KIL Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning?
KIL Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning? Ett utvecklingsarbete på Centralhälsan i Falköping Innehåll Innehåll ...................................................................................................................................................... 1 Arbetsgrupp .............................................................................................................................................. 2 Beskrivning av verksamheten................................................................................................................. 2 Inledning ................................................................................................................................................... 2 Bakgrund ................................................................................................................................................... 3 Problembeskrivning................................................................................................................................. 6 Frågeställningar ........................................................................................................................................ 6 Syfte och mål ............................................................................................................................................ 7 Upplägg och genomförande ................................................................................................................... 7 Resultat och analys................................................................................................................................... 8 Patienter................................................................................................................................................. 8 Personal ............................................................................................................................................... 10 Slutsatser ................................................................................................................................................. 10 Fortsatt arbete ........................................................................................................................................ 10 Litteraturförteckning ............................................................................................................................. 12 Bilaga 1 .................................................................................................................................................... 13 Bilaga 2 .................................................................................................................................................... 14 Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen Västra Götalandsregionen Mars 2015 Rapporten finns som pdf på vår webbplats: www.vgregion.se/jamlikvard Omslag: Benjamin Jocic 1 Kil – Vad händer i kroppen vid psykisk påfrestning? Arbetsgrupp Irene Mannvik Lennart Schenberg-Mannvik Karin Larsson (ansvarig chef) Beskrivning av verksamheten Centralhälsan i Falköping är en privat vårdcentral som hade hösten 2012 drygt 5300 patienter. Antalet ökar successivt varje månad. På vårdcentralen arbetar distriktsläkare, smärtläkare, distriktssköterskor, diabetessköterska, sjukgymnaster, psykolog, kognitiva beteendeterapeuter och sexolog/barnmorska. Det finns även personal med specialistkompetens inom psykiatri, livsstil, smärta och diabetes. På vårdcentralen finns en sexologmottagning och man driver en filial i en mindre ort utanför Falköping. Personalen har ett kundcentrerat arbetssätt och arbetar utifrån synsättet att bra vård hanteras med en personlig och nära kontakt mellan patient och vårdgivare. Personalen på vårdcentralen vill hitta lösningar som passar den enskilda patienten. I anslutning till vårdcentralen finns även en Företagshälsovård med tre företagssjuksköterskor, en läkare och en samordnare. I september 2013 blev Centralhälsan uppköpt av Stiftelsen Bräcke Diakoni och heter nu ”Bräcke Diakoni Vårdcentralen Centralhälsan”. Detta har inneburit stora förändringar. Nu arbetar två vårdcentraler i gemensamma lokaler och med gemensam personal. Företagshälsovården tillhör inte stiftelsen och har flyttat till nya lokaler. Nya rutiner har införts. Bland annat har dropp-inmottagningen stängts, istället arbetar vårdcentralerna med akuttider för all personal i olika utsträckning. Inledning Under 2012 har Centralhälsan arbetat med projektet ”PAV”, där patienter med psykisk ohälsa och sjukskrivningar behandlades i grupp. Det visade sig att många patienter med psykisk ohälsa också hade dålig kroppskännedom och lite kunskap om vad som händer i kroppen vid olika påfrestningar. De två KBT (kognitiv beteendeterapi)-terapeuter som ledde projektet kunde se hur kunskap om kroppsliga symptom vid psykisk ohälsa bidrog till patientens tillfrisknande. Flera patienter som ingick i projektet hade vänt sig till vårdcentralen upprepade gånger för kroppsliga symptom, exempelvis hjärtbesvär, ihållande huvudvärk, sömnsvårigheter, magbesvär och andningsbesvär, som är vanliga kroppsliga symtom vid psykisk ohälsa, utan att läkarna kunde 2 hitta någon medicinsk diagnos som förklarade de fysiska symtomen. Flera patienter i projektet hade inte heller fått någon information tidigare om hur kroppsliga symtom kan vara ett uttryck för psykisk ohälsa. Projektledarna såg behovet att öka kunskapen hos patienterna samt utveckla och underlätta arbetet med psykisk ohälsa bland all personal på vårdcentralen. Hösten 2012 gavs alla vårdcentraler i Västra Götalandsregionen möjlighet att starta ett förbättringsarbete för att pröva nya arbetssätt som minskar långtidssjukskrivningar vid psykisk ohälsa, med handledningsstöd av Kunskapscentrum för Jämlik vård. Tre vårdcentraler och ett bedömningsteam deltog. Inom ramen för detta arbete utvecklade Centralhälsan i Falköping sitt arbete med att bemöta patienter med psykisk ohälsa och fysiska symtom. Syftet med utvecklingsarbetet var att fånga upp patienter med psykisk ohälsa och kroppsliga symtom i ett tidigt skede och att ge dem ökad kunskap och bättre verktyg att förhålla sig till sina symtom. Centralhälsan ville också undersöka om det fanns skillnader mellan kvinnor och män med psykisk ohälsa, vilka symtom de hade och hur de hanterade dem. Bakgrund Det är inte ovanligt att personer med psykisk ohälsa vänder sig till primärvården. Socialstyrelsen har konstaterat att huvuddelen av de vuxna och äldre som drabbas av nedstämdhet och depression, eller oro och ångest, söker och får sin behandling inom första linjens vård, till exempel primärvården (Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom, Socialstyrelsen, 2010). I en studie av Allgulander och Nilsson hade totalt 23 procent av patienterna som under en dag vände sig till primärvården i Sverige behandlad eller obehandlad generaliserad ångest och/eller depression. Det var den vanligaste diagnosen, näst rygg- och ledsjukdomar (Allgulander & Nilsson, 2003). Trots att psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom primärvården finns det en risk att primärvårdsläkare missar psykisk sjukdom/psykisk ohälsa när patienten vänder sig till vårdcentralen med fysiska symtom. I en nordisk studie från 1997 framkom att primärvårdsläkare missade 66 procent patienter med en psykiatrisk diagnos och att de bara behandlade patienterna för de fysiska symtomen de sökte för (Munk-Jørgensen et al., 1997). Av de patienterna som läkarna identifierade som patienter med psykisk ohälsa erbjöds bara mellan 12 och 33 procent psykiatrisk behandling (Munk-Jørgensen et al., 1997). Att patienter med psykisk ohälsa inte alltid upptäcks och inte alltid får adekvat behandling har även konstaterats i primärvårdsstudier i Holland, Storbritannien och USA (Allgulander & Nilsson, 2003). Allgulander och Nilsson föreslår att personalen ställer fem nyckelfrågor för att fånga upp de vanligaste psykiatriska diagnoserna. Frågorna kan ställas till primärvårdspatienter redan i väntrummet (Allgulander & 3 Nilsson, 2003). Forskarna har visat att primärvården kan fånga upp patienter med psykisk ohälsa på ett bättre sätt genom enkel screening. I den nationella folkhälsoenkäten 20111 angav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde nedsatt psykisk välbefinnande. I en rapport från hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Västra Götalandsregionen fastslås att psykisk ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till att personer i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Under ett år lider drygt en miljon svenskar i arbetsför ålder av psykisk ohälsa, vilket motsvarar nästan 20 procent av arbetskraften. (Behovsstyrning, Västra Götalandsregionen, 2014). I samma rapport framkom att knappt 8 procent av kvinnorna och knappt 4 procent av männen i Västra Götaland drabbades av depression 2013, knappt 10 procent av kvinnorna och drygt 4 procent av männen hade diagnosen ångest. Socialstyrelsen har visat att minst 25 procent av alla kvinnor och 15 av alla män kommer att få en behandlingskrävande depression någon gång i livet. Många fler kvinnor än män diagnostiseras med psykisk ohälsa, söker för stress, ångest eller depression. Enligt Calbring & Hanell är även paniksyndrom vanligare bland kvinnor (4 procent) än bland män (1 procent). Det finns olika teorier om varför fler kvinnor än män söker hälso- och sjukvård för panikångest: Det är kulturellt mer accepterat att kvinnor visar rädsla och ångest. Kvinnor har en annan biologi/hormoner som gör dem mer sårbara för panik. Män måste tidigt lära sig att övervinna sin rädsla och utstå obehag. Män hanterar sin ångest på andra sätt, exempelvis genom att självmedicinera sig med alkohol (Calbring & Hanell, 2011). Enligt d´Elia har ungefär 40 procent av alla patienter som söker hälso- och sjukvård psykosomatiska symtom. 80 procent av alla patienter som lider av depression/ångest nämner kroppsliga symtom i första kontakten med sjukvården (d´Elia, 2005). Det kan bero på att människor i vår kultur upplever att det är lättare att tala om fysiska smärtor än psykisk ohälsa. Det har även visat sig att patienter ofta inte har kunskap om sambandet mellan kropp och själ och på vilket sätt psykiskt lidande kan ge kroppsliga symtom (Bodlund, 2002). 1 http://www.vgregion.se/folkhalsoenkaten 4 I ”Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska” (Socialstyrelsen, 2005) betonas att sjuksköterskan ska ta hänsyn till hela människan och inte enbart inrikta sig på sjukdomstillståndet, ”(…) helhetssyn och etiskt förhållningssätt ska genomsyra sjuksköterskans arbete” (s 10). Även Västra Götalandsregionens styrdokument ”Budget 2014” slår fast att varje individ ska bemötas utifrån en helhetssyn med omtanke, inlevelse och respekt (Välfärd och utveckling – Västra Götalandsregionens budget 2014,Västra Götalandsregionen). Det gäller bland annat all hälso- och sjukvårdspersonal. I krav- och kvalitetsboken anförs krav som utförare av primärvård i Västra Götalandsregionen måste uppfylla. Även där slås fast att ”VG Primärvård utgör basen för den nära sjukvården i Västra Götaland och ska genomföras utifrån invånarnas medicinska behov. För patienten ska primärvården vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov” (Krav- och kvalitetsbok 2014, Västra Götalandsregionen, s. 6). Kropp och själ hänger ihop men det är komplexa system. Psykologiguiden på webben skriver följande: ”Ibland har man använt sig av psykosomatiska förklaringsmodeller för att förklara sjukdomstillstånd som man inte hittat några medicinska orsaker bakom. Men det är också att förenkla. Dels kan det mycket väl finnas medicinska förklaringar även om vi inte har kommit på hur man mäter dem. Dels vet man nu att det är vanligt att långvariga psykiska tillstånd också lämnar spår i kroppen, som ofta går att mäta. Eller att en psykisk omständighet fungerar som utlösande faktor för en kroppslig sjukdom. Med det synsättet så finns det inga speciella ”psykosomatiska sjukdomar”. Det psykiska tillstånd som man främst förknippar med kroppsliga symtom är stress. (…) Att stresspåslag påverkar kroppen kan vi alla känna. När man känner sig stressad slås olika ickeviljemässigt styrda kroppsfunktioner på, såsom ökad andhämtning och muskelspänning, men det startas också en mängd kemiska, exempelvis hormonella, reaktioner i kroppen. Kortsiktigt innebär det inte något problem, men går man med ett ständigt stresspåslag under lång tid så skadar det kroppens intrikata system som inte är gjorda för detta” (Psykologiguiden, 20142). Det är viktigt att bryta mönster av långvarig stress. Klingberg Larson föreslår att man så fort som möjligt försöker minska den långvariga överbelastningen av kroppens stressystem, för att motverka psykosomatiska symtom utlösta av stress. Det är viktigt att olika yrkesgrupper som möter primärvårdspatienter, exempelvis sjuksköterskor har kunskap om hur kroppen reagerar på 2 www.psykologiguiden.se 5 stress och annan psykisk ohälsa och hjälper patienter med stressymptom att bli medveten om orsaken mellan stress och symtom (Klingberg Larson, 2000). Undervisning i och kunskap om den egna sjukdomen är viktig för att patienten ska kunna vara delaktig och medverka i sin egen vård och ta ansvar för beslut om sin hälsa (Björvell, 1998). Kunskap påverkar också förmågan att styra över sitt eget liv (Björvell, 2001). Genom kunskap kan patienten lära sig att känna igen symtom, i vilken utsträckning han/hon kan hantera dessa själv eller när det är dags att söka hjälp. Bergström et al. har visat att vägledd KBT-baserad självhjälp är ett bra komplement i behandlingen för patienter med depression (Bergström et al., 2009). Genom en kombination av information och samtal kan patienten också få olika verktyg för att förändra och minska sina symtom. Ändrad kosthållning, fysisk aktivitet och ändrade sömnvanor är några exempel. Problembeskrivning Målgruppen för utvecklingsarbetet är patienter med ångest/lättare psykiska besvär som söker upprepade gånger på Centralhälsan för diffusa symtom och där läkaren inte finner någon medicinsk diagnos. Symtomen är många gånger somatiska så som hjärtklappning, magont, andningspåverkan med mera. Hur kan personalen tidigt upptäcka dessa patienter och ge dem relevanta verktyg för att hantera sin psykiska hälsa? Det verkar finnas en osäkerhet/ kunskapsönskan hos personal samt en bristande kunskap hos patienterna om hur psykisk ohälsa yttrar sig somatiskt. Inom alla vårdformer möter sjuksköterskor och läkare patienter med stressrelaterade symtom. Genom ökad medvetenhet kan vårdpersonalen uppmärksamma dessa symtom och reducera ohälsa. Frågeställningar Hur kan vi upptäcka patienter med psykisk ohälsa och somatiska symtom? Hur kan vi förbättra kunskapen hos personalen? Hur kan vi ge patienten i ett tidigare skede information om vilka kroppsliga symtom psykisk ohälsa kan ge? Kommer patienterna att hantera sin psykiska ohälsa på ett bättre sätt genom skriftlig och muntlig information? För att på sikt kunna anpassa informationen på ett bättre sätt vill vi också ta reda på följande: Skiljer sig uttrycket för psykisk ohälsa mellan kvinnor och män? 6 Finns det skillnader i vilken nytta kvinnor och män har av informationen? Behöver informationen anpassas till olika målgrupper? Finns det några skillnader i vilka symtom kvinnor/män söker för relaterat till kön/genus? Syfte och mål Målet med förbättringsarbetet är att förbättra omhändertagandet för patienter med psykisk ohälsa som söker sig till vårdcentralen. Syftet med detta arbete är att upptäcka patienter med ångest och lättare psykisk ohälsa som söker upprepade gånger på vårdcentralen med somatiska symtom (där de somatiska bakomliggande orsakerna har utretts men symptomen kvarstår) ge personalen kunskap så att de genom skriftlig och muntlig information kan ge patienterna verktyg att hantera sin psykiska hälsa och sina fysiska symtom patienterna ska uppleva att de genom informationen har fått verktyg att hantera sin psykiska hälsa på ett bättre sätt. Upplägg och genomförande En folder till patienter med kort information om ångest och stress har tagits fram (se bilaga1). Foldern ska kunna spridas av all personal. För att introducera foldern och introducera personalen i synsättet om att se och bemöta hela patienten ordnades en uppstartsföreläsning av Egon Rommerdahl; föreläsare, legitimerad psykoterapeut, handledare och teolog. Föreläsningen var uppskattad och gav personalen nya tankar och värden om hur de kan arbeta med att fånga upp patienter med psykisk ohälsa i sitt arbete. Genom informationsfoldern har personalen också fått verktyg för att diskutera med patienten vilka samband det kan finnas mellan psykisk ohälsa och kroppsliga symtom. Personalen har också fått större tillit till sig själva att bemöta patienter med psykisk ohälsa och psykosomatiska symtom. Samtidigt infördes nya rutiner på vårdcentralen, enligt följande: 1. Patienter uppmärksammas som sökt upprepade gånger på vårdcentralens dropp-in mottagning till sjuksköterska eller läkare inom korta tidsintervaller med fysiska symtom så som magont, hjärtklappning, andningspåverkan, sömnsvårigheter, oklara smärttillstånd och så vidare, där biologisk orsak har uteslutets. 7 2. Läkare, sjuksköterskor och undersköterskor har ett kortare samtal med patienten på dropp-in mottagningen med foldern som underlag, som personalen går igenom tillsammans med patienten. 3. Patientdata lämnas till enhetschef för analys av eventuella samband mellan kön, ålder, symtom och antal gånger patienten sökt för sina besvär. 4. Patienten sätts även upp för telefontid till någon av vårdcentralens KBT-terapeuter för ett uppföljande samtal inom 1-2 veckor. 5. KBT-terapeuten har som underlag för uppföljningen ett formulär med några kortare frågor för en enhetlig screening (se bilaga 2). Frågorna anpassas dock efter varje patients behov. 6. KBT-terapeuterna frågar patienterna också vad som hjälpt dem vidare av informationen och foldern de fått på vårdcentralen och vilken information de har saknat. 7. Centralhälsan kan även erbjuda patienterna fortsatta samtal runt ångest/psykisk ohälsa i grupp. Hösten 2013 gjordes en film om utvecklingsarbetet som presenterades på konferensen ”Håller vi på att förvandla livet till en sjukdom?” i Göteborg den 26-27 november 2013. Filmen kan ses på Kunskapscentrum för Jämlik vårds webb3. Resultat och analys Patienter Under hösten 2013 gjordes en uppföljning av förbättringsarbetet. Svaren i frågeformulären som KBT-terapeuterna hade gått igenom tillsammans med patienterna ställdes samman (bilaga 2). KPT-terapeuterna hade haft ett uppföljande samtal med sammanlagt 15 patienter, 10 kvinnor och 5 män. De medverkandes civilstatus varierade från singel till flerbarnsföräldrar. 4 personer var arbetslösa, 11 personer hade någon form av sysselsättning, så som studier eller arbete. På frågan om vad personen sökte för på mottagningen var det vanligast att kvinnorna sökte för hjärtklappning, yrsel, huvudvärk, tryck över bröstet samt ångest. Männen sökte främst för yrsel, magbesvär, hjärtklappning, känselbortfall samt tryck över bröstet. Det fanns inte någon tydlig skillnad mellan kvinnor och män för vilka symtom de sökt för. Kvinnorna hade en något större tendens att söka för magbesvär och männen sökte något oftare för hjärtbesvär. http://jamlikvard.vgregion.se/sv/Regionkansliet/Halso--och-sjukvardsavdelningen/Kunskapscentrum-for-Jamlikvard/jamlik_vard/Verksamhetsutveckling/Haller-vi-pa-att-forvandla-livet-till-en-sjukdom/ 3 8 Alla patienter, oavsett kön upplevde bemötandet som bra eller mycket bra, med endast ett undantag som gällde en utländsk medborgare, som tyckte att det var svårt att besvara frågan. 14 av 15 personer beskrev att informationen och foldern som tagits fram som stöd till patienterna hade hjälpt dem. En person hade svårt att ta till sig hjälpen. Några tydliga skillnader mellan kvinnor och män kunde inte ses. Några kvinnor svarade så här på frågan om foldern hade varit till hjälp: ”Jag kan koppla av, letar inte symtom nu.” ”Nu förstår jag lättare min situation och symtom.” ”Bra att man får den ihop med muntlig info.” ”Både ja och nej, förklaringen var ok, men svårt att anamma.” Kommentarer av några män: ”Jag känner mig lugnare, tryggare och vågar möta mina obehag.” ”Det gav mig stor hjälp ihop med samtal.” ”Jag kände glädje när jag kände igen mig.” ”Bra hjälp och god information.” En annan fråga som ställdes när KBT-terapeuterna ringde upp patienterna cirka en vecka efter första kontakten var ”Har du fortfarande besvär med dina symtom?”. Alla män hade då fortfarande symtom, men 3 av 5 hade hittat lösningar för att hantera symtomen på ett bättre sätt. 7 av 10 kvinnor upplevde att de fortfarande hade symtom men att de hade fått verktyg att hantera sina symtom. En kvinna kände sig helt symtomfri. Av männen svarade några enligt följande: ”Ja, men jag blir inte lika rädd som tidigare.” ”Ja, men kan lösa det på egen hand.” Några kvinnor skriver så här: ”Ja, men lättare när jag vet vart symtomen kommer från.” ”Ibland, nu kortare tid.” ”Ja, men jag vågar vara med mina symtom.” ”Inte så mycket, inte lika orolig längre.” På frågan om hur de upplevt det uppföljande telefonsamtalet med individuellt anpassad information svarade patienterna att kombinationen av foldern och uppföljande samtal gav dem 9 bra redskap att hantera sin stress/ångest. De upplevde att de bättre kunde förstå varför kroppen reagerade som den gjorde. Det fanns ingen skillnad mellan kvinnor och män. Utvärderingen visar att patienterna hade god nytta av foldern och informationen. Det hade bara gått en till två veckor efter det att patienterna hade fått foldern när de tillfrågades hur mycket nytta de hade haft av informationen. Alla patienter var således i början av sin behandling. Utvärderingen visar att det är av stort värde för patienten att få information tidigt om hur psykisk ohälsa kan visa sig som kroppsliga symtom och att ganska enkel information kan ge dem verktyg att hantera symtomen på ett bättre sätt. Några tydliga könsskillnader uppmärksammades inte. Personal Personalen tillfrågades hur de upplevde de ändrade rutinerna på ett gemensamt APT. Genom arbetet med foldern på vårdcentralen blev personalen mer uppmärksam på patienter med psykisk ohälsa. Personalen reagerade snabbare när det såg att patienten sökte upprepade gånger för symtom där fysiska orsaker uteslutets. Svårigheten var att hitta ett system för att lättare och mera systematiskt kunna upptäcka när en patient sökt upprepade gånger för samma symtom. Personalen beskrev att de kände sig säkrare och hade fått ökad förståelse och kunskap om vad som sker i kroppen vid psykisk ohälsa. Genom uppstarten med föreläsningen av Egon Rommerdahl och diskussioner på APT kände personalen att de fått arbetssätt som gör att de lättare våga ta upp samtalet med patienterna. Samtidigt har det även lett till akuttider hos samtalsterapeut för personalen att använda sig av när patienter söker akut för sina besvär på mottagningen. Slutsatser Genom detta förbättringsarbete har kunskapen och uppmärksamheten hos personalen att bemöta patienter med psykisk ohälsa ökat. Det har även lett till ett förbättrat arbetssätt att ta hand om patienter med psykisk ohälsa. Patienterna har varit mycket positiva och deras möjligheter att hantera kroppsliga symtom vid psykisk ohälsa har förbättrats. En tanke har varit att sammanföra denna tidiga information till patienten med vårdcentralens tidigare projekt ”PAV” där patienter med psykisk ohälsa behandlades i grupp. Dessa arbetssätt skulle kunna komplettera varandra på ett bra sätt. Fortsatt arbete Under våren 2014 har det skett stora förändringar på Centralhälsan, som har slagits ihop med ytterligare en vårdcentral. Många befintliga rutiner och arbetssätt omvärderades, ändrades och 10 förnyades. Sammanslagningen har inneburit nya rutiner för båda vårdcentralerna och naturligtvis även stora omställningar och praktiska frågor om lokaler, personal med mera. I ett led av sammanslagningen stängdes dropp-in mottagningen där personer med psykisk ohälsa tidigare hade identifierats och fått den första informationen tillsammans med foldern. Det nya arbetssättet med tidigt omhändertagande av personer med psykisk ohälsa behöver implementeras på nytt på den ”nya” vårdcentralen. Det kommer också att kombineras med ett förstärkt arbete med psykisk ohälsa. Sjuksköterskorna behöver ytterligare träning och stöd i hur de kan bemöta patienter med psykisk ohälsa och somatiska symtom när de möter dem på akuttider. Ett lämpligt underlag för samtalen håller på att utformas. KBT-terapeuterna har även i fortsättningen tillgängliga tider som annan personal kan boka när patienten behöver ytterligare samtal. Hösten 2014 fortsätter arbetet med att hitta gemensamma arbetssätt för vårdcentralerna. Förhoppningsvis får vårdcentralerna också möjlighet att förstärka sitt arbete med upptäckt och bemötande av våld i nära relationer. Centralhälsan har också blivit uttagen till interventionsvårdcentral för att arbeta som vårdsamordnare för psykisk ohälsa. 11 Litteraturförteckning Allgulander C, Nilsson B. Rikstäckande primärvårdsstudie: Var fjärde patient lider av ångest och depression. Läkartidningen, 2003, Vol. 100, Nr 10, 832-838 Behovsstyrning – Behovsanalys med åtgärdsförslag 2014, Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Västra Götalandsregionen, 2014 Bergström J, Andersson G, Lindefors L. Vetenskapligt stöd för vägledd KBT-baserad självhjälp vid depression. Läkartidningen, 2009, Vol. 106, Nr. 5, 282-286 Bodlund O (red.). Psykiatriska folksjukdomar: depression, ångest, somatisering i ett primärvårdsperspektiv. Stockholm:Pharmacia, 2002 Björvell C. Sjuksköterskans journalföring – en praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur, 2001 Björvell H. Vad betyder ”patient empowerment” för sjuksköterskan. I: Om vikten av bokstaven K. Vårdförbundet, 1998 Calbring P, Hanell Å. Ingen panik, 2:a utgåvan: Fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi. Stockholm: Natur och Kultur, 2011 D´Elia Giaccomo. Kognitiv psykoterapi i primärvården. Stockholm: Natur och Kultur, 2005 Klingberg Larson S. Stressutlösta utmattningsreaktioner och utbrändhet. Stockholm: Liber, 2000 Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen, 2005 Krav- och kvalitetsbok, gällande från och med 1 januari 2014, Västra Götalandsregionen Munk-Jørgensen P, Fink P, Brevik JI et al. Psychiatric morbidity in primary public health care: a multicentre investigation. Part II. Hidden morbidity and choice of treatment. Acta Psychiatrica Scandinavia 1997: 95 6-12 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010, Socialstyrelsen 2010 Psykologiguiden, http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=172&psykosomatisk Välfärd och utveckling – Västra Götalandsregionens budget 2014, Västra Götalandsregionen, 2014 12 Bilaga 1 När man har bröstsmärtor eller svårt att andas och EKG eller annan undersökning inte visat något fel på hjärtat kan det var så att orsaken till bröstsmärtorna beror på något annat, exempelvis stress. Vanliga symtom eller obehag vid stress är. • • • • • • Hjärtat ökar takten/hjärtklappning. Blodtrycket stiger. Andningen påverkas. Musklerna blir spända. Ont i magen. m.m. Dessa kroppsliga symtom/tecken är mycket obehagliga och leder ofta till att man tar kontakt med sjukvården. Orsaken till stressen kan vara: • • • • • • Faktorer på arbetsplatsen. Förändringar i livet. Arbetslöshet. Dåligt samvete över alla ”måsten” eller ”borden”. Understimulans/Överstimulans. m.m. Om man får dessa symtom, ex, ont i magen eller hjärtklappning p.g.a. stress så är det i vanliga fall inte farligt för kroppen utan kroppens naturliga sätt att reagera på stress. Om stressen minskar, minskar också symtomen. Att tala med någon om vad som upprör eller stressar kan hjälpa. Många minskar stressen genom motion/fysisk aktivitet samt kostrådgivning. 13 Bilaga 2 FRÅGEFORMULÄR TILL PATIENTER Civilstatus Social situation Arbete? Vad var det du sökte för på mottagningen? - Hur ofta har du sökt för detta? Hur blev du bemött på mottagningen? Har foldern du fått varit till hjälp? - Om ja, hur har den hjälpt? - Var det något du saknade? Har du fortfarande besvär med dina symtom? Övrigt? Individuell anpassad information angående stress/ångest 14 15
© Copyright 2024