Förkylning hos vuxna

Apotekets råd om
Förkylning
hos vuxna
Feber
När man blir förkyld har man fått en
virusinfektion. Den brukar ge besvär
från de övre luftvägarna som hosta,
snuva, ont i halsen eller heshet.
Ibland får man feber också men den
brukar inte bli så hög. Som vuxen får
man vanligen ett par förkylningar
per år och de brukar gå över av sig
själv. Efter 1 – 2 veckor är man oftast
frisk igen. Var noga med att tvätta
händerna ofta för att undvika att
smitta eller smittas.
Feber innebär att kroppstemperaturen är
förhöjd. Det är ingen sjukdom i sig utan ett
symtom på sjukdom och beror oftast på att
man har en infektion. Vid hög feber kan
man få frossa och skaka och hacka tänder.
Vanligtvis beror den höga febern på influensa,
men det kan också vara andra infektioner.
Så mäter du temperaturen
Bäst är att ta temperaturen på morgonen
innan du går upp. Du kan mäta temperaturen
i ändtarmen, munnen, armhålan eller örat,
beroende på vilken termometer du har.
Mät alltid på samma ställe så går det lättare
att jämföra resultaten.
Den normala kroppstemperaturen varie­
rar mellan olika personer, men hos en och
samma person är temperaturen oftast lika.
Kontrollera gärna din morgontemperatur
när du är frisk, så har du ett värde att jämföra
3
med. Vanligen ligger en morgontemperatur,
mätt i munnen, på cirka 36 – 37° C. Kvälls­
temperaturen är oftast cirka 0,5° C högre
än på morgonen. Hos kvinnor är kropps­
temperaturen i genomsnitt cirka 0,5° C högre
vid ägglossning. Kropps­temperaturen går
upp efter fysisk aktivitet. Vila därför minst
20 minuter innan du mäter temperaturen.
V
ad kan jag göra själv?
När man har feber ska man ta det lugnt och
undvika att anstränga sig, men orkar man är
det bättre att vara uppe än att ligga till sängs.
Att ligga mycket ökar risken för öron- och
bihåleinflammationer. Andra tips är att hålla
sjukrummet svalt, inte ha för varma kläder /
sängkläder, dricka mycket och undvika an­
sträng­ande träning vid feber och de närmaste
dagarna efter att febern har gått ner.
4
Vad finns det för receptfria
läkemedel mot förkylningsfeber?
Alvedon, Paracetamol Apofri (paracetamol)
eller Ibuprofen Apofri, Ipren (ibuprofen),
Voltaren T (diklofenak), Pronaxen (naproxen)
eller Aspirin, Bamyl (acetylsalicylsyra) är
alla läkemedel som fungerar på feber.
Att tänka på!
Om du använder andra läkemedel eller
har någon allvarlig sjukdom är det viktigt
att du kontrollerar med din läkare eller
Apoteket vilka egenvårdsläkemedel som
du kan använda.
När ska jag inte ta acetyl­
salicylsyra, diklofenak, naproxen
eller ibuprofen?
Om du haft eller har magsår, svår hjärtsvikt,
ökad blödningsbenägenhet, till exempel lätt
att blöda näsblod, eller om du är överkänslig
5
mot acetylsalicylsyra eller andra inflamma­
tionsdämpande värkmediciner bör du inte
ta de här tabletterna.
Har du astma bör du inte ta de här medi­
cinerna utan att ha talat med en läkare,
efter­som de kan utlösa astmaanfall hos vissa.
Om du är gravid eller planerar att bli
gravid ska du undvika att ta de här tablet­
terna, om det inte är ordinerat av läkare.
När ska jag inte ta paracetamol?
Om du har alkoholproblem eller leversjuk­
dom bör du först kontakta läkare.
Ta kontakt med vården om:
•den febrige är omtöcknad eller svårt sjuk
på annat sätt, till exempel har nackstelhet
med huvudvärk
• frossa och hög feber förekommer om det
inte är troligt att orsaken är influensa
6
• den som har feber samtidigt har diarré
eller kräks, särskilt om det är ett barn
• febern kommer och går utan andra
symtom
• febern har gått ner efter 3 dygn, men
sedan går upp igen
• febern pågått mer än 4 – 5 dygn.
Halsont
Ont i halsen beror oftast på förkylnings­virus.
Det kan man inte bota utan bara lindra.
V
ad kan jag göra själv vid halsont?
Besvären kan lindras tillfälligt genom att
dricka varm eller kall dryck. Vid lindriga
besvär kan du också pröva sockerfria hals­
tabletter som lenar i munhåla och svalg till
exempel Apoteket Halstablett som finns i
olika smaker.
7
V
ad finns det för
receptfria läkemedel?
Det finns medicinska sugtabletter som du
kan pröva om du har ont i halsen, till exempel
Strepsils som är bakteriehämmande och
smärtstillande. Mucoangin (ambroxol) och
Zyx (benzydamin) är enbart smärt­stillande.
Har du mycket ont kan du ta en värk­tablett.
Kan det vara halsfluss?
Om det känns som det sitter ett rakblad i
halsen, samtidigt som du har hög feber, det
smakar och luktar illa ur munnen och du inte
har snuva eller hosta, kan du ha fått hals­­­fluss.
Halsfluss kan orsakas av både virus och
bakterier. Är det en bakterieinfektion kan
du ibland behöva antibiotika.
Ta kontakt med vården om:
•du får andningssvårigheter, svårt att
svälja eller om ditt tal blir grötigt
8
• du har ont i halsen och får utslag
• du har haft feber över 38° C i mer än
4 dygn
• du har halsont och sår runt näsan och /
eller munnen
• du har mycket ont i halsen utan andra
förkylningssymtom och det inte har blivit
bättre inom 1 – 2 dygn.
Heshet
När stämbanden är inflammerade och inte
fungerar normalt blir man hes. Ibland kan
rösten försvinna helt under en kortare period.
Heshet är ofta resultatet av en virusinfektion,
till exempel en förkylning. Samtidig rethosta
förvärrar hesheten och fördröjer läkningen
av stämbanden.
Rökning kan ge långvariga besvär med
heshet. Det finns också andra sjukdomar och
skador på stämbanden som ger hes röst.
9
V
ad kan jag göra själv vid heshet?
Vila rösten så mycket du kan. Undvik att
harkla dig, tala och framför allt att viska.
Rök inte. Även enstaka cigaretter gör att
stämbanden läker sämre. Varm dryck är bra
även om det bara tillfälligt lindrar rethosta
och irriterade stämband.
V
ad finns det för
receptfria läkemedel?
Det finns inga receptfria läkemedel mot
heshet. Men om hesheten är kombinerad
med rethosta kan du prova hostdämpande
medicin till exempel Nipaxon (noskapin).
Ta kontakt med vården:
• om du får svårt att andas eller svälja
• vid heshet i samband med förkylning
om du inte blivit bättre inom 1 vecka
• vid heshet som varar mer än 3 veckor,
särskilt hos rökare.
10
Hosta
Man gör sig av med slem och annat som
irriterar luftvägarna genom att hosta.
Om slemhinnorna i luftrören blir irrite­
rade får man rethosta. Efter ett tag kan det
bildas mer slem i luftvägarna och rethostan
övergår då till slemhosta. Upphostningarna
kan vara gula eller grönaktiga och är ofta
en naturlig del av en vanlig förkylning. Oftast
har hostan gått över efter några veckor.
V
ad kan hostan bero på?
Hosta är ett vanligt symtom när man är för­
kyld. Efter vissa infektioner i luftvägarna,
till exempel mykoplasma eller olika virus,
kan man få en långvarig hosta. Astma och
andra sjukdomar i luftvägarna kan också
ge hosta.
Hjärtmedicin av typen ACE-hämmare,
exempelvis Captopril, Enalapril och Lisinopril,
kan ge hosta som biverkan. Hos vuxna är
11
rökning den vanligaste orsaken till långvarig
eller återkommande hosta.
V
ad kan jag göra själv?
Varm dryck, som honungsvatten eller te,
verkar ofta lenande och kan lindra hostan.
Slemmet tunnas också ut så att det blir
lättare att hosta upp. I samband med för­
kylning kan man bli täppt i näsan på natten,
och när man då andas genom munnen blir
luftvägarna torra och det orsakar mer hosta.
Pröva att sova på en extra kudde.
Tobaksrök irriterar luftvägarna och gör
hostan värre och mer långvarig, så undvik
rökning och rökiga lokaler.
V
ad finns det för
receptfria läkemedel?
Slemhosta är kroppens naturliga sätt att
försvara sig mot främmande ämnen. Därför
bör man helst inte använda hostdämpande
mediciner vid den typen av hosta.
12
Om hostan är torr och irriterande (rethosta),
kan du använda en hostdämpande medicin.
Den dämpar själva hostreflexen och gör
att du hostar mindre till exempel Nipaxon
(noskapin).
Om du har hosta med mycket segt slem
kan du pröva Bisolvon som anses slem­lösande.
Kan det vara luftrörskatarr?
När slemhinnorna i de stora luftvägarna
blir infekterade kallas det för akut bronkit
eller luftrörskatarr – det kan man råka ut
för i sam­band med förkylning. Bronkit gör
ont och man hostar mycket. Ofta ökar slem­
produktionen och därmed hostan i slutet
av infektionen. Hostan är viktig för att bli av
med slemmet, men om hostan stör natt­
sömnen är hostdämpande medicin bra att ta
före läggdags. Bronkit kan orsakas av både
virus och bakterier och går över av sig själv
för det mesta.
13
Ta kontakt med vården om:
V
ad kan ge snuva och nästäppa?
• hostan är kombinerad med andnöd
eller allmänpåverkan
När man är förkyld är det vanligt att näsan
blir täppt samtidigt som man får en vatten­
tunn snuva. Orsaken är ett virus som ger en
inflammation i näsans slemhinna.
På våren och sommaren kan pollen
orsaka att man får nästäppa, rinnsnuva och
klåda i näsan. Har man besvär året runt kan
orsaken vara allergi mot damm eller kvalster.
Många drabbas av nästäppa under
graviditeten. Det beror på att hormonella
förändringar kan ge ökad blodfyllnad i
kroppens slemhinnor.
Personer med extra känsliga slemhinnor
får lätt besvär av till exempel damm, parfym
eller rök. Det kallas vasomotorisk snuva.
Andra orsaker kan vara sned nässkiljevägg
eller polyper. Nästäppa kan också vara
en följd av långvarig användning av avsväl­
lande nässpray.
• hostan är kombinerad med stickande
smärta i bröstkorgen vid djupandning
• det upphostade slemmet är blodigt
• du tar medicin som kan ha utlöst hosta
• hostan är kombinerad med feber över
38° C i mer än 4 dygn
• hostan inte har gått över efter 3 veckor.
Snuva och nästäppa
När man blir täppt i näsan beror det på
att blodflödet till nässlemhinnan ökar.
Slemhinnorna svullnar då upp och luften
får svårare att passera.
14
15
V
ad kan jag göra själv?
Sov med huvudet och överkroppen högt.
Snyt dig i papper som är mjukt och inte irri­
terar huden runt näsan.
Testa din nästäppa
Innan du använder nässpray eller näs­droppar
bör du fråga dig själv:
• Har du besvär i näsan nästan hela året?
• Har du besvär i näsan bara under våren
och /eller sommaren?
• Är du gravid?
• Brukar du behöva nässpray mer än
10 dagar i sträck?
Om du svarar ja på någon av frågorna är
det kanske inte en vanlig förkylning som är
anledningen till att du är täppt i näsan. I så
fall är avsvällande näsdroppar och nässpray
inte rätt hjälp för dig. Har du bara besvär
16
under sommaren och /eller våren kan du
prova receptfri allergimedicin. Likaså om
du får tillfälliga allergibesvär under andra
tider på året.
V
ad finns det för
receptfria läkemedel?
Om du drabbas av förkylningssnuva med
nästäppa kan avsvällande näsdroppar och
nässpray vara ett bra alternativ till exempel
Xylometazolin Apofri eller Nezeril (oxime­
tazolin). Använd inte sprayen mer än högst
10 dagar i sträck, även om du bara tar den
till natten. Du kan annars få en konstant
nästäppa som är svår att bli av med. Effekten
av nässpray brukar hålla i sig 6 – 8 timmar
efter en dos. Otrivin comp (från 18 år) är en
näs­spray som har effekt mot både nästäppa
och rinnsnuva vid förkylning.
17
Komplement till
avsvällande nässpray
Det finns lösningar med koksalt att köpa på
Apoteket för att lösa upp segt sekret eller för
att fukta torra nässlemhinnor till exempel
Saltvattenspray Apofri.
Vuxna och barn över 12 år som vill skölja
rent näsan med en större mängd koksalt­
lösning, kan använda nässköljaren Nasaline.
Återfuktande nässpray Apofri kan användas för att smörja näsan om slem­hinnan
är torr och kliar.
Sinova forte tabletter är ett växtbaserat
läkemedel för lindring av symtom i näsan och
dess bihålor vid förkylning.
Ta kontakt med vården om:
• du har snuva med feber och /eller besvärlig
värk över kinderna eller pannan
• du har snuva i mer än 2 – 3 veckor och
besvären inte beror på pollenallergi.
18
7513-03 december 2012 ©Apoteket AB Trycksaken uppfyller Apoteket AB:s miljökrav.
Fråga gärna oss på Apoteket
om du undrar något mer
om förkylning hos vuxna.
Välkommen in!