Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder. Fråga 1 till 3 handlar om sådana tidsbegrepp. 1 Sätt följande historiska tidsbegrepp i rätt ordningsföljd 1 – 4, så att det som kom först får siffran 1 och det som kom sist får siffran 4. frihetstiden medeltiden vikingatidenstormaktstiden 2 Vilka av följande bilder passar ihop med dessa historiska tidsbegrepp? Skriv ett F för frihetstiden, ett M för medeltiden, ett V för vikingatiden eller ett S för stormaktstiden i rutan under var och en av de åtta bilderna. Arvid Horn, mösspartiet Runsten om Ingvar som reste till ”Särkland” Regalskeppet Vasa sjunker Digerdöden härjar Av rättighetsskäl har bilden tagits bort Hamnen i staden Birka Den heliga Birgitta Häxprocesser, kvinnor pekades ut som häxor Stämpel med kung Adolf Fredriks namn 1 3 I den vänstra spalten kan du läsa ett resonemang om tidsbegreppet frihetstiden. Resonera på ett liknande sätt om stormaktstiden! Resonemang om frihetstiden Resonemang om stormaktstiden a) Av vilket eller vilka skäl a) Av vilket eller vilka skäl kallas perioden stormaktstiden? kallas perioden frihetstiden? Svar: Den kallas så för att Svar: riksdagen och riksrådet under denna tid fick större frihet att påverka politiken. Nu fick riksdagsmännen exempelvis vara med och besluta om vilka lagar som skulle stiftas i landet eller om Sverige skulle gå i krig. Under enväldet hade kungarna kunnat bestämma sådana saker själva. b) Ur vilket eller vilka perspektiv är ”frihetstiden” b) Ur vilket eller vilka perspektiv är ”stormaktstiden” ett bra och passande namn för den här tidsperioden? ett bra och passande namn för den här tidsperioden? Svar: Det var adelsmän och rika personer ur de andra tre stånden som satt i riksdagen. Det var de som fick mer att säga till om under frihetstiden. Ur dessa personers synvinkel blev det bättre under frihetstiden. Det är alltså främst ur adels- 2 Svar: männens och de rika personernas perspektiv det var en ”frihetstid” och ett bra och passande namn för den här tidsperioden. c) På vilka sätt kan tidsbegreppet frihetstiden ge en c) På vilka sätt kan tidsbegreppet stormaktstiden ge en missvisande bild av hur det var under denna tid? missvisande bild av hur det var under denna tid? Svar: Svar: För kungarna minskade ju friheten. Och för de allra flesta kvinnor och män varken ökade eller minskade friheten under denna tid. Att använda tidsbegreppet frihetstiden kan därför vara felaktigt. På så sätt kan tidsbegreppet vara missvisande och faktiskt minska vår förståelse av hur det var i Sverige under denna tid. 3 Orsaker och konsekvenser i historia 4 Längst ned på sidan finns fem påståenden om digerdödens orsaker och konsekvenser. Två är riktiga, tre är felaktiga. a) Vilket påstående anger en orsak till digerdöden? Skriv rätt siffra. b) 4 Vilket påstående anger en konsekvens av digerdöden? Skriv rätt siffra. 1. Förgiftade kryddor från Kina 2. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning dog 3. Alla som inte hade blivit vaccinerade i Sverige dog 4. Ett virus spritt med hjälp av häxkonster 5. En bakterie spridd av loppor från svartråttor 5 Mäster Olof Gustav Vasa Reformationen under 1500-talet innebar stora förändringar för kyrkan i Sverige. Målningen föreställer två av de personer som ville genomföra förändringarna, Gustav Vasa och Mäster Olof. Kryssa för de fyra påståenden som anger konsekvenser av reformationen under 1500-talet. Fler än fyra kryss gör svaret ogiltigt. Reformationen i Sverige innebar att… ... prästerna genomförde hela gudstjänsten på svenska … kyrkorna fick bättre ekonomi … ärkebiskopen i Sverige inte längre utsågs av påven i Rom … klostren lades ned … alla fick ha vilken religion de ville … kyrkorna i Sverige blev protestantiska 5 6 1520 Stöd av dalkarlar 1528 Krönt till kung 1542–1543 Dackefejden Bilderna visar att när Gustav Vasa blev kung fick han stöd av folk i flera landskap. Då tyckte de att han borde bli Sveriges nästa kung. När han blivit kung var det i stället stora grupper av människor som blev missnöjda med honom. Vid flera tillfällen gjorde de uppror mot kungen. På tidslinjen ser du ett av upproren. Kalmarunionen fogdar religion handel skatter blodbad a) Resonera kring orsakerna till att Gustav Vasa fick stöd innan han blev kung. Använd gärna orden i rutan som hjälp. Motivera ditt svar. 6 b) Resonera kring orsakerna till upproren mot Gustav Vasa som kung. Använd gärna orden i rutan som hjälp. Motivera ditt svar. 7 Sveriges befolkning ökade snabbt under 1800-talet. Som du ser i diagrammet fanns det mer än dubbelt så många invånare i Sverige år 1900 i jämförelse med hur många som fanns år 1800. Antal Befolkningsmängd i Sverige 1800-1900 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1870 1880 1890 1900 År Källa: Historia.se Varför ökade befolkningen i Sverige under 1800-talet? Ange en orsak och förklara kort hur denna orsak kunde leda till att befolkningen ökade. 7 8 Sverige deltog i många krig under 1600-talet. Krigen fick stora konsekvenser. a) Kryssa för de tre påståenden som stämmer. Fler än tre kryss gör svaret ogiltigt. Skåne blev en del av Sverige Sverige kontrollerade stora delar av Medelhavet Sverige erövrade delar av norra Tyskland Sverige kontrollerade stora delar av Östersjön Sverige förlorade Finland Sverige erövrade delar av norra Frankrike Hela Norge blev en del av Sverige 8 b) I tabellen finns nio meningar som handlar om konsekvenser av krigen på 1600-talet för två olika grupper i Sverige, adelsfamiljer och bondefamiljer. Kryssa i en ruta för varje mening. Det här kunde krigen på 1600-talet leda till: Gällde adelsfamiljer Gällde bondefamiljer Gällde båda grupperna Hade råd att bygga nya och större slott Män och söner blev knektar (vanliga soldater) i armén Män och söner blev officerare (sådana som leder armén) Dödligheten ökade för män och söner Barn och kvinnor fick ibland följa med i krigstågen Blev mycket rika genom att ta krigsbyten (värdefulla föremål) från fienden Fick betala nya, höga skatter Belönades med mer jord att äga av staten (kronan) Kvinnor fick ofta ta över männens arbete 9 Historia används 9 Sätt kryss i rutan på de tre bilder som visar att svensk eller nordisk historia har använts för att ge namn åt olika saker. Namn på förskola Namn på gata Namn på pizzeria Namn på restaurang Gustav Adolfsbakelse Namn på bakelse 10 Namn på gata 10 Foto från Gotland, 2012 a) Vilket spår från Nordens forntida historia kan du se på den här bilden? b) Vad kan detta spår berätta om människorna som bodde på den här platsen under forntiden? 11 11 Det största upproret mot Gustav Vasa höll på i två år. Det blev känt som Dackefejden. Så kallades det efter Nils Dacke, en bonde från Småland som var upprorets ledare. Den här uppgiften bygger på två olika framställningar av Nils Dacke. Den ena är en bild ur en bok och den andra är en staty. Gustav Vasas soldater jagar och dödar Nils Dacke när han försöker fly till Danmark genom skogen i södra Småland. Bild i en bok som trycktes på 1800-talet. Nils Dacke leder sin upprorsarmé strax före ett anfall mot kungens soldater. Staty från 1900-talet som står i det småländska samhället Virserum. • Hur ser Nils Dacke ut på de båda framställningarna (avbildningarna)? • Vad vill konstnären att vi ska tänka om Nils Dacke och om Dackefejden genom att framställa honom just så här? a) Hur framställs Nils Dacke på bilden? Använd frågorna i rutan ovan. Motivera ditt svar. 12 b) Hur framställs Nils Dacke i statyn? Använd frågorna i rutan ovan. Motivera ditt svar. c) Vad beror det på att en historisk person eller händelse kan framställas på många olika sätt av olika personer? Motivera ditt svar. Att tänka på i ditt svar Varför kan historiska framställningar bli olika … … för att de som gör framställningarna lever i olika tidsåldrar? … för att de som gör framställningarna kommer från olika platser? … även om de som gör framställningarna kommer från samma tid och plats? 13 Bildförteckning Sid 1 Pasch, Lorens/© Nationalmuseum (Arvid Horn) Tåggas/Wikimedia Commons (Runsten) ©Stödberg, Nils /Wasamuseet (Regalskeppet Vasa sjunker) Svensson, Håkan/Wikimedia Commons (Döden spelar schack) Ellgard, Holger/Wikimedia Commons (Handelsstaden Birka) Xauxa/Wikimedia Commons (Heliga Birgitta) ©Nordiska museet (Häxprocesser) ©Riksarkivet (Adolf Fredriks namnstämpel) Sid 5 Hellqvist, Carl Gustaf/©Nationalmuseum (Religionssamtal mellan Olaus Petri och Peder Galle) Sid 6 Okänd, ©Nationalmuseum (Gustav I, 1497-1560, konung av Sverige) Bergtin, Peter/© Nationella Provgruppen år 6 (Dalkarlarnas stöd) Bergtin, Peter/© Nationella Provgruppen år 6 (Dackefejden) Sid 10 Privat foto (Humlans förskola) Privat foto (Drottning Kristinas väg) Privat foto (Pizzeria Viking) Privat foto (Restaurang Masten) R, Hannes/Wikimedia Commons (Gustav Adolfsbakelse) Privat foto (Havrevägen) Sid 11 Privat foto (Gotland) Sid 12 © Skolverket Ur boken Dackefejden- Det stora upproret, Alvemo, 2006/ ©Bo Alvemo (Nils Dackes död) Coetzee, Derrick/Wikimedia Commons (Nils Dacke) CENTRUM FÖR DE SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA ÄMNENAS DIDAKTIK