1. No category

Egenvård på läger!
Goda vänner och små sår skall man vara rädd om!
Ett litet kompendium som kan vara till stor hjälp ifall olyckan
är framme!
Egenvård, vad är det?
Jo det är en massa saker, det innebär att man skaffar sig den kunskap
som behövs för att avvärja de stora skadorna och problemen. Det
innebär att man är lite av en Sherlock Holmes som kan tyda ledtrådar
och handla rätt så att man kan undvika de verkliga farligheterna.
På Natura lägret 1993 gjordes en skrift, ”Egenvård för Scouter”, och
vi har tjuvtittat lite i den. Den lämnades ut till alla scouter så att var
och en kunde läsa om hur man skulle ta hand om små skador,
insektsbett, fästingar huvudvärk m.m. Inför Scout 2001 gör vi inom
sjukvårdsfunktionen en informationsskrift som kommer att ligga på
hemsidan så att man kan läsa och lära redan innan man åker till lägret
och förbereda sig med en funktionell sjukvårdsutrustning. Man kan
naturligtvis skriva ut den här informationen och lägga i kårens eller
patrullens sjukvårdsutrustning. Sedan kanske det blir en egen bok på
lägret dessutom, det vet vi inte ännu.
Vi inom sjukvårdsfunktionen kommer att finnas till hands, ifall det
händer någonting som du inte själv kan eller vill ta hand om. I varje
stadsdel finns en sjukstuga och där kommer det att finnas någon som
kan hjälpa dig hela dygnet. Vissa tider kommer där även att finnas
läkare så att man kan ta hand om lite klurigare frågor. Eftersom din
hälsodeklaration kommer att finnas på sjukstugan i din stadsdel så vill
vi att du alltid kommer till just den sjukstugan om det är möjligt. Vid
akuta situationer kommer du naturligtvis att få hjälp av vår
akutpersonal oberoende av var du befinner dig.
Lägersjukhuset kommer att användas för de fall som behöver ligga
inne för observation eller där man bedömer att det är olämpligt att
ligga ute i tält. Låt oss hoppas att vi varken behöver använda
sjukstugor eller sjukhus, men om olyckan är framme och egenvården
inte räcker så skall du veta att sjukvårdsfunktionen finns där för att
hjälpa dig.
Apoteket kommer att ha en filial på Stortorget som kommer att vara
öppen från 8 på morgonen till 8 på kvällen, här kommer det att finnas
kunnig personal som kan ge dig goda råd.
Välkomna till ett härligt friskt läger önskar vi alla inom
sjukvårdsfunktionen på scout 2001!
Sår
När huden får ett sår sätter den genast igång att försöka reparera skadan. Om
såret inte är stort stelnar blodet ganska snabbt och det blir en sårskorpa. Det
viktigaste vid blödande sår är att så fort som möjligt stoppa blödningen.
För att kroppen skall lyckas med läkningen är det viktigt att såret är ordentligt
rengjort.
• Börja med att tvätta dina händer noggrant med tvål och vatten.
• Tvätta sedan själva såret med vatten, skölj ordentligt med rent vatten.
Om såret är mycket smutsigt kan du tvätta med tvål och vatten och kanske
skrubba med en mjuk borste, men för det mesta räcker det med bara vatten.
Tvätta däremot gärna området omkring såret med både tvål och vatten.
Om du inte har tillgång till rent vatten men har någon form av färdig
desinfektionslösning kan man torka av sårkanterna noga med detta. Om själva
såret ser smutsigt ut är det bättre att du skyddar såret och uppsöker någon plats
där du kan få rent vatten för sårrengöringen.
Efter rengöring kan såret syddas med ett plåster eller annat förband.
Skärsår
Om du skär dig kan du låta det blöda en liten stund. Blodet rengör då såret.
Spola sedan med rent vatten. För ihop sårkanterna med sårtejp eller ett plåster så
läker skadan som regel snabbt.
Är det ett stort skärsår bör du undersökas av läkare inom några timmar.
Sticksår
Om du trampat på en spik eller fått en sticka i fingret bör du rengöra såret noga.
Se till att inget blir kvar längst in och ger infektioner. Det är speciellt viktigt vid
djupa sticksår som kan se små ut på ytan.
Stoppa blödning genom tryck, när det slutat blöda skall du tvätta sårkanterna
noga och därefter sätt på ett skyddande plåster.
Djupa sticksår, särskilt i huvudet, på händerna eller fötterna, måste alltid
behandlas av sjukvårdskunnig person.
Samma sak gäller om du sticker dig på föremål som legat i jorden, eftersom det
då finns risk för infektion t.ex. stelkrampsinfektion.
Skavsår
Ett bra sätt att förebygga skoskav är försöka hålla fötterna rena och torra, det är
viktigt att byta strumpor ofta. Ett bra sätt att skydda fötterna är att tejpa utsatta
ställen med häfta.
OBS! Man skall inte använda vanligt plåster.
Klipp bort överflödig tejp.
Se till att strumporna inte ligger i veck. Ibland kan man ha dubbla par strumpor
för att minska risken för skav.
Ta varje tillfälle att lufta fötterna.
Om du har en blåsa skall du helst inte ta hål på den. Så länge blåsan är hel är
risken för infektion liten. Är den stor och gör ont kan du försiktigt göra ett hål
med en ren nål så att du kan pressa ut vätskan och därefter skall du skydda
området på samma sätt som om du fått ett sår.
Har du fått ett sår skall du skydda såret med lämpligt förband, tex en
skavssårsplatta, som har fördelen att den även fördelar trycket.
Se till att huden är ren, torr och fettfri, när du sätter fast plattan. Tryck fast
plattan ordentligt direkt på skavsåret och värm sen en stund med handen så
fäster den bättre. Vid hård belastning kan du förstärka plattan med häfta runt
om. Låt helst förbandet sitta kvar några dagar innan du byter det, för att inte
störa sårläkningen.
Nageltrång
Infektion kring nagelkanten kan uppstå både på fingrar och tår och kan vara
mycket smärtsamt. Kompresser indränkta i Alsolsprit och ett förband som
hindrar avdunstning, kan avhjälpa problemet.
Blir det mycket smärtsamt eller om ett större område blir svullet, rött och varmt
skall du ta kontakt med sjukvårdskunnig person.
Brännskada
Alla brännskador bör snabbt kylas av i kallt vatten, om det känns bra kan man
spola med kallt vatten uppemot 10 - 20 minuter. Kylan gör att smärtan och
svullnaden minskar. Om någon skadat ett stort område, ex hela ryggen, bör man
inte spola kallt vatten så länge eftersom det då finns stor risk att personen bli
kraftigt nedkyld. I en sådan situation är det bättre att man kyler ca 5 minuter och
sedan skyddar skadan tills man får hjälp från sjukvårdkunnig personal.
Brännskador infekteras lätt och måste skötas omsorgsfullt. Om såret är smutsigt
kan du tvätta med rent vatten. Tvätta försiktigt så att du inte skadar huden som
ju är ”steriliserad” av värmen.
Stick inte hål på brännblåsor. En hel blåsa skyddar mot infektioner. Lägg ett
luftigt förband, helst med en typ av steril kompress som inte fastnar i såret.
Fäst kompressen med elastisk binda eller tubförband. Låt förbandet sitta i 4-5
dagar så att sårläkningen får ske i lugn och ro.
Om skadan är stor som en handflata eller större, eller om huden är svårt bränd
(hud är grå-blek och saknar känsel), bör du se till att snabbt komma till läkare.
Brännskador på ögonlock och yttre könsorgan, samt brännskador på händer och
fötter som gör det svårt att röra dessa kroppsdelar, bör du snarast visa upp för
sjukvårdskunnig person.
Bett och stick
Bett eller stick av mygg, geting, bi, broms m.m. är i regel ofarliga. De ger klåda,
rodnad, svullnad och ömhet som försvinner efter någon eller några dagar.
Undvik att riva på bettet, eftersom det lätt kan bli infekterat.
Om gadden blivit kvar kan man oftast skrapa bort denna med nageln, man skall
undvika att trycka och klämma för mycket. Badda med kallt vatten. Alsolsprit
och kylbalsam kan lindra klådan.
Om det inte hjälper, stryk på ett tunt lager av Xylocainsalva eller
hydrokortisonkräm.
Sätt eventuellt ett plåster över det kliande bettet, så river du på plåstret och
skadar inte huden.
Får man fler stick av geting eller bi kan man bli yr och illamående. Det kan vara
farligt, särskilt för barn.
Geting- och bistick i munnen och på tungan är farligt därför att det kan ge
svullnad och göra att det är svårt att andas.
Vissa människor är överkänsliga för geting- och bistick och kan få livshotande
chock. I en sådan situation är det mycket viktigt att man larmar sjukvården
omedelbart.
Huggormsbett
Blir du biten av en huggorm, uppsök snarast läkare!
Undvik att anstränga dig. Håll helst armen eller benet som blivit bitet så stilla
som möjligt. Ligg still och låt någon hämta hjälp eller be dina kompisar bära dig
till doktorn.
Man skall inte försöka stänga blodflödet i den skadade kroppsdelen och inte
heller försöka få ut giftet genom att skära i närheten av bettet. Det går heller inte
att suga ut giftet även om man ser folk göra det på film.
Fästingar
Ett bra sätt att undvika fästingbett är att ha långarmad skjorta och långbyxor
med byxbenen innanför strumporna eller nedstuckna i stövelskaften när du är i
fuktiga marker med tät vegetation eller i högt gräs.
Undersök kroppen noggrant för att se om du fått någon fästing på dig. Be en
kompis hjälpa dig med att undersöka ryggen, bakom öronen och i håret.
Fästingar bör tas bort så fort som möjligt.
Lättast tar man bort fästingar med en speciell pincett, men det går också bra med
en vanlig pincett. Ta ett ordentligt tag om fästingen, ta så nära huden som
möjligt. Drag och vrid försiktigt motsols för att få loss fästingen. Vrider gör du
för att fästingens mundelar lättare skall följa med. Tvätta därefter av bettstället
Har det blivit kvar någonting av fästingen tar du bort det med en nål eller med
en pincett. Kolla bettstället under några veckor framöver. Det är normalt att en
lätt hudirritation av en enkronas storlek kvarstår några dagar.
Om hudrodnaden blir större eller andra symptom uppkommer, skall du söka
läkare.
I Sverige kan fästingar överföra framför allt två sjukdomar; Borrelia infektion
och TBE, fästingburen hjärnhinneinflammation. Risken för att något smittämne
skall överföras ökar med den tid som fästingen får sitta kvar.
Förr sa man att man skulle smörja in fästingen med fett t ex smör eller olja för
att få den att släppa tidigare. Detta är fel! Risken är stor att fästingen släpper
iväg mer infekterat material in i blodet ifall man kväver den med fett.
Brun eller bränd av solen
Människor tål solen olika. Det beror dels på hudtyp, dvs förmågan att bilda
pigment, dels på hur van huden är vid sol.
Solljuset innehåller olika typer av strålning. När du solar är det viktigt att du
skyddar dig mot både UVA- och UVB-strålning. Solskyddsmedel gör att du kan
vara ute i solen längre tid utan att bränna dig. Solskyddsfaktorn anger hur många
gånger längre tid du kan vistas i solen.
Sola med måtta och börja framför allt försiktigt.
Använd solskyddsmedel, som skyddar både mot UVA- och UVB-strålar. När du
börjar sola skall du använda solskyddsmedel med hög skyddsfaktor och sedan
övergå till en med lägre skyddsfaktor. Sätt på solskyddsmedlet en stund före
solning och upprepa efter dusch/bad eller riklig svettning.
Kläder är också ett utmärkt solskydd. Öron och näsa skyddas effektivt av en hatt
eller keps! Har man t-shirt kan nacken lätt bli bränd, ta på halsduken den
skyddar bra.
Solsveda är en lindring brännskada, som du får av att utsätta huden för mer sol
än den tål. Huden blir röd och varm och svider. I värsta fall bildas det blåsor.
Avstå från solen några dagar så att huden hinner läka i lugn och ro. För att lindra
besvären kan du kyla ner huden med kallt vatten, kylbalsam eller med svalkande
fettfri gel.
Vissa människor är extra känsliga för solljus och får det man brukar kalla
soleksem: småknottriga kliande utslag som fjällar efter några dagar. Soleksem
går oftast över efter ett par dagar om du undviker att sola. Du kan få lindring
med kylbalsam, som torkar ut eksemet och kyler ner det.
Om du utsätter dig för stark solstrålning ofta och länge, ökar risken att du får
farliga hudförändringar.
Sök sjukvårdskunnig personal om dina besvär inte går över.
Förkylning
Förkylning är en infektion i näsan, halsen eller svalget, dvs de övre luftvägarna.
Orsaken är nästan alltid virus. Det finns ett hundratal olika förkylningsvirus, det
är därför du inte blir immun mot förkylning. Antibiotika (t ex penicillin) verkar
inte på virus och hjälper därför inte vid vanlig förkylning.
Man är mest smittsam i början av en förkylning. Det tar mellan en halv och tre
dagar från det att man blivit smittad tills man får symtom.
De vanligaste symptomen är; ont i halsen, hosta, heshet, snuva, huvudvärk och
eventuellt feber. En förkylning brukar vara i ungefär en vecka.
Ibland kan man få värk i öronen eller i bihålorna (i kinderna eller i pannan), sök
då en sjukvårdskunnig person.
Ont i halsen
Halsont är ett vanligt symptom vid förkylning, orsakad av virus. Svalget och
ibland halsmandlarna (tonsillerna) blir röda och inflammerade. Det kan göra ont
att svälja och hosta.
Det finns inga receptfria mediciner som botar halsont. Halstabletter och
värktabletter har ingen effekt på infektionen men kan, liksom dryck, ge viss
lindring för stunden.
Halsont utan förkylningssymptom kan vara halsfluss (bakterieinfektion).
Man får hög feber och kan behöva penicillin. Uppsök sjukvårdskunnig person.
Hosta
Hosta är kroppens naturliga sätt att göra sig av med slem, främmande partiklar
eller irriterande ämnen. Hosta är en reflex som utlöses av irritation i svalget eller
luftvägarna.
Drick mycket, det kan ge lindring vid irritation i svalget och luftvägarna. Men
om du har rethosta kan du dessutom använda någon hostdämpande medicin. Den
dämpar själva hostreflexen och gör att du hostar mindre.
Heshet
Heshet beror på att stämbanden är inflammerade och inte fungerar normalt.
Ibland kan rösten försvinna helt under en kort tid. Heshet orsakas ofta av en
virusinfektion, t ex en förkylning. Heshet kan också komma sig av att du
använder rösten fel, t ex att du skrikit eller sjungit för mycket.
Vila stämbanden.
Undvik att tala, viska eller harkla dig.
Varm dryck kan tillfälligt lindra både rethosta och irriterade stämband.
Snuva och Nästäppa
Orsaken är inflammation i näsans slemhinna. Liknande symptom förekommer
också vid allergisk snuva, men denna behandlas på annat sätt än vanlig
förkylningssnuva.
Sov med huvudet och överkroppen högt, vilket minskar svullnaden i
slemhinnorna och därmed nästäppan.
Snyt dig i mjukt papper som ej irriterar huden runt näsan.
Nästäppa kan lindras av receptfria näsdroppar. De minskar snabbt svullnaden i
slemhinnorna och ger effekt i flera timmar. De har däremot liten eller ingen
effekt om du bara har rinnsnuva.
Näsdroppar skall inte användas mer än 10 dagar i sträck. Använder du dem
under längre tid kan slemhinnorna vänja sig vid medlet, och du kan få nästäppa
när du slutar använda näsdropparna.
Pollensnuva
Många är allergiska mot polen (frömjöl) från olika växter. Våren och sommaren
kan vara besvärliga perioder. Man får snuva eller nästäppa och nyser, nästan
samma symptom som vid en vanlig förkylning.
Typiskt för den som är allergisk är att man ofta får klåda i ögonen och näsan och
att man får nysattacker, inte enstaka nysningar. Däremot får man ingen feber.
Björk, gråbo och gräs är de växter som oftast orsakar pollenallergi.
Vid pollen allergi med snuva och ögonbesvär lindrar så kallade
antihistamintabletter som finns receptfritt på apoteket.
Feber
Feber är ingen sjukdom utan ett symptom på sjukdom, oftast på en infektion.
Temperatur över 37,5 °C kan vara ett tecken på infektion men förekommer
också vid fysisk aktivitet. Mät därför igen, lämpligen på morgonen och innan du
går upp.
Den normala kroppstemperaturen är olika hos olika personer. Hos en och samma
person är temperaturen mycket konstant från dag till dag.
Normal morgontemperatur, mätt i munnen, är för män 35,8 – 37,0 °C och för
kvinnor 35,6 – 37,2 °C. Kvällstemperaturen är i regel ca 0,5 °C högre än
morgontemperaturen.
Har du feber skall du undvika att anstränga dig. Ligg dock inte till sängs om du
orkar vara uppe.
Undvik varma kläder/sängkläder.
Drick rikligt, det är viktigt vid feber.
Undvik ansträngning och avkylning de närmaste dagarna efter det att
temperaturen har gått ner.
De vanligaste receptfria medicinerna mot värk är också febernedsättande. De
innehåller paracetamol, ibuprofen eller acetylsalicylsyra. Du bör i första hand ta
tabletter som innehåller paracetamol.
Har du mycket hög feber, över 39 °C, feber som inte försvinner på 3 dagar eller
om du känner dig påverkad av febern bör du ta kontakt med sjukstugan.
Näsblödning
En del personer får väldigt ofta näsblod och andra kanske aldrig har haft det. Det
är inte ovanligt att man får näsblod i samband med förkylning eller om man får
ett slag mot näsan.
Näsblod är i princip aldrig farligt! Man skall ta det lugnt och sätta sig ner, gärna
på en lugn och sval plats. Man skall försöka trycka ihop näsborrarna så att
blodflödet stoppas. Ibland får man knipa hårt om främre delen av näsan under en
lång tid (30 minuter) innan blödningen upphör. Ibland behöver man stoppa en
bomullstuss, om möjligt doppad i olja, i näsborren.
Vid fortsatt blödning bör man kontakta sjukvårdskunnig person.
Munsår
Blåsor på och runt läpparna orsakas ofta av en infektion med herpesvirus. Det
kan finnas vilande i kroppen under lång tid utan att ge några besvär. Förkylning,
menstruation, överansträngning eller kraftig solbestrålning kan utlösa
infektionen.
Munsår börjar med stickningar och klåda, fortsätter med rodnad, svullnad och
knottror som övergår i blåsor. Blåsorna går ofta sönder och ger sår. Efter någon
vecka brukar såren läka. Blåsorna och såren uppträder oftast på samma ställe
varje gång.
Låt sår och blåsor vara i fred, de smittar. Stadiet med rodnad, svullnad och
knottror är mest smittsamt. Avstå från att pussas och använd inte kompisarnas
handdukar. Normalt försvinner blåsorna på 7-10 dagar.
Märker du att du får blåsor och sår av sol, så använd något medel med hög
solskyddsfaktor på läpparna.
Det finns läkemedel mot munsår men dessa är receptbelagda. Om du inte har
recept på speciellt munsårssalva kan du prova med t ex zinkpasta, alsolsprit eller
apotekets ”salva vid munsår”.
När sårskorpan bildats och huden börjar strama kan en mjukgörande salva lindra
besvären.
Sår med gult var kan vara svinkoppor (Impitigo), som är mycket smittsamt.
Sök upp sjukvårdskunnig person.
Ögonirritation/infektion
Ögonen kan bli röda och irriterade pga en infektion som är orsakad av bakterier
eller virus, ofta ses detta i samband med en förkylning. Ibland kan denna typ av
reaktion vara orsakad av en allergi.
Om bara ena ögat är irriterat och ögonlocket är svullet och ömmande på en
bestämd punkt är det troligen en vagel. Detta går ofta bort utan behandling men
blir det mycket besvärande kan man behöva behandla med en ögonsalva. Fråga
sjukvårdskunnig person.
Om man får röda ögonlockskanter med gult sekret i ögonfransarna och ögonen i
övrigt är opåverkade kan man behandla detta själv genom att tvätta ögonen med
vatten 2 gånger dagligen. Noviform ögonsalva kan klickas i ögonen 2 gånger
dagligen för att minska känslan av skav. Noviform finns receptfritt på apoteket.
Om man i samband med en förkylning får röda ögon som skaver och där det
finns gult sekret som klibar ihop ögonen på morgonen skall man gå till sin
sjukstuga. Detta måste ofta behandlas med ögonsalva som innehåller antibiotika.
Dessa ögoninfektioner smittar så det är viktigt att man använder sin egen
handduk när man torkar sig i ansiktet. Man skall tvätta ögonen med vatten ett
par gånger varje dag och behandla med ögonsalva enligt läkares ordination.
Om man får skräp i ögat kan detta vara orsaken till irritation och rodnad, om du
misstänker att du fått någonting i ögat som inte kommit ut skall du söka hjälp på
sjukstugan.
Ibland kan man få en liten blödning i ögonvitan. Detta kommer utan synbar
anledning och det gör oftast inte ont. Det är helt ofarligt och man behöver ingen
behandling. Det kan dock bero på överansträngning och trötthet så det är bra om
man kan vila ifall man drabbas av detta.
Magbesvär
Hård i magen
Tillfälligt trög mage kan alla råka ut för t ex vid miljöbyte som på läger.
Det är jätteviktigt att man dricker mycket och att man äter rätt kost t ex frukt,
grovt bröd och grönsaker. Gör du det kan du slippa att bli trög i magen.
Vid svåra och långvariga besvär skall du tala med din ledare eller
sjukvårdskunnig person.
Lös i magen, diarré
I de flesta fall rör det sig om en virusinfektion i tarmen som kan vara mycket
smittsam. Smittämnet finns i så fall i avföringen. Sjukdomen kan överföras till
andra genom att smittämnet kommer ner i magen och tarmarna via det vi äter.
Smittan kan förhindras genom enkla hygieniska åtgärder.
Tvätta händerna noga efter varje toalettbesök och före varje måltid. Använd tvål
och vatten eller gelspriten som skall finnas vid toaletterna. Rengör mellan
fingrarna och under naglarna.
Får du diarré skall du omedelbart tala med din ledare eller med annan
sjukvårdskunnig person.
Största faran vid diarré är uttorkning och saltbrist.
Drick rikligt, 3-4 liter per dygn. Ju mer man dricker desto lindrigare bli
sjukdomen.
Det är lättare att få i sig vätska om du dricker lite i taget och ofta. Det gäller
särskilt om du samtidigt mår illa och kräks.
Drick t ex: svagt te med socker, nypon/blåbärssopa eller socker-saltlösning.
Sockret gör att kroppen kan ta upp salt.
Recept på hemlagad socker-saltlösning:
• 1 liter vatten
• 1 knapp tesked salt
• 6 teskedar druvsocker, eller 8 teskedar vanligt socker
• Smaksätt gärna med lite citron eller apelsin.
Det finns också vätskeersättning i pulverform att köpa på apoteket.
När aptiten återkommer kan du börja äta mer skonsam kost, så som rårivet
äpple, mosad banan, skorpor, kokt fisk, kokt kött, ris, kokt potatis och vitt bröd
utan smör.
Undvik mjölk, kaffe, gräddglass, mycket söta drycker och bröd, gröt och välling
av fullkornstyp.
Om du har diarré skall du inte hantera mat som skall ätas av andra!
Huvudvärk
Det finns många orsaker till huvudvärk på läger men det vanligaste är att man
har druckit för lite!
När man är ute i sol och vind och håller på med en massa aktiviteter förlorar
man en massa vätska och detta måste ersättas för att man inte skall få
huvudvärk. Trötthet och ansträngning är en annan vanlig orsak till huvudvärk på
läger.
Det är viktigt att du talar med din ledare eller någon inom sjukvårdsfunktionen
ifall du har huvudvärk som inte försvinner trots vätska, vila och lättare
värktabletter. Om huvudvärken är kombinerad med feber, slöhet, illamående,
kräkningar eller yrsel måste man också kontakta sjukvårdskunnig person.
Hjärnskakning
En form av huvudvärk som man måste uppmärksamma lite extra är den värk
som kan uppstår efter att man ramlat och slagit i ryggen, nacken eller huvudet.
Ofta har det varit ett ganska våldsamt fall och man kanske blev ordentligt
omskakad i samband med fallet eller till och med medvetslös en kort stund.
Kanske hämtar man sig efter själva skadetillfället men efter ett tag kan man få
huvudvärk, känna sig trött och okoncentrerad och man kanske blir illamående
och kräks.
Denna typ av symptom skall man ta på allvar och söka hjälp hos
sjukvårdsfunktionens personal.
Stukad fotled
Det är lätt att trampa snett när man är ute i skog och mark. Det är oftast på
fotens utsida man får mest problem, det kan bli svullet, blåfärgat och mycket
smärtsamt.
När man skadar fotleden är det bra ifall man kan linda fotleden med en elastisk
binda så snart som möjligt efter skadan. Man skall linda ganska hårt för att
minska blödningen som annars sker i det skadade ledbandet. Högläge och kyla
är också bra för att minska svullnaden. Den elastiska bindan får inte vara allt för
hårt åtdragen så att blodförsörjningen till foten påverkas.
En stukad fotled ger smärta under en lång tid och det är bra ifall man kan belasta
så lite som möjligt. Ibland kan man till och med behöva kryckor under den
första tiden.
Det är viktigt att man inte har smärta i fotleden då man trycker på skelettet utan
att smärtan framför allt är lokaliserad till ledbanden. Gör det väldigt ont när man
trycker på skelettet kan det vara tecken på skelettskada och då måste man
undersökas av läkare.
Hälsporre
Ibland kan man drabbas av smärta mitt under hälen som gör att det är svårt att
trampa på foten. Detta kan bero på att man gått mycket med skor so har för hård
sula. Man kan avhjälpa detta genom att skaffa ett avlastande inlägg i skon, detta
finns att köpa på apoteket men man kan tillverka ett själv av skumplast.
Om inte detta hjälper bör man uppsöka sjukstugan eftersom man kanske behöver
behandla med någon tablett med antiinflammatorisk effekt ex. Voltaren.
Tandskada
Skadade mjölktänder är ofta inget problem utom i de fall då man slår tanden
uppåt så att den blir intryckt i tandköttet. Då kan den skada underliggande tand
och därför skall dessa fall inspekteras av tandläkare. Det finns tandläkare på
lägret som kontaktas via stadsdelens sjukstuga.
Om man slår ut permanenta tänder skall man försöka förvara den utslagna
tanden under tungan och sedan uppsöka tandläkare omgående.
Om man får ett slag mot en tand så att den flyttar sig och man får blödning i
tandköttet och ömhet i tanden skall man också uppsöka tandläkare. Under tiden
skall man undvika att tugga hårt.
Är det bara en lite flis av tanden som slagits ut kan man avvakta med att gå till
tandläkaren tills man kommer hem. Har man ont i tanden bör man tala med
någon på stadsdelens sjukstuga som kan bedöma ifall det skall undersökas av
tandläkare.
Egenvård på Läger, Scout 2001 är sammanställd av
Nina Widfeldt
[email protected]
Helena Gustafsson
[email protected]
Läkare och Ansvariga för Sjukvårdsfunktionen, Scout 2001