EFTER TREDJE FRAKTUREN FRÅGADE JAG OM

STARKA
sidor
ETT NYHETSBREV OM BENSKÖRHET #1 2015
SOMRIGT RECEPT:
Smaka smörstekt
kardemummarabarber
STOPPA FRAKTURKARRIÄREN I TID!
D-vitaminbrist trots
att det är sommar?
RQUIZPER
SOMMA
A KUNSKA
TESTA DIN
ÖRHET
OM BENSK
INGRID OLSSON, 81 ÅR FRÅN VÄSTERÅS:
”EFTER TREDJE FRAKTUREN FRÅGADE
JAG OM DET VAR BENSKÖRHET”
1–2015 STARKA SIDOR
TESTA KALCIUMKALKYLATORN – FÅ KOLL PÅ DITT KALCIUMINTAG
1
Hans Jutberger, överläkare i geriatrik, startade frakturkedja i Norrtälje:
AKTUELLT
Stoppa frakturkarriären i tid!
Välkommen till Bristguiden.se
Den gamla hemsidan starktskelett.nu som handlade om benskörhet har gått i graven och i stället ersatts av en ny och stark
sida som heter Bristguiden.se.
Ifall du har brist på läsning, varför inte plocka fram läsplattan
och lär mer om till exempel:
Glad Sommar!
Benskör 64-åring dansar
poledance
När Greta Pontarelli från USA var 59 år fick hon diagnosen
benskörhet och doktorn gav henne rådet att börja med någon
form av fysisk aktivitet. Efter en del funderande fastnade hon
till slut för – poledance! I början kunde hon inte ens komma
uppför stången men idag är hon 64 år och internationellt
rankad inom poledance. Om hon håller benskörheten stången
är ännu osagt, men för den som undrar går det lika bra att
motionera skelettet med joggning, stavgång, styrketräning och
annan benbelastande motion.
Om du vill läsa tidningen Starka Sidor digitalt är det bara att
registrera dig på bristguiden.se. Vill du fortsätta att läsa papperstidningen som vanligt behöver du inte göra någonting. Tipsa oss
gärna om det är något särskilt som du vill att vi skriver om i Starka
Sidor. Glad sommar i solen önskar vi på Starka Sidor!
Sommar, sol och ändå brist
på D-vitamin?
I en studie hade förskolebarn i norra
Sverige för låga nivåer av D-vitamin
redan i slutet av sommaren trots att det
varit soligt och de hade följt kostrekommendationerna. När man sedan mätte
under hösten hade mer än 25 procent
av de ljushyade och 50 procent av de
mörkhyade barnen bristnivåer. Självklart är
det inte bra att bränna sig men ett tips kan ju vara att vistas i
solen minst en kvart innan solskyddskrämen åker fram. Eller
rådgör med din doktor ifall du
exempelvis är äldre och brukar
Läs mer
föredra skuggan. Din doktor kan
www.bristguiden.se
mäta och behandla eventuell
D-vitaminbrist.
Kan handen visa om höften
är för svag?
Kolla kalcium­kalkylatorn
Vet du om du får i dig tillräckligt med kalcium varje dag? Kalcium
behövs för att bygga upp benvävnaden och behålla ett starkt
skelett. Det behövs också för musklernas och nervernas funktion
och för att blodet ska kunna koagulera. Ta gärna en titt på kalciumkalkylatorn, där du enkelt kan se ungefär hur mycket kalcium
du får i dig i din vardag. http://www.bristguiden.se/kalciumbrist/
testa-ditt-kalcium/
2
STARKA SIDOR #1–2015
Kanske kan en enkel handröntgen bidra till att upptäcka
benskörhet långt innan personen ens fått en första fraktur?
Sedan 2010 har doktoranden Johan Kälvesten studerat tusentals röntgenbilder av handskelett och sedan följt upp vilka
individer som senare drabbades av en höftfraktur. Resultatet
som presenterades i år visade att personer med låg bentäthet i handen löper större risk
att bryta höften. Metoden med
Läs mer
korta.nu/ka6
handscreening har redan sålts
till USA och andra länder.
Hans Jutberger, överläkare i
geriatrik i Norrtälje bestämde
sig för att göra något åt saken
och startade hösten 2013 en
så kallad frakturkedja. Tillsammans med Evalena Sandh, som
är frakturkoordinator, ansvarar
de för att hitta alla patienter
som får frakturer på grund av
benskörhet.
– Evalena är spindeln i nätet
och hon har kontakt med både
patienter och ortopeder och
hon märker på en gång ifall
någon patient är på väg att
slinka ur det finmaskiga nätet,
berättar Hans.
FRAX och bentäthetsmätning
En del patienter kommer till
akuten och blir gipsade och
sedan hemskickade. Dessa
patienter ringer Evalena upp
och ställer en rad frågor utifrån
ett datorbaserat verktyg som
kallas FRAX. Frågorna handlar
om riskfaktorer för fraktur
Bensköra behöver
behandlas
Av de cirka 70 000 benskörhetsfrakturer som sker
varje år får endast drygt
var tionde patient förebyggande behandling inom ett
år efter frakturen. Trots att
behandling skulle kunna
minska risken för ytterligare frakturer.
I december 2014 skärpte
Socialstyrelsen rekommendationerna eftersom alldeles för få patienter utreds
och behandlas för benskörhet. De efterlyser ett organiserat sökande efter bensköra genom att exempelvis
införa frakturkedjor. Enligt
studier kan frakturkedjor i
förlängningen minska risken
för nya frakturer med cirka
40 procent.
Hans Jutberger tog initiativ till att starta en frakturkedja,
som gör att fler bensköra upptäcks och behandlas.
som ärftlighet, ålder, tidigare
fraktur, sjukdomar och livsstil.
Genom att ”fraxa” kan Evalena
bedöma om patienten löper
risk att få ännu en fraktur inom
de närmaste 10 åren. Om så är
fallet ordnar hon en remiss till
Hans som kan utreda eventuell
benskörhet och erbjuda läkemedelsbehandling.
– Bara under de senaste två
månaderna har Evalena ringt
upp 35 patienter och erbjudit
dem en remiss för bentäthets-
mätning. De flesta patienter är
förstås oerhört tacksamma och
inser vad det betyder att få tidig
diagnos och behandling, något
som kan stoppa frakturkarriären. Med strukturerat sökande
efter frakturpatienter sparar vi
in på både pengar och lidande,
avslutar Hans.
KALAS MED SMÖRSTEKT KARDEMUMMARABARBER
CAROLA PILARZ
Vad som orsakar brist på kalcium, D-vitamin och B-vitamin
Vilka som riskerar att bli bensköra
Hur diagnosticering av benskörhet går till?
Mediciner vid benskörhet
Risktestet eller kalciumkalkylatorn med mera.
ISTOCKPHOTO
Trots att benskörhet går att
upptäcka och behandla med
läkemedel går övervägande
del av patienterna hem utan
vare sig diagnos eller behandling efter den första frakturen. Det gör att patienter
många gånger hinner få flera
frakturer innan de får veta att
de är bensköra.
Liljekonvaljer, syrener, rabarber...
visst är det härligt när sommaren kommer! Dessutom får du gratis D-vitamin
helt naturligt när du vistas i sommar­
solen. Med tillräckliga mängder
D-vitamin hjälper du också kroppen
att ta upp kalcium från maten du äter.
Så varför inte kalasa på något extra
kalciumrikt i solen?
Rabarber innehåller mängder av
både kalcium, kostfiber och C-vitamin.
Rabarberkräm och rabarberpaj är förstås gamla goda favoriter men vill du
göra något snabbt och enkelt kanske
detta recept kan smaka?
Recept (4 pers)
300 g smala rabarber
25 g smör
¾ dl strösocker
1 tsk kardemumma
2 dl grädde (till servering)
Gör så här
Skär rabarbern i breda bitar, lite på
snedden. Stek dem i smör i en panna
i två minuter. Strö över socker och
kardemumma och stek ytterligare
cirka två minuter tills sockret börjar bli
ljusbrunt. Låt svalna lite. Vispa grädden
lätt och servera.
Receptet kommer från Arla: http://www.arla.se/recept/smorstekt-rabarber/
1–2015 STARKA SIDOR
3
Ingrid Olsson, 81 år:
”Efter tredje frakturen
frågade jag läkaren om det
kunde vara benskörhet”
TEXT:
Susanna Carlhem
FOTO:
Elis Hoffman
Den som en gång fått en fraktur som beror på benskörhet
löper dubbelt så stor risk att få en till. Ändå glömmer vården
ofta bort att ta reda på den bakomliggande orsaken när någon får
en fraktur.
– Det var mina väninnor som uppmanade mig att fråga läkaren
om mina frakturer kunde bero på benskörhet, säger Ingrid Olsson,
som numera har fått diagnos och behandling.
I
ngrid Olsson, 81 år från Västerås har
haft tre frakturer och vet hur livet kan
förändras på ett ögonblick.
– Den första frakturen fick jag redan
för över 20 år sedan. Då halkade jag på en
isfläck och bröt höger handled och blev gipsad
från armbågen ända ut till fingerspetsarna i sex
veckor. Jag fick smärtstillande och råd om hur
jag skulle träna upp styrkan igen, men ingen på
sjukhuset nämnde något om eventuell benskör­
het, minns Ingrid.
Lever ett aktivt liv
Ingrid har alltid levt ett aktivt liv med man,
barn, barnbarn och vänner. Hon har arbetat
ideellt för bland annat Rädda Barnen och Vän­
tjänsten och varje onsdag spelar hon canasta
med SPF Seniorerna. Under flera år tränade
hon också på Friskis&Svettis ihop med svär­
dottern.
– Tyvärr tog det slut när jag bröt lårbenet i
januari 2010. Det var en onsdag på vintern och
jag satt på ett lite upphöjt säte i bussen. När
jag skulle kliva av tänkte jag inte på att avstån­
det till golvet var högre än vanligt och föll rakt
ut i bussgången. Det gick på ett ögonblick!
Läkaren på sjukhuset sa att jag inte kunde ha
valt ett sämre ställe att bryta mig på, berättar
Ingrid.
Efter operationen kom hon till ett rehabilite­
ringshem i Västerås där hon under sex veckor
fick sjukgymnastik och började träna på att gå
igen.
– När jag kom hem kunde jag gå med rulla­
tor men min man fick sköta mycket av hus­
hållssysslorna, minns Ingrid.
u
– Jag har alltid levt ett
aktivt liv och trodde
inte att jag skulle
drabbas av benskörhet, berättar Ingrid.
”Den första frakturen fick jag redan för
över 20 år sedan. Då halkade jag på en
isfläck och bröt höger handled.”
ISTOCKPHOTO
Ingrid Olsson
Sätt stopp för brott!
Att bryta sig kan gå
på en sekund men
påverka livet i många
år. Benskörhet är en
tyst sjukdom som
sällan upptäcks förrän
man får en fraktur –
trots att belastningen
kanske inte varit så
stor. Den här typen av
frakturer kallas även
för lågenergifrakturer
eller fragilitetsfrakturer. Ifall du är förvånad
över att det gick så
”lätt” att få en fraktur,
då är det förmodligen
läge att prata benskörhet med din doktor!
Cyklade omkull
Väninnor och en bra läkare hjälpte
Ingrid tänkte att hon säkert skulle kunna träna
som innan på Friskis&Svettis men det gick
tyvärr inte.
– Jag hade varit borta för länge och träning­
en som jag och svärdottern gick på innehöll
mycket skutt och jag ville inte byta till en
lättare grupp, berättar Ingrid.
Däremot fortsatte hon att cykla överallt,
något hon alltid har gjort eftersom hon inte har
körkort.
– Man kommer mer omkring med cykel än
med bara promenader och för mig är cykeln en
frihet, berättar Ingrid.
Det var dock under en cykeltur i juni för tre
år sedan som den tredje frakturen uppstod.
Hon råkade ramla med cykeln i en slänt allde­
les nära sjukhuset.
– Jag hann precis få av mig ringarna för jag
kände att fingrarna började svullna upp och
så gick jag in på sjukhuset. Där sa de först att
jag behövde remiss men när de insåg att jag
cyklat omkull alldeles utanför tog de emot mig,
skrattar Ingrid.
Den här gången var det fraktur på radius­
benet i vänsterarmen och hon fick ett lättgips
och en skena.
Under åren har Ingrid och väninnorna ibland
diskuterat det här med benskörhet men det
slog henne aldrig att hon själv kunde vara
drabbad. Hennes väninnor rekommenderade
henne att gå till läkaren och ta upp det här med
benskörhet, eftersom Ingrid haft flera frakturer
och armen såg lite krokig ut efter den senaste
frakturen.
– Jag kom till en underbar familjeläkare som
verkligen tog sig tid och hon var en sån som jag
verkligen kunde prata med. Hon skrev direkt
remiss så att jag blev kallad till en bentät­
hetsmätning, som visade att jag var benskör,
berättar Ingrid.
Läkemedelsbehandling, kalcium och D-vitamin
Sedan 2013 tar Ingrid läkemedel mot sin
benskörhet samt kalcium och D-vitamin för att
undvika brist.
– Jag är så tacksam för att mina väninnor
uppmanade mig att gå till läkaren och fråga.
Jag visste inte att det fanns medicin mot ben­
skörhet, avslutar Ingrid som förhoppningsvis
ska slippa fler framtida frakturer.
Vad alla borde veta om benskörhet
6
Varannan kvinna och var
fjärde man får någon gång i
livet en benskörhetsfraktur.
Om fler visste mer kanske en
och annan fraktur skulle kunna
undvikas? Här är några bra
saker att känna till:
D-vitamin, tidigt klimakterium,
rökning samt brist på motion.
Man ska också komma ihåg
att sjukdomar som exempelvis
glutenintolerans och ledgångsreumatism ökar risken
för att bli benskör.
Ha koll på riskfaktorerna
Några vanliga riskfaktorer
är hög ålder, tidigare frakturer,
ärftlighet, brist på kalcium och
Känn till tecken på benskörhet
Vissa tror att de fått ryggskott när de i själva verket har
STARKA SIDOR #1–2015
fått kotfraktur på grund av
benskörhet. Andra tecken på
benskörhet kan vara att man
minskar i längd eller att man
får en framåtböjd hållning.
Men allra tydligast är att man
får en fraktur utan att belastningen varit särskilt stor.
Ta hand om ditt skelett
– och prata benskörhet
med doktorn
– Jag är så tacksam över
att mina väninnor uppmanade mig att gå till
doktorn och fråga om
benskörhet, säger Ingrid.
•
Ett bra sätt att slippa gips i
framtiden är att träna och
hålla igång skelettet kontinuerligt samt undvika brist på
D-vitamin och kalcium. Om du
misstänker att det finns risk
för att du är benskör är det
bäst att prata med din doktor,
som kan ställa diagnos och ge
läkemedelsbehandling.
Läs gärna mer på
www.bristguiden.se
En stärkande
sommar?
Vad sägs om att bjuda skelettet på extra
sommarmotion? Att använda stegräknare kan exempelvis bidra till att man går
några steg extra än annars.
Skelettet påverkas när man rör sig på
ett sätt som ger benet stötar. Varje gång
skelettet får en stöt uppfattar benbyggarcellerna att det är dags att arbeta lite
hårdare för att klara den nya påfrestningen. Det är så skelettet blir starkare genom
motion. Varje steg räknas och gör gott för
både kropp och knopp!
Returadress:
Meda AB
Att. Receptionen
Box 906
170 09 Solna
NYHET!
QUIZ – Testa dina kunskaper
Vad känner du till om
benskörhet? Och har du koll
på näringen som ditt skelett
behöver? Se om du kan svaren
i vårt quiz. Givetvis får du
tjuvkika på svaren längst ner
på denna sida.
1) D-vitamin behövs för att
kunna ta upp kalcium från
maten vi äter. Vilken av
följande produkter innehåller mest D-vitamin per 100
gram?
1. Alpro rismjölk
X. Arlas berikade mellanmjölk
2. Oatly havremjölk
2) Benskörhet eller osteoporos som sjukdomen också
kallas har funnits i många år.
Men vilket år enades WHO
om att diagnosen osteoporos
skulle bestämmas utifrån de
värden man får vid bentäthetsmätningar i rygg, höft
och underarm?
1. 1994
X. 1984
2. 1974
3) Vilket av följande livsmedel har i en studie visat sig
förebygga benskörhet?
1. Russin
X. Torkade bananskivor
2. Torkade plommon
4) Hur mycket D-vitamin bör
du få i dig varje dag om du är
över 75 år?
1. 5 mikrogram
X. 10 mikrogram
2. 20 mikrogram
5) Vad heter det hjälpverktyg
med olika frågor som används för att ta reda på om
du riskerar att få en fraktur
inom de närmaste 10 åren?
1. FRAX
X. FROX
2. FRYX
6) När bör du vistas utomhus
i Sverige för att huden ska
bilda D-vitamin av solstrålarna?
1. Hela året om vid lunchtid.
X. Hela året, tidiga morgnar
när solen går upp.
2. Dagtid mellan april/maj
fram till september/oktober.
7) Vilka av följande sjukdomar ökar risken för att bli
benskör?
1. Migrän och influensa
X. Gikt och typ 1-diabetes
2. Ledgångsreumatism och
överkänslighet mot gluten
8) Vilka av följande livsmedel
anses som väldigt kalciumrika?
1. Hallon och smultron
X. Nässlor och grönkål
2. Bacon och korv
9) Vilken av följande fiskar
innehåller mest D-vitamin
per 100 gram?
1. Torsk
X. Strömming
2. Lax
10. Hur många procent av
kroppens kalcium lagras i
skelettet?
1. 99 procent
X. 89 procent
2. 79 procent
Tycker du att
fler borde veta
mer om benskörhet?
En bra början är att läsa
Starka sidor. Vi bjuder på
inspiration, nyheter och
matnyttiga tips för att få ett
starkare skelett. Att prenumerera är gratis. Beställ på
telefon 08–630 19 39 eller
anmäl ditt intresse
på www.bristguiden.se
www.bristguiden.se
Välkommen till
ROP –
Riksföreningen
Osteoporotiker
ROP är en rikstäckande
organisation för personer
med osteoporos (benskörhet) och för deras anhöriga och andra som har
anknytning till eller arbetar
med osteoporospatienter.
Föreningen bygger på ideella krafter och är politiskt
och ideologiskt obunden.
Som medlem får du bland
annat möjlighet att delta
i regionala och lokala aktiviteter. Vill du komma i
kontakt med ROP, gå in på
www.osteoporos.org eller
kontakta deras kansli på
telefon 08–505 805 74.
www.osteoporos.org
Rätt svar: 1) Oatly havremjölk 2) 1994 3) Torkade plommon (6–10 st per dag) 4) 20 mikrogram 5) FRAX 6) Dagtid
mellan april/maj fram till september/oktober. Resten av året står solen för lågt på himlen och strålarna som når oss
är då inte tillräckligt starka för att D-vitaminet ska kunna bildas i huden. 7) Ledgångsreumatism och överkänslighet
mot gluten. 8) Nässlor och grönkål. 9) Lax (andra feta och D-vitaminrika fiskar är gös, sill och sardiner i olja.) 10) 99
procent.
Nyhetsbrevet Starka Sidor ges ut av Meda två gånger per år och går även att ladda ner på www.bristguiden.se.
Kundservice: 020-35 05 05, [email protected] Webbadress: www.bristguiden.se Postadress: Meda, Pipers väg 2A, Box 906, 170 09 Solna.
Redaktion: Utgivare: Hanna Elfberg, [email protected], Medicinsk faktagranskning: Joakim Svahn
Redaktör: Susanna Carlhem Art Director: Carola Pilarz, JG Communication Tryck: Halmstad Tryckeri
PRENUMERERA KOSTNADSFRITT PÅ STARKA SIDOR: Ring 020-35 05 05 eller använd formuläret på www.bristguiden.se