1. No category

1-årsuppföljning av barn med ADHD
– Vad hjälper?
Leg. psykolog, doktorand Elin Nylander1,2 • Leg. psykolog, fil. dr. Bengt Andersson1 • Leg. psykolog, doktorand Markus Andersson1
Chefsöverläkare, med. dr. Håkan Jarbin1 • Professor Tomas Tjus2
1
Region Halland • 2Göteborgs universitet
Pojkar/flickor
Farmaka/ej farmaka
ADHD-symptom
75
70
T-värde ADHD-symptom
70
T-värde ADHD-symptom
ADHD-symptom
75
65
60
65
60
55
55
Pojke***
Flicka**
50
50
Vårdsökande
Ej farmaka ns
Farmaka***
Vårdsökande
1-årsuppföljning
1-årsuppföljning
Pojkar och flickor med/utan farmaka
ADHD-symptom
T-värde barnets funktionsnivå
T-värde ADHD-symptom
70
65
60
55
50
Pojkar, ej farmaka**
Pojkar, farmaka***
Flickor, ej farmaka ns
Flickor, farmaka***
Vårdsökande
70
65
60
55
Familjesituation
75
70
50
1-årsuppföljning
Barnets funktionsnivå
75
T-värde familjesituation
75
60
55
Pojkar, ej farmaka ns
Pojkar, farmaka***
Flickor, ej farmaka ns
Flickor, farmaka***
Vårdsökande
65
50
1-årsuppföljning
Pojkar, ej farmaka ns
Pojkar, farmaka***
Flickor, ej farmaka ns
Flickor, farmaka***
Vårdsökande
1-årsuppföljning
**p <0,01 ***p<0,001 ns=p>0,05
Slutsats
• Farmakas del i behandling avgörande för förbättring
• Psykosociala insatser tidigare i vårdprocessen
• Ökat fokus på flickor med ADHD + tidigare remiss till BUP
Bakgrund
Barn med ADHD utgör en allt större grupp inom BUP.
ADHD har en betydande inverkan på barnets och familjens liv (1).
Det är oklart vad som hjälper för vem och vad som hjälper
på sikt (1;2).
Få studier av ADHD är utförda på vanliga patienter, dvs. utförda på oselekterade kliniska kohorter, med fokus på hur
samsjuklighet, familjefaktorer och funktionsnivå påverkar
och påverkas av behandlingen (4).
Rätt insatser i tid ökar livskvalitet och minskar risk för
destruktivt beteende (3;5).
Syfte
Hur påverkar vården ADHD-symptom, samsjuklighet
och funktionsnivå?
Vad erbjuder vården och vad är hjälpsamt för vem?
Metod
Undersökningsgrupp:
249 barn inom BUP i Halland som fått diagnos ADHD
(DSM-IV) mars 2010- maj 2011deltog. 183 (73%) pojkar och 66 (27%) flickor. 49 (27%) pojkar och 17 (26%)
flickor utan farmakologisk behandling samt 134 pojkar
(73%) och 49 flickor (74%) med farmakologisk behandling. Medelålder vid vårdsökande för pojkar 10:3 år och
för flickor 11:8 år.
BCFPI:
Semistrukturerad intervju för bedömning och utvärdering som samtliga vårdsökande familjer genomgår per
telefon. Både intagnings- och uppföljningsintervju består av 60 strukturerade frågor indelade i subskalor. På
så sätt erhålls två jämförbara T-värden för varje subskala. Subskalorna fångar: ADHD, trotssyndrom, upp-
förandestörning, separationsångest, GAD, depression,
barnets funktionsnivå, familjesituation och föräldradepression. Svarsfrekvensen på uppföljningsintervjuerna
är 80%.
Behandlingsinsatser:
• Farmaka (metylfenidat, atomoxetin, alfa-agonister).
• Psykosociala insatser (föräldrautbildning, skolinformation, antal mottagningsbesök).
• Tid från vårdsökande till diagnos, det vill säga tid till
behandlingsstart.
Resultat
Farmakas del i behandling:
Barn med farmakologisk behandling förbättras avseende
ADHD-symptom (p<0,001), funktionsnivå (p<0,001)
och familjesituation (p<0,001), det gör inte barn utan
farmakologisk behandling.
Barn med farmakologisk behandling har vid vårdsökande
svårare ADHD-symptom (p<0,05) och lägre funktionsnivå (p<0,01) än barn utan farmakologisk behandling. Vid
uppföljning har barn med farmakologisk behandling istället
lindrigare ADHD-symptom (p<0,001) och högre funktionsnivå (p<0,01) än barn utan farmakologisk behandling.
Barn i farmakologisk behandling får diagnos 4,5 månader efter vårdsökande och barn utan farmakologisk behandling får diagnos 7 månader efter vårdsökande. Barn
i farmakologisk behandling får även mer psykosociala
insatser än barn utan farmakologisk behandling.
Diskussion
Barn med ADHD behöver få rätt behandling i tid för att
de ska må och fungera bättre, därför är korrekt diagnos
i tidigt skede avgörande. Bedömningsfasen behöver bli
kortare och diagnostiken mer träffsäker för att minska
tiden till diagnos och således minska tiden det tar att
komma i rätt behandling.
De barn som får farmakologisk behandling uppvisar
störst förbättring men får också mer insatser generellt,
tillsammans med en strukturerad uppföljning.
Insatser för de barn som inte får farmakologisk behandling behöver förbättras och även de psykosociala insatserna behöver följas upp på ett strukturerat sätt för att fånga
de barn som inte svarar tillräckligt på initial behandling.
Flickor med ADHD söker vård senare än pojkar. Farmakologisk behandling verkar då vara av större vikt för förbättringen hos flickorna än hos pojkarna. Flickor behöver trots
detta uppvisa svårare symptombild och lägre funktionsnivå än pojkar för att få farmaka som del i sin behandling.
Referenser
1. Tarver, J., Daley, D. & Sayal, K. (2014a). Attention-deficit/Hyperactivity-disorder: an updated review of the essential facts. Child: care,
health and development, 40(6), 762-774.
2. Socialstyrelsen. (2002). ADHD hos barn och vuxna. En kunskapsöversikt. Stockholm: 2002.
3. Booster, G. D., DuPaul, G., Eiraldi, R., & Power, T. J. (2013). Functional impairments in children with ADHD: Unique effects of age and
comorbid status. Journal of attention disorders, 16(3), 179-189.
Kön:
Vid vårdsökande är flickor äldre (p<0,001), har svårare
ADHD-symptom (p<0,05) och fungerar sämre (p=0,001),
än pojkar.
4. Parker, J., Wales, G., Chalhoub, N. & Harpin, V. (2013). The long-term
outcomes of interventions for the management of attention-deficit
hyperactivity disorder in children and adolescents: a systematic review of randomized controlled trials. Psychology research and behavior management, 6, 87-99.
För både pojkar och flickor gäller att farmakologisk behandling ger störst förbättring avseende ADHD-symptom, funktion och familjesituation.
5. Sonuga-Barke, E. J. S., Koerting, J., Smith, E., McCann, D C., &
Thompson, M. (2011). Early detection and intervention for attention deficit/hyperactivity disorder. Expert Review of Neurotherapy,
11(4), 557-563.