
12
60%
11
3
10
4
10
20
3
16
80%
100%
Diagram 27.4: Betydelse för ett trovärdigt försvar - försvarsanslagens storlek
30 procent av de som svarat anser i 2013 års undersökning att
försvarsanslagens storlek har mycket stor betydelse för trovärdigheten. Drygt
40 procent anser samtidigt att det är av ganska stor betydelse för försvarets
trovärdighet. Cirka 15 procent anser att det har mycket eller ganska liten
betydelse. Män och personer över 30 år tycker i högre grad att anslagens
storlek har mycket eller ganska stor betydelse för trovärdigheten jämfört med
kvinnor och personer under 30 år.
Förmåga att delta i internationella insatser
Mycket stor betydelse
Ganska stor betydelse
Mycket liten betydelse
Ingen åsikt
2013
23
2011
22
2009
23
2008
22
2007
23
0%
48
46
40
39
20%
40%
60%
17
6
6
20
4
7
17
7
13
20
6
13
18
39
9
5
18
46
21
2012
Ganska liten betydelse
6
14
80%
Diagram 27.5: Betydelse för ett trovärdigt försvar - förmågan att delta i
internationella insatser
100%
81
Ungefär en femtedel av befolkningen anser att förmågan att delta i
internationella insatser har mycket stor betydelse för det svenska försvarets
trovärdighet. Detta resultat är i nivå med tidigare års resultat. Knappt hälften
av befolkningen tycker det har ganska stor betydelse för trovärdigheten vilket
också är i nivå med de senaste två undersökningarna. Andelen personer som
tycker det har mycket eller ganska liten betydelse för trovärdigheten ligger i
nivå med tidigare års undersökningar. Det finns inga skillnader varken mellan
män och kvinnor eller mellan olika åldersgrupper.
Allmän värnplikt
Mycket stor betydelse
Ganska stor betydelse
Mycket liten betydelse
Ingen åsikt
2013
2011
2009
2008
2007
20%
40%
60%
6
11
12
10
13
9
20
31
27
0%
18
30
30
12
24
26
27
6
16
31
27
20
8
12
28
28
25
11
22
33
27
2012
Ganska liten betydelse
80%
100%
Diagram 27.6: Betydelse för ett trovärdigt försvar - allmän värnplikt
Från och med den 1 juli 2010 har inte Sverige allmän värnplikt. Trots detta
anser 60 procent av befolkningen att den har mycket eller ganska stor
betydelse för att Sveriges försvar ska vara trovärdigt. Denna andel har ökat
signifikant sedan 2011. Det finns inga skillnader mellan kvinnor och män när
det gäller de som anser att allmän värnplikt har stor betydelse för
trovärdigheten. Det finns heller inga skillnader mellan de olika
åldersgrupperna.
82
Ett renodlat yrkesförsvar
Mycket stor betydelse
Ganska stor betydelse
Mycket liten betydelse
Ingen åsikt
2013
15
35
2012
14
36
2011
18
2009
17
2008
2007
0%
20
11
22
40%
17
6
16
31
20%
23
9
21
30
12
10
27
26
13
10
26
30
14
10
26
33
21
Ganska liten betydelse
60%
80%
100%
Diagram 27.7: Betydelse för ett trovärdigt försvar - ett renodlat yrkesförsvar
Hälften av befolkningen anser att ett renodlat yrkesförsvar har mycket eller
ganska stor betydelse för försvarets trovärdighet. Detta är i samma nivå som
de senaste åren. Jämfört med 2007 är det dock en minskning. Andelen
personer som tycker att förhållandet har liten betydelse (36 procent) ligger på
samma nivå som 2012. Det är en relativt stor andel som inte har någon åsikt i
frågan. Personer under 50 år tycker i högre omfattning än personer över 50 år
att ett renodlat yrkesförsvar har stor betydelse för trovärdigheten. Det finns
inga påvisbara skillnader mellan män och kvinnor.
Ett försvar helt byggt på frivillighet
Mycket stor betydelse
Ganska stor betydelse
Mycket liten betydelse
Ingen åsikt
2013
10
2012
11
2011
12
2009
12
2008
12
0%
19
28
21
40%
15
19
22
23
18
25
30
20
20%
25
28
25
15
Ganska liten betydelse
24
22
26
60%
13
24
80%
100%
Diagram 27.8: Betydelse för ett trovärdigt försvar - ett försvar helt byggt på
frivillighet
83
10 procent tycker att ett försvar helt byggt på frivillighet är av mycket stor
betydelse för det svenska försvarets trovärdighet. En femtedel tycker att det är
av ganska stor betydelse medan ungefär hälften tycker att det är av mycket
eller ganska liten betydelse. Personer i åldersgruppen 18-29 år tycker i
betydligt högre utsträckning än andra åldersgrupper att ett försvar byggt på
frivillighet är av mycket eller ganska stor betydelse däremot finns det ingen
påvisbar skillnad mellan kvinnor och män.
2.5.4
Inställning till statsutgifterna för Sveriges militära
försvar
Frågeställning: Tycker du att statsutgifterna för Sveriges militära försvar
bör ökas, behållas oförändrade eller minskas?
Ökas
Behållas oförändrade
2013
38
2012
33
36
2006
22
23
2001
40
21
1997
21
1996
17
53
56
0%
17
6
5
7
10
20
26
40%
6
11
45
20%
16
19
47
53
9
7
9
23
50
17
1957
17
55
6
8
16
57
32
1980
16
54
24
1987
9
10
54
17
1990
15
15
50
21
1995
14
53
23
1998
14
21
46
22
1999
17
18
34
2000
19
22
41
25
2002
20
18
41
2003
22
13
39
27
2004
22
13
31
20
2005
19
16
32
24
18
13
36
2008
2007
12
41
25
2009
Ingen åsikt
31
28
2011
Minskas
60%
10
20
80%
Diagram 28: Inställning till statsutgifterna för Sveriges militära försvar
100%
84
En ständigt aktuell fråga på den försvarspolitiska agendan i Sverige är och har
sedan länge varit storleken på statens kostnader för det militära försvaret.
Frågor om kostnaderna har ingått i undersökningen sedan 1957. Frågan har
omformulerats genom åren men andemeningen i denna är genomgående
densamma. I undersökningarna 2003-2007 önskar i snitt en fjärdedel ökade
kostnader, ca 20 procent föredrar en minskning medan flertalet i befolkningen
(40 procent) anser att kostnaderna för försvaret bör behållas oförändrade.
2008 sker en förändring i opinionen då gruppen som förordar ökade anslag för
första gången i mätserien är större än gruppen som önskar oförändrade anslag.
Resultaten från 2013 års undersökning visar att knappt 40 procent av
befolkningen vill att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas. Detta
innebär att det skett en ökning med 10 procentenheter av denna andel jämfört
2012. Ungefär 30 procent anser att försvarsutgifterna bör behållas
oförändrade vilket innebär att denna andel minskat med 10 procentenheter
jämfört med föregående år. Drygt 10 procent vill att de ska minskas. Andelen
personer som inte har någon åsikt har de senaste åren legat omkring 20
procent.
Män tycker i högre omfattning än kvinnor att utgifterna för försvaret bör ökas.
Andelen personer med åsikten att statsutgifterna för försvaret bör ökas
tenderar att öka med stigande ålder.
85
2.5.5
Sveriges eventuella medlemskap i Nato
Frågeställning: Försvarsalliansen Nato ansluter med jämna mellanrum
nya medlemmar. Tycker du att Sverige skall söka medlemskap i Nato eller
skall vi stå utanför Nato?
Sverige bör snarast/på sikt söka medlemskap i Nato
Sverige bör stå utanför Nato
Ingen åsikt
2013
36
2012
40
30
2011
28
35
2008
36
43
28
31
17
67
2004
17
67
22
16
16
59
24
2001
26
46
2005
2002
27
38
23
2003
23
38
29
2006
23
49
2009
2007
24
47
19
61
26
15
62
2000
23
65
1999
24
62
12
12
14
1998
25
59
16
1997
24
60
16
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram 29: Sveriges eventuella medlemskap i Nato
Hur ställer sig allmänheten i Sverige till ett eventuellt svenskt medlemskap i
försvarsalliansen Nato? Nato-frågan, som tidigare motställer alternativen fullt
medlemskap med att Sverige behåller den militära alliansfriheten (åren 19972005) avser sedan 2006 alternativet att stå utanför Nato. Ett eventuellt
medlemskap delas mellan snarast respektive på sikt.
I undersökningarna åren 1997-2007 vill i genomsnitt omkring en fjärdedel att
Sverige söker medlemskap i Nato och ca 60 procent att Sverige inte gör det.
Mellan 2007 och 2008 ökade andelen för ett medlemskap medan den andra
gruppen minskade. Ungefär samma nivåer gällde 2009. I 2011 års
undersökning sjönk andelen för ett medlemskap till ungefär 30 procent medan
andelen som är emot ett medlemskap ökade till nästan 50 procent. Samma
förhållanden gällde i 2012 års undersökning. Resultaten i 2013 års
undersökning visar att andelen som anser att Sverige bör söka medlemskap i
Nato har ökat till 36 procent medan andelen som anser att Sverige bör stå
86
utanför har minskat till 40 procent. Gruppen som inte har någon åsikt är allt
sedan 2006 stor.
Män är i större grad för ett medlemskap i Nato jämfört med kvinnor däremot
finns inga skillnader mellan åldersgrupperna.
2.5.6
Svenskarnas försvarsvilja
Frågeställning: Antag att Sverige anfalls. Tycker du att vi bör göra väpnat
motstånd även om utgången för oss verkar oviss?
Ja, absolut
Ja, kanske
2013
2012
2011
47
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
46
Nej, tveksamt
Nej, absolut inte
24
14
25
15
49
25
14
24
48
25
26
5
11
27
60
15
8
7
8
9
8
7
9
7
6
7
9
12
10
21
9
26
56
12
0
79
40%
12
0 6
60%
80%
4
9
3 3
5 1
20
21
72
3
11
20
57
8
5
10
27
53
7
11
14
58
6
8
23
58
10
9
14
12
59
4
9
67
54
10
4
14
16
8
3
8
60
10
12
9
64
20%
4
13
63
0%
14
4
26
52
8
9
4
13
26
49
3
14
52
10
3
12
23
48
1952
4
49
47
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
Ingen åsikt
6 1
6
4
16
15
100%
Diagram 30: Svenskarnas försvarsvilja
Den första undersökningen inom detta område i vårt land genomfördes i
början av 1950-talet. Då ställdes bland annat frågor rörande inställningen till
87
väpnat motstånd i händelse av ett militärt angrepp på Sverige. Vid det tillfället
svarar 79 procent att motstånd bör göras medan sex procent var av motsatt
uppfattning. Frågan antas mäta befolkningens allmänna försvarsvilja i fred och
ordalydelsen är oförändrad genom åren sånär som på att ”Ni” ersatts av ”du”.
Svarsalternativen har senare utökats från enkla ja och nej-svar till dagens
utökade svarsskala.
2013 anser nästan hälften av befolkningen att Sverige absolut ska göra väpnat
motstånd om landet anfalls. En fjärdedel anser att Sverige kanske ska försvara
sig. Ungefär 20 procent tycker inte att Sverige ska göra militärt motstånd vid
ett anfall.
Studeras svarsbilden över tid kan man konstatera att sedan 2003 har andelen
som absolut tycker att Sverige ska försvara sig mot angrepp legat omkring 50
procent.
Män och personer över 30 år tycker i högre omfattning än kvinnor och
personer under 30 år att Sverige absolut ska försvara sig om landet anfalls.
88
Bilaga 1: Frågeformulär
Frågor om dagens och framtidens Sverige
1. Tycker du att Sverige för dig är ett bra eller ett dåligt land att leva i? Tycker
du, på det hela taget, att det är ...?
Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen åsikt 2. Om du tänker dig Sverige fem år framåt, tror du det blir bättre eller sämre
att leva i det här landet?
Mycket bättre Något bättre Ungefär som idag Något sämre Mycket sämre Ingen åsikt 3. Vad tycker du om den försvars- och utrikespolitik som förts av Sverige
under de senaste tre åren? Ange din uppfattning om respektive politikområde
nedan
Mycket Ganska Ganska Mycket Ingen bra bra dålig dålig åsikt Försvarspolitiken Utrikespolitiken 89
4. Nedan framgår förhållanden som skulle kunna påverka såväl vårt land som
andra länder. Om du tänker på Sverige de närmaste fem åren - hur oroad är
du för följande förhållanden?
Inte Inte Mycket Ganska särskilt alls Ingen oroad oroad oroad oroad åsikt Globala klimatförändringar Naturkatastrof med stor materiell förödelse Användandet av jordens naturresurser Organiserad internationell brottslighet Internationell terrorism Terroristattack i Sverige Oljetransporter på Östersjön Olycka i kärnkraftverk Långvariga avbrott i elförsörjningen Brister i samhällsviktiga IT‐system (IT‐säkerhet) Spridning av smittsamma sjukdomar Spridning av kemiska och biologiska stridsmedel Spridning av kärnvapen Utvecklingen i Ryssland Utvecklingen i Mellanöstern Relationerna mellan den muslimska världen och den kristna världen Europeiska unionens överstatlighet En väpnad konflikt i vår närhet Stora flyktingströmmar 90
5. Hur troligt tror du det är att nedan uppräknade händelser kommer att
inträffa i Sverige under de närmaste fem åren?
Inte Mycket Ganska speciellt Inte alls Ingen troligt troligt troligt troligt åsikt Dricksvattenbrist Livsmedelsbrist Brist på läkemedel Drivmedelsbrist Omfattande epidemi Långvariga IT‐ och tele‐ avbrott Långvariga elavbrott En omfattande olycka inom kollektivtrafiken Naturkatastrof med stor materiell förödelse Oljekatastrof i Östersjön Radioaktiva utsläpp Terroristattack Politiska hot från ett annat land Militärt angrepp 6a. I vilken utsträckning känner du oro för den militära hotsituationen i vår
närhet? Är din oro…?
Mycket stor Ganska stor Ganska liten Mycket liten Ingen åsikt 91
6b. Tror du att den militära hotsituationen i vår närhet har förändrats om tio
år? Tror du att det för vår del då …?
Har blivit tryggare än idag Har blivit otryggare än idag Är oförändrat mot idag Ingen åsikt 7. Sverige är idag en av de mer betydande nationerna inom den europeiska
försvarsindustrin. Tycker du att det är bra om Sverige är detta även i
framtiden?
Ja, absolut Ja, kanske Nej, tveksamt Nej, absolut inte Ingen åsikt 92
8. Hur tror du nedan uppräknade förhållanden påverkar fred och säkerhet i
Sverige? Påverkar de positivt eller negativt eller saknar de betydelse?
Påverkar Påverkar Saknar Ingen positivt negativt betydelse åsikt Vår militära alliansfrihet Sveriges deltagande i militära fredsfrämjande insatser Ett ökat antal invandrare i Sverige Ökning av utländska investeringar i svenskt näringsliv Satsningar på ett försvar som kan användas både nationellt och internationellt Sveriges medlemskap i EU Sveriges deltagande i EU:s utrikes‐ och säkerhetspolitiska samarbete Svenskt deltagande i EU:s militära snabbinsatsstyrkor EU:s ambition att ansluta fler länder som medlemmar Ett stärkt civilmilitärt samarbete mellan EU och Nato En eventuell svensk anslutning till Nato En eventuell finsk anslutning till Nato Danmarks och Norges medlemskap i Nato 9. I vilken utsträckning känner du oro för den aktuella politiska situationen i
världen? Är din oro ...?
Mycket stor Ganska stor Ganska liten Mycket liten Ingen åsikt 93
10. Hur stor tror du risken är för att det som händer i världen idag kan leda till
militära konflikter (krig) i stora delar av Europa? Tror du att risken är …?
Mycket stor Ganska stor Ganska små Mycket små Ingen åsikt 11. Tror du att Sverige skulle få snabb och effektiv hjälp från andra länder om
följande händelser skulle drabba vårt land?
Ja, Ja, helt ganska Nej, Ingen säkert säkert tveksamt Nej åsikt Terroristattack Omfattande epidemi Naturkatastrof med stor materiell förödelse Militärt angrepp 12. Vilken inverkan tycker du att följande organisationer och länder har idag
på freden och säkerheten i världen? Ange din uppfattning om varje
organisation/land nedan.
Utgör ett Utgör ett Bidrar Bidrar i visst allvarligt väsentligt någon Saknar problem problem till fred mån till betydelse för fred för fred och fred och för fred och och och Ingen säkerhet säkerhet säkerhet säkerhet säkerhet åsikt FN EU Nato Kina Ryssland USA 94
Frågor rörande Sveriges säkerhetspolitik
13. Tycker du att Sverige bör ha ett militärt försvar?
Vi bör absolut ha ett militärt försvar Vi bör nog ha ett militärt försvar Vi bör nog inte ha ett militärt försvar Vi bör absolut inte ha ett militärt försvar Ingen åsikt 14. EU har utvecklat snabbinsatsstyrkor för att med kort varsel kunna hjälpa
FN att förebygga och stoppa konflikter. Under våren 2011 ansvarade Sverige
för en insatsstyrka med soldater i beredskap, kallad Nordic Battle Group. År
2015 är det aktuellt för Sverige att på nytt ansvara för snabbinsatsstyrkorna.
Hur ställer du dig till ...
I huvudsak I huvudsak Ingen positivt negativt åsikt …att Sverige också 2015 bidrar till EU:s förmåga till snabba militära insatser? ….att Sverige också 2015 ansvarar för en militär snabbinsatsstyrka? 15. Hur stor betydelse har följande förhållanden för att Sveriges militära
försvar ska vara trovärdigt enligt din uppfattning?
Mycket Ganska Ganska Mycket stor stor liten liten Ingen betydelse betydelse betydelse betydelse åsikt Allmän värnplikt Förmåga att delta i internationella insatser Medborgarnas försvarsvilja Försvarsanslagens storlek Moderna vapensystem Ett renodlat yrkesförsvar Förmågan att försvara hela landet Ett försvar helt byggt på frivillighet 95
16. FN har länge försökt att säkra freden i världen genom att till oroshärdar
sända militär personal, som dock inte själva ingriper i pågående strider. På
senare år har FN beslutat om ingripanden med mandat som ger möjlighet till
direkta stridshandlingar för att skapa fred och säkerhet. Tycker du att det är
rätt eller fel att FN beslutar om sådana ingripanden?
Rätt Fel Ingen åsikt 17. Sverige har ett antal militära förband utomlands. Tycker du att det är ett
riktigt eller ett felaktigt beslut av Sverige att sända svenska soldater
utomlands?
Riktigt beslut Felaktigt beslut Ingen åsikt 18. Sverige har länge försökt att bidra till att säkra freden på olika håll i
världen genom att skicka militär personal på uppdrag med mandat från FN:s
säkerhetsråd. Tycker du att Sverige bör öka eller minska antalet soldater i
sådana fredsfrämjande insatser?
Bör öka Bör minska Ingen åsikt 19. Är du för eller emot tanken att Sverige skulle medverka i ett fördjupat
militärt försvarssamarbete inom EU när det gäller försvaret av
medlemsländernas territorier?
Huvudsakligen för Osäker Huvudsakligen emot Ingen åsikt 96
20a. Sverige har under 2013 deltagit med militära styrkor i ett antal
fredsfrämjande insatser på olika platser i världen. Hur ställer du dig till
Sveriges ...
I huvudsak I huvudsak Ingen positivt negativt åsikt …medverkan i den Nato‐ledda insatsen KFOR i Kosovo? …medverkan i den Nato‐ledda insatsen ISAF i Afghanistan? …medverkan i den EU‐ledda insatsen EU Navfor i farvattnen utanför Somalias kust? 20b. Tror du att Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser på olika
platser i världen har bidragit till ökad fred och säkerhet?
Ja, absolut Ja, kanske Nej, tveksamt Nej, absolut inte Ingen åsikt Frågor rörande försvar, samhällsskydd och beredskap
21. Vilken typ av militärt försvar skulle du föredra att vi har i Sverige?
Ett renodlat yrkesförsvar (enbart anställda) Ett försvar som bygger på värnplikt Ett försvar som helt och hållet bygger på frivillighet Ingen åsikt 22. Försvarsalliansen Nato ansluter med jämna mellanrum nya medlemmar.
Tycker du att Sverige skall söka medlemskap i Nato eller skall vi stå utanför
Nato?
Sverige bör snarast söka medlemskap i Nato Sverige bör på sikt söka medlemskap i Nato Sverige bör stå utanför Nato Ingen åsikt 97
23. Tycker du att statsutgifterna för Sveriges militära försvar bör ökas,
behållas oförändrade eller minskas?
Ökas Behållas oförändrade Minskas Ingen åsikt 24. Antag att Sverige anfalls. Tycker du att vi bör göra väpnat motstånd även
om utgången för oss verkar oviss?
Ja, absolut Ja, kanske Nej, tveksamt Nej, absolut inte Ingen åsikt 98
25. I vilken grad tror du att det finns beredskap i Sverige att hantera och möta
följande hot och kriser om sådana skulle drabba vårt land?
I tillräcklig I otillräcklig Ingen grad grad åsikt Dricksvattenbrist Livsmedelsbrist Brist på läkemedel Drivmedelbrist Omfattande epidemi Långvariga IT‐ och teleavbrott Långvariga elavbrott En omfattande olycka inom kollektivtransporter Naturkatastrof med stor materiell förödelse Oljekatastrof i Östersjön Radioaktiva utsläpp Terroristattack Politiskt hot från ett annat land Militärt angrepp 99
26. Nedan framgår några samhällsförhållanden som skulle kunna påverkas
av förändrade klimatförhållanden. Hur tror du att dessa förhållanden kommer
att påverkas i Sverige på några års sikt?
Mycket Ganska Ganska Inte Ingen påtagligt påtagligt lite alls åsikt Befolkningens matvanor Befolkningens resvanor Byggandet av bostäder och vägar Energiförsörjningen Flyktingströmmar Smittsamma sjukdomar Tillgången på dricksvatten Utrikespolitiken 27. Tycker du det är rimligt eller inte rimligt att svenska myndigheter har
ansvar för att hjälpa eller rädda svenskar som drabbas av olyckor eller
katastrofer när de …
Inte Ingen Rimligt rimligt åsikt …själva utsätter sig för risker i Sverige (t.ex. klättrar i berg)? …själva utsätter sig för risker utomlands (t.ex. skärmflygning)? …utan eget vållande drabbas i Sverige (t.ex. skadas vid en skogsbrand)? …utan eget vållande drabbas utomlands (t.ex. skadas vid en jordbävning)? 100
Till sist några frågor som gäller dig som person
28. Är du idag medlem i någon frivilligorganisation med inriktning mot
säkerhet, försvar, internationellt fredsarbete eller social omvårdnad?
Ja Nej Vet ej 29. Skulle du kunna tänka dig att själv aktivt hjälpa till – ”vara en resurs” –
om din hemort skulle drabbas av en allvarlig störning, t ex en stor olycka,
naturkatastrof eller liknande?
Ja Tveksam Nej Har inte funderat på detta 30. Är du i huvudsak för eller mot Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen (EU)?
I huvudsak för Sveriges medlemskap I huvudsak mot Sveriges medlemskap Ingen åsikt 31. Hur många år har du gått i skola?
9 år eller mindre 10‐12 år 13 år eller mer 32. Vilket av våra politiska partier sympatiserar du mest med idag?
Centerpartiet (C) Folkpartiet (FP) Kristdemokraterna (KD) Moderata samlingspartiet (M) Socialdemokraterna (S) Vänsterpartiet (V) Miljöpartiet de gröna (MP) Sverigedemokraterna (SD) Annat parti Inget Vill inte svara 101
33. Hur stort är ditt intresse för följande frågor i Sverige idag?
Mycket Ganska Ganska Mycket stort stort litet litet Arbetsmarknadsfrågor EU‐samarbetet Skola och utbildning IT‐frågor rörande integritet och personlig frihet Samhällsskydd och beredskap Hälsa, sjukvård och omsorg Polis och rättsväsende Sveriges försvar Sveriges utrikespolitik Klimatfrågor 102
Bilaga 2: Sammanfattning av den Finländska
opinionsstudien 2013
I en av Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) utförd
intervjuundersökning har medborgarnas åsikter efterfrågats om den finska
utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Med fanns också frågor om huruvida
det nationella samfundet borde ingripa i Syrien, om Finlands agerande i
Afghanistan, om faktorer som påverkar säkerheten i Finland och finländarnas
känsla av trygghet och hur säkerheten kommer att utvecklas under de
kommande fem åren samt faktorer som orsakar oro. Intervjuerna gjordes
under september och oktober 2013.
Inbördeskriget i Syrien har redan fortgått i över två år. Hur borde Finland och
det internationella samfundet agera för att lösa situationen? En stor del av
finländarna (73 procent) vill att Finland utökar sin humanitära hjälp till Syrien.
Två tredjedelar (65 procent) anser att Finland bör vara berett att delta i en
fredsbevarar- och krishanteringsoperation i Syrien, ifall FN beslutar genomföra
en sådan. Lika många (65 procent) anser att Finland bör ta emot människor
som flyr från kriget i Syrien.
Det internationella samfundet bör lösa situationen i Syrien endast med
politiska metoder. Detta anser 65 procent. En militär intervention med beslut
av FN:s säkerhetsråd godkänns av hälften (51 procent) och 41 procent
motsätter sig en sådan. En militär intervention utan beslut av FN:s
säkerhetsråd motsätter sig 86 procent.
Ett försvarssystem som grundar sig på allmän värnplikt för män har ett brett
stöd. Det nuvarande sättet att ordna beväringstjänsten stöds av två tredjedelar
(68 procent). Jämfört med i fjol har understödet minskat med fyra
procentenheter. En femtedel stöder en ändring av beväringstjänsten till mera
selektiv än för närvarande. En övergång till en yrkesarmé stöds av elva procent.
Militärt samarbete med Norden understöds så gott som enhälligt (93 procent).
Också militärt samarbete med EU får ett starkt stöd (84 procent). För militärt
samarbete med Nato delar sig däremot åsikterna, hälften (49 procent) förhåller
sig positivt till detta medan 45 procent förhåller sig negativt.
Också understödet till militär alliansfrihet kvarstår (67 procent). En fjärdedel
understöder en militär alliering.
Sju av tio (70 procent) är av den åsikten att Finland inte bör ansöka om
medlemskap i Nato. En femtedel (21 procent) understödet det.
Det anses inte sannolikt med ett militärt hot mot Finland. Hälften (51 procent)
är av den åsikten att detta är ytterst osannolikt eller inte alls sannolikt. Knappt
hälften (41 procent) anser det ganska osannolikt och sju procent sannolikt.
En ny fråga var hur det finska samhället har förberett sig på hot som riktar sig
mot datanät och datasystem. Hälften, 49 procent, är av den åsikten att
beredskapen på cyberhot är god i Finland. Av motsatt åsikt är 44 procent.
103
104
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se
Publ.nr MSB635 – januari 2014 ISBN 978-91-7383-406-3