1. No category

Luleå 5 juni 2015
Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet
Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken,
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Från fettsyror via kostforskning
till tallriken
 varför en ”Fettskola”?
 fett är livsnödvändigt
 NNR, Nordiska Näringsrekommendationer
 vetenskaplig evidens om mat, fett och hälsa
Global burden of disease Sweden
www.healthmetricsandevaluation.org
GBD profile – Sweden - Risk Factors
Cancer
Hjärtkärlsjukdomar Diabetes/endokrin
www.healthmetricsandevaluation.org
Stort fokus på levnadsvanor
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor – stöd för styrning och ledning
Trendkänsligt!
Stor studie:
Det är sockret som gör oss sjuka
En stor amerikansk studie visar att
det är sockret som gör oss
överviktiga, ger diabetes och dödar oss
Stor studie: Mättat fett inte så farligt
En stor brittisk studie med data om mer
än 600 000 människor ger inget stöd för kostrådet
att växla från mättat fett till fleromättat. En forskare
bakom studien säger till SvD att man funnit
”praktiskt taget noll samband” mellan den totala
mängden mättat fett och kranskärlssjukdomar…..
Livsstil och hälsa
- snabbt växande kunskapsområde!
Antal nya artiklar per år i PUB MED
Fysisk aktivitet
Kost/matvanor
Alkohol
1871
1900
1950
2000
2010
2014
2015
1840
1900
1950
2000
2010
2014
2015
1844
1900
1950
2000
2010
2014
2015
1
1
143
124
237
325
93
1
1
356
109
187
232
617
Nikotin/tobak
1
1
11
172
246
243
572
1831
1900
1950
2000
2010
2014
2015
1
1
102
323
525
709
208
Publikationer om kost och hälsa
250000
200000
150000
100000
1 051 495
50000
0
1960-1969 1970-1979 1980-1989 1990-1999 2000-2009
PUB MED ”nutrition and/or diet and/or food and health”
nya
totalt
Aspelund T et al. PlosOne 2010;5:e13957
Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat med 80 %
hos både män och kvinnor i åldern 25-74 år
Aspelund T et al. PlosOne 2010;5:e13957
Stort antal räddade liv295 färre dödsfall av hjärtinfarkt år 2006 i åldern 25-74
Isländska män lever nu längst i Europa 79,6 år
Aspelund T et al. PlosOne 2010;5:e13957
Bakomliggande orsaker?
Aspelund T et al. PlosOne 2010;5:e13957
S-kolesterol sjönk med 0.87 mmol/l mellan 1981 och 2006
73 %
Minskat intag av mättat fett
och transfetter
Mejeriprodukter
från 238 kg/person/år till
64/kg/person/år
Rökning
från 47% till 23%
Aspelund T et al. PlosOne 2010;5:e13957
Halverad dödlighet i
hjärtinfarkt 1986-2002
Minskat kvinnor 52% och
män 53% i åldern 25-84 år
13 180 färre dödsfall år 2002
Förklaring?
55% - minskning av höga blodfetter, högt blodtryck och rökning
I huvudsak beroende på kostförändring och sjunkande kolesterolvärden
36% - medicinsk behandling
Oroande trender – övervikt, diabetes
Björck L et al. Eur Heart J 2009;30:1046-56.
Faktorer som förklarar minskad
dödlighet i hjärtkärlsjukdom i Sverige
Faktorer som förklarar minskad
dödlighet i hjärtkärlsjukdom i Sverige
Faktorer som förklarar minskad
dödlighet i hjärtkärlsjukdom i Sverige
Fettet i maten och i kroppen
många olika viktiga funktioner
 fett är livsnödvändigt, essentiella fetter
 löser aromämnen och ger maten konsistens
 fettlösliga vitaminer A, D, K, E
 många olika viktiga funktioner, påverkar genuttryck
 stor betydelse för hälsa/sjukdom
 15-30 % av kroppsvikten är fett
 energireserv, stötdämpare, värmeisolering
 metabolt aktivt organ
Fetter
triglycerider
fettsyror
Glycerol och tre fettsyror
Det är skillnad på fett och fett!
Essentiella fetter
livsnödvändiga fetter
Mat som energigivare
1 g fett
1 g alkohol
1 g kolhydrat
1 g protein
9 kcal
7 kcal
4 kcal
4 kcal
1 g kostfiber
2 kcal
Publikationer om kost och hälsa
250000
200000
150000
100000
1 051 495
50000
0
1960-1969 1970-1979 1980-1989 1990-1999 2000-2009
PUB MED ”nutrition and/or diet and/or food and health”
nya
totalt
Uppdaterade råd om mat OCH fysisk aktivitet
NNR 5
Utvalda Nordiska kostexperter
granskar nytillkommen forskning
Resultaten granskas av
en ny grupp utvalda kostexperter
Öppet för alla att granska kritisera
Nya nordiska
näringsrekommendationer
NNR 5
www.slv.se/en-gb/Startpage-NNR/
Mat och hälsa god vetenskaplig grund
Forskning om mat och hälsa
Mekanismer
Interventioner
Kliniska studier
Observationer
Ekologiska och epidemiologiska
studier
Hellénius
12 juni 2015
28
Befolkningsstudier
Hur är matmönster kopplat till hälsa?
Behandlingsstudier
Om man ändrar matvanor?
Mekanismer
Hur fungerar det? Varför?
De som äter medelhavslik mat
lever längre
Meta-analys,12 stora kostundersökningar, 1 574 299 deltagare.
Uppföljningstid 3 – 18 år
Total dödlighet (livslängd)
i relation till följsamhet Medelhavsmat
Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub)
Hellénius
12 juni 2015
30
…minskad risk att dö i hjärtkärlsjukdom
Meta-analys,12 stora kostundersökningar, 1 574 299 deltagare.
Uppföljningstid 3 – 18 år
Hjärtkärldödlighet, i relation till
följsamhet Medelhavsmat
Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub)
Hellénius
12 juni 2015
31
…lägre risk för cancer
Meta-analys,12 stora kostundersökningar, 1 574 299 deltagare.
Uppföljningstid 3 – 18 år
Cancerdödlighet, i relation till
följsamhet Medelhavsmat
Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub)
Hellénius
12 juni 2015
32
…minskad risk för Parkinssons sjukdom
och Alzheimers sjukdom
Meta-analys,12 stora kostundersökningar, 1 574 299 deltagare.
Uppföljningstid 3 – 18 år
Neurodegenerativa sjukdomar
i relation till följsamhet Medelhavsmat
Sofi F et al. BMJ 2008;337:1344 (e pub)
Hellénius
12 juni 2015
33
7 nya studier
Total dödlighet
Hjärtkärlsjukdom
Cancer
Neurodegenerativ sjkd
Sofi F et al. Am J Clin Nutr 2010;92:1189-96.
21 kohortstudier 1 368 736 individer, 12 fall-kontroll studier
62 725 individer.
Minskad risk för cancerdöd, främst tjocktarmscancer, prostatacancer, magtarmcancer.
Schwingshackl L et al. Int J Cancer 2014;135:1881-1897.
Det är skillnad på fett och fett!
Nurses Health Study, 85 168 kvinnor, 35-59 år,
följdes i 26 år, upprepade kostregistreringar
Health Professionals, 44 548 män, 40-75 år,
följdes i 20 år, upprepade kostregistreringar
LCHF med animaliskt fett och protein
ökad dödlighet
LCHF med vegetabiliskt fett och protein
minskad dödlighet
Fung TT et al. Ann Intern Med 2010;153:289-298.
Jag har börjat
med LCHF och slutat
äta lösgodis,
bröd, potatis och ris
Precis, jag har
också börjat
med LCHF
Minskad risk för typ 2 diabetes
hos män som äter ”medelhavslikt”
 Health Professionals Study
 40 475 friska män, 40-75 år
 följdes upp till 20 år
 kostundersökningar var 4e år
 2 689 fick typ 2 diabetes
 risk för diabetes i relation till
olika kostmönster
lite kolhydrater och mycket animaliskt fett och protein
ökad risk
medelhavslikt kostmönster
minskad risk
De Koning, L et al. Am J Clin Nutr 2011;93:844.
De Koning et al Diabetes care 2011;34:1150.
Hellénius
12 juni 2015
39
Låg kolhydratkoster är kopplade till ökad dödlighet
fr.a när man ökat intaget av animaliskt fett och protein istället
Low carb
Low carb/ high protein
Noto H et al. PloSOne; 2013
Låg-kolhydratkost kopplad till ökad dödlighet
1138 70-åriga män i Uppsala, följdes 12 år,
7 dagars kostregistrering
Risk att dö
NNR-lik, HDI (Nordiska Näringrek)
Medelshavslik
Atkinslik (LCHF/low carb high fat)
Sjögren P, et al. Am J Clin Nutr 2010;92:967-74.
Det lönar sig att följa
Livsmedelsverkets kostråd!
Malmö Kost Cancer. 10 186 kvinnor och 6940 män.
Kostregistrering, följdes i 14 år. 2450 dödsfall.
1221 i cancer och 709 i hjärtkärlsjukdom.
De som följer Livsmedelsverkets kostråd ;
 lever längre
 färre drabbas av hjärtkärlsjukdom
 färre drabbas av cancer
 fr.a. männen
Drake I et al. Publ Health Nutr 2012; epub.
Fettkvaliteten har betydelse
0.50
0.40
Låg andel fleromättade fettsyror
ökad dödlighet
0.10
0.20
0.30
Ju mera fleromättade fetter
- linolsyra n6
desto lägre dödlighet
Ju mera mättade fetter
- palmitinsyra
desto högre dödlighet
Hög andel fleromättade fettsyror
minskad dödlighet
0.00
Cumulative hazard of cardiovascular mortality
1885 friska 50-åriga män Uppsala, följdes under 34 år, fettsyraprofil i blodet
0
10
20
Follow-up time (years)
30
40
Below median proportion of LA
Above median proportion of LA
Warensjö et al. Am J Clin Nutr 2008;88:203-9.
 373 friska unga (196 kvinnor)
 följdes 13-36 års ålder
 upprepade ultraljud av halskärl
 samband mellan kostmönster
och artärstyvhet
Nya rön…
Nya rön…
Fettet i maten och vår hjärna
– risk för kognitiv nedsättning och demens
Man blir klok av fisk!?
Fett och kognition - omättade fetter skyddar
Fett och kognition - mättade fetter och transfetter
försämrar minnet
Mat och hälsa god vetenskaplig grund
Forskning om mat och hälsa
Mekanismer
Interventioner
Kliniska studier
Observationer
Ekologiska och epidemiologiska
studier
Hellénius
12 juni 2015
49
Världsrekord i
att förebygga hjärtkärlsjukdom
The Lyon Diet Heart Trial
Drygt 600 män och kvinnor
med en första hjärtinfarkt
randomiserades till en
interventionsgrupp (Int, n 302)
som fick kostråd eller kontroll
grupp (K, n 303). Följdes upp
efter 27 månader.
Resultat
Hjärtdöd
Hjärtinfarkt
Total dödlighet
Int
3
5
8
K
16
17
20
de Lorgeril et al. Lancet 1994;343:1454-9.
Hellénius
12 juni 2015
50
The Lyon Diet Heart Trial
Hjärtdöd
- 80 %
Hjärtinfarkt
- 70%
Total dödlighet - 60 %
Hellénius
de Lorgeril et al. Lancet 1994;343:1454-9.
12 juni 2015
51
Medelhavsmat med mycket olivolja eller nötter
minskar risken för hjärtkärlsjukdom - PREDIMED
7447 spanska män och kvinnor (55-80 år, 57% kvinnor)
”hjärtkärlfriska”, riskfaktorer, typ 2 diabetes
3 grupper som följdes i 4,8 år
 medelhavsmat med extra virgine olivolja
 medelhavsmat med nötter
 kontrollkost
30%
Risk att få hjärtkärlsjukdom
Estruch R et al. N Engl J Med 2013;368:1279-90.
Medelhavsmat gav regress av atheroscleros
 substudie av 164 deltagare
 IMT med ultraljud
 baslinjen samt efter 2,4 år
 progress i kontrollgruppen
 regress i ”nöt-gruppen”
 oförändrat i olivoljegruppen
Sala-Vila A et al. Arterioscler Thromb Vasc Biol 2013;e pub
Mat och hälsa god vetenskaplig grund
Forskning om mat och hälsa
Mekanismer
Interventioner
Kliniska studier
Observationer
Ekologiska och epidemiologiska
studier
Hellénius
12 juni 2015
54
Bakomliggande mekanismer –
hur fungerar det?
Blodfettomsättning
Hormoner
Endotelceller
Kärlväggar
Blodtryck
Cytokiner
Hjärtmuskeln
Inflammation
Koagulation
Fibrinolys
Kroppsvikt
Bukfetma
Fettdistribution
Proppbildning
Fettlever
Fettsyra metabolism
Kroppsammansättning
Genuttryck
Insulinkänslighet
Blodsocker
Schematisk bild Hellénius 2015
Medelhavsmat på svenska - NORDIET
88 friska medelålders (25-65) kvinnor (n 54) och män (n 34), RCT, 6 veckor,
Nordisk hälsosam mat; 27 E% fett, 52 E% kolhydrater, 19 E% protein, 2 E% alk
MERA
MINDRE
fullkorn, frukt, bär, rapsolja, nötter, fisk
mättat fett, socker och salt
Adamsson V et al. J Intern Med 2010;e pub
Tänk er löpsedeln!!
Ny svensk metod från Bollnäs!
Berätta! Inge hopp! ”Sälj in”
Adamsson V et al. J Intern Med 2010;e pub
Fettets kvalitet har stor
betydelse för blodfetterna
RCT, cross-over, 2x3 veckor,
20 friska individer 25-68 år
med höga blodfetter, två koster,
lika mycket energi, ca 36 E % fett,
olika fettkvalitet
 snabba förändringar i blodfetter
 kraftiga förändringar
 S-kol - 17%, LDL-kol -17%, S-Tg
- 20 % med rapsoljan
Iggman D et al. J Intern Med 2011; epub
Fettets kvalitet har stor
betydelse för blodfetterna
mättade höjer
omättade sänker
Iggman D et al. J Intern Med 2011; epub
Nya rön…
HEPFAT Trial
Mättat fett orsakar leverförfettning
67 män och kvinnor, 30-65 år, bukfetma (SAD >25 cm, midjemått > 88 el 102 cm),
randomiserades till isokalorisk kost med n-6 PUFA (fleromättat fett) från solrosolja
eller SFA (mättat fett) från smör, 10 v, leverförfettning, blodfetter, insulin,
inflammationsmarkörer mättes.
Bjermo H et al. Am J Clin Nutr 2012;95:1003-12.
Mättat fett ökar leverförfettning
Fleromättat fett minskar leverförfettning
Fettkvalitet och blodfetter
-
Bjermo H et al. Am J Clin Nutr 2012;95:1003-12.
Det är skillnad på fett och fett
Mättat fett jmf med fleromättat fett gav
 högre blodfetter
 högre insulinnivåer
 högre inflammatoriska markörer
 leverförfettning
Bjermo H et al. Am J Clin Nutr 2012;95:1003-12.
Nya rön…
Muffinsundersökningarna från Uppsala
Nya rön…
Det är stor skillnad på fett och fett
LIPOGAIN – 39 unga vuxna, normalviktiga, dubbel-blind, randomiserad,
7 veckor, muffins med mättat fett (SFA) eller fleromättat (n-6 PUFA)
Båda grupperna gick upp lika mycket i vikt (1,6 kg)
Effekter på kroppssammansättning
Rosqvist F et al Diabetes 2014; 63:2356-2368.
.
Effekter på leverfett och bukfetma
Rosqvist F et al Diabetes 2014; 63:2356-2368.
.
Mera muskler och mindre bukfetma
av bra fetter!
Nya rön…
Nitrat och hjärta kärl
NO-liknande effekter
-
blodtryckssänkande effekt
minskad risk för blodproppar
motverkar bukfetma och metabola syndromet
förbättrad fysisk prestationsförmåga
Lundberg JO et al. Cardiovascular Research 2010;e pub 3 nov
Nya rön…
Bra mat med mycket frukt och grönt och
omättade fetter minskar ”impotensproblemen”
Erektil dysfunktion, ED
Telomerlängd och medelhavsmat
P=0.003
217 äldre, hög följsamhet till medelhavsmat
var oberoende kopplat till längre telomerer.
Kontrollerat för ålder, kön, rökning.
Inflammation och oxidativ stress kopplat till
kortare telomerer.
Hellénius
Bocardi V et al. Plos One 2013;
8:e62781.
12 juni
2015
71
 Nurses Health Study
 4676 friska kvinnor, 42 -70 år, m 59 år
 kostregistreringar vart 4e år
 tvärsnittsstudie
 signifikant samband mellan matmönster
och telomerlängd
 dos-repsons
 inte de enstaka komponenterna
Crous-Bou M et al. BMJ 2014;349:epub
Vad ville
hon ha sagt?
Tack för er uppmärksamhet!
Hinner doktorn prata mat?
Skräddarsydda råd
Hur kan vi bli bättre på att prata mat?
Nu är det bråttom!
Framgångsrik dialog om mat
 bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna
preferenser
 ”patienten i centrum”, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt
 individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd
 konkreta svar på frågor
 samma budskap från olika vårdgivare
 utnyttja hjälpmedel
 uppföljning!!!
Framgångsrik dialog om mat –
vetenskaplig bas och goda kunskaper
 glömma egna preferenser
 skilja på tycke, smak och vetenskap
 egna erfarenheter räcker ej som kunskapsbas
 kontinuerlig vidareutbildning
 samarbete med dietister, nutritionister
 Livsmedelsverket som kunskapskälla och metodstöd
Framgångsrik dialog om mat –
”patienten i centrum”
 lyssna, motiverande frågor
 ”kostanamnes”, vad? hur? när? hur mycket? vad
tycker du om? vad tycker du inte om? smak och
doftminnen är starka!
 förutsättningar? Ensam, familj, arbetssituation
 lyhörd
 inte skuldbelägga
 visa respekt, religion, ekologi, närodlat, klimatsmart
Framgångsrik dialog om mat
 bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna
preferenser
 ”patienten i centrum”, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt
 individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd
 konkreta svar på frågor
 samma budskap från olika vårdgivare
 utnyttja hjälpmedel
 uppföljning!!!
Det gemensamma
kostbudskapet
 Energiintaget – mängden mat och ökad fysisk aktivitet
 Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet
 Mättat fett , enkelomättat , fleromättat 
 Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor,
bönor
 Ökat fiberintag
 Mindre socker
 Måltidsmönster
Det gemensamma
kostbudskapet
 Energiintaget – mängden mat och ökad fysisk aktivitet
 Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet
 Mättat fett , enkelomättat , fleromättat 
 Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor,
bönor
 Ökat fiberintag
 Mindre socker
 Måltidsmönster
Övervikt, metabola syndromet,
typ 2 diabetes
 Energiintaget – mängden mat och ökad fysisk aktivitet
 Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet
 Mättat fett , enkelomättat , fleromättat 
 Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor,
bönor
 Ökat fiberintag
 Mindre socker och kolhydratrestriktion
 Måltidsmönster
Höga blodfetter
Kolesterol? Triglycerider?
Familjär hyperkolesterolemi?
 Energiintaget – mängden mat och ökad fysisk aktivitet
 Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet
 Mättat fett , enkelomättat , fleromättat 
 Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor,
bönor
 Ökat fiberintag
 Mindre socker
 Måltidsmönster
Höga blodfetter
Kolesterol? Triglycerider?
Familjär hyperkolesterolemi?
 Energiintaget – mängden mat och ökad fysisk aktivitet
 Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet
 Mättat fett , enkelomättat , fleromättat 
 Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor,
bönor
 Ökat fiberintag
 Mindre socker
 Måltidsmönster
Högt blodtryck
 Energiintaget – mängden mat och ökad fysisk aktivitet
 Anpassat fettintag och förbättrad fettkvalitet
 Mättat fett , enkelomättat , fleromättat 
 Ökat intag av komplexa kolhydrater, grönsaker, frukt, ärtor, bönor
 Ökat fiberintag
 Mindre socker
 Mindre salt
 Måltidsmönster
Framgångsrik dialog om mat
 bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna
preferenser
 ”patienten i centrum”, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt
 individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd
 konkreta svar på frågor
 samma budskap från olika vårdgivare
 utnyttja hjälpmedel
 uppföljning!!!
Framgångsrik dialog om mat –
utnyttja hjälpmedel
 Livsmedelsverket
 utställningar, bilder, böcker, broschyrer, recept,
web-utbildning
 väl förtrogen med hjälpmedlet
 modernisering
 populärvetenskapliga böcker
 lockande, inspirerande
Livsstilskurs på nätet
www.sundkurs.se
 Allmänt om hjärtkärlsjukdom
 Fysisk aktivitet
 Mat och alkohol
 Nikotin
 Stress
 Att ändra vanor
Gratis ”mail-coaching”
Karolinska Institutet och Hjärt-Lungfonden 2009
Öppna föreläsningar för patienter och
närstående. Gratis!
Livsstil på recept
Framgångsrik dialog om mat
 bygga på en vetenskaplig bas och goda kunskaper, inte egna
preferenser
 ”patienten i centrum”, lyhörd, ej skuldbelägga, visa respekt
 individualisera, skräddarsydda efterfrågade råd
 konkreta svar på frågor
 samma budskap från olika vårdgivare
 utnyttja hjälpmedel
 uppföljning!!!
...mat är inte
näringslära och kostrekommendationer eller
bantningskurer...eller nationella handlingsplaner
mat är
glädje, samvaro och avkoppling...
Insjuknande i hjärtinfarkt
Insjuknande i stroke
Svagheter
 kunskapen ökar men förvirringen tilltar
 motsägande budskap,
trots samstämmig forskning
 konsumtionsmönster går åt delvis fel håll
 förtroendet för Livsmedelsverket och
forskare har minskat
 kostrådgivning har flyttat ut i
bloggvärlden och media
 enstaka vittnesmål ges lika stor tyngd som
stora vetenskapliga undersökningar
 personliga erfarenheter blir ”evidensgrundande”
 mytbildning och trender starkare
än vetenskaplig evidens
 kunskapsområde har blivit debattområde
 kritiker ges orimligt stort utrymme
 forskare/experter och allmänhet har olika fokus
Tack för er uppmärksamhet!