På väg: En resa i jämställdhet (Malmö stad)
PÅ VÄG En resa i jämställdhet 1 2 Från ord A L L A K V I N N O R O C H M Ä N ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så lyder målet för den svenska jämställdhetspolitiken som antogs av riksdagen 2006. Det övergripande jämställdhetsmålet har brutits ner i fyra delmål. Dessa presenteras längre fram i broschyren. Som en offentlig förvaltning ska vi integrera jämställdhetsmålen i vår verksamhet. Här berättar vi om den resa som gatukontoret i Malmö har inlett för att få en hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken. Tack vare medel från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har vi under 2009 och 2010 drivit projektet Hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken. Till handling från industristad till utvecklingsstad har gjort att stadskartan ritats om i takt med att förutsättningar och utbud har ändrats. Men förvandlingen är långt ifrån klar. I Malmö pågår ett intensivt utvecklingsarbete av framtidens kollektivtrafik. Siktet är inställt på nya lösningar med spårtrafik som ett dominerande inslag. Det innebär stora förändringar i stadsmiljön och nya förutsättningar för resandet. Idag reser kvinnor och män olika mycket med kollektivtrafiken, kvinnor reser generellt sett mer kollektivt medan män reser med bil. Med nya lösningar kan det se annorlunda ut i framtiden. Det finns olika anledningar till varför kvinnor och mäns resmönster skiljer sig åt. Frågan är komplex och kan bland annat förklaras med maktstrukturer i samhället, invanda mönster, familjesituation, ekonomiska villkor och arbetsför hållanden. Utformningen av framtidens kollektivtrafik kan bidra till att kvinnor och män får större möjlighet att forma sina egna liv. Kollektivtrafiken i sig kan inte lösa samhällets jämställdhetsproblem. Men det som faktiskt går att göra ska säkerställas i verksamheten. Vi började med att definiera problemet och aktualisera frågeställningen. Därefter har vi provat nya metoder och arbetssätt. En forskargrupp har följt projektet och systematiskt analyserat och dokumen terat kunskaper och erfarenheter under hela processen. Den här broschyren har vi gjort för dig som arbetar med liknande frågor och projekt. Vi hoppas den kan ge dig nya verktyg och idéer. Vänd blad och läs om hur arbetet har gått och vad det har lett till, på kort och lång sikt. I det stora och i det lilla sammanhanget. M A L M Ö S F Ö R VA N D L I N G 3 FOKUS PÅ TRE OMRÅDEN 1. Vi har kartlagt kunskapsläget i organisationen och studerat hur just vårt projekt tagit sig an jämställdhetsaspekten under arbetets gång. 2. V i har tagit fram diskussionsunderlag i form av könsuppdelad statistik av resvaneundersök ningen 2008. 3. Och vi har utvecklat nya former för med borgardialog. 4 Så här reser kvinnor och män i Malmö Hösten 2010 gav gatukontoret Trivector Traffic i uppdrag att undersöka konsekvenserna av kvinnors och mäns resmönster. Hur det skulle se ut om män började resa som kvinnor – eller tvärtom? Analysen skulle ge svar på fyra frågor. Hur skulle det samlade resmönstret påverkas om män började resa som kvinnor eller om kvinnor började resa som män? Vilka effekter skulle det få på miljön? Hur skulle ytorna i staden påverkas? Och vilka samhällsekonomiska konsekvenser skulle det få? Till grund för analysen låg en undersökning som gatukontoret gjorde 2008, baserad på resvanorna hos 5 600 Malmöbor i åldrarna 15–84 år. Ur den kan man bland annat få fram hur långa resor som görs och vilken typ av färdmedel man använder. HÅL LP L ATS: VERKLIG H E TEN MÄN KÖR BIL – KVINNOR GÅR ELLER TAR BUSSEN Generellt sett använder män bil i mycket högre utsträckning än kvinnor. Män använder bil vid 48 procent av resorna, kvinnor vid 34 procent av resorna. Kvinnor är dessutom i större utsträckning passagerare än män när de åker bil. Kvinnor reser kollektivt vid 17 procent av sina resor jämfört med männens 12 procent. Män reser mindre med buss än kvinnor, vid 7 procent av resorna jämfört med 12 procent. Kvinnor och män reser ungefär lika mycket med tåg. Kvinnor går oftare än män, däremot cyklar kvinnor och män lika mycket. MÄN OCH KVINNOR GÖR NÄSTAN LIKA MÅNGA RESOR Kvinnor och män som bor i Malmö gör nästan lika många resor per person och dag. Under en dag har i genomsnitt 83 procent av männen och 79 procent av kvinnorna rest. Det skiljer kraftigt i hur många resor man gör per dag beroende på om man är född i Sverige eller utomlands. Medan svenskfödda kvinnor och män i snitt gör 2,7 respektive 2,8 resor per dag, gör män och kvinnor födda utomlands i snitt 2 resor per dag. Annat Färdmedelsfördelning för män/kvinnor idag Till fots MÄN Annat Cykel Cykel Bil, förare Till fots Tåg Bil, Buss Bil, förare passagerare Tåg Buss Bil, passagerare KVINNOR Annat Bil, förare Till fots Annat Bil, Bil,passagerare förare Till fots Cykel Tåg Buss Bil, passagerare Cykel Buss 5 Tåg MÄN RESER LÄNGRE ÄN KVINNOR Män reser totalt sett 58 km en dag medan kvinnor bara reser 39 km. Män gör fler bilresor än kvinnor och männen gör också betydligt fler flygresor, som ingår i färdsät tet ”annat”. Men även om man tar bort posten ”annat” reser män längre än kvinnor, 38 km per dag jämfört med kvinnornas 30 km. KVINNOR VÄLJER MER HÅLLBARA ALTERNATIV I de områden där det är möjligt verkar det som om kvinnor väljer hållbara alternativ i större utsträckning än män. Den procentuella skillnaden i antal bilkilometer är större i orter med bättre kollektivtrafikutbud, som till exempel Malmö. Det tyder på att kvinnor faktiskt föredrar och aktivt väljer mer hållbara färdsätt. Olika resvanor är förmodligen en effekt av vilka roller och förutsättningar vi har – och dessa skiljer sig åt mellan könen. Däremot finns det lite forskning om hur kvinnor och män värderar olika transportmedel utifrån parametrar som hållbarhet, ekonomi och makt. Årliga emissioner från Malmöbornas resor 450000 442 000 940 1000 SKILLNADER INOM KÖNEN Det finns stora skillnader både i reslängd och i val av färdmedel inom könen. Socioekonomiska faktorer som ålder, utbildning och sysselsättning påverkar både hur långt man reser och vilket färdmedel man väljer. Kvinnor som förvärvsarbetar kör bil i större utsträckning (40 procent) än kvinnor som är för äldralediga (20 procent). Män i åldern 76–84 år använder bil mer (57,5 procent) än män i åldern 18–24 år (37 procent). Skillnader mellan män och kvinnor finns emellertid oavsett annan parameter. 13 0 Partiklar Kvävedioxid CO2 UTSLÄPP I MALMÖ FRÅN DAGENS RESOR Analysen visar att de årliga emissionerna från Malmöbornas resor idag uppgår till 442 000 ton koldioxid, 13 ton partiklar och 940 ton kvävedioxid. Anpassade jämställdhetsmål D E N AT I O N E L L A JÄ M S TÄ L L D H E T S M Å L E N är ett initiativ för att visa riktningen och vilket förhållningssätt som ska eftersträvas när det gäller jämställdhet i o rganisationer och förvaltningar. Det övergripande jämställdhetsmålet är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De finns konkretiserade i fyra delmål. Fyra delmål som gatukontoret rationaliserat och verksamhetsanpassat till det här projektet. 6 JÄMN FÖRDELNING AV MAKT OCH INFLYTANDE Det ska råda jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocessen i kollektivtrafikplaneringen i Malmö. Målet gäller internt i planeringsarbetet och externt gentemot allmänhet och berörda organisationer som ges möjlighet att medverka vid samråd och remissförfaranden i samband med planeringsprocessen. EKONOMISK JÄMSTÄLLDHET Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till likvärdig tillgång för kvinnor och män till utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet. JÄMN FÖRDELNING AV DET OBETALDA HEM- OCH OMSORGSARBETET Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan kvinnor och män avseende ansvar för obetalt hemarbete och möjlighet att ge och få omsorg. TRYGGHET Öka tryggheten genom att minimera risker och eliminera rädsla för att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med resor i kollektivtrafiken. Otrygghet har negativ inverkan på mobiliteten, målet är att öka tryggheten både under själva resan med kollektivtrafiken och i miljöer i anslutning till kollektivtrafikresorna i Malmö. SÅ HAR DET GÅTT MED MÅLEN De analyser som forskargruppen gjort visar att två av målen, jämn fördelning av makt och inflytande och trygghet, tydligt har blivit belyst under projektet. Satsningen med dialogmöten med medborgarna har lett till att fler grupper har nåtts och deras möjlighet att påverka har därmed ökat. Och genom dialogmötena har trygghetsfrågan kommit i fokus när synen på otrygghet har diskuterats. De andra två målen, ekonomisk jämställdhet och jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, framträder dock inte lika tydligt i projektet. De har inte lyfts i samma utsträckning. De bägge målen är svårare att på kort sikt integrera men faktum är att en väl fungerande kollektivtrafik kan bidra till en mer jämställd resursfördelning och en jämnare arbetsfördelning i hemmet vilket i sin tur kan leda till en mer ekonomisk jämställdhet. 7 Att gräva där man står – Vi måste bidra med vad vi kan för att skapa samma förutsättningar för alla, man ska inte vara begränsad för att man är kvinna, säger Linda Herrström Göransson, projektledare för Hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken. Det borde vara en självklarhet att alla har samma makt att utforma sina egna liv – vad det än gäller. Men verkligheten ser annorlunda ut. Vad det något diffusa begreppet hållbar jämställdhet i kollektiv trafiken har att göra med att ge alla samma makt att utforma sina liv kan verka oklart. Men vid en närmare titt blir det mer tydligt vad som menas. – Det vida begreppet makt innebär i det här sammanhanget rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det har därför en plats även i kollektivtrafiken. Dagens resmönster visar att kvinnor oftare åker kollektivt än vad män gör. Man kan bygga kollektivtrafiken med hänsyn till var kvinnor och män jobbar och bor och stadsplanera så att alla ges samma möjligheter att påverka sitt resande, säger Linda Herrström Göransson. Som kulturgeograf har hon en specialkompetens inom området. En kultur geograf studerar den samhällsvetenskapliga delen av fysisk planering – det vill säga människans roll i planeringen av det offentliga rummet. Och det är just det som är upprinnelsen till att det här problemet även finns i kollektivtrafiken. Det går tillbaka generationer i tiden. – Stadsplanering och byggande har länge präglats av att ha varit en manlig bransch. Ofta är de formade i samma skola och med samma synsätt vilket leder till att det då blir ett tankesätt som styr. Och kommer man från samma grogrund och samma kultur så blir det väldigt enkelriktat. Alla de erfarenheterna är naturligtvis inte dåliga men det blir inte en helhet av det. Vi är många människor som ska leva här i Malmö och då gäller det att få erfarenheterna till sig från alla, så att det blir en helhet, säger hon. Gatukontoret valde att börja med sig själva, att aktualisera frågeställningen och få ett inifrån- och utperspektiv. Se till att öka medvetenheten om pro blemet. Genom fokusgrupper lyftes kunskapsläget i organisationen fram. – Bara genom att vi har haft fokusgrupperna och diskussionerna kring de här H Å L L PL ATS: PRO J EK TLEDAREN ’’ Stadsplanering och byggande har länge präglats av att ha varit en manlig bransch.’’ 8 9 10 begreppen och frågeställningarna gör att de som var med tänker på annat sätt än de gjorde innan. Genom att lyfta det sker en slags utveckling. Nu har vi ett väldigt intressant diskussionsunderlag som vi kan använda oss av i framtiden. Det är viktigt att se på genusvetenskap som ett kunskaps område och ta in den kompetensen. Vi har till exempel sagt att vi vill ha en kvalitetsansvarig som säkrar hållbarheten i alla projekt, både den sociala och miljömässiga aspekten. Att ha en uttalad funktion för det här så att man synliggör det, säger Linda Herrström Göransson. UTVECKLA MEDBORGARDIALOGEN En annan viktig del i projektet har varit att bidra till en ökad medborgar dialog. Vad som bland annat prioriterades var att få synpunkter från dem som arbetar obekväma arbetstider, som poliser och sjukhuspersonal. – Vi visste att vi ville jobba med medborgardialog på ett eller annat sätt. Målet var att samla in kunskap om hur man reser i dag, vilka erfarenheter man har samt vilka förväntningar man har på kollektivtrafiken och resan det i framtiden. Det är viktigt att i beslutsprocessen ta hänsyn till och lyssna till hela befolkningen så att det inte bara blir en liten skara planerare och de som är väldigt starka i samhället som påverkar. Att verka för en ökad medborgardialog som i sin tur ska kunna påverka beslutsfattarna har varit en del av arbetet inom projektet. Den biten vill Linda Herrström Göransson utveckla ytterligare i framtiden. Medborgarnas synpunkter ska uppmärksammas och integreras i verksamheten. Deras bidrag ska värdesättas. – Jag hoppas och tror att dialogerna kommer att utvecklas, just demo kratiformen kring delaktighet. Att vi får med de sociala aspekterna i våra resonemang, i våra utvärderingar och i beslutsprocesserna så att vi inte bara pratar teknik och kapacitet och så vidare utan att vi har en bredd i vårt fortsatta utredningsmaterial kring framtidens kollektivtrafik, säger hon. Förutom att det handlar om jämställdhet ur ett rättviseperspektiv så ger nya infallsvinklar också en bättre kvalitet eftersom de utvecklar verk samheten. Det blir dessutom mer miljövänligt om män börjar resa mer som kvinnor. En nog så viktig sak och en direkt effekt av jämställdhet i det här fallet. 11 LINDA HERRSTRÖM GÖRANSSON Planerare på gatukontorets trafikavdelning. Kulturgeograf med inriktning mot strategisk planering och hållbar utveckling. Just nu har hon ett delat ledarskap inom arbetet med framtidens kollektivtrafik och planeringen för spårväg i Malmö. Transportsätt till jobbet: Regionbuss och cykel. Bort från schablonerna För att få hjälp med att integrera jämställdheten i organisationen har en forskargrupp ansvarat för att systematiskt kartlägga, analy- sera och dokumentera kunskaper och erfarenheter under processen. De konstaterar att det har skett en positiv utveckling under projektets gång. Gatukontoret är inne på rätt väg. HÅL LP L ATS: FORSK A R E N – Inledningsvis hade organisationen en mer schablon mässig inställning till jämställdhet. Det fanns med som en fråga som måste vara där men de hade inte riktigt reflekterat över varför. Men under projektets gång har man börjat att problematisera frågan och kommit med förslag och idéer till hur man kan gå vidare. Det är en intressant utveckling över tid, säger Charlotta Faith-Ell, forskare och biträdande projektledare för forskargruppen. Jämställdhet har ofta en förmåga att hamna en bit ner på agendan i organisationer och i projekt. Frågan får sällan samma utrymme eller behand las med samma dignitet som till exempel miljöfrågan eller olika ekonomiska aspekter och kunskapen om jämställdhet blir därefter. Med det här projektet går gatukontoret mot de invanda normerna och lyfter ämnet i ett tidigt stadie. Ett initiativ som får gehör hos forskargruppen. – Malmö stad har verkligen tagit tag i frågan, det har varit väldigt tydligt från ledningen att det här är något de prioriterar och att det här är något som de vill jobba med. Den tydliga linjen från ledningen har vi inte sett på samma sätt i andra städer. Och att få in jämställdhet tidigt i ett så intressant projekt som framtidens kollektivtrafik är väldigt positivt, säger Charlotta Faith-Ell. Forskargruppen har främst använt sig av interna fokusgrupper där olika aspekter av jämställdhetsfrågan har diskuteras. Metoden är särskilt lämplig när man vill undersöka åsikter, attityder, idéer, uppfattningar och föreställningar om komplexa ämnen. I början framgick det att det finns en osäkerhet till vad jämställdhet i transportsammanhang innebär och vad själva problemet faktiskt är. – Säg att man har en viss pengapott att investera, ska den då investeras i en ny väg eller i kollektivtrafik? Vilka arbetsmarknader gynnar man med de beslut man tar? Är det manliga eller kvinnliga arbetsmarknader man når? 12 13 Det är konkreta exempel på hur kollektivtrafiken kan vara jämställd eller inte, säger Charlotta Faith-Ell. För att undersöka vilka transportsätt som kan passa bäst i framtiden har gatukontoret tittat på stadsmiljön och konkret jobbat med den. Genom att skapa fiktiva miljöer i bilder med befintliga bebyggelse och gatustruktur kan man på ett överskådligt sätt se hur alternativa, gång-, bil-, cykelvägar och kollektivtrafikstråk påverkar möjligheterna för medborgarna att ta sig till arbetet, hemmet, affärer och fritidsaktiviteter. Lena Levin, projektledare för forskargruppen, menar att det är ett bra exempel på hur gatukontoret har jobbat med frågan. – Här tycker jag att de är ett föredöme. Om man ska komma vidare med utvecklingen av hela transportsystemet så måste man också tänka på vilka transportsätt som måste maka på sig för att ge utrymme åt andra. Vår geografi och stadsmiljö ser ut på ett visst sätt och det går inte att få in allting. Vi har inte förmånen att bygga från början längre, säger hon. ’’ Gatukontoret ville undersöka vilka som gynnas och vilka som missgynnas av den nuvarande kollektiv trafiken. ’’ LYSSNA PÅ FLER Gatukontoret bestämde sig i ett tidigt skede för att arbeta med medborgar dialog på ett eller annat sätt. Man ville utveckla dialogformen, använda dess demokratiska form och förtjänsten av de empiriska fakta som den ger och ta tillvara de i utvecklingen av framtidens kollektivtrafik. Genom de dialogmöten som genomfördes fick man information som annars är svår att få del av. – Gatukontoret ville undersöka vilka som gynnas och vilka som miss gynnas av den nuvarande kollektivtrafiken. Vi frågade oss vilka stora arbets platser som binds samman med bostadsområden med hjälp av kollektiv trafiken och vilka arbetsplatser som det inte är möjligt att nå under de arbetstider som människor har. Därför genomfördes dialogmöten med poliser och sjukhuspersonal, som jobbar oregelbundna arbetstider, säger Lena Levin. Charlotta Faith-Ell fortsätter: – Det var ganska tydligt att poliserna, som dominerades av män, inte kunde åka kollektivt även om de skulle vilja. Då kommer man tillbaka till vad som är en jämställd kollektivtrafik, att alla människor ska ha makt att själva välja vilket transportsätt de vill. Det är lika illa att tvingas välja bilen, det kan 14 ju vara ett dyrt transportsätt som man kanske inte har råd med och därför tvingas kompromissa någon annanstans. De bägge forskarna menar att jämställdhet i det här fallet inte behöver ses som ett enbart feministiskt problem. Lena Levin utvecklar resonemanget. – Man kan även se det ur ett maskulinitetsperspektiv, hur män diskrimine ras för att de inte har möjlighet att vara hemma eftersom deras arbetsplatser ofta ligger längre bort. Dialogmötena fungerade överlag bra men för att de ska bli ännu bättre i framtiden finns det vissa saker man kan ha i åtanke. En tumregel är att se till att vara tydlig i frågorna, att alla förutsättningar för en fråga ges så att det inte blir öppet för subjektiv tolkning. Följdfrågor är också viktiga för att få fram intressanta resultat. Dessutom måste man se till att det blir en variation av deltagare även inom de olika målgrupperna. Tanken med pengarna från SKL till projektet är att få en hållbar jämställd het över hela organisationen. Inte bara i det specifika projektet och i gatukon toret utan att kunskaperna också går vidare till andra förvaltningar och att de använder sig av erfarenheterna så att arbetet ger ringar på vattnet. – Nu är det viktigt att de fortsätter att diskutera det här i organisationen, jämställdhet kommer inte av sig självt. På samma sätt som man inte kan låta någon annan fråga som man måste ta hänsyn till ligga och skvalpa. Man måste faktiskt ta tag i den och det måste finnas verktyg för det. Till exempel kan man skriva in hur man gör när man startar ett projekt för att få med jämställdhet redan från början. Och man måste också utvärdera sitt arbete och se över så att man faktiskt har gjort det som man ska göra, säger Lena Levin. Charlotta Faith-Ell poängterar att det gäller att även involvera externa aktörer som man arbetar med. – Det är viktigt att ställa krav på utredningar, att de inte är schablonmässiga och bygger på gissningar. Man måste se till att de faktiskt baseras på empiriska data eller utvärderingar där jämställdhet har tagits i åtanke, säger hon. Gatukontoret har visat framfötterna med det här projektet. Utmaningen är att använda sig av de nya kunskaperna och erfarenheterna i utvecklingen av framtidens kollektivtrafik. Det är en tuff uppgift men långt ifrån omöjlig. 15 CHARLOTTA FAITH–ELL Fil.Dr i naturresurslära. Teknikutvecklare för Miljö på WSP Samhällsbyggnad, uppdragsledare i infrastrukturplanering, forskar om miljö och jämställdhet. Transportsätt till jobbet: Tunnelbana LENA LEVIN Fil.Dr i kommunikation. Samhällsvetare med inriktning på olika gruppers mobilitet. Huvud områden är äldre trafikanter och genusperspek tiv i transportsystemet. Transportsätt till jobbet: Cykel 16 Vad händer med Malmös miljö? De sätt människor väljer att resa på påverkar inte bara deras egna liv utan även andras. Mäns och kvinnors färdsätt är också intressanta ur ett miljöperspektiv. Om Malmö ska växa och samtidigt förbli en attraktiv och hållbar stad måste trafik problemen lösas. Kollektivtrafiken är en nyckel. Blir den mer tillgänglig, framkomlig, bekväm och trygg kan det bidra till att fler män börjar resa som kvinnor. Utvecklas den inte kommer antagligen fler kvinnor att börja resa som män. Det skulle få stora konsekvenser för Malmö om män började resa som kvinnor eller tvärtom. Om kvinnorna hade börjat resa som männen hade nästan hälften av alla resor i Malmö skett med bil. Om männen hade börjat resa som kvinnorna hade bara en tredjedel av resorna i Malmö skett med bil. Kollektivtrafiken skulle totalt öka med 17 procent om män började resa som kvinnor. Och den skulle minska med lika mycket om kvinnor började resa som män. Det totala antalet resor per person och dag skulle inte påverkas eftersom kvinnor och män idag gör lika många resor. Däremot skulle reslängden i kilometer öka med 20 procent om kvinnor börja resa som män och den skulle minska med 20 procent om män började resa som kvinnor. HÅL LP L ATS: FR A MTID EN Om kvinnor började resa som män gör idag RESMÖNSTER ALTERNATIV 1 Annat Annat Till Tillfots fots Bil Bil Cykel Cykel Tåg Tåg Buss Buss Om män började resa som kvinnor gör idag RESMÖNSTER ALTERNATIV 2 VILKA UTSLÄPP SKULLE MALMÖ HA? Om männen började resa som kvinnorna skulle koldioxidutsläppen minska med 31 procent. Partikelutsläppen skulle minska med 21 procent. Och kvävedioxidutsläppen skulle minska med 35 procent. Bullernivån skulle dessutom minska med 1 avvägd decibel. Det låter kanske inte så mycket men den samhällsekonomiska kostnaden av störningen beräknas minska med 20 procent. I värderingen ingår bland annat den samhällsekonomiska kostnad som exempelvis en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar medför. Utsläppen och kostnaderna hade ökat på motsvararande sätt om kvinnorna började resa som männen. 17 Annat Annat Till Tillfots fots Bil Cykel Cykel Buss Tåg Tåg SÅ HÄR HAR VI RÄKNAT Beräkningen av miljöeffekterna och konse kvenser för samhällsekonomin baseras på de förändringar av årliga resta kilometer med olika färdmedel som skulle fås om männen i Malmö började resa som kvinnorna och tvärtom. NÅGRA HUNDRA MÖLLEVÅNGSTORG MER ELLER MINDRE Skulle kvinnor börja resa på samma sätt som män skulle ytanspråken för transporter öka med 12 procent och ytanspråken för parkerade fordon öka med 14 procent. Det motsvarar en yta av cirka 200 Möllevångstorg. 18 VINSTER OCH FÖRLUSTER De samhällsekonomiska beräkningarna visar att om männen i Malmö skulle börja resa så som kvinnorna gör idag skulle de samhällsekonomiska vinsterna vara stora. De minskade miljöeffekterna, olycksriskerna och bullereffekterna skulle årligen motsvara ett värde av 300 miljoner kronor. Men skatteintäkterna från biltrafiken skulle minska med 130 miljoner kronor per år. De ytor som skulle kunna frigöras från trafiksystemen och användas till annat har enligt en grov uppskattning ett värde av 800 miljoner kronor. Skulle kvinnorna istället börja resa som männen gör idag skulle effekterna bli de motsatta, och dessutom något större eftersom kvinnorna i Malmö är fler än männen. 19 Gatukontoret + jämställdhet = sant i alla organisationer. Genom det här projektet har vi tagit ett ordentligt grepp omämnet och visat att vi vill integrera frågan som en naturlig del i vårt arbete, vad det än handlar om. De öronmärkta pengarna från SKL har gjort att vi kunnat fokusera på en fråga som trots relevansen inte alltid prioriteras och därmed lätt kan hamna i skym undan. Den forskargrupp som medverkat har gjort att projektet vilat på en vetenskaplig grund och haft ett genomarbetat upplägg som finner stöd i forskning och empirisk fakta snarare än antaganden och föreställningar. Det har gjort att projektets innehåll fått en större tyngd. Nu vill vi förvalta och sprida erfarenheterna i ett större sammanhang, så att de får fäste på alla plan i organisationen. När vi snart går in i ett spännande och viktigt projekt om framtidens kollektivtrafik blir det naturligt att lyfta in de nya jämställdhetskunskaperna redan från början. Men projektet har gjort att jämställdhetsfrågan fått genomslag på fler sätt. Nu har Thomas Lundquist, chef för den administrativa avdelningen på gatukontoret, bestämt att jämställdhet ska belysas och tas i åtanke när ett projekt planeras och beslutas. Det är en förändring som Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik ligger bakom. Vid sidan av det här initiativet har hela Malmö stad inlett en förändring kring jämställdhetsfrågor. En ny jämställdhetsstrategi har tagits fram som ska fungera som riktlinje. Tillsammans med de som arbetar med strategin vill vi komma fram till ett fungerande koncept. Gatukontoret har fått många nya kunskaper, verktyg och erfarenheter och vår förhoppning är att de kan användas på ett större plan. Faktum kvarstår att jämställdhet är ett komplicerat ämne. Det finns ingen absolut sanning och det är svårt att följa upp och mäta huruvida jämställdhet anammas och implementeras. I mångt och mycket handlar det om en värdegrund, tankemönster och förhållningssätt. På så sätt finns det naturligt med i vad man än gör. I det stora och i det lilla sammanhanget. Det är inget som görs över en dag. Men resan dit har gatukontoret inlett. JÄ M S TÄ L L D HE T BO RD E VAR A EN N ATU RLIG D EL 20 Svårt men inte omöjligt i samhällsfrågor. Som att om utvecklingen rasar på med kollektivtrafiken i Skåne så kommer tågresandet att sexdubblas fram till mitten av 2030-talet. Det låter väldigt mycket men motsvarar det resande som Stockholm har idag. Det blir onekligen inte lika svårt att förstå vad det är som ska åstadkommas, och kanske också förstå att det ju faktiskt måste vara möjligt. Arbetet kring Hållbar jämställdhet i kollek tivtrafiken gav en liknande upplevelse. Om män reste som kvinnor gör idag, det vill säga reser mindre med bil, skulle de samhällsekonomiska vinsterna i form av minskade olyckor och buller bli betydande. Dessutom skulle mycket stora ytor som idag används för bilen frigöras. Denna mark kan värderas till 800 miljoner kr. Vi behöver minska vårt bilåkande, gå och cykla mer och åka kollektivt oftare. Vill vi dessutom att skillnaderna mellan könen av rättviseskäl ska minska måste hela denna förändring göras av männen. Svårt, men rimligtvis inte omöjligt. I B L AND UP P TÄCKER M A N M Ä RK L IG A S A M BA N D ANDERS RUBIN Kommunalråd och tekniska nämndens ordförande Transportsätt till jobbet: Buss Att tänka nytt är viktigt som vi inte tidigare har tänkt på i vår planering. Ofta tänker vi på att vi ska komma fram enkelt och smidigt i Malmö med de olika färdsätten, att det ska ha minsta möjliga påverkan på miljön samt att det inte ska skada personer fysiskt. Men jag tror inte att vi tidigare har tänkt att vi kan påverka personers vardag på detta sätt. En del i arbetet har varit att föra dialog med personer som i vanliga fall inte kommer till tals i planeringsfrågor. Och det har varit jätteintressant. Man märker att planerarna får idéer och tankar som de annars kanske inte hade tänkt. I mitt arbete som kommunikatör är det viktigt att man tänker på vem man pratar till – och det har varit en utmaning för mig. Hur utformar man budskap som ska vara tilltalande för flera olika målgrupper? Hur gör man en broschyr om spårbunden trafik intressant för dem som inte är intresserade av teknik? Hur får man kvinnor att vara med mer i utformningen av sin stad? Det är otroligt viktigt att alla aspekter kommer upp på bordet, jämställdhet liksom miljö och säkerhet. Hur vi ska planera annorlunda och vad som påver kar vad – dit har vi inte kommit än – men jag tror att vi är en bra bit på väg. JAG T YCKER AT T DE T Ä R OTROL IG T V IK TIG A F R ÅG OR 21 LINDA JOHNSSON Informatör på gatukontoret Transportsätt till jobbet: Promenerar Allt är inte självklart som jag deltog och medverkade alltså ur strikt kollektivtrafiksynpunkt. Projektet var mycket intressant och invanda verklighetsuppfattningar sattes ifråga. Det var en ögonöppnare; att allt inte alltid är så självklart som det verkar. Det som kom fram var väldigt tänkvärt och jag hoppas att det fastnat några korn av nya insikter och ett nytt tankesätt kring genusaspekten. Att det går att förändra kvinnors och mäns resande genom att planera annorlunda är naturligtvis något jag tänkt på innan men visst blev jag än mer uppmärksammad på det nu. Vid det rundabordssamtal som jag var med på så var alla överens om att genusfrågan på ett sätt var omvänd, att det handlade om att få fler män att åka kollektivt. I de genusdiskussioner som förs så handlar det ofta om kvinnors situation men i kollektivtrafiken handlar det mer om män och det gör att genusfrågan i trafiksammanhang blir mer balanserad. Projektet avslutades med en workshop och där presenterades studier som Trafikverket har gjort kring jämställdhet. Återigen blev jag lite ställd över insikten kring hur oreflekterade vi är. Och att det går att förändra med ganska enkla åtgärder, bara man tar chansen att göra rätt från början. JAG A RB E TAD E PÅ SK ÅN E TR AFIKEN U N D ER D EN TID EN KERSTIN GUSTAVSSON Gatudirektör, Malmö stad Transportsätt till jobbet: Buss Fokusgrupper fungerar och fick vara med på den avslutande workshopen. Det som jag tyckte var mest spännande var tillvägagångssättet – att bilda fokusgrupper med till exempel sjuksköterskor från MAS, poliser eller fritidspersonal för att höra vad just de tycker om sina resor och kollektiv trafiken. Det är en metod som jag tycker att vi borde använda mycket oftare. Överhuvudtaget tycker jag att jämställdhet är något vi borde lyfta mer i all stadsplanering. Projektet var en föregångare som förhoppningsvis kan smitta av sig på planeringen i Malmö. JAG VA R MED I SLU TFASEN AV PRO J EK TE T DAGMAR GORMSEN Bitr avdelningschef, miljöförvaltningen Transportsätt till jobbet: Cykel och buss 22 Nya bilder av resenärerna för kvinnors och mäns kollektiva resande skiljer sig och att det är en anledning till att kvinnor reser mer kollektivt än män. Det är mest trafik till centrum och tätare delar medan det inte finns samma trafikutbud till industriområden som är mansdominerade arbetsplatser och det är givetvis faktorer som påverkar hur resandet ser ut. Samhället är uppbyggt på ett visst sätt och det är inte bara kollektivtrafiken som behöver förändras för att resandet ska bli mer jämställt men genom till exempel linjesträckningen går det att bidra till det. Jag hade inte riktigt tänkt i de banorna tidigare. Vi hade också en övning där vi fick se bilder på personer där vi skulle gissa vilka som åkte kollektivt. Det var män och kvinnor i olika åldrar och bland annat var det en bild på en ung man som stod och grillade och automatiskt drog man slutsatsen att han inte åkte kollektivt men det gjorde han. Man insåg att man har förutfattade meningar om hur personer som reser kollek tivt ser ut. Det var många aha-upplevelser och tankeställare som man fick när vi resonerade kring de här frågorna. EN TANKE SOM SLOG M IG VA R AT T F ÖRU TS ÄT T N IN G A R N A HÅKAN KRISTIANSSON Trafikplanerare på Skånetrafiken Transportsätt till jobbet: Buss Jag har börjat fundera över status under ett av de här seminarierna var att det kanske finns statushinder i kollektivtrafiken som är kopplade till genus. Den regionala kollektivtrafiken har högre status jämfört med den lokala och det kan bero på att den regionala trafiken är mer mansdominerad och de som har makten åker mer regionalt än lokalt. Att jämföra med den lokala trafiken där det är flest kvinnor och ungdomar. Den lokala trafiken har problem, jag reser själv med den och lider med den men på något sätt är det häftigare att bygga nya järnvägar och köpa nya Pågatåg än att förbättra den lokala trafiken. Det var en tanke som slog mig och jag tror att det kan härledas till genus. NÅGOT SOM J AG TÄ NK TE PÅ JOHAN EMANUELSSON Enhetschef på strategienheten på stadsbyggnadskontoret Transportmedel till jobbet: Tåg och buss 23 www.malmo.se/sparvagn www.vti.se www.skl.se www.wspgroup.se 24
© Copyright 2024