Linda bLev ambassadör för eLcykeLn
sTaDsLIv aktuellt från Malmö stads gatukontor nr 2 2015 TILLSAMMANS till butiken SKATESAMORDNARE i kommunala korridorer Linda blev ambassadör för elcykeln S TA D S L I V N R 2 2 0 1 5 Nyheter och information från Malmö stads gatukontor. Nr 2 juni 15. Utgiven v 24. Adress: Gatukontoret, 205 80 Malmö. Ansvarig utgivare: Kerstin Gustafsson, gatudirektör tel. 040 - 34 13 70. Redaktör: Anna-Karin Jangmark, tel. 040 - 34 21 16, anna-karin.jangmark@ malmo.se. Redaktionsgrupp: Annika Abrahamson, Annika Blomquist, Fredrik Hansson, Johan Edgren, Monika Nilsson, Andreas Ivansson. Grafisk produktion: kommunikation&design i malmö ab, www.komodesign.se. Omslagsbild: Johan Bävman. Upplaga: 4.000 ex. Tryck: Exakta. HEJ! KERSTIN GUSTAFSSON, gatudirektör i Malmö Cykliska cirkulationer I Malmö är mycket på rull nu. Vi är ödmjukt stolta över att åter ha blivit Årets Cykelstad. Cykeln är inte här för att stanna, den är här för att ständigt cirkulera – enligt begreppet ”7/24/365” där, alltmer är ständigt igång i staden. Andra hjulförsedda fortskaffningsmedel lockar också till uteliv i Malmö. Jag tänker givetvis på skate, där Malmö blivit ett eldorado med global status. Den stora tävlingen Ultra Bowl avgörs i år på ny plats i skateanläggningen i Sibbarp. Det är lite längre från centrum, men lika lätt att ta sig dit med stadsbussen som att åka till Stapelbädden i Västra hamnen. Ett levande centrum med blomstrande handel och myllrande folkliv är en tillgång värd att vårda. Det är nu 20 år sedan Lilla torg omvandlades och vilken succé det blev! Vi har under vintern påmints om hur många butiker som finns i city; begreppet “tusen butiker under bar himmel” har fastnat hos mig. Alla dessa butiker, caféer och restauranger är helt beroende av sina varuleveranser. Nu startar SamCity, ett pilotförsök för samordnad varudistribution, där miljöfordon och ett litet eltåg ska sköta leveranser till både kommersiella och kommunala varumottagare. Det är få projekt som överlevt när bidragen tagit slut. Nu vill vi skapa ett system som blir självbärande. Ständig förbättring och förnyelse är viktiga ledstjärnor för mig. Sedan nyår har gatukontoret en ny organisation, en som är mer anpassad för dagens arbetssätt där projekt och processer ska styras med fokus på kvalitet, tid och resurser. Att vi har en ny avdelning som heter Stadslivsavdelningen får vi återkomma till. Hoppas du gillar den nya kostymen som detta magasin nu fått. Trevlig läsning! 3 S TA D S L I V I KO R T H E T M alm ö vä r ldens sj ät t e b ä s ta c y k els tad Malmö klättrar en placering i ”the Copenhagenize index” till plats 6 över världens bästa cykelstäder. Topp-fem över världens bästa cykelstäder ser ut såhär: 1) Köpenhamn, 2) Amsterdam, 3) Utrecht, 4) Strasbourg, 5) Eindhoven. Läs mer: www.copenhagenize.eu/index B l o ms t e r p r a k t ! Årets tema i Malmös blomsterprogram är Vintergatan. Och det är en stor mängd blommor i dramatiskt mörkblått, ljusgult och vitt som smyckar staden! Vad sägs om följande blomstrande siffror? • 283 blomsterurnor • 238 vägrensurnor • 16 storurnor • 32 blomsterfat • 292 amplar • 26 pelare • 7 klot • 44 balkonglådor • 44 brolådor • 30 rabatter Läs mer: www.malmo.se/blommor S ilve r ä g g t ill M alm ö fes t ivalen På Guldäggsgalan i april var Malmöfestivalen nominerad för sin design från 2014. Det blev ett mycket hedrande silverägg! Det är inte ofta som offentlig sektor lyfts fram och får utmärkelser på reklambranschens stora gala – vilket gör att vi gläds extra mycket åt vår utmärkelse. Guldägget är Sveriges största och äldsta (startade 1961) kommunikationstävling. Tävlingen drivs och genomförs av Sveriges Kommunikationsbyråer. Läs mer: www.guldagget Kollektivbostad för insekter Foto: Tomaz Lundstedt Under våren har Slottsträdgården fått en konstnärlig installation om insekternas viktiga roll i naturen. Installationen hyser två boningar – hem där olika insekter förhoppningsvis kommer att sätta bo och trivas. Kollektivbostaden och insektsträdgården är skapad och byggd av konstnärerna Karin Frankenstein och Tomas Auran i samarbete med personal från Slottsträdgården. Insektshotellen består av två torn som är byggda av natursten, träbitar av energiskog och keramik. Små håligheter i skulpturen kommer att utgör boplatser för vilda bin, humlor och andra insekter. Intill tornen har konstnärerna skapat en sittgrupp av energiskog, där själva stolsryggarna ”lever” då de består av planterad salix. Text: Annika Blomquist 4 Grön soppa tas bort med ultraljud Text: Monika Nilsson Foto: Ola Enqvist Vi har besvär med algbildning i många av våra dammar som ligger i stadsmiljön, där det speciellt en varm sommar bildas en grön soppa av alger som inte bara förfular utan också i en del fall tar död på både fåglar och fiskar. Detta är ett generellt problem med dammar i vår stadsmiljö eftersom de ofta saknar naturlig vattencirkulation. Det är kväve och fosfor som är orsaken till problemet. Det kommer till stor del från fåglarna, där det blir en övergödning och fosfor blir den största boven. Lite solljus på det och algerna trivs alldeles utmärkt! Vi har försökt med ett antal olika metoder t ex ozon, sandfilter och fosforreningsverk. Vi har skördat de växter som tar upp fosfor och kväve och vi har använt oss av luftning för att försöka få bukt med de dåliga vattenkvaliteterna. Allt detta utan någon större succé. Nu testar vi ett helt nytt koncept. Ett holländskt företag har tagit fram en ny metod där man med hjälp av ultraljud kan bekämpa flera olika arter av alger, både trådalger (långa gröna trådar) och fritt svävande alger (mikroskopiskt små, men tillsammans bildar de en grön soppa). Ultraljudet gör så att algerna mister sin bärighet, d v s de kommer inte upp till ytan där de med hjälp av solljuset använder sig av fotosyntes för att överleva och föröka sig. I stället sjunker de ner till botten och dör då ljudet bildar en barriär i ytskiktet. Alla växtplankton dör inte av den här metoden men tar bort ca 80 % av dem. Alltså kommer det ändå att finnas föda för de djurplankton som lever i dammen. Det har visat sig att djurplankton inte tar skada av detta och inte heller könsceller såsom rom och mjölke från fisk, groddjur och musslor. Andra vattenväxter och djur kommer heller inte att påverkas. I sommar testar vi den nya metoden i en damm i Beijers park. Det är viktigt att komma igång i tid på våren innan mängden alger har blivit för stor då dessa sen kommer att sedimentera när de dör. Vi vill alltså minska sedimenten eftersom dessa i förlängningen kan bli ett problem i sig. Om metoden visar sig fungera bra, är det mycket möjligt att vi kommer att använda oss av ultraljud för att få bort alger i fler av stadens dammar. Vill du veta mer? Kontakta Ola Enqvist, [email protected] 5 Linda blev ambassadör för elcykeln Fakta Gatukontoret gjort ett försök med att låna ut elcyklar för att stimulera fler att cykla istället för att ta bilen. Vi har lånat ut 10 elcyklar under treveckorsperioder. Under 2014 var det totalt 50 personer som provat på livet som elcyklist. Intresset har varit mycket stort och 75% av deltagarna i elcykellånet tycker att elcykel kan vara ett alternativ för dem i fortsättningen. Under 2015 har vi utökat antalet elcyklar till 20. Familjen P ette r ss o n i B unkeflo st r and testade att l å na en elc y kel f r å n M alm ö stad. E fte r ba r a n å g r a ve c k o r va r de s å f ö r tjusta i det n ya fä r dmedlet att det fanns två n ya elc y kla r i familjens c y kelga r age ! I våras fick boende i stadsdelen Bunkeflostrand ett brev från Malmö stad där de erbjuds att låna en elcykel i tre veckor av kommunen – för att testa om det kunde vara ett bra färdmedel. Linda Pettersson anmälde sitt intresse och var en av dem som fick låna en cykel. - Jag hade funderat i de banorna redan innan, så när brevet från Malmö stad kom med erbjudandet om cykellånet hörde jag av mig direkt. Och sen dröjde det inte länge förrän både jag och min man var fast, ler Linda. Linda och hennes man Ted jobbar båda i området Jägersro, dit de har ungefär en mil enkel resa. - Jag jobbar som VD-assistent och behöver se representativ ut i tjänsten. Att cykla med min vanliga cykel kändes inte som ett attraktivt alternativ, helt enkelt. Men med elcykeln blir det genast en annan femma! Man har inga uppförsbackar eller motvind längre och man behöver inte ta en dusch när man kommer till jobbet. Nu tar det bara 25-30 minuter med cykel och det är inte så mycket längre än vad det tar med bilen. Även hennes man fick upp ögonen för färdmedlet. - Medan vi hade Malmö stad-cykeln turades vi om att ha den, och han som inte tidigare cyklat så mycket blev frälst! Redan innan låneperioden var över hade hon och hennes familj köpt en egen elcykel och efter ytterligare en vecka kompletterades garaget med ännu en! Nu cyklar båda makarna Pettersson till sina jobb cirka 3-5 gånger per vecka, beroende på familjens schema. - Det är ett bra tillfälle att få frisk luft, något jag verkligen uppskattar eftersom jag har ett kontorsjobb. Dessutom ger det en del motion, för det går ju att välja hur mycket eller hur lite hjälp man vill ha av sitt batteri. På hemvägen från jobb passar jag på att cykla för egen maskin och då blir det lite gratis träning. Tidiga morgnar njuter jag av vädret, lugnet och fågelsången. Det är en underbar start på dagen! Det har varit en hel del intresserade frågor kring elcykeln på Lindas jobb, och hon har till och med sett sin ”gamla” lånecykel på stan, hos en annan lycklig och cyklig låntagare. - Jag hörde av mig till projektledaren på gatukontoret för att få veta den exakta modellen på lånecykeln eftersom jag var så förtjust i den, och så köpte jag mig en exakt likadan, skrattar Linda. Familjen håller på att bygga hus i byn Bara utanför Malmö och en av sakerna de var noga med att kolla upp var om det gick bra cykelväg till stan därifrån. - Ja, det var ett absolut krav, så nog kan man säga att vi blivit elcykelambassadörer av rang, avslutar Linda. Text: Anna-Karin Jangmark Foto: Johan Bävman J ust nu på g å r det V inn o va finansie r ade p r o jektet S am Cit y i M alm ö – ett p r o jekt som ska minska mängden lastbila r i M alm ö Cit y. Så här fungerar SamCity Malmö: 1. Fjärrtransporter anländer och lämnar av varor som ska in till centrala Malmö på SamCitys distributionsterminal i Östra Hamnen. 2. Varorna distribueras vidare av SamCitys fordon drivna med miljöanpassat, förnyelsebart bränsle. De varor som ska levereras ut på citystråket, samlastas och körs till SamCitys mikroterminal i centrum, där det avgasfria, tysta elfordonet tar över. 3. Elfordonet kör sedan ut varorna till butiker och andra mottagningspunkter längs citystråket. Efter leverans finns också möjlighet för kunderna att skicka med emballage och avfall ut ur city. 4. När elfordonet distribuerar samlastade varor längs citystråket kör övriga SamCitybilar samlastad distribution till centralt belägna kunder utanför citystråket. 5. SamCity levererar i samma slinga varor till kommunens egna mottagningspunkter i centrala Malmö, vilket ger ytterligare samordningsvinster. Tillsammans till butiken Med en växande befolkning och en förtätad stad ökar också behovet på varor och tjänster som kan transporteras in till centrala staden. Detta innebär rejäla utmaningar i t ex ökade utsläpp, förhöjda bullernivåer och trängsel. Ett sätt att komma tillrätta med problemen kan vara samlastning. I projektet SamCity samverkar flera aktörer för att minska miljöbelastningen och samtidigt erbjuda affärer i city en effektiv varudistribution. - Syftet är att få en hållbar och attraktiv stad som kommer alla tillgodo, samtidigt som vi minskar utsläpp, buller och belamring och får en smidigare hantering, säger Linda Dalundh, projektledare på Malmö stad. I projektet ingår Malmö stad, Svensk Handel, Lunds Tekniska Högskola, Malmö Citysamverkan, Coop Medlem Syd, Fastighetsägarna Syd och Sveriges Åkeriföretag Syd. De två operatörerna är Malmö Lastbilscentral och Ragn-Sells. 8 Text: Anna-Karin Jangmark Illustration: Göran Bok, K33 - Varorna som ska in till city anländer först med lastbil till en extern terminal, varifrån de samlastas och transporteras in till innerstaden. Via en så kallad ”mikroterminal” vid Triangelns köpcentrum går sedan varorna ut med ett mindre elfordon med släp till butikerna i centrum. Vi erbjuder också de affärer som går med i testet ett antal tilläggstjänster, såsom hantering av emballage, avfall och returvaror. Det innebär att cityhandlaren kan få samma service som handlarna i en galleria, berättar Linda. - Flera av de butiker på gågatan jag varit i kontakt med ser positivt på att minska antalet transporter. Det är både närmiljön med brummande lastbilar utanför det egna skyltfönstret, samt det stora perspektivet med en hållbar framtid som tilltalar dem, säger Eric Sjöstedt på Vasakronan AB. - Vår förhoppning är att många butiker ska vilja ansluta sig så att vi kan testa modellen ordentligt. Projektet avslutas under våren 2016 och då hoppas vi att det ska gå att skala upp konceptet, avslutar Linda. Positivt gensvar I mars startade en samlastning av både kommunala och privata varuflöden. Elfordonet som ska leverera varor till handlarna utmed gågatan kommer att vara i drift i juni. Citysamverkan, fastighetsägare och operatörerna har informerat handlarna om projektet. För mer information, kontakta Linda Dalundh, [email protected]. Läs mer: www.samcity.se och www.malmo.se/gods S TA D S L I V I KO R T H E T S afa r ic y k lis t e r I Malmö Folkets Park finns en Cykelsafari där barn kan träna sin cykelvana i en rolig bana. Fler utmaningar för äldre var några av önskemålen i en utvärdering av Cykelsafarin sommaren 2014. - Inför säsongen 2015 har vi lagt ut små cykelgupp och en djurportal att cykla igenom. Det kanske inte utmanar de äldsta men vi hoppas att förnyelsen känns kul, säger Fredrika Swedenborg som jobbat med Cykelsafarikonceptet. - Vi har också placerat ut konstgräs och bänkar i banan för att ge lite fler hängmöjligheter. Alla cyklister kan även få ett personligt digitalt Safarikörkort med egen bild via en ny funktion på Folkets parks webb. Det blir som en belöning till alla barn som har kört banan. Läs mer: www.malmo.se/cykelsafari Foto: Eva Levau Sommar på Ribban Malmö stad arbetar för att skapa ett socialt hållbart Malmö, en stad där alla invånare ska ha rätt till god hälsa. Ribersborg är ett område där många av stadens invånare rör sig under sommarmånaderna. Malmöbor från alla stadsområden rör sig längs stranden men möjligheten att ta del av aktiviteter i området har under åren varit begränsat. Malmö stad vill öka aktiviteten och skapa en aktiv mötesplats på Ribersborg, där invånare välkomnas att gratis ta del av utbudet av föreningar i Malmö samt andra aktiviteter. I år arrangeras Sommar på Ribban för andra året i rad med start 22 juni till 26 juli vid T-bryggan. Arrangemanget är ett samarbete mellan fritidsförvaltningen och gatukontoret. Text: Frida Horney, gatukontorets projektledare nis ten r kou par ssel y p s ton dan dmin erby ba ller d ro Barnfamiljerna trivs i Malmö! Två av tre barnfamiljer tycker att Malmö är en barnvänlig stad och nästan 75 procent av barnfamiljerna skulle rekommendera andra barnfamiljer att flytta hit. Det visar en undersökning där familjer med barn i åldern 0-5 år har fått svara på frågor om sitt liv i Malmö. Undersökningen visar också att tre fjärdedelar av respondenterna är nöjda med sitt eget närområde. Det som familjerna är mest nöjda med är tillgänglighet för cykel och gående, närhet till kollektivtrafik, samt närhet till förskola, parker, grönområden samt lek- och fritidsplatser. Malmö årets cykelstad – i g en ! Vi i Malmö är förstås jätteglada över att ha blivit årets cykelstad i Cykelfrämjandets Kommunvelometer. På topp-fem hamnar även Eskilstuna, Karlstad, Lund och Uppsala. Cykelfrämjandets Kommunvelometer är en djupgående granskning av hur kommuner arbetar med att främja cykling. Studien visar på såväl positiva resultat som utmaningar om kommunerna ska värna cyklisterna och öka cyklingens andel av transporterna. Den utvärderar hur systematiskt kommuner har jobbat med cykling under det gångna året. Fokus ligger på beslutsprocessen och resurstilldelning och ger en objektiv jämförelse mellan de 37 granskade kommunerna. Läs mer: www.cykelframjandet.se 7 av 10 är nöjda eller mycket nöjda med Malmö som barnvänlig stad 9 H ö sten 2014 sta r tade ett a r bete med att ta f r am en n y g r ö nplan , vars syfte ä r att sä kr a o c h utve c kla M alm ö s g r ö na o c h bl å milj ö e r ( d v s även vatten ) . D en ska även va r a vä g ledande f ö r beslut i allmä nna skötsel- och natu r vå r dsf r å g o r samt i f ö r ä nd r ings o c h f ö r n y elsea r bete . Text: Fredrik Hansson Foto: Johan Bävman Malmös nuvarande grönplan antogs 2003. Sten Göransson på gatukontoret är projektledaren som ansvarar för arbetet med att ta fram den nya grönplanen. Målet är att ärendet ska upp för politiskt beslut i juni 2016. Varför behövs en ny grönplan? - Mycket har hänt i både Malmö och i omvärlden under det senaste decenniet. Det finns därför ett stort behov att se över grönplanen och vidareutveckla den. Den enskilt viktigaste orsaken till att arbetet görs nu är stadens nya översiktsplan. I den beskrivs hur staden både ska förtätas och bli grönare. Det är en stor utmaning att lyckas med båda delar. Ny grönplan för Malmö S ten G ö r anss o n Hur ska ni lyckas med utmaningen? - För att kunna göra staden grönare krävs nytänkande och bättre planeringsverktyg för analys och värdering av alla grönytor. Till skillnad från grönplanen 2003 kommer, förutom parkmark, natur- och rekreationsområden och alla gröna miljöerna, även kvartersmark att kartläggas. Vad kommer ni göra annorlunda i den nya grönplanen? - Jag tänker främst på tre delar. 1) Vi ska kartlägga allt grönt, oavsett om det ligger på allmän plats eller kvartersmark. 2) Vi ska identifiera och utveckla planeringsverktyg, ta fram riktlinjer och metoder som kan säkerställa tillgången och användbarheten av gröna och blå miljöer i Malmö. 3) Vi ska föreslå åtgärder för att höja kvaliteten och användbarheten av stadens gröna och blå miljöer och att bättre tillvarata naturens/markens förmåga att producera ekosystemtjänster*. *ekosystemtjänster är naturens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Tjänsterna som kommer från ekosystemen ger oss bland annat luft- och vattenrening, jordbildning, primärproduktion och naturupplevelser som kan påverka vår hälsa positivt. 2016 är det dags igen! Tack vare Lundasonen Måns Zelmerlöv kommer Eurovision Song Contest åter till Sverige. 2013 var Malmö stolt värdstad till den stora musiktävlingen och det kan vara på sin plats med en liten repetition av erfarenheterna därifrån. Drygt 30 000 besökare omsatte runt 185 miljoner kronor i Malmö under den aktuella veckan, enligt kommunens beräkningar. Malmö och Skåne fick stor medieexponering, inte minst i internationell press. Malmö stad och Region Skåne ansvarade tillsammans för alla kringarrangemang såsom Eurovision Village och Euroclub. Den gemensamma notan uppgick till cirka 28 miljoner kronor. Malmöexpressen har ökat bussåkandet Illustration: Daniel Egnèus Region Skånes och Malmö stads satsning på Malmöexpressen har ökat bussåkandet genom staden kraftigt. Resandemätningen från oktober 2014 visade att antalet resenärer i riktning Västra hamnen ökade med 30 procent (cirka 400 personer) jämfört med den tidigare stadsbusstrafiken på samma sträcka i oktober 2013. I motsatt riktning var ökningen 23 procent. Ökningen fortsatte. Mellan oktober 2014 och mars i år var det ytterligare 16 procent fler som åkte med Malmöexpressen. Den 24 meter långa spårvagnsliknande bussen trafikerar sedan juni 2014 sträckan Stenkällan-Västra hamnen. - Förberedelserna för Malmöexpressen var en av Malmös största satsningar förra året. Busslinjen förbinder stadens östra och västra delar och är därför både en viktig symbol och en förutsättning rent praktiskt för att fortsätta bygget av den socialt hållbara staden. Jag är upprymd över det ökade resandet på sträckan – satsningen ger utdelning, säger Milan Obradovic (S) ordförande i tekniska nämnden, Malmö stad. 11 G U S TAV E D É N s s kla s d rl Skate i vä - H ä r o m å r et valde vi att pla c e r a ut skateanpassade gatum ö ble r på Vä r nhemsto r get f ö r att skapa b ät t r e f ö r uts ättninga r f ö r å kning . Vä r nhemsto r get ha r saknat liv o c h r ö r else , men med skata r na ä nd r ade to r get ka r aktä r , o c h fi c k liv. F le r hittade hit, inte ba r a skata r e . Text: Anna-Karin Jangmark Foto: Martin Hallberg, Fredrika Swedenborg, Martin Pålsson och Johan Bävman K anske ä r M alm ö den enda k o mmun s o m ha r en skatesam o r dna r e i de k o mmunala k o r r id o r e r na ? G ustav E dén , skatesam o r dna r e i M alm ö, ha r i alla fall inte h ö r t talas o m några kollegor i andra k o mmune r . M en hans tj änst är ba ra en liten b r i c ka i spelet o m skate - M alm ö. - Malmö stad har haft ett långt, vittgående och framgångsrikt samarbete med stadens skatare, och det har bidragit till att göra Malmö till en skatestad i världsklass. Malmö har väldigt gott renommé i skatevärlden och samarbetet mellan kommunen och åkarna är ganska unikt, vad jag förstått, säger Gustav. - Att arrangera skateboardtävlingar är ofta knutet till olika företag med kommersiella intressen. Att en kommun går in och stödjer så aktivt som Malmö stad gör möjliggör helt andra värden och insatser. Vi kan arbeta ur ett stadsutvecklingsperspektiv för att aktivera staden och dess ungdomar, fortsätter han. Skatare + kommunen = sant Tack vare samarbetet mellan kommunen och stadens skatare har det bland annat ordnats världscupstävlingar nio år i rad i Malmö, något som i år sker 24-26 juli i och med tävlingen Ultra Bowl, som i år anordnas i skateparken på Sibbarp. - Den internationella tävlingen har tidigare anordnats i Stapelbäddsparken och vi kände att det var dags att göra något nytt. Staden har genomgått en fantastisk utveckling och vi har mycket mer att erbjuda skatarna än den redan världskända Stapelbäddsparken, menar Gustav. Vi testar därför att flytta tävlingen till en helt ny stadsdel och visar upp en annan sida av Malmö för världsnamnen. Att erbjuda ett evenemang i världsklass på en strand i staden känns otroligt spännande! Under UltraBowl anordnas också Get set go, en tävling för kvinnliga skatare. - Det är oerhört viktigt att prioritera och visa upp kvinnlig skateboardåkning! Att se kvinnliga förebilder åka gör förhoppningsvis att fler tjejer och kvinnor ser att det är en aktivitet för oss alla. Men det är inte bara världscupstävlingar som anordnas, sista helgen i maj anordnades tävlingen Back to Värnhem. - Härom året valde vi att placera ut skateanpassade gatumöbler på Värnhemstorget för att skapa bättre förutsättningar för åkning. Värnhemstorget har saknat liv och rörelse, men med skatarna ändrade torget karaktär, och fick liv. Fler hittade hit, inte bara skatare. Flera olika aktiviteter började synas, däribland andra hjulsporter. Och när det börjar hända kul saker på ett område, stannar folk till och tittar, istället för att bara hasta förbi. Skatarna sprider ordet om Malmö Men tävlingarna är förstås bara en liten del av själva sporten. Mesta tiden består av vardagsåkning för utövarna. - Drivna skatare har byggt egna skateplatser på övergivna platser i staden och dessa har synts i filmer de själva producerat, vilket ytterligare bidragit till att sprida Malmös rykte som skatestad över världen. Malmö stad har så långt det varit möjligt försökt bevara dessa ”DIY-platser” (DIY är förkortning för Do It Yourself ) och även försökt inkorporera skatarnas önskemål i övriga stadsrum. - De problem som brukar nämnas kring skate är att det sliter på staden och det låter en del. Men detta kan man lösa med god design. Genom att använda multifunktionella objekt – t ex en bänk som också kan vara ett hinder – i ett bra material minskar såväl oljudet som slitaget. Och om vi sätter ut dessa objekt på platser som är ”döda” eller inaktiva har vi skapat en aktiv, positiv plats. Vi fyller staden med liv, helt enkelt. Växande sport Skate är på frammarsch, och antalet utövare världen runt växer i snabb takt. - Fördelen med skateboard jämfört med andra sporter är att det inte krävs att du som utövare organiserar dig. Du är inte bunden till fasta träningstider, och det är inga dyra medlemsavgifter. Detta gör att den lockar många unga. Under sina år som aktiv skatare och nu som skatesamordnare inom Malmö stad har Gustav samlat på sig en hel del tankar kring hur städer som vill bli bättre på att möta skatarnas behov kan göra. - Först och främst räcker det inte med en skatepark per stad. Det finns en klar underetablering av skateplatser. Vi i Malmö har tre skateparker, som förväntas tillgodose stora områden. Jämför med hur många fotbollsplaner vi har – och titta på hur många brukartimmar platserna får varje år, då ser man att skateparkerna är mycket mer aktiva. - Om vi vill tillgodose skatarnas behov och tycker det är ett bra inslag i stadsmiljön måste vi skapa en dynamik med platser som kan erbjuda olika typer av åkning. Man kan utgå från en eller flera skateparker och sedan komplettera dessa med mindre insatser eller ’satellitplatser’. Detta motiverar skatarna att röra sig från plats A till plats B. Skateboard är givetvis inte ett välkommet inslag i alla miljöer, men genom att planera rätt kan man skapa skatevänliga stråk genom områden som behöver aktivitet och rörelse. Vill man sedan aktivera platserna ytterligare kan man samverka med den lokala skatescenen för att arrangera tävlingar och andra evenemang. Och detta är grunden i all skateboardverksamhet – att samverka med de lokala skatarna och stötta dem med att bilda en förening. Bygg rätt från början Malmö var ganska tidigt ute med att bygga skateparker. Stapelbäddsparken stod färdig 2005 till exempel. Även när det gäller parkerna har Gustav råd att dela med sig av till andra kommuner som vill göra något för stadens skatare. - Ska man bygga en skatepark är det oerhört viktigt att man vänder sig till parkbyggare med skateboardbakgrund, säger han. Många kommuner gör tråkigt nog misstaget att underskatta hur avancerat skateparksbygge är och lägger ner stora summor på prefabricerade modulparker, som sedan inte nyttjas. Bygger man istället en park i samverkan med skatarna och med rådgivning från Sveriges Skateboardförbund finns alla förutsättningar för parker där man kan anordna tävlingar, locka publik och inbjuda till aktivitet. Detta gör att skatescenen i staden tillåts växa. 13 TRÄDGÅRDSFEST LOCKADE STORA OCH SMÅ J O H N TAY LOR Foto: Tomaz Lundstedt S ista helgen i maj njöt Malmöb or o c h bes ö ka r e av den femte upp lagan av M alm ö G a r den S h o w, i c ent r alt bel ä G na S lottst r ä d gå rden. Här kunde de botanise r a bland utstä llningst r ä dg å r da r o c h - balk o nge r , bes ö ka vä x t ma r knaden elle r l åta ba r na sinnet få sitt i B a r nens G a r den S h o w. V i r ikta r ett sto r t o c h va rmt tac k till alla besökare, ut stä L la r e , f ö r s ä lja r e o c h and r a s o m gj o r de Malm ö G a r den S h o w 2015 till ett h ä r ligt a r r ange mang . V i ses vä l 2016? 15 S TA D S L I V I KO R T H E T P ro cess o r ien t e r in g på g at u ko n to r e t Från och med den 1 januari 2015 har gatukontoret i Malmö en ny, processorienterad organisationsstruktur. De nya verksamhetsavdelningarna har formats efter våra huvudprocesser och heter numera planerings-, genomförande-, förvalta- och stadslivsavdelningen. I en central funktion finns IT/GIS, ekonomi, HR, juridik, kansli & kvalitet samt kommunikation. Parallellt med att göra om organisationen har också arbetssätt, strukturer och system förändrats för att göra gatukontoret till en organisation med hög projektmognad. Nu arbetar vi enligt den internationella standarden för projektledning SS-ISO 21500. Läs mer: www.malmo.se/gatukontoret Foto: Tomaz Lundstedt Ny papperskorg I Malmö finns ca 4000 st papperskorgar i en mängd olika utföranden och storlekar. Våra entreprenörer upplever att vissa modeller är sämre än andra och att ingen är riktigt bra. Vi såg behovet av att ta fram en funktionell papperskorg. En korg som ska vara lätt att kasta skräp i, lätt att tömma och dessutom ha ett trevligt yttre. Nu har vi äntligen en prototyp klar och bakom processen ligger en hel del arbete. Vi intervjuade våra entreprenörer och listade önskade möjliga (och omöjliga) tekniska lösningar på en framtida papperskorg. Vi la också till ett krav på att ta fram 3 olika storlekar som skulle ha så många gemensamma delar som möjligt. Sen fick tre industridesignföretag i uppdrag att ta fram ett koncept på framtidens papperskorg som bygger på funktion, modulanvändning och ett förslag till gestaltning. Entreprenörer och kollegor har fått tycka till om den nya papperskorgen och de har tyckt att den är snygg, robust och ergonomiskt lättarbetad. Det är också en fördel att färg och mönster lätt kan ändras. Men det är för lätt för fåglar att ta sig in i den, inkasthålet är för litet och ytorna inbjuder till klotter. Nästa steg är att anpassa modellen efter inkomna synpunkter och att tillverka en mindre provserie. Text: Monika Nilsson F ö r s ko leba r n så r bl o ms t e r ängar I år får vi den finaste planteringshjälp som går att uppbringa: tre parker i Malmö fick i maj besök av flera hundra förskolebarn under arrangemanget Barnens trädgård. Barnen hjälper under arrangemanget till att så blomsterängar. I år är det centralt belägna Pildammsparken, Cronhielmsparken i Rosengård och Kristinebergsparken i Oxie, som fått besök. De sådda blomsterängarna kommer att växa upp till vackra blommor i alla möjliga färger och former. Förutom plantering bjödr arrangemanget på aktiviteter tillsammans med Malmö Naturskola och en pedagogisk dansföreställning – Trädgårdens mage. - Vi har fått mycket positiv respons för ängarna som planterades förra året. Förutom att det blev fina blomsterängar i parkerna så blev det en plats för förskolorna att besöka och se hur ängen växte och blommade, säger Frida Horney, projektledare på gatukontoret. 16 Om t vå å r ä r vi 4 milj o ne r Öresundsregionen har nu 3,9 miljoner invånare (mars, 2015). På båda sidor av sundet stiger siffrorna – såväl Region Skåne, Region Själland och Region Hovedstaden har växtvärk. Köpenhamns kommun har en befolkningsökning på 1,85%, men också Malmö växer snabbt – faktiskt är tillväxten lika stor som i Stockholm. I hela Öresundsregionen har befolkningen ökat med 0,96%. Fortsätter tillväxten i dagens takt kommer Öresundsregionen att nå 4 miljoner invånare år 2017. Källa: Øresundkomiteen.org D e senaste å r en ha r det f o r mligen e x plo de r at av digitala sk ä r ma r i stadsmilj ö e r . D en allt billiga r e tekniken g ö r det enkelt att k ö pa in sk ä r ma r o c h s ätta upp dem på till e x empel på fastighete r . Digitala skärmar på frammarsch I Malmö har ett antal företag gjort just detta och de vänder sig sedan till företag och organisationer och säljer möjligheten att synas på skärmarna. Men vilka regler gäller egentligen? Är det bara att sätta upp en skärm? Jan-Olof Harvigsson, enhetschef för upplåtelseenheten på gatukontoret, Malmö stad, har koll på vad som gäller: - Vill man sätta upp skärmar på fastigheter ska det i första hand sökas bygglov. Sedan ska även gatukontoret säga sitt eftersom skärmarna riktas mot allmän platsmark, säger han. - Till exempel har vi en skärm som sitter på köpcentret Triangelns fasad. Den är på dygnet runt och skärmen är väldigt ljusstark. Eftersom gatukontoret har ett ljusprogram som tagits fram för platsen blir det en konstig krock när skärmens starka ljussken påverkar. Antingen måste företaget ta ned skärmen eller så måste de stänga av den nattetid. gälla framöver. I detta ingår ett pilotprojekt där vi testar olika typer av skärmar på två olika platser i staden. Vår förhoppning är vi har detta klart inom ett år. - Vi ska såklart inte försöka stoppa utvecklingen, utan vår uppgift blir istället att försöka styra den mot våra önskningar, avslutar Jan-Olof. Hur ser du på framtiden för digitala skärmar i stadsmiljöer? - Digitala skärmar kommer växa och jag har hört uppgifter som säger att uppemot 30 % av all utomhusreklam på sikt på kommer vara I Malmö finns det ett flertal skärmar. på digitala skärmar. Just nu håller gatukonFöljer dessa reglerna? - Nej, tyvärr inte alla. Och det är många toret, stadsbyggnadskontoret och stadskontoret på att ta fram riktlinjer för vad som ska Text och foto: Andreas Ivansson parametrar som det ska tas hänsyn till. P o nn y - E M g å r i M alm ö i å r Ponny-EM, eller som det officiellt heter: FEI European Championships for Ponies 2015, kommer den 5-9 augusti i år gå på Ribersborg i Malmö. Granne med havet finns numera ridbanor som används för Malmö City Horse Show men även för tävlingar som Malmös ridklubbar anordnar. Det blir platsen för de cirka 150 unga ryttarna och deras ponnyer. Under Ponny-EM kommer de att tävla i de tre disciplinerna hoppning, dressyr och fälttävlan. Det är fritt inträde till arrangemanget. Ponny-EM är i år också starten på Malmö City Horse Show som fortsätter med internationella dressyrtävlingar 11-13 augusti och även internationell fälttävlan 15-16 augusti. Läs mer: www.malmocityhorseshow.se Text: Birgitta Hjertberg Foto: Andreas Larsson 17 anna K ROO K Camilla ande r s o n H u r ska man tä nka k r ing f y sisk aktivitet n ä r ett utb yggnad s o m r å de plane r as ? kan vi skapa n y akti vitet i den befintliga staden ? D et ä r n å g r a av de svå r a f r å g o r s o m st r ategie r na i ”A ktiva M ötesplatse r ” f ö r s ö ke r besva r a . ETT PIGGT MALMÖ MED AKTIVA MÖTESPLATSER Text: Fredrik Hansson Foto: Johan Bävman och Magnus Ahlcrona Hur mår Malmö? En välkänd sanning är att fysisk aktivitet får människor att må bättre. Därför borde det ligga i alla kommuners intresse att skapa miljöer som ger aktiva medborgare. Malmö har nu tagit ett stort steg på vägen genom att föreslå strategier som ska öka möjligheterna för Malmöbor att vara fysiskt aktiva på allmän plats. Syftet är att visa hur fysisk aktivitet i stadens offentliga rum kan integreras i planeringen och hur vi kan skapa bättre aktivitetsytor utomhus. Arbetet började med en omfattande intervjuundersökning där 1000 Malmöbor deltog. Åtta av tio tillfrågade anser att de utövar någon form av spontan fysisk aktivitet utomhus. Generellt är även många nöjda med de platser som finns och det utbud som erbjuds. Tittar man närmare på statistiken kan man ändå tydligt se att hälsan är starkt förknippat med vilken del av staden man bor i. - Promenader, cykling och löpning är de tre klart dominerande aktivitetsformerna. Det återspeglas även i önskemål om nya och bättre cykelvägar och slingor för promenad och löpning i staden, säger Camilla Anderson som tillsammans med Anna Krook varit ansvariga för framtagandet av strategierna kring ”Aktiva Mötesplatser”. - Skateinstallationer är ett bra exempel. Några enkla förändringar på Värnhemstorget skapade snabbt en aktiv skateplats på ett torg där det tidigare inte varit mycket liv och rörelse. Och det är spännande att se vad som händer när man helt plötsligt använder en plats på ett nytt sätt, säger Camilla. Vem använder vad? Ett jämlikt och jämställt utbud innebär att alla Malmöbor, oavsett kön, ålder, funktionsförmåga, erfarenhet, ekonomiska förutsättningar och bostadsplats, får lika förutsättningar att röra på sig utomhus. Promenader och löpning är något som många utövar. Där är det också jämn köns- och åldersfördelning bland utövarna. Svårare är det på stadens anlagda aktivitetsplatser där killar oftast är överrepresenterade. - En stor svårighet är att det inte finns några platser som bara tjejer vill använda. Killar har lättare att ta för sig. Många aktiviteter som är helt jämställda i föreningslivet förändras så fort det lyfts ut i det offentliga rummet. Det blir en del av den maktstruktur som främst gynnar den manliga normen. Hade det funnits ett sätt att bygga bort problemet så hade de flesta städer redan gjort det. Det handlar nog delvis om vårt samhälles identitetskapande, säger Camilla. Vad är en cool tjej? En som sitter bredvid och tittar på eller en som är med och svettas? - Aktiveringen av stadens nya utegym är annars ett bra exempel där andelen deltagande tjejer varit hög. Under sex månader anord- För mer information och möjlighet att ladda ner nades gratispass med instruktör och könsför- hela strategin: Gå in på www.malmo.se och delningen under perioden på deltagarna var skriv in ”Aktiva Mötesplatser” i sökfunktionen. närmare 70% tjejer, säger Anna. Vad är en aktiv mötesplats Strategierna behandlar inte någon aktiv transport, utan föreslår istället slingor som slutar och börjar på samma plats Annars kan målet med en aktiv mötesplats sammanfattas i tre punkter: • Enkelt, vardagligt och nära • Främja möten 24 miljoner krävs för att nå basutbudet • Variation och flexibilitet Hittills har 2 miljoner kr avsatts årligen för Forskning visar att områden med bra utbud att skapa nya aktivitetsytor. Enligt beräkningar av aktiviteter i stadsmiljön har fler fysiskt kostar det 24 miljoner kr att skapa ytterligare 40 utegym, 20 multifunktionsytor och aktiva människor. - Det är viktigt att många olika aktiviter 10 slingor. Det är också det som krävs för kan rymmas i en mötesplats och att det finns att uppnå basutbudet enligt strategierna för aktiviteter som lockar människor i olika ålder. ”Aktiva Mötesplatser”. Då har alla MalmöEnskifteshagen ett bra exempel i Malmö. Här bor mindre än 500 meters avstånd till alla tre samsas besökare på den öppna gräsytan samti- varianterna av ovan nämnda aktiviteter. - Hämtas pengarna ur den befintliga buddigt som det finns möjlighet att använda lekplatsen, utegymmet, bollplanen eller vara med i geten tar det lång tid att uppnå målet. Bättre platsens odlingsnätverk. Dessutom ligger områ- är om det kan integreras i andra projekt, eller om vi får direkta medel för en specifik det intill ett viktigt cykelstråk, säger Anna. Men det finns även bra exempel på öds- satsning. 24 miljoner är inte mycket pengar liga platser som med enkla metoder har för- om man jämför den viktiga hälsoaspekten som kan vinnas, säger Camilla. vandlats till aktiva. 19 Returadress: Gatukontoret, Malmö Stad, 205 80 Malmö B PORTO BETALT Blöt invigning av Vattenparken Text: Birgitta Hjertberg Foto: Tomaz Lundstedt Sista helgen i maj invigdes Hyllie Vattenpark, en park full av vattenpedagogik. Parken är ett samarbete mellan VA Syd och Malmö stad. Hit ska skolbarn kunna komma lära sig om vatten och dess kretslopp. I parken ligger VA SYD:s kretslopps- & kunskapscentrum, Kretseum. Även här kan skolklasser och andra intresserade lära sig mer om hur vatten, avfall och energi hanteras i den hållbara staden. Malmös skolbarn har bidragit med mosaikverk som nu är färggranna inslag på betongmurarna i parken. Totalt har nästan 1000 barn bidragit till mosaikkonsten i parken. Läs mer: malmo.se/hyllievattenpark Nästa nummer av stadsliv kommer ut i september 2015.
© Copyright 2024