Jonas Engwall

2
2015
Ålandsbankens personal
skapar förtroende
Börsbubbla – inte än
Jonas Engwall
i ny, lönsam affär
Marknadsutsikter • Entreprenörskap • Livsstil • Private Banking
Ledare
Innehåll | Å NR 2 2015
Redaktion
Å: utges av:
Ålandsbankens filial i Sverige
Stureplan 19
107 81 Stockholm
Telefon Stockholm 08-791 48 00
Telefon Göteborg 031-333 45 00,
Telefon Malmö 040-600 21 00
E-post [email protected]
Ansvarig utgivare Magnus Holm
Private Banking
handlar om förtroende
Kunder, kläder och gäddor
4–7
Jeanette Renard och Erik Nilsson arbetar hårt för att
Ålandsbankens Private banking-kunder ska vara nöjda.
På fritiden går dock intressena isär. Jeanette gillar tennis
och kläder medan Erik Nilsson är en mästare på fiske.
8
Chefredaktör Tore Davegårdh
Börsbubbla? – inte än
Layout Jörgen Melin
Många talar om en bubbla på aktiemarknaden.
Värderingarna ligger historiskt högt, men med hänsyn till
ränteläget skulle de kunna ligga ännu högre. Det största
problemet är att man först i efterhand vet om det är en
bubbla eller inte. Rådet blir: Dansa nära utgången!
Foto IBL, iStockphoto, Håkan Flank,
Kristian Pohl, Viktor Fremling
Tryck NogaGruppen/Reusner på miljövänligt papper.
Är du intresserad av att bli kund hos
Ålandsbanken Private Banking?
Ring 08-791 47 20, 031-333 45 00,
040-600 21 00 och tala med någon
av våra förvaltare
Bra affärer
Innehållet i denna trycksak utgör allmän information
och inte finansiell rådgivning till enskild person.
Även om Ålandsbanken har strävat efter att verifiera
informationen kan det inte garanteras att denna i alla
avseenden är korrekt, fullständig eller rättvisande.
Informationen tar inte hänsyn till enskild persons
specifika ekonomiska eller skattemässiga situation.
Finansiell rådgivning bör sökas från kvalificerad
rådgivare innan någon konkret transaktion
genomförs eller handling vidtas. Alla prognoser är
förenade med osäkerhet och det faktiska utfallet
kan bli ett annat än prognosen. Värdet på finansiella
instrument kan variera och reduceras och såvitt
avser vissa finansiella instrument även bli negativt.
Ålandsbanken friskriver sig från ansvar för samtliga
skador och förluster, såväl direkta som indirekta,
som kan uppstå i anledning av informationen.
Informationen är skyddad av upphovsrätt och får inte
utan Ålandsbankens tillstånd kopieras, distribueras
eller publiceras. Tvister i anledning av informationen
skall prövas enligt svensk rätt av svensk domstol
exklusivt.
21
ALL RÅDGIVNING HANDLAR I GRUND OCH BOTTEN om att skapa relationer till människor, att få
6
Topplistan tappade mot index, mycket beroende på ett
surt mottagande av Betssons rapport. Vi räknar dock
med en hög tillväxt och en bra utdelning i bolaget.
SCA och Indutrade är nya aktier på Topplistan.
Oljeprisfallet – så blir effekterna 14
Priset på olja har fallit dramatiskt. På kort sikt
leder det till lägre inflation, vilket har skapat oro
på obligationsmarknaderna och ett deflationstryck.
På längre sikt kan det medföra en ökad ekonomisk
aktivitet och tvärtom leda till ett stigande
inflationstryck.
Juristen Sarah Khalil
15
10
Sarah Khalil är Ålandsbankens affärsjurist i Stockholm.
Hon är speciellt inriktad mot M&A och finansiering
samt är vår främsta expert på avtal.
Nytt blod i fonderna
Mobilbanken
12
Vad är paradiset? Många har sökt det men
definitionerna på det går isär.
16
Ta hand om din pension Jessica Friberg ger råd kring pensionssparande.
Mobilbanken
Nu kan du göra dina bankaffärer i mobilen.
Momentum 18
20
deras förtroende och tillfredsställa deras behov. Vår ambition sträcker sig till och med något längre –
att överträffa kundernas förväntansbild.
Det sker naturligtvis inte med någon automatik. Vi lägger kontinuerligt ned mycket tid på kompetensutveckling och träning för att vi ska bli ännu vassare. Det har skett inom alla områden där vi
verkar och detta arbete kommer att fortgå i år, nästa år, 2017, 2018 …
I DETTA NUMMER AV Å kan ni läsa om en fantastisk entreprenör som heter Jonas Engwall. Jonas är
mest känd för att framgångsrikt ha startat, byggt upp och sålt snusmärket Skruf. I detta nummer kan ni
läsa om hans senaste exit. Vi har haft förmånen att jobba med Jonas i många år och kunnat följa hans resa.
Ett stort tack till dig, Jonas, för det förtroendet du har visat oss och som Jonas själv har sagt: ”Jag
har alltid trott på er!”
Ålandsbanken är en helhetsleverantör. Jonas har fått hjälp med att starta bolag, lägga ned bolag,
kapitalförvaltning, skatter, juridisk hjälp och deklarationer.
VI KÄNNER ATT VÅR RESA GÅR ENLIGT PLAN. De senaste årens stora inflöden av nya kunder
ser vi som en bekräftelse på det. Men vi är aldrig nöjda – vi ska anstränga oss ännu mer!
Återigen, stort tack till alla våra kunder för visat förtroende!
Avslutningsvis vill jag dela med mig en liten historia.
VARFÖR VÄXER GRÄSET?
Med en ny ledning för kapitalförvaltningen inom
Ålandsbanken ses successivt bankens fondutbud över.
Nu står Premiumfonderna på tur.
Jakten på Paradiset
Den minnesgode känner igen att jag har använt den rubriken tidigare, nämligen
för tre år sedan i det första numret av Å 2012. Det var i samband med att
jag kommenterade den starka utvecklingen i Private Banking under 2011 och
uttalade min tacksamhet för det förtroende nya och tidigare kunder visade oss.
NÄR JAG BLICKAR TILLBAKA PÅ VÅR UTVECKLING känner jag detta minst lika starkt i dag. De
senaste åren har resulterat i stora inflöden av nya kunder.
Skälet är förtroende – och det är det största vi kan få som Private Bankers.
10
Entreprenören Jonas Engwall har arbetat hårt som
styrelseordförande i hälsokostbolaget Risenta i flera
år. Nyligen gjorde han en framgångsrik exit.
Topplistan 4
– vilket förtroende
15
En man höll på att klippa gräset i sin trädgård när hans fyraårige son kom fram till honom
och frågade varför gräset växer. Mannen visste inte riktigt hur han skulle hantera frågan. Varför växer gräset? Vad svarar man på det, tänkte han. Han funderade några
ögonblick och tänkte berätta om fotosyntesen, om solsken, koldioxid, klorofyll och
syre, om samspelet i naturen och så vidare. Han insåg dock sin oförmåga att förklara det på ett enkelt sätt och sa: ”Gräset växer för att det vill växa.”
Hans lille son tittade då på honom med stora ögon och frågade: ”Men varför
klipper du det då?”
(Sensmoral: Många av våra konkurrenter vill ”snagga till” sina kunder så att de passar in i en viss mall –
då kan de processas enkelt och billigt i bankens system. Så tänker inte vi – vi hjälper kunderna att växa.)
21
Magnus Johansson
22
Chef för Private Banking.
Robotarna tar över, 2,5 miljoner jobb kan försvinna.
2|
|3
Porträttet | Erik Nilsson
Om Erik Nilsson
Erik Nilsson är ny förmögenhetsförvaltare på Ålandsbanken. Efter magisterexamen i företagsekonomi i Lund har Erik arbetat
sju år som förvaltare innan han
kom till Ålandsbanken i början
Det går bra för Ålandsbankens Private Banking. Många nöjda kunder
rekommenderar banken till sina vänner och bekanta, vilket ger en god
tillströmning av nya kunder. För att klara en stigande efterfrågan har
banken nu tagit in nytt, men erfaret, blod i förvaltarkretsen – Erik Nilsson.
Erik är också en fena på att fiska.
TEXT: TORE DAVEGÅRDH FOTO: VIK TOR FREMLING
på februari i år. Erik bor i Vasastan i Stockholm, är gift och har
en dotter på dryga två år. Han
gillar fotboll och basket, är hyfsad på att laga mat, jagar ibland,
men är framför allt intresserad
av fiske – gädda är favoritfisken
Du har bara varit några veckor på banken – vet du om du trivs?
– Jag har önskat komma till Ålandsbanken och hade kontakt med Private Banking-chefen Magnus Johansson för flera år sedan. Jag känner
flera anställda sedan tidigare och har bara hört bra om banken. Vad jag
sett hittills ser det mycket bra ut. Jag trivs redan jättebra.
men att fiska havsöring är en
större utmaning.
Vad var det som lockade dig?
– Ålandsbankens tänk kring Private Banking stämmer helt och hållet
med min egen syn – långsiktighet, hög servicenivå, familjärt, trevligt
bemötande och självklart kompetens i toppklass.
Vad är viktigast?
– Att bygga långsiktiga relationer. Det är viktigt att alltid ge en hög
service, lyssna på kunden och att alltid försöka uppfylla, och helst överträffa, kundens förväntansbild. Samarbetet blir ofta bara bättre och
bättre med tiden.
Du lär vara bra på fiske?
– Jag blev fascinerad av fiske redan i femårsåldern och har fiskat sedan
dess. Mest spännande är att fiska havsöring – det är en livlig fisk som
gör riktiga tjurrusningar i vattnet. Att dra upp en stor havsöring kräver
en del jobb. Men jag är nog mer en fena på att fiska gädda och har dragit upp över fem tusen stycken. Rekordet på en dag ligger på 48 gäddor. Då använde jag jerkbait (se Eriks tips). Den största jag tagit var på
14,1 kilo. Då var jag bara 14 år och fisken var lika lång som jag själv!
Eriks tips om gäddfiske
Gäddan fiskas oftast med wobbler, skeddrag eller stora spinnare.
Tänk på att du behöver ett spö med lite styrka. Jag rekommenderar en ordentlig lina i kevlar, gäddans tänder biter lätt av en vanlig
nylonlina.
Du har skaffat en del samarbetspartner.
– Ja, att bygga samarbeten med företag som arbetar med samma målgrupp som vi är jätteviktigt. Tillsammans kan vi hjälpa varandra att
lösa våra respektive kunders problem, vilket ger ett klart mervärde.
Dessutom får vi på så sätt nya spännande kontakter. Ålandsbanken har
ambitionen att växa och det här är ett sätt. Vi träffar också kunder på
de seminarier vi ordnar, men framför allt får vi in kunder via befintliga
nöjda kunder i banken.
Private Banking växer:
Tar in mästerfiskare
4|
Gäddan hugger på det mesta, men det är viktigt att fiska på rätt
plats och rätt tid. Det kan vara full fart i en timme och sedan helt
dött.
Du måste också tänka på vattentemperaturen. Gäddan är en
kallvattensfisk. En varm sommardag går den gärna djupt där vattnet
är kallare. På kvällen kommer den närmare ytan och går ofta upp på
lite grundare vatten för att jaga.
När det gäller drag tycker jag personligen det är roligast att använda jerkbait. Det är ett drag av typen wobbler, men utan sked,
som rycks fram med lodräta ryck, så kallade ”jerks”. Jag föredrar ett
kort och styvt spinnspö med en multirulle. Linan ska vara en kraftig,
stum flätlina – inte en nylonlina som ger efter. Att använda ett styvt
spö och en stum lina är ett måste för att kunna framkalla de rätta
rörelserna på betet. Jerkbaiten har ingen inbyggd gång i vattnet,
som många andra drag har. Du styr själv gången hos draget med
ditt spö. Denna metod funkar överallt där det finns gädda.
|5
Porträttet | Jeanette Renard
Jeanette Renard:
Månar om kunderna – skrämmer vännerna
Ålandsbankens Private Banking-kunder tas väl om hand av Jeanette
Renard och de andra i bankens supportgrupp. Lång erfarenhet, ett
starkt kamratskap och bra samarbete är grunden för en fungerande
administration, säger hon. Jeanette har en liten egenhet – hon gillar att
skrämmas.
TEXT: TORE DAVEGÅRDH FOTO: VIK TOR FREMLING
Alla på Private
Banking är
trevliga.
Det är kul att
gå till jobbet
och vi är ett
bra team och
har roligt.
Du jobbar på Private Banking med
”Business Support”. Vad innebär det?
– Vi är en viktig länk mellan kunderna och
förmögenhetsförvaltarna, där vi ser till att allt
det praktiska fungerar bra för våra kunder.
Vi har otroligt mycket olika uppgifter men vi
öppnar bland annat depåer, tar ut portföljrapporter, sköter betalningar med mera. Det är
en service som vi även gör för vårt Malmökontor och delvis för Göteborgskontoret samt
för bankens Privatmäkleri.
hålla perfekt ordning så att det inte blir något
strul längre fram.
Något mer?
– Vi hjälper även bankens finansiella planerare. Då handlar det mest om att bistå dem i
samband med olika finansiella upplägg, vilket
kräver en del pappersexercis. Det gäller att
Vad handlar projekten om?
– Några handlar om anpassningar till nya EUdirektiv, bland annat när det gäller penningtvätt, FATCA-rapporteringar till myndigheter
med mera. (Foreign Account Tax Compliance
Är det mycket problem?
– Nej, det är sällsynt men absolut händer det
något oväntat och nytt varje dag. Alla i gruppen har lång erfarenhet, vi arbetar bra tillsammans och kan därför vara effektiva – det
är ordning och reda. Just nu deltar jag i flera
stora projekt i banken. Det är kul – då får man
ligga i lite extra.
Om Jeanette Renard
Jeanette Renard började sin bankverksamhet som 18-åring på Föreningsbanken på
Grev Turegatan i Stockholm. Därefter arbetade hon på fondkommissionärsfirman
Aragon, som efter sammanslagning med Matteus och Nordiska Fondkommission
köptes av isländska Kaupthing och senare av Ålandsbanken.
Jeanette Renard har franskt ursprung och Renard är det franska ordet för räv. Hennes farfar flyttade i slutet av 1800-talet från Frankrike till Gävle.
Jeanette är gift med Kurre Lundberg Renard och de har två barn, Nicole 24 år och
Lucas 22 år. Kurre är tennisinstruktör och Lucas spelar tennis på heltid inom ATPtouren. Jeanette har tidigare spelat tennis i den allsvenska serien för Huddinge och
spelar fortfarande ett par gånger i veckan. Eftersom Nicole studerar konst i Frankrike
är det oftast inga barn hemma så hunden Ophelia (en Kerry Blue Terrier) är Jeanettes
kelgris och bästa vardagsmotion. För övrigt tycker Jeanette om att träna, att baka
och hon är dessutom mycket intresserad av kläder.
6|
Act är ett amerikanskt regelverk som antogs
den 18 mars 2010 i syftet att motverka amerikansk skatteflykt.) Det största projektet är att
vi ska byta depåsystem. Det är komplicerat och
viktigt att det utformas på rätt sätt så att det
blir effektivt och att övergången blir smidig.
Vad är roligast på jobbet?
– Alla på Private Banking är trevliga. Det är kul
att gå till jobbet och vi är ett bra team och har roligt. Arbetsmässigt gillar jag när det händer något
oväntat – att jag måste reda ut något problem jag
inte kände till. Att hela tiden lära sig nytt är stimulerande. Jag gillar uttrycket: ”If you´re not having
fun, you´re doing something wrong”.
Du bakar mycket ryktas det. Favorit?
– Ja, jag tycker om att baka. Det doftar så
ljuvligt dessutom – en bra bonus! Det har jag
nog efter mina föräldrar som hade konditori
i Björkhagen där pappa var bagare. Jag har
många favoriter men hemma uppskattas nog
toscabullarna mest.
Du har stort intresse för kläder.
Syr du själv?
– Nej, men jag köper en hel del kläder och blir
nog igenkänd på de stora utförsäljningarna,
haha. Jag tycker det är kul att kunna variera
olika stilar. På arbetet är det oftast propert, allt
från kostym till både söta och stilrena klänningar – privat är såklart jeans och T-shirt en favorit.
Har du några udda egenheter?
– Ja, jag älskar att skrämma mina nära och
kära – kan inte låta bli när jag ser ett bra
läge komma. Samtidigt hatar jag att själv bli
skrämd! Riktigt knasigt faktiskt.
|7
Marknadsutsikter
Dansa nära utgången
ETT AV DE VANLIGASTE PÅSTÅENDENA i media under de senaste
månaderna är att aktiemarknaden är på väg in i – eller redan befinner sig
i – en så kallad ”bubbla”. Enligt den akademiska litteraturen är definitionen på en bubbla att en tillgångs pris inte kan motiveras av fundamentala
faktorer. För en aktie innebär detta, enkelt uttryckt, att P/E-talet är högre
än vad bolagets förväntade lönsamhet och tillväxt motiverar. Värderingen
står då inte i proportion till investerarens avkastningskrav.
OMX Stockholm 30 - P/E-tal
Lönsamhet
Tillväxt
Avkastningskrav
Motiverat P/E
10%
3%
8,00%
14,0
15%
3%
8,00%
16,0
20%
3%
8,00%
17,0
25%
3%
8,00%
17,6
30%
3%
8,00%
18,0
35%
3%
8,00%
18,3
40%
3%
8,00%
18,5
EN GENOMSNITTLIG LÖNSAMHET (mätt som avkastning på eget
kapital) på 20 procent, tillsammans med långsiktig tillväxt på måttliga
3 procent per år och ett avkastningskrav på 8 procent skulle alltså vara
tillräckligt för att motivera dagens värderingsnivåer. Hur rimligt är det
då att göra dessa antaganden?
20,0 x
18,0 x
16,0 x
14,0 x
12,0 x
10,0 x
25%
16
NÄSTA FRÅGA ÄR OM DET ÄR RIMLIGT att anta en vinsttillväxt på
14
3 procent per år? En granskning av de senaste tio åren visar på en vinsttillväxt som är något högre, 3,6 procent årligen. Efter avdrag för inflation,
som i genomsnitt uppgått till 1,4 procent per år, återstår en real tillväxt på
2,2 procent – i nivå med den reala BNP-tillväxten under samma period.
Om vi antar att världens centralbanker når sina inflationsmål på 2 procent
årligen framstår alltså ett tillväxtantagande på 3 procent som något konservativt – skulle vi justera upp den förväntade tillväxten med blygsamma
0,5 procent framstår dagens vinstmultiplar som fullt motiverade.
Det bör noteras att marknadens vinstprognoser innebär en betydande acceleration i vinsttillväxten under perioden 2015-2017 (11,5 procent per år). Skulle de förväntningarna infrias är det inte helt orimligt
att säga att dagens värdering är motiverad. Tyvärr har verkligheten snarare under- än överraskat de senaste åren, vinstprognoserna vid inledningen av ett år har inte infriats sedan 2010.
12
OMX Stockholm 30 - vinst per-aktie
140.00
120.00
80.00
6,0 x
4,0 x
60.00
20%
2,0 x
40.00
14
7-
20.00
-0
13
15%
03
7-
12
7-
-0
03
-0
-1
1
03
0
-1
07
03
-
07
09
-0
7-
03
-
08
03
7
6
-0
07
03
-
07
03
-
-0
07
03
-
03
-0
7-
05
0,0 x
0.00
10%
OM VI GRANSKAR VÄRDERINGEN på Stockholmsbörsen i dag fram-
VILKEN VINSTMULTIPEL SOM KAN MOTIVERAS för ett företag
bestäms i huvudsak av tre faktorer: den förväntade lönsamheten, den
förväntade tillväxten och investerarens avkastningskrav. Med hög
lönsamhet och tillväxt och ett lågt avkastningskrav kan höga vinstmultiplar motiveras, vilket framgår av nästa tabell:
5%
4
-1
3
12
-1
07
03
-
07
03
-
-0
7-
1
03
71
10
7-
03
-0
9
-0
07
03
-0
8
03
-
07
70
03
-0
06
703
-0
703
-0
-0
70
5
0%
03
står den onekligen som något ansträngd i förhållande till vad vi vant oss
vid under de senaste åren. Varje vinstkrona i OMXS30-bolagen värderas i
dag till knappt P/E 17, vilket är den högsta nivån sedan 2008/09. Jämfört
med den genomsnittliga nivån för samma period är dagens värdering
cirka 25 procent högre. Är det tecken på en bubbla? För att kunna svara
på det måste vi titta närmare på vad som påverkar företagens värdering.
18
10
8
6
4
2
0
ger en förklaring till varför vi inte värderar Stockholmsbörsen 3-4 gånger
högre än vad vi faktiskt gör: riskpremien tenderar att röra sig i motsatt riktning som räntan. Detta beror i sin tur på att osäkerheten kring
företagens förmåga att generera en hög lönsamhet och tillväxt ökar i en
lågräntemiljö. Låga räntor är ju i någon mån en signal om låg tillväxt, vilket normalt också innebär att det är svårare att höja vinsterna år efter år.
Vi tror därför att det mest rimliga antagandet för avkastningskravet är att
det på lång sikt bör ligga kring 8 procent, baserat på erfarenheterna från
den svenska marknaden. Samtidigt är det inte helt osannolikt att många
av marknadens aktörer gradvis kommer att sänka sitt krav på avkastning
om man tror att de låga räntorna blir bestående under flera år framöver.
100.00
OMX Stockholm 30 - avkastning på eget kapital
8,0 x
Avkastningskrav, Sverige
20
18
19 -12
21 -0
19 -08 1
24 -0
19 -04 1
26 -0
19 -12 1
29 -0
19 -08 1
32 -0
19 -04 1
34 -0
19 -12 1
37 -0
19 -08 1
40 -0
19 -04 1
42 -0
19 -12 1
45 -0
19 -08 1
48 -0
19 -04 1
50 -0
19 -12 1
53 -0
19 -08 1
56 -0
19 -04 1
58 -0
19 -12 1
61 -0
19 -08 1
64 -0
19 -04 1
66 -0
19 -12 1
69 -0
19 -08 1
72 -0
19 -04 1
74 -0
19 -12 1
77 -0
19 -08 1
80 -0
19 -04 1
82 -0
19 -12 1
85 -0
19 -08 1
88 -0
19 -04 1
90 -0
19 -12 1
93 -0
19 -08 1
96 -0
19 -04 1
98 -0
20 -12 1
01 -0
20 -08 1
04 -0
20 -04 1
06 -0
20 -12 1
09 -0
20 -08 1
12 -0
20 -04 1
14 -0
-1 1
201
TEXT: LARS SÖDERFJELL FOTO: HÅK AN FLANK
cirka 15,8, allt annat lika. Detta skulle alltså innebära att den svenska
aktiemarknaden i nuläget är övervärderad med 7-8 procent.
19
Värderas den svenska aktiemarknaden på ”bubbelnivå”? Vi anser att det är för tidigt
att påstå det och rekommenderar en fortsatt exponering mot svenska aktier, men
med fokus på kvalitetsbolag med god likviditet. Problemet med bubblor är att vi inte
vet om värderingen saknar förankring i fundamenta förrän i efterhand.
DE SVENSKA BÖRSBOLAGENS LÖNSAMHET har sedan 2005 varierat mellan 10 och drygt 20 procent. De senaste fem åren har avkastningen på eget kapital varit relativt stabil på 14,5 procent. Att göra ett
antagande om att den framtida lönsamheten uthålligt ska ligga kring
20 procent ter sig därför som mycket aggressivt, även om det i dag
finns ett tiotal av de största bolagen (bl.a. Hennes & Mauritz, Atlas
Copco, SKF, MTG och Alfa Laval) som med råge lever upp till denna
förväntningsnivå. Dagens lönsamhet motiverar en vinstmultipel på
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
SLUTLIGEN – OCH KANSKE MEST INTRESSANT i dagens låga
ränteläge – är det dags att ta en närmare titt på avkastningskravet.
Även om detta är individuellt och subjektivt (värdering är i ärlighetens
namn en av de minst exakta vetenskaperna) brukar de bestå av tre
huvudkomponenter: en riskfri ränta, en marknadsriskpremie samt en
riskpremie kopplad till den specifika tillgång som ska värderas. Om vi
antar att marknadsriskpremien över tiden är relativt konstant är dagens avkastningskrav det lägsta sedan 1918. Anpassar vi återigen vår
modell till dagens ränteläge kan vi motivera ett P/E-tal på 60! – vilket
förstås väcker många frågor om rimligheten i antagandet som sådant.
STUDIER SOM HAR GJORTS av institutionella placerares krav på
avkastning i den svenska marknaden från mitten av 1990-talet och framåt
SAMMANTAGET BEDÖMER VI att det är för tidigt att tala om att den
svenska aktiemarknaden värderas på ett sådant sätt att det finns fog
för att tala om en ”bubbla” på samma sätt som vid millennieskiftet, då
Stockholmsbörsen värderades till ett P/E-tal på drygt 30, samtidigt som
avkastningskravet uppgick till 10 procent. Däremot finns en del tecken
som tyder på att vi kan vara på väg mot en sådan värdering: den snabba
uppgången för vissa ”förhoppningsbolag”, relativt stora inflöden till
aktiefonder världen över, många börsintroduktioner och
en allmänt ökad riskaptit hos investerarna som tar sig
uttryck i sänkta riskpremier för flera olika tillgångsslag. Problemet är att vi inte vet om värderingen
saknar förankring i fundamenta förrän i efterhand.
VÅR SYN PÅ MARKNADEN innebär att vi rekommenderar en fortsatt exponering mot svenska
aktier, men att fokus bör ligga på kvalitetsbolag
med god likviditet. En bra liknelse är en nattklubb
ett tag efter midnatt: Baren är fortfarande öppen,
orkestern spelar och vi dansar ännu – men det är
dags att börja dra sig mot utgången.
Be careful out there.
Lars Söderfjell
88
|
Chef för Case Analysgruppen inom Private Banking.
|9
Entreprenören | Jonas Engwall
Jonas Engwall:
Bra hävstång i Risenta
TEXT: TORE DAVEGÅRDH FOTO: VIK TOR FREMLING
Nyligen såldes
hälsokostföretaget Risenta
till en finsk livsmedelsjätte,
efter en mycket stark
utveckling de senaste
åren. Å har träffat en av
ägarna, bolagets tidigare
ordförande
Jonas Engwall.
När och varför klev du in i Risenta?
– År 2007 fick jag kontakt med bolagets vd och ägare, Alex Tengvall, via min vän
Johan Ahldin. Risenta hade under en längre tid underlåtit att utveckla produktfloran
och varumärket. Det saknades också kompetens i bolagets ledningsgrupp. För att
få ny kraft i bolaget hade Alex Tengvall behov av aktiva partner och en engagerad
styrelse. Jag gillar etablerade företag som har en omsättning men som på grund av
problem värderas rimligt. Alex är en duktig entreprenör och han verkligen brann för
bolaget. Det lockade. Jag köpte in mig och blev en mycket aktiv styrelseordförande.
I vilket skick var bolaget då?
– Risenta hade funnits sedan 1940 och hade ett starkt varumärke i grunden, men
hade hamnat i en svacka och gick med röda siffror. Försäljningen, som låg på knappa 100 miljoner kronor, utvecklades svagt. Marginalerna var obefintliga. Produktutvecklingen gick på sparlåga. Organisationen höll heller inte måttet och så vidare.
Bolaget hade försökt spara sig till lönsamhet i stället för att satsa på framtiden.
Vad gjorde ni då?
– Vi genomförde omfattande organisatoriska förändringar, rekryterade mer kompetenta människor, skärpte produktutvecklingen, vilket gjorde att vi kunde lansera
mängder med nya produkter. Därtill investerade vi kraftfullt i nya system för bättre
kontroll av verksamheten. En mängd leverantörer och samarbetspartner byttes också ut, vilket medförde bättre kvalitet och samtidigt högre marginaler.
Ni lanserade många nya produkter. Var det någon som stack ut?
– Risenta har alltid stått för god kvalitet – det underlättade lanseringarna, bland
annat av nya müsliprodukter av hög kvalitet till bra priser. Vi introducerade mandelmjöl på marknaden. Det blev en mycket stor framgång. Att baka på mandelmjöl ger
mer nyttiga produkter än på vetemjöl, som är ett fördärv hälsomässigt. Alla borde
använda mandelmjöl i stället.
Nyligen sålde ni till finska Paulig Group. Bra affär?
– Vi har bestämt att inte avslöja försäljningssumman men jag är nöjd – det blev en
bra hävstång på investerat kapital.
Vad tjänade Risenta?
– Omsättningen låg förra året på 280 miljoner kronor med en rörelsemarginal på
cirka 10 procent. Vi har visserligen haft hjälp av en stark marknadsutveckling, men
i huvudsak har det interna arbetet och nylanseringarna varit avgörande. Över 30
procent av omsättningen utgörs av produkter som lanserats de senaste tre åren.
Jonas Engwall i animerad diskussion med
Magnus Johansson, chef Private Banking.
10 |
Var lägger du mest krut just nu?
– Jag är engagerad i flera verksamheter, men något jag jobbar mycket med är
ExOpen, där jag är styrelseordförande och delägare. Det är ett företag som bland
annat tagit fram en rapportgenerator, ”MyNumbers”, som underlättar arbetet för
framför allt redovisningsbyråer.
Mycket återstår att bevisa men ExOpen har alla förutsättningar för att bli riktigt
framgångsrikt.
| 11
Topplistan
Topplistan
Indutrade på
attraktiv nivå
Topplistan tappade mot index under februari, mycket beroende på att rapporten från Betsson fick ett surt mottagande. Vår syn på aktien är fortsatt positiv – vi räknar med en hög organisk tillväxt och en bra direktavkastning.
TEXT: THOMAS JOHANSSON FOTO: KRISTIAN POHL
BÖRSEN FORTSATTE STIGA KRAFTIGT i
februari och index steg 8,1 procent. Topplistan
halkade efter och steg 6,8 procent. De positiva
bidragsgivarna i februari var Trelleborg, Investor
och NCC som steg mellan 9 och 12 procent. På
den negativa sidan återfanns Betsson med en
nedgång på 0,6 procent samt SEB och H&M som
visserligen steg men var en bit efter index.
BETSSON LEVERERADE EN RAPPORT som i
stora drag var i linje med våra förväntningar. Den
kraftiga nedgången efter rapporten var därför
överraskande. Aktien har sedan dess tagit igen
större delen av nedgången. Vår syn på Betsson är
fortsatt positiv – vi ser hög organisk tillväxt och
en konkurrenskraftig direktavkastning.
tion samtidigt som prishöjningar genomförs för
att kompensera för stigande massapriser. SCA
värderas med en rabatt på cirka 20 procent mot
konkurrerande hygienbolag.
Nordisk kapitalförvaltare
med global täckning.
Värdeskapande i uppgång
och kapitalbevarande
i nedgång.
SEDAN FÖRRA NUMRET AV TIDNINGEN
har vi tagit hem vinsten i Swedbank och köpt
SCA och Indutrade. Swedbank har legat länge i
portföljen och givit en mycket bra värdeuppgång
kombinerat med en hög direktavkastning. Swedbank har fortfarande en relativt hög utdelning
men utrymmet för kursuppgång känns begränsat. Värderingen har stigit samtidigt som vinsttillväxten förväntas vara mycket blygsam, i spåren
av press på räntenettot och lägre nivå på finansiella transaktioner.
SCA PRESENTERADE ett starkt bokslut och
utsikterna om lägre produktionskostnader under
2015 ger potential för fortsatt bra vinstutveckling.
Det låga oljepriset bör slå igenom positivt på
kostnaderna i bolagets energiintensiva produk-
INDUTRADE HAR HISTORISKT uppvisat en
organisk tillväxt som överstigit BNP, vilken löpande kompletterats med förvärv. Företagsköpen har i flertalet fall genomförts till attraktiva
multiplar, vilket medfört ett omedelbart bidrag till
vinsten per aktie.
Kontakta gärna ditt lokala Ålandsbankskontor för mer information
om hur vi förvaltar pengar eller gå in på www.alandsbanken.se.
DEN FÖRESLAGNA UTDELNINGEN var något lägre än väntat, vilket beror på att ledningen
ser många förvärvsmöjligheter och därför vill
behålla ett ordentligt kapital i bolaget. I rapporten signalerade ledningen att orderingången var
stark under december och inledningen av 2015.
Indutrade värderas till P/E 14,5 för 2015, vilket är
en attraktiv nivå och en tydlig rabatt mot börsens
värdering.
BETSSON KAN VÄXA SNABBT
Företag
Thomas Johansson
”SCA värderas
med rabatt mot
konkurrenterna.”
12 |
Kurs Vikt Inköps- Inköps- Kommentar
kurs
datum
Alfa Laval
156,6 5%
149,8
okt-14
Väl positionerade och attraktiv värdering efter nedgång.
Autoliv
949,5 10%
596,5
feb-14
Välskött och god organisk tillväxt. Överkapitaliserat.
Betsson
Ericsson
H&M
Indutrade
Investor
NCC
Nokia
Nordea
Sandvik
SCA
SEB
Trelleborg
Kassa
298,1 5%
241,4
jul-14
Tillväxten tar fart för Betsson, god direktavkastning.
105,6 10% 81,2
aug-14
God vinsttillväxt 2014, attraktiv värdering.
354,6 10% 253,3
nov-13
Bra tillväxtutsikter på lång sikt.
353,0 5%
357,5
feb-15
God orderingång och attraktiv värdering.
136,7
jan-12
Starkare kassaflöde möjliggör högre utdelningar.
232,5
dec-14
Stabil utveckling, starkt säsongsmönster.
56,5
jul-14
Starkt resultatmomentum, attraktiv värdering.
67,7
feb-12
Stabil utveckling och fortsatt god kreditkvalitet.
84,4
jan-15
Aktien har släpat efter, kostnaderna på väg ned.
200,5
feb-15
Stark rapport, attraktiv värdering.
69,6
jul-13
Bra kostnadskontroll ger hög vinsttillväxt.
124,6
okt-13
Fortsatt goda förutsättningar att växa, låg värdering.
318,5
279,1
66,7
109,8
89,8
202,9
104,9
161,0
10%
5%
5%
10%
5%
5%
10%
5%
0%
KURSERNA GÄLLER 2015-03-09
All placering i värdepapper är förknippad med viss risk, notera att det investerade kapitalet kan både stiga och
sjunka i värde och att du kan förlora hela det insatta kapitalet.
Vi går vår egen väg
Stockholm: Stureplan 19, tel. 08-791 48 00, [email protected] Göteborg: Kungsportsavenyen 1, tel. 031-333 45 00, [email protected]
Malmö: Stortorget 11, tel. 040- 600 21 00, [email protected]
| 13
Bolagsjuristen | Sarah Khalil
Olja
OLJEPRISFALLET
och dess effekter
Möt Sarah
– vår bolagsjurist
Råoljepriset är en av de viktigaste faktorerna för utvecklingen av världsekonomin. Hur kunde en så viktig råvaras pris halveras på ett halvår och
vad betyder det för utvecklingen framöver? TEXT: ANDERS BLOMQVIST
Sarah Khalil arbetar med allmän affärsjuridik med inriktning mot kommersiella avtal,
M&A och bank- och finansjuridik. Sarah arbetar både på koncernnivå och ute i de
olika affärsområdena. TEXT: TORE DAVEGÅRDH FOTO: VIK TOR FREMLING
4
2
1984
1980
1976
1972
1968
1964
1960
1956
1952
1948
1944
1940
1936
1932
1928
1920
14 |
1924
0
2012
6
2008
8
2004
10
2000
Miljoner fat per dag
Obalanserad marknad
Fram till sommaren 2014 maskerades betydelsen av den ökande amerikanska produktionen av geopolitisk oro, både i Ukraina och
i Mellanöstern med IS framfart, tillsammans
med distributionsstörningar i Libyen. Efter att
Libyen börjat leverera olja igen under sommaren samtidigt som trenderna med kraftigt
stigande amerikansk
produktion och dämpad efterfrågetillväxt
fortsatte, blev det allt
tydligare att marknaden var obalanserad.
Under flera decennier har oljekartellen OPEC och dess
ledande
medlem
Saudiarabien fungerat som buffert. Efter finanskrisen drog
OPEC ensidigt ner
Källa: Bloomberg
sin produktion och
1996
Amerikansk oljeproduktion
12
Förfinade produktionsmetoder
Oljepriserna har under flera år legat högt. Det
har berott på en ökad efterfrågan från tillväxtmarknaderna med Kina i spetsen, samtidigt
som oljeproducenterna blivit tvungna att utvinna allt mer svårtillgänglig olja, som djuphavsolja. De höga priserna har dock lett till en
förfining av produktionsmetoderna och utveckling av nya. Den viktigaste har varit inom
amerikansk skifferolja, produktionsökningen
de senaste åren är enastående (se diagram).
Även på efterfrågesidan har de mångårigt
höga priserna lett till effektiviseringar och
substitution. Västeuropa har till exempel haft
en fallande konsumtion i flera år.
1992
Svårt att minska konsumtionen
Tröghet kännetecknar även efterfrågan på olja.
Många konsumenter har svårt att på kort tid
minska sin konsumtion genom att köra kortare
sträcka med bilen eller minska uppvärmningen.
Detta gör efterfrågan relativt okänslig för priset. Man brukar säga att efterfrågan är oelastisk och det krävs en stor prisuppgång för att
märkbart minska konsumtionen. På längre sikt
är efterfrågan lite mer elastisk – höga priser leder till att fler väljer mer bränslesnåla bilar eller
byter bränsle för uppvärmning.
Effekten av dynamiken hos utbud och
efterfrågan gör att priserna kan förändras
mycket och snabbt. Assymmetrin hos utbudet
– vid produktions- och distributionsstörningar
– gör att kraftiga prisuppgångar inträffar relativt ofta. Typexemplet är politisk oro i Mel-
lanöstern. Men som vi sett 2014 och även i
samband med finanskrisen 2008 förekommer
även kraftiga prisfall.
1988
Tröghet kännetecknar råvaruproduktion. Att
öka produktionen av olja tar lång tid och kräver mycket stora investeringar. Det gör att ledtiden från ett beslut om att öka kapaciteten
till att produktionen verkligen stiger kan vara
lång. En produktions- eller distributionsstörning kan däremot vara omedelbar, exempelvis
bränder eller militära konflikter vid pipelines
eller utskeppningshamnar.
priserna rekylerade ganska snabbt tillbaka till
den högre nivån. Prisfallet 2014 var dock annorlunda i att det var resultatet av ökat utbud
snarare än ett temporärt fall i efterfrågan. Vid
OPEC-mötet den 27 november 2014 beslutade
oljekartellen att behålla sina produktionsmål
och meddelade att man inte tänkte sänka
sin produktion utan var beredd att acceptera
lägre priser för att dämpa andra länders – i
synnerhet USA:s – produktionstillväxt.
Långtgående konsekvenser
Efter OPEC-mötet i november fortsatte priserna att falla men har nu åtminstone tillfälligt stabiliserats runt $60 per fat om man ser
på Brentoljan. Med en global konsumtion runt
90 miljoner fat per dag har prisfallet på olja
långtgående konsekvenser för världsekonomin och de finansiella marknaderna.
Fallande oljepriser leder till en omfördelning från producenter till konsumenter. I
västvärlden gynnas ofta låginkomsthushåll
eftersom de lägger en större andel av sina
inkomster på olja medan höginkomsthushåll i
större utsträckning är aktieägare i oljesektorn
och därmed både ser positiva och negativa effekter. Netto gynnas västvärlden, som är stora
oljeimportörer, och det lägre oljepriset har
förutsättningar att bidra till ökande ekonomisk aktivitet – inte minst då de som gynnas
mest av de lägre oljepriserna är mer benägna
att öka annan konsumtion. Detsamma gäller
för Kina, Indien och flera andra tillväxtländer
som är nettoimportörer av olja. Stora producentländer som Ryssland och Saudiarabien
missgynnas, men flera av dessa länder har
byggt upp reserver för att hantera situationen.
Lägre inflation
På kort sikt leder nedgången i oljepriset till
lägre inflation. Detta har skapat oro på obligationsmarknaderna eftersom demografi,
robotisering och utflyttning av produktion till
låglöneländer redan skapat ett deflationstryck.
Centralbankerna brukar understryka att pristrycket från oljeprisgången är övergående. Den
ökande ekonomiska aktiviteten kan tvärtom
leda till ett stigande inflationstryck på sikt.
Varför bytte du Vinge mot Ålandsbanken?
– Jag var under ett år utlånad från Vinge till
en annan bank där jag prövade på att arbeta
som bolagsjurist, vilket jag tyckte var väldigt
stimulerande. Som bolagsjurist har man större insyn i verksamheten och kommer mycket
tidigare in i olika ärenden och processer och
kan därför påverka i större utsträckning. Efter
sju år på Vinge tyckte jag också att det skulle
vara spännande med en ny utmaning.
Vad är din huvuduppgift?
– Jag arbetar främst med bankens koncernjuridik och hittills har jag fokuserat på kommersiella avtal, vilket innefattar alltifrån att
förhandla och upprätta en mängd olika samarbetsavtal, aktie- och inkråmsöverlåtelseavtal till hyresavtal.
Det är många regelförändringar i bankvärlden. Hur påverkar det ditt jobb?
– Som bankjurist är det viktigt att hålla sig à
jour med de regelverksförändringar som sker
som har påverkan på bankens verksamhet och
de produkter och tjänster som banken erbjuder.
Vilka är dina största ”kunder”?
– Förutom att arbeta med bankens juridik på
koncernnivå agerar jag som stöd till bankens
affärsområde i Sverige med inriktning mot
Private Banking, Privatmäkleri, Premium Banking och Asset Management.
råden och typer av avtal. Den ena dagen kan
det handla om hyresavtal och den andra dagen
upphandling av juridiska tjänster, vilka visserligen kanske inte är udda frågor men mindre
vanligt förekommande arbetsuppgifter.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Att det är så varierande. Den ena dagen är
inte den andra lik. Att bli involverad när olika
produkter och tjänster ska utvecklas är spännande, särskilt eftersom Ålandsbanken Sverige befinner sig i en expansionsfas.
Ramlar du på några udda frågor?
– Ja, som bankens enda bolagsjurist
i Sverige har jag förmånen att få
arbeta med många olika rättsom-
Om Sarah Khalil
Sarah Khalil arbetar sedan maj förra året som Ålandsbankens
bolagsjurist i Stockholm. Innan dess arbetade hon på
Advokatfirman Vinge i sju år. Bankens koncernjuristavdelning
består av ytterligare sju jurister, varav fem är på Åland och två
i Helsingfors. Sarah har en jur. kand-examen från Stockholms
universitet. Hon har också studerat marknadsföring och har
arbetat på Siemens marknadsavdelning i Paris.
På fritiden blir det en hel del läsning, främst skönlitteratur.
Sarah gillar att träna och att åka skidor (utför). Hon tycker
också om att resa, senast bar det iväg till Mexiko. Paris och
södra Frankrike tillhör favoritresmålen och dit åker hon ett
par gånger per år.
| 15
Kapitalförvaltning
Nytt blod i
PREMIUMFONDERNA
Värdeskapande i uppgång – Kapitalbevarande i nedgång. Det är
Ålandsbankens motto när det gäller kapitalförvaltning och genomsyrar alla
våra produkter och tjänster. Nu sätter vi in nytt blod i Premiumfonderna.
TEXT: FREDRIC ANDERSÉN FOTO: VIK TOR FREMLING
S
om vi tidigare skrivit om i Å pågår
just nu ett stort arbete med att höja
kvaliteten i Ålandsbankens fonderbjudande. Vi ska också bli bättre på hur
vi kommunicerar kring fonderna och förmedlar
vår marknadssyn – eller snarare vår marknadsutblick. Den kommer att vara en framåtblickande marknadskommentar som visar bankens
syn på marknaden på sex månaders sikt – vilka
risker och möjligheter vi ser. Marknadsutblicken ska komma ut varannan vecka och ni som
kunder kan inom kort även prenumerera på
den och få den på mail om ni så önskar. Kontakta er rådgivare om ni är intresserade av det.
VI HAR TIDIGARE LYFT två nya fonder,
Sverige- och Nordenfonden. Framöver kommer vi att starta flera nya fonder och vi ska
även se över hur förvaltningen kan förbättras
inom de befintliga fonder som finns i dag.
Inom försäkringssparandet och vanligt månadssparande lyfter vi ofta fram våra Premiumfonder. De finns i tre olika risknivåer: 30, 50 och
70. För att förenkla det kan man säga att talen
speglar andelen aktier i fonden. Fonderna place-
rar i dag både i fonder och direkta värdepapper.
Dessa fonder är en bra lösning för kunder
som önskar en enkel lösning med en fond som
allokerar sina tillgångar efter Ålandsbankens
marknadssyn för att skapa en optimal avkastning i olika marknadslägen – utifrån tre olika
förutbestämda risknivåer.
I ARBETET MED ATT HÖJA nivån på vårt erbjudande har vi nu kommit fram till just Premiumfonderna. I början av februari införlivades fonderna i den nya förvaltningsmodellen
som följer bankens marknadssyn.
I anslutning till att vi gör denna förändring under våren kommer Premiumfonderna
att ändra investeringsfokus till att i huvudsak
placera i andra fonder. Den största delen kommer att vara i de bästa av Ålandsbankens fonder. Fondavgiften kommer inte att förändras
då Premiumfonden kommer att köpa övriga
Ålandsbanksfonder utan avgift.
De kommer att finnas tillgängliga i både
kronor och euro då man oftast som svensk
kund vill ha en exponering i kronor respektive
som åländsk eller finsk kund i euro.
Om Fredric Andersén
Fredric Andersén är ny försäljningschef inom Kapitalförvaltningsorganisationen på Ålandsbanken. Det innebär ansvar för support, stöd och
försäljning av placeringsprodukter/tjänster liksom hur banken kommunicerar kring detta i form av produktinformation och marknadsföring.
Fredric har arbetat inom finansbranschen sen slutet av 1990-talet,
bland annat på SEB som rådgivare inom Private Banking och med försäljning av SEB:s fonder. Innan han kom till Ålandsbanken arbetade Fredric
åtta år på Alfred Berg som ansvarig för försäljning mot mindre/medelstora institutioner och externa samarbetspartner.
Fredric är 37 år, gift och har två barn som är 5 och 8 år. Han är
gammal elitdomare i basket men nu för tiden spelar han själv i ett
motionslag för att hålla igång. Han spenderar mycket tid på lantstället
samt gillar att åka skidor under vinterhalvåret.
16 |
JAG TYCKER ATT DE NYA Premiumfonderna
blir ett ännu tydligare alternativ för de kunder
som vill ha en heltäckande fondlösning. De tre
risknivåerna gör att någon av dem bör passa
ett långsiktigt sparande för de flesta av oss.
Självklart kommer även dessa fonder att
leva efter våra ledord ”Värdeskapande i uppgång – Kapitalbevarande i nedgång”.
I SAMBAND MED förändringarna kommer vi
under våren att sänka förvaltningsavgiften för
Premiumfond 70 från 1,92 till 1,70 procent.
Vår strävan är att våra fonder ska betygsättas med 4-5 stjärnor över en konjunkturcykel men det kommer att finnas perioder där
vi är för tidiga med att söka kapitalbevarande
egenskaper.
Sist men inte minst vill jag slå ett slag
för månadssparandet. Ett löpande sparande
minskar risken att göra hela investeringen vid
fel tidpunkt.
Ny Sverigefond
Först ut av de fonder som startas under våren är
den nya Sverigefonden Ålandsbanken Sverige.
Den förvaltas av Albert Haeggström, som är ny
aktiechef på Kapitalförvaltningen i banken
(läs gärna intervjun med honom i Å nr 6 2014).
I
korthet kan man beskriva fonden som en ovanlig
svensk aktiefond. Det är ingen fond som fokuserar
på enbart stora eller små bolag – utan en fond som
söker bästa möjliga avkastning på Stockholmsbörsen. Fonden är aktivt förvaltad och kommer inte att placera nära något index. ”Index beskriver historien men
säger inte mycket om framtida potential.” Det säger Albert Hæggström och fortsätter: ”Jag söker aktier där den
fulla potentialen inte uppmärksammats av marknaden.
Aktiernas avkastningspotential har större betydelse än
deras vikt i index”.
Många Sverigeförvaltare rör sig ofta i ”flock” men i
den nya fonden tror vi att vi kan skapa ett mervärde genom att utnyttja felprissättningar som ofta uppstår när
fundamental analys sätts ur spel på grund av trender eller irrationellt investeringsbeteende. Det gör att det ofta
kommer att finnas innehav i fonden som avviker från
övriga Sverigefonder.
”Vi kommer att ifrågasätta marknadens beteende
och är villiga att gå mot strömmen när tillfällen ges, men
vi är hellre försiktiga än överdrivet optimistiska”, avslutar
Albert Hæggström.
Nu har den
öppnat –
Ålandsbanken
Sverige!
”Värdeskapande i uppgångar
– Kapitalbevarande i nedgångar”
Det är vårt motto som
självklart även gäller den nya
Sverigefonden.
Fonden Ålandsbanken Sverige
öppnades den 16 mars.
Kontakta din rådgivare – om
du vill du vara med från början.
| 17
Paradiset
Finns paradiset? - många har sökt…
Vem vill inte leva och bo i paradiset? Men för att få ett bra svar på frågan
bör man kanske definiera ordet paradis. Eller är paradiset så enkelt som
att ha mat i magen, tak över huvudet och ha råd med det där lilla extra,
nån gång då och då?
TEXT: JAN TÖRNQVIST COLLAGE: JÖRGEN MELIN
Var det paradiset som väntade där borta på
andra sidan havet, när över en miljon svenskar
lämnade nöden och fattigdomen för drömmen att få ett drägligt liv i Amerikat; som när
Jonas Jonson Brunk gick till sjöss i början på
1800-talet, landsteg i Nya Nederländerna,
köpte mark av indianerna och slog sig till
ro, som när Carl Törnqvist lämnade Öland
på 1790-talet och gick iland på Long Island i
Bahamas och där stannade han eller som när
Henry Ericsson 1861 lämnade Moheda och
blev snickare i Chicago?
Historierna är många om svenskar som
drömt om ett paradis på jorden. Och hittat det…
Ibland låg det inte långt bort, paradiset.
Pigor och drängar i Småland drog 1810 till
skogs i protest mot storbönder och bildade ett
eget kungarike, Svänan.
Ibland var sökandet efter paradiset en dyrbar lek. Axel Wenner-Gren var en av världens
rikaste män (han hade gjort sig en förmögenhet på kylskåp och dammsugare), när han
tröttnade på affärslivet, köpte en lustjakt och
gav sig av jorden runt för att leta efter paradiset på jorden. Skulle han hitta det?
Jorden runt med Cook
Ja, historierna är många. Den kanske mest
fantastiska är historien om Anders Sparrman,
och hans dröm om att bygga ett svenskt paradis i Afrika.
Sparrman var en av Carl von Linnés lärjungar och blev en av Sveriges, och förmodligen världens, mest beresta män på 1700-talet
(han har bland annat rest jorden runt med
James Cook). Hans reseskildringar var omtyckta och lästes av många. 1772 befann sig
Sparrman i Kapstaden och under denna resa
började han analysera slaveriets elände. Han
har skrivit om slafidkandet, detta våldförande
18 |
på människo-slägtet och berättar med avsky
om hur dessa arma människor behandlas. Carl
Bernhard Wadström, överdirektör på Kontrollverket, väcks av Sparrmans skriverier och agerar genom att propagera för en svensk koloni
i Afrika.
Paradiset ligger i Afrika
1779 bjuder Wadström in sina vänner till ett möte
där de beslutar att bilda ett förbund åsyftande
människosläktets lycka och välgång och för att
upprätta ett nytt och fritt samhälle på västra
Afrikas kust. Wadström skriver till den svenske
finansministern Ruuth och får ett positivt svar:
40 svenska familjer ska utses att få emigrera och
få förmånen att bygga detta nya rike. Kung Gustav III ger välvilligt tillstånd för de 40 familjerna
att flytta till paradiset. Men utresan till Afrika
dröjer och pengar till resan dröjer.
1787 ger sig Sparrman ut på ännu en resa
till Afrika, den här gången tillsammans med
Wadström. Deras hemliga uppdrag är att för
den svenske kungen Gustav III hitta en plats
för den svenska kolonin. De avseglar från Le
Havre och kommer till den franska kolonin
Gorée den 16 oktober. Här lever de ett glatt liv
bland, som de själva skriver i ett brev hem, de
förnämsta invånarna af Gorée.
Wadström blir betagen av de infödda
skönheterna och får ett giftermålsanbud. Han
avböjer, inte helt utan ruelse. Han skriver:
Deras varma blod, deras trogna okonstlade vänskap, förenad med deras kroppars
elasticitet och renlighet skall göra dem högst
täcka och älskvärda och gifva dem stort företräde framför Euro-peiskorna.
Men svenskarna blir också vittnen till
slavauktioner och upprörs. Tanken på en slavfri koloni växer sig starkare hos de två och
på vägen hem tar de vägen via London och
deltar aktivt i den intensiva debatten
om slavhandeln. Wadström skriver en
stridsskrift mot handeln och får debatten att vända till slav-motståndarnas
fördel.
Sparrman återvänder till Sverige,
Wadström bildar sällskapet De svartas
vänner och stannar kvar i London.
Så nära paradiset
Sparrman känner sig missförstådd,
hoppar av sitt jobb som professor
hemma i Uppsala och ägnar sin tid åt
kampen mot slavhandeln. Han dör som
fattigläkare på Söder i Stockholm,
bortglömd. Drömmen om hans
paradis dog.
Men vännen Wadström gav
inte upp, han hade skrivit till Ruuth från Afrika och berättat att han
hade hittat platsen för en ny svensk koloni,
Kap Mesurado (i dag där Monrovia, huvudstad i Liberia, ligger). Wadström är lyrisk:
Så nära himmelriker man kan komma.
En av de härligaste platserna på jorden.
Men Gustav III är inte lika intresserad
längre. Han har fått sin koloni, S:t Barth i
Västindien.
Det blir i stället England som bildar en
koloni i Sierra Leone.
400 f.d. slavar och 60 vita kvinnor hoprafsade från Londons gator anländer
1786. Efter fyra månader är de bara
275. Stödet från engelska regeringen
på 500 000 pund börjar sina och febersjukdomar härjar.
Wadström fortsätter att från London
agera för en svensk koloni. Fyra svenskar far
1792 till Sierra Leone för att väcka liv i idén
om ett svenskt paradis: löjtnant Daniel Pa-
denheim, mineralogen August Nordenskjöld,
botanikern Adam Afzelius och guvernementssekreterare Jacob Strand. Augusts bror Ulrik
ger ut en skrift om nyttan med kolonier. Men
i ett brev hem 1793 berättar Nordenskjöld om
att det finns stora problem. Kolonin håller på
att uppslukas av omvärlden och det är krig
mellan England och Frankrike. 1794 anfaller
fransmännen och kolonin skjuts sönder. Padenheim plundras och dör efter en kort tid,
Strand dör av opiummissbruk, Afzelius sitter
trött och ensam i en hydda och Nordenskjöld
har akut feber, misshandlas och dör. I sitt sista
brev hem skriver Nordenskjöld:
– Jag anser detta i alla afseenden för ett
paradis.
Bara Afzelius lyckas ta sig tillbaka till Sverige och blir professor i Uppsala. Han stannade inte kvar i paradiset.
Axel hittade paradiset
Men hur gick det då för alla de andra? För Jonas Jonson, för Carl Törnqvist, för Henry Ericsson, för pigorna och drängarna i Svänan, för
Axel Wenner-Gren?
Jodå, Jonas som också hette Brunk har fått
marken, som han en gång köpte av indianerna, uppkallad efter sig. I dag Bronx, stadsdel
i New York.
Carl gifte sig på Bahamas, fick många barn
och en av hans ättlingar har varit statschef på
Bahamas.
Henry var snickaren som blev byggmästare och byggde världens första skyskrapa.
Svänan, om än fattigt, blev ett tillhåll för
ett par hundra människor och så sent som
1945 fanns det fortfarande folk som bodde i
Svänan.
Axel hittade sitt paradis på en liten ö i
Bahamas, Hog Island, köpte ön och byggde
ett pampigt hus mitt på ön. Men Axel misstänktes som tysk spion under andra
världskriget och tvingades fly. Bosatte sig i stället på Häringe slott
utanför Nynäshamn. I dag har ön vita
stränder, lyxkrogar, egen flygplats, dussintals
golfbanor och tiotals lyxhotell. Ön har döpts
om. Till Paradise Island.
| 19
Bank i mobilen
Pension
Ta hand om din pension
Banken i mobilen
Det finns inte längre någon avdragsrätt att tala om
när det gäller privat pensionssparande. Det betyder
dock inte att man ska sluta spara till sin pension eller
inte ta hand om det kapital man redan sparat ihop.
Ålandsbanken har utvecklat en ny tjänst – Mobilbanken. Den ger dig möjlighet
att utföra många bankärenden snabbt och smidigt direkt via din mobiltelefon.
– fortsätt spara
Se till
helheten
och lägg
samman alla
delar i ditt
sparande
Jessica Friberg
TEXT: JESSICA FRIBERG FOTO: VIK TOR FREMLING OCH STOCK PHOTO
En genomsnittlig allmän pension i Sverige var
2014 cirka 11 900 kronor per månad. Den totala
pensionen, inklusive privat pension och tjänstepension, var i snitt runt 16 200 kronor. Detta är
siffror före skatteavdrag – och talar sitt tydliga
språk. Man bör fortsätta spara, även om själva
begreppet privat pensionssparande inte längre
är det bästa sättet att göra det på.
Spara – men hur?
Det finns lite olika sätt att spara sina
pengar på, men oavsett om man
väljer att spara i ett fondkonto,
investeringssparkonto eller i en
kapitalförsäkring så är det att
man verkligen sparar som är
det viktiga. Hur mycket ska
man spara? Det brukar jag
få frågor om. Det finns
inget enkelt svar, eftersom det är
väldigt individuellt,
20 |
men mitt standardsvar är: Spara så mycket du
kan utan att behöva tömma dina konton i samband med jul eller sommarsemester. Försök
hitta en rimlig nivå som du kan hålla under en
längre tid.
Förra året var avdragsrätten för privat pensionssparande 12 000 kronor per år. Det beloppet är inte viktigt längre i det avseendet, men
1 000 kronor per månad är ofta en bra summa
för pensionssparande. Låt säga att du startar
ditt sparande vid 30 års ålder, sparar fram till
65 år och har en genonsnittlig avkastning på 4
procent. Då har du 5 640 kronor mer i månaden
mellan 65 och 75 år att leva för.
Hur ska man förvalta kapitalet?
För det första: Se till helheten och lägg samman alla delar i ditt sparande, det fria kapitalet, privata pensioner och tjänstepensioner. För
det andra: Med helheten för ögonen ska du se
till att ha en rimlig risknivå i förhållande till din
sparhorisont. Om det låter knepigt, kontakta
gärna oss på Ålandsbanken – vi kan hjälpa dig
med detta och allt annat när det gäller ditt sparande till pension.
Fonder som lämpar sig väl både för månadssparande och för att förvalta befintligt pensionskapital är Ålandsbankens Premiumfonder.
Dessa fonder har relativt nyligen blivit valbara
i vår plattform för pensions- och kapitalförsäkring.
Inom kort kommer det en rad nyheter
inom förvaltningsområdet på Ålandsbanken, som kommer att innebära förbättringar inom pensionsområdet. Vi utreder också
hur vi ska kunna hjälpa våra kunder ytterligare
med deras p remiepension. Det hoppas jag kunna återkomma till redan i nästa nummer av Å.
– snabbt och smidigt
VIA MOBILBANKEN KAN DU:
SÅ HÄR KOMMER DU IGÅNG MED MOBILBANKEN:
S e en fördelning av dina tillgångar, bankkonton, fasträntekonton
och placeringar, direkt på startsidan.
1. Gå in på Ålandsbankens hemsida och klicka på Mobilbanken.
Se dina konton och transaktioner inklusive detaljuppgifter
upp till 13 månader tillbaka i tiden.
Se tillgängligt belopp på ett utvalt konto även i utloggat
läge genom att aktivera Snabbsaldo.
Se dina lån och detaljer om respektive lån.
2. Klicka på Ladda ner till iPhone eller Ladda ner till Android eller
sök på ”Ålandsbanken Mobilbank” på App Store eller Google Play.
3. Välj appen och installera den. Du kan behöva ditt lösenord till
appbutiken.
4. L ogga in med ditt användar-ID, lösenord och kodtabell.
Nästa gång du loggar in behöver du bara ange ditt lösenord.
Göra BG/PG-betalningar, kontoöverföringar
och egna överföringar.
Spara favoriter i mottagarregistret i Mobilbanken.
Se kommande betalningar inklusive detaljuppgifter listade per konto och månad.
Se dina depåer och dina fondkonton
och även detaljer för varje enskilt
värdepapper eller fond.
Få tillgång till utvalda börsoch finanstjänster.
Se inkomna meddeladen
från banken och skicka
nya meddelanden.
VÅRA DIGITALA TJÄNSTER
Till våra digitala tjänster hör Internetkontoret,
Mobilbanken och Mobilt BankID.
Få en helhetsbild av din ekonomi och hantera dina
bankärenden via Internetkontoret.
Gör dina vanligaste bankärenden snabbt och smidigt
när det passar dig via Mobilbanken.
Identifiera dig och sköt dina ärenden hos olika myndigheter
och företag med hjälp av e-legitimationen Mobilt BankID.
| 21
M OMENTUM
Tiderna förändras. Och det tycks gå fortare och fortare. Vi är många som minns när bilen inte var en självklarhet, när man
var stolt första gången man fick skjuts. Nu har robotåldern börjat och bilarna kan köras utan mänsklig förare. Och vi trängs
allt mer i allt större städer. Vart tog längtan till landet vägen?
TEXT: JAN TÖRNQVIST
Framtidens folkbil
Shanghai
ÅLANDSBANKEN ABP
HUVUDKONTOR:
Nygatan 2, Mariehamn
Åland
telefon +358 204 29 011 (växel)
www.alandsbanken.fi
SVERIGE
Chef Magnus Holm
telefon 08 791 48 00
[email protected]
www.alandsbanken.se
Den första folkbilen var T-forden som började rulla i
USA 1908, 1936 fick italienarna sin folkbil, Fiat 500,
och 1938 presenterades tyskarnas folkbil, Volkswagen. 1927 kom Volvo i Sverige.
Just nu sprids rykten om nästa stora bilrevolution:
Apple bygger en självstyrande elbil. Tekniker från Mercedes,
från Samsung, Tesla (elbil) och IPhone sägs ha lockats över för att arbeta på det
nya projektet ICar. Bilbranschen bävar.
1990
Kontakt
STOCKHOLM
Stureplan 19
telefon 08 791 48 00
Vi vill alla bo i stan
Fram till år 2030 förväntas ytterligare två miljarder människor bosätta
sig i städerna och städerna som växer snabbast i världen ligger i
Asien: Shanghai ökade med 65 procent från 2000 till 2010 och Beijing
ökade 52 procent. Gamla storstäder som London, New York och Tokyo
kommer att öka med 8, respektive 5 och 3 procent.
I Europa kommer Stockholm att växa snabbast. Och hittar svensken
ingen bostad i huvudstaden så bosätter han sig i närkommunerna.
Det visar prognoser (2011-2020) för befolkningstillväxten i Sverige.
Stockholm kommer på tredje plats på listan över de snabbast växande
kommunerna fram till år 2020. Solna toppar listan. Sen kommer
närliggande kommuner högt upp på tio-i-topp-listan: Nacka, Huddinge,
Järfälla, Sollentuna och Botkyrka. På åttonde plats: Kungsbacka.
Nionde: Varberg. Och på tionde: Växjö. Längtan till landet, vart tog den
vägen?
Göteborg
Chef Mattias Breiter
telefon 031 333 45 00
[email protected]
Kungsportsavenyen 1
Malmö
Chef Jonny Björklund
telefon 040 600 21 00
[email protected]
Stortorget 11
Private Banking
Chef Magnus Johansson
08-791 4887
[email protected]
Private Banking Finansiell Planering
Chef Sebastian Schmidt
08- 791 4666
[email protected]
Private Banking Case Analys
Chef Lars Söderfjell
08 – 791 4657
[email protected]
Private Banking Privatmäkleri
Chef Mats Ericson
08 - 791 4762
[email protected]
Private Banking Skatte/familjejuridik
Chef Elisabeth Tamm
08-791 4925
[email protected]
Premium Banking
Chef Fredrik Svennersjö
08 - 791 2401
[email protected]
Asset Management
Chef Stefan Gothenby
telefon 08 791 4622,
[email protected]
2010
Du lever i robotåldern
22 |
Järnåldern, industrialismen, dataåldern och nu är den här, nästa omvälvande stora tidsperiod: robotåldern. De
finns redan i vardagslivet, robotarna; de klipper gräsmattor och suger damm i svenska hem, de finns på sjukhusen under svåra operationer och de finns på ålderdomshemmen och sköter om patienterna. I en färsk rapport
från Stiftelsen för strategisk forskning och Reforminstitutet sägs att över hälften (53 procent) av dagens jobb
i Sverige kommer att ha automatiserats inom 20 år. 2,5 miljoner jobb riskerar att försvinna: chaufförer, rörmokare och revisorer, till exempel, ersätts av datorer. Statsminister Stefan Löfven lugnar dock:
– Någon ska sköta robotarna även om de skulle vara autonoma. I äldreomsorgen ser vi hur robotar kan göra
den tuffa delen av jobbet. Men det mänskliga arbetet kommer aldrig att försvinna.
Jetplanet Zehra
(Foto: Istituto Italiano
di Tecnologia)
| 23
B-porto betalt
En mer avancerad
ekonomi kräver en mer
engagerad rådgivare.
Välkommen till det du
har saknat.
Hos oss möter du experter och specialister som hjälper dig med allt
från ax till limpa. Vi tar hand om komplexa frågor och vägleder våra
kunder utifrån deras specifika behov gällande:
• Planering av utlandsflytt
• Korrekt genomförd självrättelse
• Genomtänkta och väl förberedda generationsskiften
• Ägarplanering och bolagsstrukturer
• Försäljning av bolag
• Förmögenhetsförvaltning
Välkommen till oss på Ålandsbanken Private Banking. www.alandsbanken.se/privatebanking
Stockholm: Stureplan 19, tel. 08-791 47 20, [email protected] Göteborg: Kungsportsavenyen 1, tel. 031-333 45 00,
[email protected] Malmö: Stortorget 11, tel. 040-600 21 00, [email protected]
Vi går vår egen väg