2 2015 Ålandsbankens personal skapar förtroende Börsbubbla – inte än Jonas Engwall i ny, lönsam affär Marknadsutsikter • Entreprenörskap • Livsstil • Private Banking Ledare Innehåll | Å NR 2 2015 Redaktion Å: utges av: Ålandsbankens filial i Sverige Stureplan 19 107 81 Stockholm Telefon Stockholm 08-791 48 00 Telefon Göteborg 031-333 45 00, Telefon Malmö 040-600 21 00 E-post [email protected] Ansvarig utgivare Magnus Holm Private Banking handlar om förtroende Kunder, kläder och gäddor 4–7 Jeanette Renard och Erik Nilsson arbetar hårt för att Ålandsbankens Private banking-kunder ska vara nöjda. På fritiden går dock intressena isär. Jeanette gillar tennis och kläder medan Erik Nilsson är en mästare på fiske. 8 Chefredaktör Tore Davegårdh Börsbubbla? – inte än Layout Jörgen Melin Många talar om en bubbla på aktiemarknaden. Värderingarna ligger historiskt högt, men med hänsyn till ränteläget skulle de kunna ligga ännu högre. Det största problemet är att man först i efterhand vet om det är en bubbla eller inte. Rådet blir: Dansa nära utgången! Foto IBL, iStockphoto, Håkan Flank, Kristian Pohl, Viktor Fremling Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper. Är du intresserad av att bli kund hos Ålandsbanken Private Banking? Ring 08-791 47 20, 031-333 45 00, 040-600 21 00 och tala med någon av våra förvaltare Bra affärer Innehållet i denna trycksak utgör allmän information och inte finansiell rådgivning till enskild person. Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera informationen kan det inte garanteras att denna i alla avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande. Informationen tar inte hänsyn till enskild persons specifika ekonomiska eller skattemässiga situation. Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad rådgivare innan någon konkret transaktion genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella instrument kan variera och reduceras och såvitt avser vissa finansiella instrument även bli negativt. Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga skador och förluster, såväl direkta som indirekta, som kan uppstå i anledning av informationen. Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras eller publiceras. Tvister i anledning av informationen skall prövas enligt svensk rätt av svensk domstol exklusivt. 21 ALL RÅDGIVNING HANDLAR I GRUND OCH BOTTEN om att skapa relationer till människor, att få 6 Topplistan tappade mot index, mycket beroende på ett surt mottagande av Betssons rapport. Vi räknar dock med en hög tillväxt och en bra utdelning i bolaget. SCA och Indutrade är nya aktier på Topplistan. Oljeprisfallet – så blir effekterna 14 Priset på olja har fallit dramatiskt. På kort sikt leder det till lägre inflation, vilket har skapat oro på obligationsmarknaderna och ett deflationstryck. På längre sikt kan det medföra en ökad ekonomisk aktivitet och tvärtom leda till ett stigande inflationstryck. Juristen Sarah Khalil 15 10 Sarah Khalil är Ålandsbankens affärsjurist i Stockholm. Hon är speciellt inriktad mot M&A och finansiering samt är vår främsta expert på avtal. Nytt blod i fonderna Mobilbanken 12 Vad är paradiset? Många har sökt det men definitionerna på det går isär. 16 Ta hand om din pension Jessica Friberg ger råd kring pensionssparande. Mobilbanken Nu kan du göra dina bankaffärer i mobilen. Momentum 18 20 deras förtroende och tillfredsställa deras behov. Vår ambition sträcker sig till och med något längre – att överträffa kundernas förväntansbild. Det sker naturligtvis inte med någon automatik. Vi lägger kontinuerligt ned mycket tid på kompetensutveckling och träning för att vi ska bli ännu vassare. Det har skett inom alla områden där vi verkar och detta arbete kommer att fortgå i år, nästa år, 2017, 2018 … I DETTA NUMMER AV Å kan ni läsa om en fantastisk entreprenör som heter Jonas Engwall. Jonas är mest känd för att framgångsrikt ha startat, byggt upp och sålt snusmärket Skruf. I detta nummer kan ni läsa om hans senaste exit. Vi har haft förmånen att jobba med Jonas i många år och kunnat följa hans resa. Ett stort tack till dig, Jonas, för det förtroendet du har visat oss och som Jonas själv har sagt: ”Jag har alltid trott på er!” Ålandsbanken är en helhetsleverantör. Jonas har fått hjälp med att starta bolag, lägga ned bolag, kapitalförvaltning, skatter, juridisk hjälp och deklarationer. VI KÄNNER ATT VÅR RESA GÅR ENLIGT PLAN. De senaste årens stora inflöden av nya kunder ser vi som en bekräftelse på det. Men vi är aldrig nöjda – vi ska anstränga oss ännu mer! Återigen, stort tack till alla våra kunder för visat förtroende! Avslutningsvis vill jag dela med mig en liten historia. VARFÖR VÄXER GRÄSET? Med en ny ledning för kapitalförvaltningen inom Ålandsbanken ses successivt bankens fondutbud över. Nu står Premiumfonderna på tur. Jakten på Paradiset Den minnesgode känner igen att jag har använt den rubriken tidigare, nämligen för tre år sedan i det första numret av Å 2012. Det var i samband med att jag kommenterade den starka utvecklingen i Private Banking under 2011 och uttalade min tacksamhet för det förtroende nya och tidigare kunder visade oss. NÄR JAG BLICKAR TILLBAKA PÅ VÅR UTVECKLING känner jag detta minst lika starkt i dag. De senaste åren har resulterat i stora inflöden av nya kunder. Skälet är förtroende – och det är det största vi kan få som Private Bankers. 10 Entreprenören Jonas Engwall har arbetat hårt som styrelseordförande i hälsokostbolaget Risenta i flera år. Nyligen gjorde han en framgångsrik exit. Topplistan 4 – vilket förtroende 15 En man höll på att klippa gräset i sin trädgård när hans fyraårige son kom fram till honom och frågade varför gräset växer. Mannen visste inte riktigt hur han skulle hantera frågan. Varför växer gräset? Vad svarar man på det, tänkte han. Han funderade några ögonblick och tänkte berätta om fotosyntesen, om solsken, koldioxid, klorofyll och syre, om samspelet i naturen och så vidare. Han insåg dock sin oförmåga att förklara det på ett enkelt sätt och sa: ”Gräset växer för att det vill växa.” Hans lille son tittade då på honom med stora ögon och frågade: ”Men varför klipper du det då?” (Sensmoral: Många av våra konkurrenter vill ”snagga till” sina kunder så att de passar in i en viss mall – då kan de processas enkelt och billigt i bankens system. Så tänker inte vi – vi hjälper kunderna att växa.) 21 Magnus Johansson 22 Chef för Private Banking. Robotarna tar över, 2,5 miljoner jobb kan försvinna. 2| |3 Porträttet | Erik Nilsson Om Erik Nilsson Erik Nilsson är ny förmögenhetsförvaltare på Ålandsbanken. Efter magisterexamen i företagsekonomi i Lund har Erik arbetat sju år som förvaltare innan han kom till Ålandsbanken i början Det går bra för Ålandsbankens Private Banking. Många nöjda kunder rekommenderar banken till sina vänner och bekanta, vilket ger en god tillströmning av nya kunder. För att klara en stigande efterfrågan har banken nu tagit in nytt, men erfaret, blod i förvaltarkretsen – Erik Nilsson. Erik är också en fena på att fiska. TEXT: TORE DAVEGÅRDH FOTO: VIK TOR FREMLING på februari i år. Erik bor i Vasastan i Stockholm, är gift och har en dotter på dryga två år. Han gillar fotboll och basket, är hyfsad på att laga mat, jagar ibland, men är framför allt intresserad av fiske – gädda är favoritfisken Du har bara varit några veckor på banken – vet du om du trivs? – Jag har önskat komma till Ålandsbanken och hade kontakt med Private Banking-chefen Magnus Johansson för flera år sedan. Jag känner flera anställda sedan tidigare och har bara hört bra om banken. Vad jag sett hittills ser det mycket bra ut. Jag trivs redan jättebra. men att fiska havsöring är en större utmaning. Vad var det som lockade dig? – Ålandsbankens tänk kring Private Banking stämmer helt och hållet med min egen syn – långsiktighet, hög servicenivå, familjärt, trevligt bemötande och självklart kompetens i toppklass. Vad är viktigast? – Att bygga långsiktiga relationer. Det är viktigt att alltid ge en hög service, lyssna på kunden och att alltid försöka uppfylla, och helst överträffa, kundens förväntansbild. Samarbetet blir ofta bara bättre och bättre med tiden. Du lär vara bra på fiske? – Jag blev fascinerad av fiske redan i femårsåldern och har fiskat sedan dess. Mest spännande är att fiska havsöring – det är en livlig fisk som gör riktiga tjurrusningar i vattnet. Att dra upp en stor havsöring kräver en del jobb. Men jag är nog mer en fena på att fiska gädda och har dragit upp över fem tusen stycken. Rekordet på en dag ligger på 48 gäddor. Då använde jag jerkbait (se Eriks tips). Den största jag tagit var på 14,1 kilo. Då var jag bara 14 år och fisken var lika lång som jag själv! Eriks tips om gäddfiske Gäddan fiskas oftast med wobbler, skeddrag eller stora spinnare. Tänk på att du behöver ett spö med lite styrka. Jag rekommenderar en ordentlig lina i kevlar, gäddans tänder biter lätt av en vanlig nylonlina. Du har skaffat en del samarbetspartner. – Ja, att bygga samarbeten med företag som arbetar med samma målgrupp som vi är jätteviktigt. Tillsammans kan vi hjälpa varandra att lösa våra respektive kunders problem, vilket ger ett klart mervärde. Dessutom får vi på så sätt nya spännande kontakter. Ålandsbanken har ambitionen att växa och det här är ett sätt. Vi träffar också kunder på de seminarier vi ordnar, men framför allt får vi in kunder via befintliga nöjda kunder i banken. Private Banking växer: Tar in mästerfiskare 4| Gäddan hugger på det mesta, men det är viktigt att fiska på rätt plats och rätt tid. Det kan vara full fart i en timme och sedan helt dött. Du måste också tänka på vattentemperaturen. Gäddan är en kallvattensfisk. En varm sommardag går den gärna djupt där vattnet är kallare. På kvällen kommer den närmare ytan och går ofta upp på lite grundare vatten för att jaga. När det gäller drag tycker jag personligen det är roligast att använda jerkbait. Det är ett drag av typen wobbler, men utan sked, som rycks fram med lodräta ryck, så kallade ”jerks”. Jag föredrar ett kort och styvt spinnspö med en multirulle. Linan ska vara en kraftig, stum flätlina – inte en nylonlina som ger efter. Att använda ett styvt spö och en stum lina är ett måste för att kunna framkalla de rätta rörelserna på betet. Jerkbaiten har ingen inbyggd gång i vattnet, som många andra drag har. Du styr själv gången hos draget med ditt spö. Denna metod funkar överallt där det finns gädda. |5 Porträttet | Jeanette Renard Jeanette Renard: Månar om kunderna – skrämmer vännerna Ålandsbankens Private Banking-kunder tas väl om hand av Jeanette Renard och de andra i bankens supportgrupp. Lång erfarenhet, ett starkt kamratskap och bra samarbete är grunden för en fungerande administration, säger hon. Jeanette har en liten egenhet – hon gillar att skrämmas. TEXT: TORE DAVEGÅRDH FOTO: VIK TOR FREMLING Alla på Private Banking är trevliga. Det är kul att gå till jobbet och vi är ett bra team och har roligt. Du jobbar på Private Banking med ”Business Support”. Vad innebär det? – Vi är en viktig länk mellan kunderna och förmögenhetsförvaltarna, där vi ser till att allt det praktiska fungerar bra för våra kunder. Vi har otroligt mycket olika uppgifter men vi öppnar bland annat depåer, tar ut portföljrapporter, sköter betalningar med mera. Det är en service som vi även gör för vårt Malmökontor och delvis för Göteborgskontoret samt för bankens Privatmäkleri. hålla perfekt ordning så att det inte blir något strul längre fram. Något mer? – Vi hjälper även bankens finansiella planerare. Då handlar det mest om att bistå dem i samband med olika finansiella upplägg, vilket kräver en del pappersexercis. Det gäller att Vad handlar projekten om? – Några handlar om anpassningar till nya EUdirektiv, bland annat när det gäller penningtvätt, FATCA-rapporteringar till myndigheter med mera. (Foreign Account Tax Compliance Är det mycket problem? – Nej, det är sällsynt men absolut händer det något oväntat och nytt varje dag. Alla i gruppen har lång erfarenhet, vi arbetar bra tillsammans och kan därför vara effektiva – det är ordning och reda. Just nu deltar jag i flera stora projekt i banken. Det är kul – då får man ligga i lite extra. Om Jeanette Renard Jeanette Renard började sin bankverksamhet som 18-åring på Föreningsbanken på Grev Turegatan i Stockholm. Därefter arbetade hon på fondkommissionärsfirman Aragon, som efter sammanslagning med Matteus och Nordiska Fondkommission köptes av isländska Kaupthing och senare av Ålandsbanken. Jeanette Renard har franskt ursprung och Renard är det franska ordet för räv. Hennes farfar flyttade i slutet av 1800-talet från Frankrike till Gävle. Jeanette är gift med Kurre Lundberg Renard och de har två barn, Nicole 24 år och Lucas 22 år. Kurre är tennisinstruktör och Lucas spelar tennis på heltid inom ATPtouren. Jeanette har tidigare spelat tennis i den allsvenska serien för Huddinge och spelar fortfarande ett par gånger i veckan. Eftersom Nicole studerar konst i Frankrike är det oftast inga barn hemma så hunden Ophelia (en Kerry Blue Terrier) är Jeanettes kelgris och bästa vardagsmotion. För övrigt tycker Jeanette om att träna, att baka och hon är dessutom mycket intresserad av kläder. 6| Act är ett amerikanskt regelverk som antogs den 18 mars 2010 i syftet att motverka amerikansk skatteflykt.) Det största projektet är att vi ska byta depåsystem. Det är komplicerat och viktigt att det utformas på rätt sätt så att det blir effektivt och att övergången blir smidig. Vad är roligast på jobbet? – Alla på Private Banking är trevliga. Det är kul att gå till jobbet och vi är ett bra team och har roligt. Arbetsmässigt gillar jag när det händer något oväntat – att jag måste reda ut något problem jag inte kände till. Att hela tiden lära sig nytt är stimulerande. Jag gillar uttrycket: ”If you´re not having fun, you´re doing something wrong”. Du bakar mycket ryktas det. Favorit? – Ja, jag tycker om att baka. Det doftar så ljuvligt dessutom – en bra bonus! Det har jag nog efter mina föräldrar som hade konditori i Björkhagen där pappa var bagare. Jag har många favoriter men hemma uppskattas nog toscabullarna mest. Du har stort intresse för kläder. Syr du själv? – Nej, men jag köper en hel del kläder och blir nog igenkänd på de stora utförsäljningarna, haha. Jag tycker det är kul att kunna variera olika stilar. På arbetet är det oftast propert, allt från kostym till både söta och stilrena klänningar – privat är såklart jeans och T-shirt en favorit. Har du några udda egenheter? – Ja, jag älskar att skrämma mina nära och kära – kan inte låta bli när jag ser ett bra läge komma. Samtidigt hatar jag att själv bli skrämd! Riktigt knasigt faktiskt. |7 Marknadsutsikter Dansa nära utgången ETT AV DE VANLIGASTE PÅSTÅENDENA i media under de senaste månaderna är att aktiemarknaden är på väg in i – eller redan befinner sig i – en så kallad ”bubbla”. Enligt den akademiska litteraturen är definitionen på en bubbla att en tillgångs pris inte kan motiveras av fundamentala faktorer. För en aktie innebär detta, enkelt uttryckt, att P/E-talet är högre än vad bolagets förväntade lönsamhet och tillväxt motiverar. Värderingen står då inte i proportion till investerarens avkastningskrav. OMX Stockholm 30 - P/E-tal Lönsamhet Tillväxt Avkastningskrav Motiverat P/E 10% 3% 8,00% 14,0 15% 3% 8,00% 16,0 20% 3% 8,00% 17,0 25% 3% 8,00% 17,6 30% 3% 8,00% 18,0 35% 3% 8,00% 18,3 40% 3% 8,00% 18,5 EN GENOMSNITTLIG LÖNSAMHET (mätt som avkastning på eget kapital) på 20 procent, tillsammans med långsiktig tillväxt på måttliga 3 procent per år och ett avkastningskrav på 8 procent skulle alltså vara tillräckligt för att motivera dagens värderingsnivåer. Hur rimligt är det då att göra dessa antaganden? 20,0 x 18,0 x 16,0 x 14,0 x 12,0 x 10,0 x 25% 16 NÄSTA FRÅGA ÄR OM DET ÄR RIMLIGT att anta en vinsttillväxt på 14 3 procent per år? En granskning av de senaste tio åren visar på en vinsttillväxt som är något högre, 3,6 procent årligen. Efter avdrag för inflation, som i genomsnitt uppgått till 1,4 procent per år, återstår en real tillväxt på 2,2 procent – i nivå med den reala BNP-tillväxten under samma period. Om vi antar att världens centralbanker når sina inflationsmål på 2 procent årligen framstår alltså ett tillväxtantagande på 3 procent som något konservativt – skulle vi justera upp den förväntade tillväxten med blygsamma 0,5 procent framstår dagens vinstmultiplar som fullt motiverade. Det bör noteras att marknadens vinstprognoser innebär en betydande acceleration i vinsttillväxten under perioden 2015-2017 (11,5 procent per år). Skulle de förväntningarna infrias är det inte helt orimligt att säga att dagens värdering är motiverad. Tyvärr har verkligheten snarare under- än överraskat de senaste åren, vinstprognoserna vid inledningen av ett år har inte infriats sedan 2010. 12 OMX Stockholm 30 - vinst per-aktie 140.00 120.00 80.00 6,0 x 4,0 x 60.00 20% 2,0 x 40.00 14 7- 20.00 -0 13 15% 03 7- 12 7- -0 03 -0 -1 1 03 0 -1 07 03 - 07 09 -0 7- 03 - 08 03 7 6 -0 07 03 - 07 03 - -0 07 03 - 03 -0 7- 05 0,0 x 0.00 10% OM VI GRANSKAR VÄRDERINGEN på Stockholmsbörsen i dag fram- VILKEN VINSTMULTIPEL SOM KAN MOTIVERAS för ett företag bestäms i huvudsak av tre faktorer: den förväntade lönsamheten, den förväntade tillväxten och investerarens avkastningskrav. Med hög lönsamhet och tillväxt och ett lågt avkastningskrav kan höga vinstmultiplar motiveras, vilket framgår av nästa tabell: 5% 4 -1 3 12 -1 07 03 - 07 03 - -0 7- 1 03 71 10 7- 03 -0 9 -0 07 03 -0 8 03 - 07 70 03 -0 06 703 -0 703 -0 -0 70 5 0% 03 står den onekligen som något ansträngd i förhållande till vad vi vant oss vid under de senaste åren. Varje vinstkrona i OMXS30-bolagen värderas i dag till knappt P/E 17, vilket är den högsta nivån sedan 2008/09. Jämfört med den genomsnittliga nivån för samma period är dagens värdering cirka 25 procent högre. Är det tecken på en bubbla? För att kunna svara på det måste vi titta närmare på vad som påverkar företagens värdering. 18 10 8 6 4 2 0 ger en förklaring till varför vi inte värderar Stockholmsbörsen 3-4 gånger högre än vad vi faktiskt gör: riskpremien tenderar att röra sig i motsatt riktning som räntan. Detta beror i sin tur på att osäkerheten kring företagens förmåga att generera en hög lönsamhet och tillväxt ökar i en lågräntemiljö. Låga räntor är ju i någon mån en signal om låg tillväxt, vilket normalt också innebär att det är svårare att höja vinsterna år efter år. Vi tror därför att det mest rimliga antagandet för avkastningskravet är att det på lång sikt bör ligga kring 8 procent, baserat på erfarenheterna från den svenska marknaden. Samtidigt är det inte helt osannolikt att många av marknadens aktörer gradvis kommer att sänka sitt krav på avkastning om man tror att de låga räntorna blir bestående under flera år framöver. 100.00 OMX Stockholm 30 - avkastning på eget kapital 8,0 x Avkastningskrav, Sverige 20 18 19 -12 21 -0 19 -08 1 24 -0 19 -04 1 26 -0 19 -12 1 29 -0 19 -08 1 32 -0 19 -04 1 34 -0 19 -12 1 37 -0 19 -08 1 40 -0 19 -04 1 42 -0 19 -12 1 45 -0 19 -08 1 48 -0 19 -04 1 50 -0 19 -12 1 53 -0 19 -08 1 56 -0 19 -04 1 58 -0 19 -12 1 61 -0 19 -08 1 64 -0 19 -04 1 66 -0 19 -12 1 69 -0 19 -08 1 72 -0 19 -04 1 74 -0 19 -12 1 77 -0 19 -08 1 80 -0 19 -04 1 82 -0 19 -12 1 85 -0 19 -08 1 88 -0 19 -04 1 90 -0 19 -12 1 93 -0 19 -08 1 96 -0 19 -04 1 98 -0 20 -12 1 01 -0 20 -08 1 04 -0 20 -04 1 06 -0 20 -12 1 09 -0 20 -08 1 12 -0 20 -04 1 14 -0 -1 1 201 TEXT: LARS SÖDERFJELL FOTO: HÅK AN FLANK cirka 15,8, allt annat lika. Detta skulle alltså innebära att den svenska aktiemarknaden i nuläget är övervärderad med 7-8 procent. 19 Värderas den svenska aktiemarknaden på ”bubbelnivå”? Vi anser att det är för tidigt att påstå det och rekommenderar en fortsatt exponering mot svenska aktier, men med fokus på kvalitetsbolag med god likviditet. Problemet med bubblor är att vi inte vet om värderingen saknar förankring i fundamenta förrän i efterhand. DE SVENSKA BÖRSBOLAGENS LÖNSAMHET har sedan 2005 varierat mellan 10 och drygt 20 procent. De senaste fem åren har avkastningen på eget kapital varit relativt stabil på 14,5 procent. Att göra ett antagande om att den framtida lönsamheten uthålligt ska ligga kring 20 procent ter sig därför som mycket aggressivt, även om det i dag finns ett tiotal av de största bolagen (bl.a. Hennes & Mauritz, Atlas Copco, SKF, MTG och Alfa Laval) som med råge lever upp till denna förväntningsnivå. Dagens lönsamhet motiverar en vinstmultipel på 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 SLUTLIGEN – OCH KANSKE MEST INTRESSANT i dagens låga ränteläge – är det dags att ta en närmare titt på avkastningskravet. Även om detta är individuellt och subjektivt (värdering är i ärlighetens namn en av de minst exakta vetenskaperna) brukar de bestå av tre huvudkomponenter: en riskfri ränta, en marknadsriskpremie samt en riskpremie kopplad till den specifika tillgång som ska värderas. Om vi antar att marknadsriskpremien över tiden är relativt konstant är dagens avkastningskrav det lägsta sedan 1918. Anpassar vi återigen vår modell till dagens ränteläge kan vi motivera ett P/E-tal på 60! – vilket förstås väcker många frågor om rimligheten i antagandet som sådant. STUDIER SOM HAR GJORTS av institutionella placerares krav på avkastning i den svenska marknaden från mitten av 1990-talet och framåt SAMMANTAGET BEDÖMER VI att det är för tidigt att tala om att den svenska aktiemarknaden värderas på ett sådant sätt att det finns fog för att tala om en ”bubbla” på samma sätt som vid millennieskiftet, då Stockholmsbörsen värderades till ett P/E-tal på drygt 30, samtidigt som avkastningskravet uppgick till 10 procent. Däremot finns en del tecken som tyder på att vi kan vara på väg mot en sådan värdering: den snabba uppgången för vissa ”förhoppningsbolag”, relativt stora inflöden till aktiefonder världen över, många börsintroduktioner och en allmänt ökad riskaptit hos investerarna som tar sig uttryck i sänkta riskpremier för flera olika tillgångsslag. Problemet är att vi inte vet om värderingen saknar förankring i fundamenta förrän i efterhand. VÅR SYN PÅ MARKNADEN innebär att vi rekommenderar en fortsatt exponering mot svenska aktier, men att fokus bör ligga på kvalitetsbolag med god likviditet. En bra liknelse är en nattklubb ett tag efter midnatt: Baren är fortfarande öppen, orkestern spelar och vi dansar ännu – men det är dags att börja dra sig mot utgången. Be careful out there. Lars Söderfjell 88 | Chef för Case Analysgruppen inom Private Banking. |9 Entreprenören | Jonas Engwall Jonas Engwall: Bra hävstång i Risenta TEXT: TORE DAVEGÅRDH FOTO: VIK TOR FREMLING Nyligen såldes hälsokostföretaget Risenta till en finsk livsmedelsjätte, efter en mycket stark utveckling de senaste åren. Å har träffat en av ägarna, bolagets tidigare ordförande Jonas Engwall. När och varför klev du in i Risenta? – År 2007 fick jag kontakt med bolagets vd och ägare, Alex Tengvall, via min vän Johan Ahldin. Risenta hade under en längre tid underlåtit att utveckla produktfloran och varumärket. Det saknades också kompetens i bolagets ledningsgrupp. För att få ny kraft i bolaget hade Alex Tengvall behov av aktiva partner och en engagerad styrelse. Jag gillar etablerade företag som har en omsättning men som på grund av problem värderas rimligt. Alex är en duktig entreprenör och han verkligen brann för bolaget. Det lockade. Jag köpte in mig och blev en mycket aktiv styrelseordförande. I vilket skick var bolaget då? – Risenta hade funnits sedan 1940 och hade ett starkt varumärke i grunden, men hade hamnat i en svacka och gick med röda siffror. Försäljningen, som låg på knappa 100 miljoner kronor, utvecklades svagt. Marginalerna var obefintliga. Produktutvecklingen gick på sparlåga. Organisationen höll heller inte måttet och så vidare. Bolaget hade försökt spara sig till lönsamhet i stället för att satsa på framtiden. Vad gjorde ni då? – Vi genomförde omfattande organisatoriska förändringar, rekryterade mer kompetenta människor, skärpte produktutvecklingen, vilket gjorde att vi kunde lansera mängder med nya produkter. Därtill investerade vi kraftfullt i nya system för bättre kontroll av verksamheten. En mängd leverantörer och samarbetspartner byttes också ut, vilket medförde bättre kvalitet och samtidigt högre marginaler. Ni lanserade många nya produkter. Var det någon som stack ut? – Risenta har alltid stått för god kvalitet – det underlättade lanseringarna, bland annat av nya müsliprodukter av hög kvalitet till bra priser. Vi introducerade mandelmjöl på marknaden. Det blev en mycket stor framgång. Att baka på mandelmjöl ger mer nyttiga produkter än på vetemjöl, som är ett fördärv hälsomässigt. Alla borde använda mandelmjöl i stället. Nyligen sålde ni till finska Paulig Group. Bra affär? – Vi har bestämt att inte avslöja försäljningssumman men jag är nöjd – det blev en bra hävstång på investerat kapital. Vad tjänade Risenta? – Omsättningen låg förra året på 280 miljoner kronor med en rörelsemarginal på cirka 10 procent. Vi har visserligen haft hjälp av en stark marknadsutveckling, men i huvudsak har det interna arbetet och nylanseringarna varit avgörande. Över 30 procent av omsättningen utgörs av produkter som lanserats de senaste tre åren. Jonas Engwall i animerad diskussion med Magnus Johansson, chef Private Banking. 10 | Var lägger du mest krut just nu? – Jag är engagerad i flera verksamheter, men något jag jobbar mycket med är ExOpen, där jag är styrelseordförande och delägare. Det är ett företag som bland annat tagit fram en rapportgenerator, ”MyNumbers”, som underlättar arbetet för framför allt redovisningsbyråer. Mycket återstår att bevisa men ExOpen har alla förutsättningar för att bli riktigt framgångsrikt. | 11 Topplistan Topplistan Indutrade på attraktiv nivå Topplistan tappade mot index under februari, mycket beroende på att rapporten från Betsson fick ett surt mottagande. Vår syn på aktien är fortsatt positiv – vi räknar med en hög organisk tillväxt och en bra direktavkastning. TEXT: THOMAS JOHANSSON FOTO: KRISTIAN POHL BÖRSEN FORTSATTE STIGA KRAFTIGT i februari och index steg 8,1 procent. Topplistan halkade efter och steg 6,8 procent. De positiva bidragsgivarna i februari var Trelleborg, Investor och NCC som steg mellan 9 och 12 procent. På den negativa sidan återfanns Betsson med en nedgång på 0,6 procent samt SEB och H&M som visserligen steg men var en bit efter index. BETSSON LEVERERADE EN RAPPORT som i stora drag var i linje med våra förväntningar. Den kraftiga nedgången efter rapporten var därför överraskande. Aktien har sedan dess tagit igen större delen av nedgången. Vår syn på Betsson är fortsatt positiv – vi ser hög organisk tillväxt och en konkurrenskraftig direktavkastning. tion samtidigt som prishöjningar genomförs för att kompensera för stigande massapriser. SCA värderas med en rabatt på cirka 20 procent mot konkurrerande hygienbolag. Nordisk kapitalförvaltare med global täckning. Värdeskapande i uppgång och kapitalbevarande i nedgång. SEDAN FÖRRA NUMRET AV TIDNINGEN har vi tagit hem vinsten i Swedbank och köpt SCA och Indutrade. Swedbank har legat länge i portföljen och givit en mycket bra värdeuppgång kombinerat med en hög direktavkastning. Swedbank har fortfarande en relativt hög utdelning men utrymmet för kursuppgång känns begränsat. Värderingen har stigit samtidigt som vinsttillväxten förväntas vara mycket blygsam, i spåren av press på räntenettot och lägre nivå på finansiella transaktioner. SCA PRESENTERADE ett starkt bokslut och utsikterna om lägre produktionskostnader under 2015 ger potential för fortsatt bra vinstutveckling. Det låga oljepriset bör slå igenom positivt på kostnaderna i bolagets energiintensiva produk- INDUTRADE HAR HISTORISKT uppvisat en organisk tillväxt som överstigit BNP, vilken löpande kompletterats med förvärv. Företagsköpen har i flertalet fall genomförts till attraktiva multiplar, vilket medfört ett omedelbart bidrag till vinsten per aktie. Kontakta gärna ditt lokala Ålandsbankskontor för mer information om hur vi förvaltar pengar eller gå in på www.alandsbanken.se. DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN var något lägre än väntat, vilket beror på att ledningen ser många förvärvsmöjligheter och därför vill behålla ett ordentligt kapital i bolaget. I rapporten signalerade ledningen att orderingången var stark under december och inledningen av 2015. Indutrade värderas till P/E 14,5 för 2015, vilket är en attraktiv nivå och en tydlig rabatt mot börsens värdering. BETSSON KAN VÄXA SNABBT Företag Thomas Johansson ”SCA värderas med rabatt mot konkurrenterna.” 12 | Kurs Vikt Inköps- Inköps- Kommentar kurs datum Alfa Laval 156,6 5% 149,8 okt-14 Väl positionerade och attraktiv värdering efter nedgång. Autoliv 949,5 10% 596,5 feb-14 Välskött och god organisk tillväxt. Överkapitaliserat. Betsson Ericsson H&M Indutrade Investor NCC Nokia Nordea Sandvik SCA SEB Trelleborg Kassa 298,1 5% 241,4 jul-14 Tillväxten tar fart för Betsson, god direktavkastning. 105,6 10% 81,2 aug-14 God vinsttillväxt 2014, attraktiv värdering. 354,6 10% 253,3 nov-13 Bra tillväxtutsikter på lång sikt. 353,0 5% 357,5 feb-15 God orderingång och attraktiv värdering. 136,7 jan-12 Starkare kassaflöde möjliggör högre utdelningar. 232,5 dec-14 Stabil utveckling, starkt säsongsmönster. 56,5 jul-14 Starkt resultatmomentum, attraktiv värdering. 67,7 feb-12 Stabil utveckling och fortsatt god kreditkvalitet. 84,4 jan-15 Aktien har släpat efter, kostnaderna på väg ned. 200,5 feb-15 Stark rapport, attraktiv värdering. 69,6 jul-13 Bra kostnadskontroll ger hög vinsttillväxt. 124,6 okt-13 Fortsatt goda förutsättningar att växa, låg värdering. 318,5 279,1 66,7 109,8 89,8 202,9 104,9 161,0 10% 5% 5% 10% 5% 5% 10% 5% 0% KURSERNA GÄLLER 2015-03-09 All placering i värdepapper är förknippad med viss risk, notera att det investerade kapitalet kan både stiga och sjunka i värde och att du kan förlora hela det insatta kapitalet. Vi går vår egen väg Stockholm: Stureplan 19, tel. 08-791 48 00, [email protected] Göteborg: Kungsportsavenyen 1, tel. 031-333 45 00, [email protected] Malmö: Stortorget 11, tel. 040- 600 21 00, [email protected] | 13 Bolagsjuristen | Sarah Khalil Olja OLJEPRISFALLET och dess effekter Möt Sarah – vår bolagsjurist Råoljepriset är en av de viktigaste faktorerna för utvecklingen av världsekonomin. Hur kunde en så viktig råvaras pris halveras på ett halvår och vad betyder det för utvecklingen framöver? TEXT: ANDERS BLOMQVIST Sarah Khalil arbetar med allmän affärsjuridik med inriktning mot kommersiella avtal, M&A och bank- och finansjuridik. Sarah arbetar både på koncernnivå och ute i de olika affärsområdena. TEXT: TORE DAVEGÅRDH FOTO: VIK TOR FREMLING 4 2 1984 1980 1976 1972 1968 1964 1960 1956 1952 1948 1944 1940 1936 1932 1928 1920 14 | 1924 0 2012 6 2008 8 2004 10 2000 Miljoner fat per dag Obalanserad marknad Fram till sommaren 2014 maskerades betydelsen av den ökande amerikanska produktionen av geopolitisk oro, både i Ukraina och i Mellanöstern med IS framfart, tillsammans med distributionsstörningar i Libyen. Efter att Libyen börjat leverera olja igen under sommaren samtidigt som trenderna med kraftigt stigande amerikansk produktion och dämpad efterfrågetillväxt fortsatte, blev det allt tydligare att marknaden var obalanserad. Under flera decennier har oljekartellen OPEC och dess ledande medlem Saudiarabien fungerat som buffert. Efter finanskrisen drog OPEC ensidigt ner Källa: Bloomberg sin produktion och 1996 Amerikansk oljeproduktion 12 Förfinade produktionsmetoder Oljepriserna har under flera år legat högt. Det har berott på en ökad efterfrågan från tillväxtmarknaderna med Kina i spetsen, samtidigt som oljeproducenterna blivit tvungna att utvinna allt mer svårtillgänglig olja, som djuphavsolja. De höga priserna har dock lett till en förfining av produktionsmetoderna och utveckling av nya. Den viktigaste har varit inom amerikansk skifferolja, produktionsökningen de senaste åren är enastående (se diagram). Även på efterfrågesidan har de mångårigt höga priserna lett till effektiviseringar och substitution. Västeuropa har till exempel haft en fallande konsumtion i flera år. 1992 Svårt att minska konsumtionen Tröghet kännetecknar även efterfrågan på olja. Många konsumenter har svårt att på kort tid minska sin konsumtion genom att köra kortare sträcka med bilen eller minska uppvärmningen. Detta gör efterfrågan relativt okänslig för priset. Man brukar säga att efterfrågan är oelastisk och det krävs en stor prisuppgång för att märkbart minska konsumtionen. På längre sikt är efterfrågan lite mer elastisk – höga priser leder till att fler väljer mer bränslesnåla bilar eller byter bränsle för uppvärmning. Effekten av dynamiken hos utbud och efterfrågan gör att priserna kan förändras mycket och snabbt. Assymmetrin hos utbudet – vid produktions- och distributionsstörningar – gör att kraftiga prisuppgångar inträffar relativt ofta. Typexemplet är politisk oro i Mel- lanöstern. Men som vi sett 2014 och även i samband med finanskrisen 2008 förekommer även kraftiga prisfall. 1988 Tröghet kännetecknar råvaruproduktion. Att öka produktionen av olja tar lång tid och kräver mycket stora investeringar. Det gör att ledtiden från ett beslut om att öka kapaciteten till att produktionen verkligen stiger kan vara lång. En produktions- eller distributionsstörning kan däremot vara omedelbar, exempelvis bränder eller militära konflikter vid pipelines eller utskeppningshamnar. priserna rekylerade ganska snabbt tillbaka till den högre nivån. Prisfallet 2014 var dock annorlunda i att det var resultatet av ökat utbud snarare än ett temporärt fall i efterfrågan. Vid OPEC-mötet den 27 november 2014 beslutade oljekartellen att behålla sina produktionsmål och meddelade att man inte tänkte sänka sin produktion utan var beredd att acceptera lägre priser för att dämpa andra länders – i synnerhet USA:s – produktionstillväxt. Långtgående konsekvenser Efter OPEC-mötet i november fortsatte priserna att falla men har nu åtminstone tillfälligt stabiliserats runt $60 per fat om man ser på Brentoljan. Med en global konsumtion runt 90 miljoner fat per dag har prisfallet på olja långtgående konsekvenser för världsekonomin och de finansiella marknaderna. Fallande oljepriser leder till en omfördelning från producenter till konsumenter. I västvärlden gynnas ofta låginkomsthushåll eftersom de lägger en större andel av sina inkomster på olja medan höginkomsthushåll i större utsträckning är aktieägare i oljesektorn och därmed både ser positiva och negativa effekter. Netto gynnas västvärlden, som är stora oljeimportörer, och det lägre oljepriset har förutsättningar att bidra till ökande ekonomisk aktivitet – inte minst då de som gynnas mest av de lägre oljepriserna är mer benägna att öka annan konsumtion. Detsamma gäller för Kina, Indien och flera andra tillväxtländer som är nettoimportörer av olja. Stora producentländer som Ryssland och Saudiarabien missgynnas, men flera av dessa länder har byggt upp reserver för att hantera situationen. Lägre inflation På kort sikt leder nedgången i oljepriset till lägre inflation. Detta har skapat oro på obligationsmarknaderna eftersom demografi, robotisering och utflyttning av produktion till låglöneländer redan skapat ett deflationstryck. Centralbankerna brukar understryka att pristrycket från oljeprisgången är övergående. Den ökande ekonomiska aktiviteten kan tvärtom leda till ett stigande inflationstryck på sikt. Varför bytte du Vinge mot Ålandsbanken? – Jag var under ett år utlånad från Vinge till en annan bank där jag prövade på att arbeta som bolagsjurist, vilket jag tyckte var väldigt stimulerande. Som bolagsjurist har man större insyn i verksamheten och kommer mycket tidigare in i olika ärenden och processer och kan därför påverka i större utsträckning. Efter sju år på Vinge tyckte jag också att det skulle vara spännande med en ny utmaning. Vad är din huvuduppgift? – Jag arbetar främst med bankens koncernjuridik och hittills har jag fokuserat på kommersiella avtal, vilket innefattar alltifrån att förhandla och upprätta en mängd olika samarbetsavtal, aktie- och inkråmsöverlåtelseavtal till hyresavtal. Det är många regelförändringar i bankvärlden. Hur påverkar det ditt jobb? – Som bankjurist är det viktigt att hålla sig à jour med de regelverksförändringar som sker som har påverkan på bankens verksamhet och de produkter och tjänster som banken erbjuder. Vilka är dina största ”kunder”? – Förutom att arbeta med bankens juridik på koncernnivå agerar jag som stöd till bankens affärsområde i Sverige med inriktning mot Private Banking, Privatmäkleri, Premium Banking och Asset Management. råden och typer av avtal. Den ena dagen kan det handla om hyresavtal och den andra dagen upphandling av juridiska tjänster, vilka visserligen kanske inte är udda frågor men mindre vanligt förekommande arbetsuppgifter. Vad är roligast med ditt jobb? – Att det är så varierande. Den ena dagen är inte den andra lik. Att bli involverad när olika produkter och tjänster ska utvecklas är spännande, särskilt eftersom Ålandsbanken Sverige befinner sig i en expansionsfas. Ramlar du på några udda frågor? – Ja, som bankens enda bolagsjurist i Sverige har jag förmånen att få arbeta med många olika rättsom- Om Sarah Khalil Sarah Khalil arbetar sedan maj förra året som Ålandsbankens bolagsjurist i Stockholm. Innan dess arbetade hon på Advokatfirman Vinge i sju år. Bankens koncernjuristavdelning består av ytterligare sju jurister, varav fem är på Åland och två i Helsingfors. Sarah har en jur. kand-examen från Stockholms universitet. Hon har också studerat marknadsföring och har arbetat på Siemens marknadsavdelning i Paris. På fritiden blir det en hel del läsning, främst skönlitteratur. Sarah gillar att träna och att åka skidor (utför). Hon tycker också om att resa, senast bar det iväg till Mexiko. Paris och södra Frankrike tillhör favoritresmålen och dit åker hon ett par gånger per år. | 15 Kapitalförvaltning Nytt blod i PREMIUMFONDERNA Värdeskapande i uppgång – Kapitalbevarande i nedgång. Det är Ålandsbankens motto när det gäller kapitalförvaltning och genomsyrar alla våra produkter och tjänster. Nu sätter vi in nytt blod i Premiumfonderna. TEXT: FREDRIC ANDERSÉN FOTO: VIK TOR FREMLING S om vi tidigare skrivit om i Å pågår just nu ett stort arbete med att höja kvaliteten i Ålandsbankens fonderbjudande. Vi ska också bli bättre på hur vi kommunicerar kring fonderna och förmedlar vår marknadssyn – eller snarare vår marknadsutblick. Den kommer att vara en framåtblickande marknadskommentar som visar bankens syn på marknaden på sex månaders sikt – vilka risker och möjligheter vi ser. Marknadsutblicken ska komma ut varannan vecka och ni som kunder kan inom kort även prenumerera på den och få den på mail om ni så önskar. Kontakta er rådgivare om ni är intresserade av det. VI HAR TIDIGARE LYFT två nya fonder, Sverige- och Nordenfonden. Framöver kommer vi att starta flera nya fonder och vi ska även se över hur förvaltningen kan förbättras inom de befintliga fonder som finns i dag. Inom försäkringssparandet och vanligt månadssparande lyfter vi ofta fram våra Premiumfonder. De finns i tre olika risknivåer: 30, 50 och 70. För att förenkla det kan man säga att talen speglar andelen aktier i fonden. Fonderna place- rar i dag både i fonder och direkta värdepapper. Dessa fonder är en bra lösning för kunder som önskar en enkel lösning med en fond som allokerar sina tillgångar efter Ålandsbankens marknadssyn för att skapa en optimal avkastning i olika marknadslägen – utifrån tre olika förutbestämda risknivåer. I ARBETET MED ATT HÖJA nivån på vårt erbjudande har vi nu kommit fram till just Premiumfonderna. I början av februari införlivades fonderna i den nya förvaltningsmodellen som följer bankens marknadssyn. I anslutning till att vi gör denna förändring under våren kommer Premiumfonderna att ändra investeringsfokus till att i huvudsak placera i andra fonder. Den största delen kommer att vara i de bästa av Ålandsbankens fonder. Fondavgiften kommer inte att förändras då Premiumfonden kommer att köpa övriga Ålandsbanksfonder utan avgift. De kommer att finnas tillgängliga i både kronor och euro då man oftast som svensk kund vill ha en exponering i kronor respektive som åländsk eller finsk kund i euro. Om Fredric Andersén Fredric Andersén är ny försäljningschef inom Kapitalförvaltningsorganisationen på Ålandsbanken. Det innebär ansvar för support, stöd och försäljning av placeringsprodukter/tjänster liksom hur banken kommunicerar kring detta i form av produktinformation och marknadsföring. Fredric har arbetat inom finansbranschen sen slutet av 1990-talet, bland annat på SEB som rådgivare inom Private Banking och med försäljning av SEB:s fonder. Innan han kom till Ålandsbanken arbetade Fredric åtta år på Alfred Berg som ansvarig för försäljning mot mindre/medelstora institutioner och externa samarbetspartner. Fredric är 37 år, gift och har två barn som är 5 och 8 år. Han är gammal elitdomare i basket men nu för tiden spelar han själv i ett motionslag för att hålla igång. Han spenderar mycket tid på lantstället samt gillar att åka skidor under vinterhalvåret. 16 | JAG TYCKER ATT DE NYA Premiumfonderna blir ett ännu tydligare alternativ för de kunder som vill ha en heltäckande fondlösning. De tre risknivåerna gör att någon av dem bör passa ett långsiktigt sparande för de flesta av oss. Självklart kommer även dessa fonder att leva efter våra ledord ”Värdeskapande i uppgång – Kapitalbevarande i nedgång”. I SAMBAND MED förändringarna kommer vi under våren att sänka förvaltningsavgiften för Premiumfond 70 från 1,92 till 1,70 procent. Vår strävan är att våra fonder ska betygsättas med 4-5 stjärnor över en konjunkturcykel men det kommer att finnas perioder där vi är för tidiga med att söka kapitalbevarande egenskaper. Sist men inte minst vill jag slå ett slag för månadssparandet. Ett löpande sparande minskar risken att göra hela investeringen vid fel tidpunkt. Ny Sverigefond Först ut av de fonder som startas under våren är den nya Sverigefonden Ålandsbanken Sverige. Den förvaltas av Albert Haeggström, som är ny aktiechef på Kapitalförvaltningen i banken (läs gärna intervjun med honom i Å nr 6 2014). I korthet kan man beskriva fonden som en ovanlig svensk aktiefond. Det är ingen fond som fokuserar på enbart stora eller små bolag – utan en fond som söker bästa möjliga avkastning på Stockholmsbörsen. Fonden är aktivt förvaltad och kommer inte att placera nära något index. ”Index beskriver historien men säger inte mycket om framtida potential.” Det säger Albert Hæggström och fortsätter: ”Jag söker aktier där den fulla potentialen inte uppmärksammats av marknaden. Aktiernas avkastningspotential har större betydelse än deras vikt i index”. Många Sverigeförvaltare rör sig ofta i ”flock” men i den nya fonden tror vi att vi kan skapa ett mervärde genom att utnyttja felprissättningar som ofta uppstår när fundamental analys sätts ur spel på grund av trender eller irrationellt investeringsbeteende. Det gör att det ofta kommer att finnas innehav i fonden som avviker från övriga Sverigefonder. ”Vi kommer att ifrågasätta marknadens beteende och är villiga att gå mot strömmen när tillfällen ges, men vi är hellre försiktiga än överdrivet optimistiska”, avslutar Albert Hæggström. Nu har den öppnat – Ålandsbanken Sverige! ”Värdeskapande i uppgångar – Kapitalbevarande i nedgångar” Det är vårt motto som självklart även gäller den nya Sverigefonden. Fonden Ålandsbanken Sverige öppnades den 16 mars. Kontakta din rådgivare – om du vill du vara med från början. | 17 Paradiset Finns paradiset? - många har sökt… Vem vill inte leva och bo i paradiset? Men för att få ett bra svar på frågan bör man kanske definiera ordet paradis. Eller är paradiset så enkelt som att ha mat i magen, tak över huvudet och ha råd med det där lilla extra, nån gång då och då? TEXT: JAN TÖRNQVIST COLLAGE: JÖRGEN MELIN Var det paradiset som väntade där borta på andra sidan havet, när över en miljon svenskar lämnade nöden och fattigdomen för drömmen att få ett drägligt liv i Amerikat; som när Jonas Jonson Brunk gick till sjöss i början på 1800-talet, landsteg i Nya Nederländerna, köpte mark av indianerna och slog sig till ro, som när Carl Törnqvist lämnade Öland på 1790-talet och gick iland på Long Island i Bahamas och där stannade han eller som när Henry Ericsson 1861 lämnade Moheda och blev snickare i Chicago? Historierna är många om svenskar som drömt om ett paradis på jorden. Och hittat det… Ibland låg det inte långt bort, paradiset. Pigor och drängar i Småland drog 1810 till skogs i protest mot storbönder och bildade ett eget kungarike, Svänan. Ibland var sökandet efter paradiset en dyrbar lek. Axel Wenner-Gren var en av världens rikaste män (han hade gjort sig en förmögenhet på kylskåp och dammsugare), när han tröttnade på affärslivet, köpte en lustjakt och gav sig av jorden runt för att leta efter paradiset på jorden. Skulle han hitta det? Jorden runt med Cook Ja, historierna är många. Den kanske mest fantastiska är historien om Anders Sparrman, och hans dröm om att bygga ett svenskt paradis i Afrika. Sparrman var en av Carl von Linnés lärjungar och blev en av Sveriges, och förmodligen världens, mest beresta män på 1700-talet (han har bland annat rest jorden runt med James Cook). Hans reseskildringar var omtyckta och lästes av många. 1772 befann sig Sparrman i Kapstaden och under denna resa började han analysera slaveriets elände. Han har skrivit om slafidkandet, detta våldförande 18 | på människo-slägtet och berättar med avsky om hur dessa arma människor behandlas. Carl Bernhard Wadström, överdirektör på Kontrollverket, väcks av Sparrmans skriverier och agerar genom att propagera för en svensk koloni i Afrika. Paradiset ligger i Afrika 1779 bjuder Wadström in sina vänner till ett möte där de beslutar att bilda ett förbund åsyftande människosläktets lycka och välgång och för att upprätta ett nytt och fritt samhälle på västra Afrikas kust. Wadström skriver till den svenske finansministern Ruuth och får ett positivt svar: 40 svenska familjer ska utses att få emigrera och få förmånen att bygga detta nya rike. Kung Gustav III ger välvilligt tillstånd för de 40 familjerna att flytta till paradiset. Men utresan till Afrika dröjer och pengar till resan dröjer. 1787 ger sig Sparrman ut på ännu en resa till Afrika, den här gången tillsammans med Wadström. Deras hemliga uppdrag är att för den svenske kungen Gustav III hitta en plats för den svenska kolonin. De avseglar från Le Havre och kommer till den franska kolonin Gorée den 16 oktober. Här lever de ett glatt liv bland, som de själva skriver i ett brev hem, de förnämsta invånarna af Gorée. Wadström blir betagen av de infödda skönheterna och får ett giftermålsanbud. Han avböjer, inte helt utan ruelse. Han skriver: Deras varma blod, deras trogna okonstlade vänskap, förenad med deras kroppars elasticitet och renlighet skall göra dem högst täcka och älskvärda och gifva dem stort företräde framför Euro-peiskorna. Men svenskarna blir också vittnen till slavauktioner och upprörs. Tanken på en slavfri koloni växer sig starkare hos de två och på vägen hem tar de vägen via London och deltar aktivt i den intensiva debatten om slavhandeln. Wadström skriver en stridsskrift mot handeln och får debatten att vända till slav-motståndarnas fördel. Sparrman återvänder till Sverige, Wadström bildar sällskapet De svartas vänner och stannar kvar i London. Så nära paradiset Sparrman känner sig missförstådd, hoppar av sitt jobb som professor hemma i Uppsala och ägnar sin tid åt kampen mot slavhandeln. Han dör som fattigläkare på Söder i Stockholm, bortglömd. Drömmen om hans paradis dog. Men vännen Wadström gav inte upp, han hade skrivit till Ruuth från Afrika och berättat att han hade hittat platsen för en ny svensk koloni, Kap Mesurado (i dag där Monrovia, huvudstad i Liberia, ligger). Wadström är lyrisk: Så nära himmelriker man kan komma. En av de härligaste platserna på jorden. Men Gustav III är inte lika intresserad längre. Han har fått sin koloni, S:t Barth i Västindien. Det blir i stället England som bildar en koloni i Sierra Leone. 400 f.d. slavar och 60 vita kvinnor hoprafsade från Londons gator anländer 1786. Efter fyra månader är de bara 275. Stödet från engelska regeringen på 500 000 pund börjar sina och febersjukdomar härjar. Wadström fortsätter att från London agera för en svensk koloni. Fyra svenskar far 1792 till Sierra Leone för att väcka liv i idén om ett svenskt paradis: löjtnant Daniel Pa- denheim, mineralogen August Nordenskjöld, botanikern Adam Afzelius och guvernementssekreterare Jacob Strand. Augusts bror Ulrik ger ut en skrift om nyttan med kolonier. Men i ett brev hem 1793 berättar Nordenskjöld om att det finns stora problem. Kolonin håller på att uppslukas av omvärlden och det är krig mellan England och Frankrike. 1794 anfaller fransmännen och kolonin skjuts sönder. Padenheim plundras och dör efter en kort tid, Strand dör av opiummissbruk, Afzelius sitter trött och ensam i en hydda och Nordenskjöld har akut feber, misshandlas och dör. I sitt sista brev hem skriver Nordenskjöld: – Jag anser detta i alla afseenden för ett paradis. Bara Afzelius lyckas ta sig tillbaka till Sverige och blir professor i Uppsala. Han stannade inte kvar i paradiset. Axel hittade paradiset Men hur gick det då för alla de andra? För Jonas Jonson, för Carl Törnqvist, för Henry Ericsson, för pigorna och drängarna i Svänan, för Axel Wenner-Gren? Jodå, Jonas som också hette Brunk har fått marken, som han en gång köpte av indianerna, uppkallad efter sig. I dag Bronx, stadsdel i New York. Carl gifte sig på Bahamas, fick många barn och en av hans ättlingar har varit statschef på Bahamas. Henry var snickaren som blev byggmästare och byggde världens första skyskrapa. Svänan, om än fattigt, blev ett tillhåll för ett par hundra människor och så sent som 1945 fanns det fortfarande folk som bodde i Svänan. Axel hittade sitt paradis på en liten ö i Bahamas, Hog Island, köpte ön och byggde ett pampigt hus mitt på ön. Men Axel misstänktes som tysk spion under andra världskriget och tvingades fly. Bosatte sig i stället på Häringe slott utanför Nynäshamn. I dag har ön vita stränder, lyxkrogar, egen flygplats, dussintals golfbanor och tiotals lyxhotell. Ön har döpts om. Till Paradise Island. | 19 Bank i mobilen Pension Ta hand om din pension Banken i mobilen Det finns inte längre någon avdragsrätt att tala om när det gäller privat pensionssparande. Det betyder dock inte att man ska sluta spara till sin pension eller inte ta hand om det kapital man redan sparat ihop. Ålandsbanken har utvecklat en ny tjänst – Mobilbanken. Den ger dig möjlighet att utföra många bankärenden snabbt och smidigt direkt via din mobiltelefon. – fortsätt spara Se till helheten och lägg samman alla delar i ditt sparande Jessica Friberg TEXT: JESSICA FRIBERG FOTO: VIK TOR FREMLING OCH STOCK PHOTO En genomsnittlig allmän pension i Sverige var 2014 cirka 11 900 kronor per månad. Den totala pensionen, inklusive privat pension och tjänstepension, var i snitt runt 16 200 kronor. Detta är siffror före skatteavdrag – och talar sitt tydliga språk. Man bör fortsätta spara, även om själva begreppet privat pensionssparande inte längre är det bästa sättet att göra det på. Spara – men hur? Det finns lite olika sätt att spara sina pengar på, men oavsett om man väljer att spara i ett fondkonto, investeringssparkonto eller i en kapitalförsäkring så är det att man verkligen sparar som är det viktiga. Hur mycket ska man spara? Det brukar jag få frågor om. Det finns inget enkelt svar, eftersom det är väldigt individuellt, 20 | men mitt standardsvar är: Spara så mycket du kan utan att behöva tömma dina konton i samband med jul eller sommarsemester. Försök hitta en rimlig nivå som du kan hålla under en längre tid. Förra året var avdragsrätten för privat pensionssparande 12 000 kronor per år. Det beloppet är inte viktigt längre i det avseendet, men 1 000 kronor per månad är ofta en bra summa för pensionssparande. Låt säga att du startar ditt sparande vid 30 års ålder, sparar fram till 65 år och har en genonsnittlig avkastning på 4 procent. Då har du 5 640 kronor mer i månaden mellan 65 och 75 år att leva för. Hur ska man förvalta kapitalet? För det första: Se till helheten och lägg samman alla delar i ditt sparande, det fria kapitalet, privata pensioner och tjänstepensioner. För det andra: Med helheten för ögonen ska du se till att ha en rimlig risknivå i förhållande till din sparhorisont. Om det låter knepigt, kontakta gärna oss på Ålandsbanken – vi kan hjälpa dig med detta och allt annat när det gäller ditt sparande till pension. Fonder som lämpar sig väl både för månadssparande och för att förvalta befintligt pensionskapital är Ålandsbankens Premiumfonder. Dessa fonder har relativt nyligen blivit valbara i vår plattform för pensions- och kapitalförsäkring. Inom kort kommer det en rad nyheter inom förvaltningsområdet på Ålandsbanken, som kommer att innebära förbättringar inom pensionsområdet. Vi utreder också hur vi ska kunna hjälpa våra kunder ytterligare med deras p remiepension. Det hoppas jag kunna återkomma till redan i nästa nummer av Å. – snabbt och smidigt VIA MOBILBANKEN KAN DU: SÅ HÄR KOMMER DU IGÅNG MED MOBILBANKEN: S e en fördelning av dina tillgångar, bankkonton, fasträntekonton och placeringar, direkt på startsidan. 1. Gå in på Ålandsbankens hemsida och klicka på Mobilbanken. Se dina konton och transaktioner inklusive detaljuppgifter upp till 13 månader tillbaka i tiden. Se tillgängligt belopp på ett utvalt konto även i utloggat läge genom att aktivera Snabbsaldo. Se dina lån och detaljer om respektive lån. 2. Klicka på Ladda ner till iPhone eller Ladda ner till Android eller sök på ”Ålandsbanken Mobilbank” på App Store eller Google Play. 3. Välj appen och installera den. Du kan behöva ditt lösenord till appbutiken. 4. L ogga in med ditt användar-ID, lösenord och kodtabell. Nästa gång du loggar in behöver du bara ange ditt lösenord. Göra BG/PG-betalningar, kontoöverföringar och egna överföringar. Spara favoriter i mottagarregistret i Mobilbanken. Se kommande betalningar inklusive detaljuppgifter listade per konto och månad. Se dina depåer och dina fondkonton och även detaljer för varje enskilt värdepapper eller fond. Få tillgång till utvalda börsoch finanstjänster. Se inkomna meddeladen från banken och skicka nya meddelanden. VÅRA DIGITALA TJÄNSTER Till våra digitala tjänster hör Internetkontoret, Mobilbanken och Mobilt BankID. Få en helhetsbild av din ekonomi och hantera dina bankärenden via Internetkontoret. Gör dina vanligaste bankärenden snabbt och smidigt när det passar dig via Mobilbanken. Identifiera dig och sköt dina ärenden hos olika myndigheter och företag med hjälp av e-legitimationen Mobilt BankID. | 21 M OMENTUM Tiderna förändras. Och det tycks gå fortare och fortare. Vi är många som minns när bilen inte var en självklarhet, när man var stolt första gången man fick skjuts. Nu har robotåldern börjat och bilarna kan köras utan mänsklig förare. Och vi trängs allt mer i allt större städer. Vart tog längtan till landet vägen? TEXT: JAN TÖRNQVIST Framtidens folkbil Shanghai ÅLANDSBANKEN ABP HUVUDKONTOR: Nygatan 2, Mariehamn Åland telefon +358 204 29 011 (växel) www.alandsbanken.fi SVERIGE Chef Magnus Holm telefon 08 791 48 00 [email protected] www.alandsbanken.se Den första folkbilen var T-forden som började rulla i USA 1908, 1936 fick italienarna sin folkbil, Fiat 500, och 1938 presenterades tyskarnas folkbil, Volkswagen. 1927 kom Volvo i Sverige. Just nu sprids rykten om nästa stora bilrevolution: Apple bygger en självstyrande elbil. Tekniker från Mercedes, från Samsung, Tesla (elbil) och IPhone sägs ha lockats över för att arbeta på det nya projektet ICar. Bilbranschen bävar. 1990 Kontakt STOCKHOLM Stureplan 19 telefon 08 791 48 00 Vi vill alla bo i stan Fram till år 2030 förväntas ytterligare två miljarder människor bosätta sig i städerna och städerna som växer snabbast i världen ligger i Asien: Shanghai ökade med 65 procent från 2000 till 2010 och Beijing ökade 52 procent. Gamla storstäder som London, New York och Tokyo kommer att öka med 8, respektive 5 och 3 procent. I Europa kommer Stockholm att växa snabbast. Och hittar svensken ingen bostad i huvudstaden så bosätter han sig i närkommunerna. Det visar prognoser (2011-2020) för befolkningstillväxten i Sverige. Stockholm kommer på tredje plats på listan över de snabbast växande kommunerna fram till år 2020. Solna toppar listan. Sen kommer närliggande kommuner högt upp på tio-i-topp-listan: Nacka, Huddinge, Järfälla, Sollentuna och Botkyrka. På åttonde plats: Kungsbacka. Nionde: Varberg. Och på tionde: Växjö. Längtan till landet, vart tog den vägen? Göteborg Chef Mattias Breiter telefon 031 333 45 00 [email protected] Kungsportsavenyen 1 Malmö Chef Jonny Björklund telefon 040 600 21 00 [email protected] Stortorget 11 Private Banking Chef Magnus Johansson 08-791 4887 [email protected] Private Banking Finansiell Planering Chef Sebastian Schmidt 08- 791 4666 [email protected] Private Banking Case Analys Chef Lars Söderfjell 08 – 791 4657 [email protected] Private Banking Privatmäkleri Chef Mats Ericson 08 - 791 4762 [email protected] Private Banking Skatte/familjejuridik Chef Elisabeth Tamm 08-791 4925 [email protected] Premium Banking Chef Fredrik Svennersjö 08 - 791 2401 [email protected] Asset Management Chef Stefan Gothenby telefon 08 791 4622, [email protected] 2010 Du lever i robotåldern 22 | Järnåldern, industrialismen, dataåldern och nu är den här, nästa omvälvande stora tidsperiod: robotåldern. De finns redan i vardagslivet, robotarna; de klipper gräsmattor och suger damm i svenska hem, de finns på sjukhusen under svåra operationer och de finns på ålderdomshemmen och sköter om patienterna. I en färsk rapport från Stiftelsen för strategisk forskning och Reforminstitutet sägs att över hälften (53 procent) av dagens jobb i Sverige kommer att ha automatiserats inom 20 år. 2,5 miljoner jobb riskerar att försvinna: chaufförer, rörmokare och revisorer, till exempel, ersätts av datorer. Statsminister Stefan Löfven lugnar dock: – Någon ska sköta robotarna även om de skulle vara autonoma. I äldreomsorgen ser vi hur robotar kan göra den tuffa delen av jobbet. Men det mänskliga arbetet kommer aldrig att försvinna. Jetplanet Zehra (Foto: Istituto Italiano di Tecnologia) | 23 B-porto betalt En mer avancerad ekonomi kräver en mer engagerad rådgivare. Välkommen till det du har saknat. Hos oss möter du experter och specialister som hjälper dig med allt från ax till limpa. Vi tar hand om komplexa frågor och vägleder våra kunder utifrån deras specifika behov gällande: • Planering av utlandsflytt • Korrekt genomförd självrättelse • Genomtänkta och väl förberedda generationsskiften • Ägarplanering och bolagsstrukturer • Försäljning av bolag • Förmögenhetsförvaltning Välkommen till oss på Ålandsbanken Private Banking. www.alandsbanken.se/privatebanking Stockholm: Stureplan 19, tel. 08-791 47 20, [email protected] Göteborg: Kungsportsavenyen 1, tel. 031-333 45 00, [email protected] Malmö: Stortorget 11, tel. 040-600 21 00, [email protected] Vi går vår egen väg
© Copyright 2024