1. No category

Lokaleko
Information från Skogsstyrelsen
Nummer 1 I 2015
Hallands
distrikt
Ledare. sven nilsson, DISTRIKTSCHEF
Många föryngringar inte
godkända
Tio år efter Gudrun visar
Skogsstyrelsens uppföljning att över 60 procent av
föryngringarna i Halland
inte uppfyller lagens krav.
Inventeringen visar också
att över 90 procent av hyggesarealen har planterats
med gran.
G
od återväxt är bland det viktigaste i ett långsiktigt skogsbruk
– föryngring lägger grunden
för framtidens skogsproduktion. Produktionsmålet i skogspolitiken säger att
”Skogen och skogsmarken ska utnyttjas
effektivt och ansvarsfullt så att den ger
uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet
i fråga om användning av vad skogen
producerar”.
Ända sedan början av 1960-talet har
Skogsstyrelsen följt föryngringsresultaten. Sedan 1999 används en metod som
innebär att objektiva stickprov lottas
ut på hyggen som är fem år gamla.
Dessa hyggen inventeras. Kvaliteten i
inventeringen säkerställs genom årliga
kalibreringsövningar.
Inventeringen visar att granplan-
tering även efter Gudrun är den helt
dominerande föryngringsmetoden.
Mer än 90 procent av hyggesarealen
planteras med gran.
Totala antalet huvudplantor har
minskat från 2600 till 2000 plantor
per hektar på områden som föryngrats
efter Gudrun. Antalet granplantor har
minskat från 2 100 till 1 500 plantor
per hektar.
Tallplantor saknas nästan helt. Lövet
som finns är huvudsakligen björk.
Inslaget av löv har ökat något sedan
Gudrun. Rönn, asp, sälg och ek som är
viktigt viltfoder, för en tynande tillvaro.
Många föryngringar uppfyller inte
skogsvårdslagens krav. Vid bedömningen av om en föryngring är godkänd
eller ej jämförs antalet huvudplantor
och luckighet med de krav som finns
i skogsvårdslagen. Andelen godkänd
föryngring har minskat mycket kraftigt
i Halland från drygt 90 procent före
Gudrun, till knappt 60 procent av arealen vid senaste inventeringen.
Har du koll på föryngringsresultatet?
Finns det tillräckligt med utvecklingsbara plantor? Problem med viltbetning
eller snytbagge? Hjälpplanering?
Röjningsbehov? Planerar du hur du
ska föryngra redan innan avverkning?
Finns det områden där plantering med
gran inte är det bästa alternativet på
kort eller lång sikt? I skogsbruksplanen
finns underlag! Diskutera dessa frågor
med din skogliga rådgivare!
Text: Sven Nilsson
Spåren efter Gudrun tydliga
Stormen Gudrun drabbade Halland hårt, något som aktualiserades på årsdagen under en
minnesceremoni. Idag är dock samhället mer förberett för krissituationer och systemet
för att göra en uppskattning av stormskadors omfattning, har förbättrats.
V
id en ceremoni den 8 januari på
dagen 10 år efter stormen Gudrun, avtäcktes en minnessten
utanför Unnaryd vid Järanäs vägskäl
på skogsägaren Johan Carlssons mark.
Ceremonin var arrangerad av Unnaryds
LRF:s avdelning.
Hallands landshövding Lena Sommestad och representanter för Skogsstyrelsen, Hylte kommun och LRF
hjälptes åt att avtäcka stenen, som var
täckt med granruskor. Sune Palm och
Göte Carlsson från LRF redogjorde för
hur man dagarna och veckorna efter
stormen i bygden samarbetade för att
öppna vägar och underlätta för elbolagen att återuppta strömförsörjningen.
Många vittnade om hur landskapet förändrats och vilka strapatser det innebar
tiden efter stormen.
Skogsbruket drabbades hårt av Gudrun, uppskattningsvis föll 75 miljoner
skogskubikmeter. I Halland stormfälldes cirka 7,5 miljoner skogskubikmeter.
Hylte var den kommun som drabbades
värst följt av Falkenberg, Halmstad
och Laholm. Även i Varbergs inland
förekom skador medan Kungsbacka
inte drabbades mer än en ”normal”
vinterstorm. I Halland minskade den
stående virkesvolymen med omkring
12 procent på en enda natt.
Lena Sommestad informerade om att
samhället idag är mer förberett för krissituationer som stormen Gudrun innebar. Magnus Fridh från Skogsstyrelsen
tog upp vikten av att anpassa trädslag
efter förutsättningarna och genom tidig
röjning och gallring göra skogen mer
motståndskraftig mot stormar.
När vi idag blir drabbade av en ”mer
omfattande” storm gör Skogsstyrelsen
en inventering av skadorna. Detta sker
genom att Skogsstyrelsens personal
åker ut och mäter och gör bedömningar av skadorna på 14 förutbestämda övervakningsfastigheter, jämnt
fördelade i Halland. Då Södra har ett
motsvarande system med ungefär
lika många övervakningsfastigheter,
Magnus Fridh från Skogsstyrelsen framför minnesstenen efter Gudrun.
får man en bra statistisk säkerhet av
eventuella stormskador. En avstämning
med de större virkesaktörerna ger ett
komplement för att få en helhetsbild av
en storms effekter.
Första gången detta system användes, var efter stormen Egon den 9
januari i år. Skadorna denna gång var
begränsade och uppgick för Halland till
endast cirka 1 procent av Gudrunstormens effekt. Trots detta är det viktigt
att skogsägarna går ut och inventerar
eventuella skador främst i utsatta hyggeskanter och i nygallrade bestånd.
Text & foto: Anders Settergren
Nytt förslag till åtgärdsprogram
inom Vattendirektivet
Nu finns det nya åtgärdsprogrammet inom Vattendirektivet ute för samråd. De Halländska åarna domineras av skogsmark. Därför kan du som skogsägare vara berörd av
åtgärdsprogrammet. Vattenmyndigheten tar tacksamt emot synpunkter fram till den 30
april.
I
de 15 vattenråd som finns i Halland, ett för varje å, är skogsintressena representerade på olika sätt.
Kontakta din organisation eller läs mer
på www.vattenorganisationer.se för
att se vem du kan kontakta för att få
veta mer om hur vattenrådet arbetar
med samrådet och om hur du kan
lämna synpunkter. Sök efter den å vars
avrinningsområde din fastighet tillhör.
Du kan också kontakta länsstyrelsen,
Marie-Helene Bergstrand,
[email protected] eller tfn 010–224 32 13.
Den 16 mars kl. 18.30 i Mahults
Bygdegård, har Fylleåns Vattenråd
informationsmöte om förslaget för
åtgärdsprogram för Fylleåns avrinningsområde. Skogsägare som tillhör
Fylleåns avrinningsområde är välkomna att delta. För mer info ta kontakt
med Stefan Anderson på Skogsstyrelsen, [email protected]
eller tfn 035–13 68 40.
Mera tall behövs i Halland
De dåliga föryngringsresultaten i Halland, samt det
faktum att få skogsägare
väljer att sätta tall, ventilerades när Skogliga rådet
för Hallands distrikt möttes
innan jul.
O
roande siffror har framkommit
efter 2014 års återväxtinventering i Halland; endast 60
procent av föryngringarna är godkända. Förutom det dåliga resultatet i sig
visade inventeringen på att andelen tall
i föryngringsfasen är mycket låg och
kan räknas i ett fåtal procent. Detta
var två viktiga frågor som diskuterades
när Skogliga rådet för Hallands distrikt
träffades i Unnaryd i november.
Som ett inslag i mötet höll Ove
Arnesson, Skogsstyrelsen, ett engagerat
och intressant föredrag om hur projektet ”Mera tall” genomförts och fortlöpt
de senaste åren. Ambitionen har varit
att ena aktörer och markägare, inom
ett större område i sydöstra Götaland,
att verka för en högre återbeskogning
med tall. Det mesta tyder på positiva
resultat. Läs vidare på Skogsstyrelsens
hemsida www.skogsstyrelsen.se/Mera-tall.
På eftermiddagen förflyttades mötet
öster om Unnaryd, där en av mötesdeltagarna Patrik Wilhelmsson, visade sin
fastighet och att det faktiskt är möjligt
att föryngra med tall även i Halland.
Detta trots att många menar att det
inte går på grund av viltbetesproblematiken.
Patrik visade ett område som utgör
en normal mellanmark i landskapet.
Det vill säga en relativt flack terräng
med lingon-/blåbärsris som markflora
och ett ståndortsindex som pendlar
runt T24. Efter avverkning lämnades
cirka 100 fröträd/hektar av tall. Markberedning utfördes och som avslutning
planterades 1 000–1 500 granplantor/
hektar. I Gudrunstormen blåste det
Patrik Wilhelmsson, Älganäs Unnaryd, visar stolt upp sin fina
tallföryngring.
mesta av fröträden ner, men då hade
de redan lämnat efter sig tillräcklig
insådd.
Trots oplanerat och extra besvärligt
omhändertagande av de vindfällda
fröträden menar Patrik att det inte går
att se några skador på ungskogen från
den tiden.
Idag ser beståndet riktigt tilltalande
ut. Granen är något förväxande, men
det finns gott om ungtallar och med
rätt ingång på röjningen kommer det
att vara fullt möjligt att styra detta bestånd mot en blandskog, med hög andel
tall. Det kan till och med vara möjligt
att skapa ett rent tallbestånd inför en
framtida föryngringsavverkning.
Naturligtvis finns här skador av vilt.
Men antalet tallindivider är så stort att
med rätt skötsel kommer man kunna få
fram oskadade stammar till kommande
gallringar och föryngringsavverkningen.
Tallen har en given plats i Halland,
men för att lyckas bibehålla den måste
vi aktivt verka för dess existens, detta
är ett gemensamt ansvar. Skogsstyrelsen uppmanar skogsägare att göra motsvarande som Patrik varit så lyckosam
med!
Text: Mats Carlén och Sven Nilsson
Foto: Stefan Andersson
Skogliga rådet
Syftet med rådet är informations- och erfarenhetsutbyte med företag
och organisationer som är aktiva i skogen. Det handlar om miljö- och
produktionsfrågor men även om skogens andra värden. Skogsstyrelsen behöver en dialog med organisationer som har intressen i skogen.
I rådet, där Skogsstyrelsen är sammankallande, ingår representanter
för Derome skog, Göteborgs Stift, Jägareförbundet, LRF, Länsstyrelsen, Naturbruksgymnasiet, Naturskyddsföreningen, Region Halland,
Sydved, Södra Skog och Vida Skog.
Aktuella utbildningar
SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER
Genom Skogsstyrelsens Produkter & tjänster erbjuder vi ett brett utbud av utbildningar inom det
skogliga området. Hos oss får du den kunskap om skog och skogsbruk du behöver! Under våren genomför vi i Halland bland annat grundutbildningar för skogsbrukare och för röjsågskörkort. Läs mer
om det nedan och gör en intresseanmälan via vår webb.
Grundutbildning för skogsbrukare
Med den här utbildningen får du grundkunskaper
om hur lönsam skogsproduktion kan förenas med
god hänsyn till natur- och kulturvärden, samt en
inblick i vad det innebär att förvalta en skogsfastighet. Utbildningen omfattar 24 timmar som är
fördelade på sex olika tillfällen.
Tid: Kvällstid14/4,15/4, 28/4 och 29/4 och dagtid
den 26/4 och 10/5.
Plats: Halmstad
Förkunskaper: Krävs ej
Utbildningsmaterial: Boken Grundbok för skogsbrukare ingår.
Sista anmälningsdag: 31/3.
Utbildningsansvarig: Samuel Johansson, [email protected]
Röjsågskörkort nivå RA RB
Skogsstyrelsen är ackrediterad utbildningsanordnare för denna SYN-utbildning. Utbildningen ger
dig praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper för att klara ett säkert och effektivt arbete
med röjsåg vid enklare röjningsarbeten. Det
handlar om arbete med grästrimmer och röjning
av sly (under två meter) samt ungskogs-/underväxtröjning (över två meter) enligt de krav som
ställs inom Säker Skog. Du får även lära dig om
allmänna säkerhetsbestämmelser, skyddsutrust-
ning, vård och skötsel av utrustning samt grundläggande arbetsteknik.
Utbildningen omfattar 3 dagar, inklusive praktiskt
och teoretiskt prov, och består främst av praktiska
övningsmoment.
Tid: 15-17 april
Plats: Åkulla, Varberg
Förkunskaper: Krävs ej
Utbildningsmaterial: Ingår.
Sista anmälningsdag: 1/4
Utbildningsansvarig: Magnus Gunnarsson, [email protected]
Mer information och anmälan
Besök www.skogsstyrelsen.se/utbildningar.
Ring 020-35 90 00
Eller mejla [email protected]
Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida
www.skogsstyrelsen.se/Äga-och-bruka/Lokala sidor
Redaktör: Mikaela Petersson
www.skogsstyrelsen.se
Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand