UPPDRAG UNGA DÖMDA
KRI M I N A LVÅ R D E N S P ER SO N A LT ID N IN G . JU N I 2 0 1 4 Eva-Mi om glädjen i jobbet UPPDRAG UNGA DÖMDA Säkerhet Nya webben Personalens dagliga Ny struktur och gnet viktigast i arbetet lättare att hitta Vetenskap Brottet, straffet, framtiden. Artikelserie om kriminologi. 1 OMKRIM INGÅNG Kan kriminella förändra sin livsstil genom att andas rytmiskt? Det är danska instruktören Jakob Lund övertygad om. Fler och fler får upp ögonen för metoden som används i nära 50 länder. 40–41 2 OMKRIM 1/2014 OMKRIM 1/2014 Omkrim är Kriminalvårdens personaltidning som skriver om stort och smått som är viktigt, roligt eller på annat sätt berör medarbetarna. Även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i Kriminalvården samt om forskning och utveckling på området. Redaktörer: Katarina Luksepp 011-496 37 90, [email protected] Elisabet Jönsson 011-496 33 35, [email protected] E-post: [email protected] Ansvarig utgivare: Pelle Ekman Omslagsbild: Eva-Mi Gullbrandsson fotograferad av Henrik Witt. NYHETER 7 Nytt från huvudkontoret 12 Årets kamrat älskar att curla Formgivning: John Bark Design Tryckeri: Edita Upplaga: 19 000 Prenumerationsservice: Lotta Nyman 011–496 34 96 [email protected] Postadress: Omkrim, Kriminalvården, 601 80 Norrköping Prenumeration: Alla anställda och lekmannaövervakare får tidningen hemskickad. Vill du som anställd INTE ha tidningen kontaktar du prenumerationsservice. Lekmannaövervakare gör eventuella adressändringar hos sin frivård. Även pensionärer och andra intresserade får tidningen utan kostnad. Men för er krävs istället att ni anmäler till prenumerationsservice att ni VILL ha tidningen. Alla dessa dagar... TEMA UNGA 16 Så ska färre unga återfalla 18 De reser runt för att hitta unga med adhd 22 Pa Musa vet att det går att bryta livsstilen 26 Att våga öppna sig i egen takt 28 Glädjen att få hjälpa de mest utsatta REPORTAGE 34 Brytningstid i Gävle 40 På kurs: Livet får en andningspaus VETENSKAP 42 Varför begår vi människor brott? 44 Kriminalpolitik utan stöd av forskning 46 Många problem har en koppling till genus 48 Hallå där … Jenny Yourstone RUNTIKRIM 49 Landet runt KULTIKRIM 54 Finuler hälsar välkommen 56 Säkerhetsinspektör tecknar ner ett yrkesliv ÖVRIGT I OMKRIM Bilden (4), GD har ordet (6), Krönika (39), Sport & fritid (57), Pension, nit & redighet, minnesord (58) A rbetet i Kriminalvården kan se väldigt olika ut. Vi tänker inte främst på att jobbet på häkte och anstalt skiljer sig från frivårdens arbetssätt, utan på att en vanlig arbetsdag kan se så olika ut. Även om grunduppdraget är detsamma för alla – att rusta klienterna för ett liv utan kriminalitet och missbruk – så finns det många sätt att förverkliga den visionen på. Någon är produktionsledare på anstalten Färingsö och planterar just denna dag KATARINA LUKSEPP pelargonsticklingar. En annan använder REDAKTÖR dagen till att motivera unga kriminella att förändra sina liv eller så bakar man hundra procent ekologiskt bröd. Man kan också släppa ut ystra kor, testa om intagna har adhd eller ansvara för ett regeringsuppdrag. Man kan hängivet arbeta för friskvård, tillverka färgglada hundhalsband, eller skriva en bok om sina 40 yrkesår i Kriminalvården. Kanske mäter man sin styrka med behandlingsavdelningens Mulle-mästare, gnetar på med säkerhetsrutiner eller tillbringar ett år i Kongo. Som kriminalvårdsanställd kan man sprida tyst kunnande, andas rytmiskt för att frigöra stress eller delta i blåljusdagen i Jönköping. Ibland curlar man sin omgivning, andra dagar ELISABET JÖNSSON REDAKTÖR förmedlar man allvarliga och negativa besked. Som frivårdsinspektör kan man vissa dagar fundera över hur begripliga de yttranden man skriver till domstolen egentligen är. Andra dagar fyller man på kaffemaskinen på frivården Södertörn. »Uppdrag Unga är tidningens första tema.« En helg med bryt i Gävle. 34 Finurliga samtal lättar upp. 54 OMKRIM 1/2014 I nya personaltidningen Omkrim finns människor med skilda arbetsuppgifter – unga och äldre, män och kvinnor. Du möter dem hemma i soffan, presenterade i den oslagbara kombinationen bild och text. Gemensamt för tre av personerna i denna tidning, förutom att de jobbar med unga klienter, är att de anser sig ha världens roligaste jobb. Att få jobba med unga klienter drar till sig kriminalvårdare med ett otroligt driv. Uppdrag Unga är tidningens första tema, likaså ett regeringsuppdrag. Hur ska Kriminalvården klara av det viktiga uppdraget? Ja, vi måste nog hjälpas åt. I Omkrims temadel möter du några människor som har antagit utmaningen. Trevlig läsning! 3 BILDEN 4 OMKRIM 1/2014 NU GRÖNSKAR DET PÅ FÄRINGSÖ P å Färingsö är det full fart i anstaltens nyuppförda växthus. Växthuset fanns tidigare på anstalten Skenäs, utanför Norrköping, men när trädgårdsverksamheten avslutades där fick Färingsö överta huset. Nu har produktionsledare från närliggande anstalten Svartsjö uppfört växthuset på en ny platta som gjutits av en yrkesskicklig intagen man. När Omkrim hälsar på har årets tulpaner precis skördats. Nu står omplantering av pelargonsticklingarna på tur. Liksom de törstiga tomatplantorna som börjat skjuta i höjden behöver de större krukor. − I växthuset kan vi erbjuda kvinnorna både sysselsättning och yrkesutbildning, säger produktionsledare Lilly Kristensen. Tanken är att sysselsättningen ska vara meningsfull, men gärna även leda till ett jobb eller ett intresse. De gröna näringarna är en framtidsbransch och det finns en stor efterfrågan på närproducerade växter och blommor, berättar Lilly Kristensen. K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT H E N R I K W I T T / F OTO OMKRIM 1/2014 5 NILS: Vi arbetar för att dömda människor ska kunna leva laglydiga liv efter avtjänat straff. Vårt största hinder är kanske den stigmatisering som drabbar tidigare dömda. »Stigmatiseringen av dömda leder till utanförskap « F örmågan att få människor att lämna sin kriminalitet bakom sig grundar sig i vetskapen att det går. Ur den kunskapen föds ett starkt personligt engagemang. I vår yrkesroll ligger att motivera, behandla, stödja och rehabilitera. Det som skiljer vår myndighetsutövning från andra är att den också innehåller inslag av tvång och ofrihet. Den kombinationen gör arbetet »Viljan att peka som kriminalvårdare komplext och ut människor som begår brott krävande. En stor utmaning ligger ser ut att vara också i att vårt på frammarsch i fokus inte enbart handlar om orsavårt land.« kerna bakom en individs specifika brottslighet. Vårt åtagande är större än så. Vi arbetar med hela den komplexa problematik som nästan alltid finns med i bilden när människor begår brott. Den senaste klientundersökningen från 2013, visar att intagna och klienter ofta har flera svåra problemställningar att brottas med samtidigt. Det handlar om drogmissbruk, psykisk ohälsa eller personlighetsstörningar, brister i utbildning, avsaknad av arbetslivserfarenhet och en social situation som lämnar mycket att önska. Eftersom de flesta som döms får ett straff som underskrider ett år är oddsen att lyckas vända sin livssituation under tiden i Kriminalvården inte särskilt goda. Ändå lyckas vi i vårt återfallsförebyggande uppdrag oftare än vi misslyckas. 70 procent av dem som döms till en kriminalvårdspåföljd återvänder inte till oss, i vart fall inte inom tre år. Det är ett resultat som står sig väl internationellt. När vi lyckas hjälpa en människa att bryta sin kriminalitet, är det ofta tack vare att också andra delar av samhället bidragit på ett konstruktivt sätt. Samverkan är en 6 grundförutsättning för att ett framgångsrikt återfallsförebyggande arbete ska ge långsiktigt goda resultat. Så är det inte alltid och ibland tycks samhället i övrigt vilja någonting annat. Ett exempel är de allt vanligare krav på utdrag ur belastningsregistret, för att erbjudas ett arbete eller en bostad. I särskilda fall kan detta vara motiverat. Vissa grupper behöver extra skydd, till exempel barn. Men när kraven på ett fläckfritt förflutet blir regel och inte undantag har utvecklingen gått över styr. Arbete och bostad är direkt avgörande för en lyckad återanpassning i samhället. Viljan att peka ut människor som begått brott ser ut att vara på frammarsch i vårt land. Syftet framstår som dunkelt. Internetsajter som exponerar dömda människor kommer knappast att öka den upplevda tryggheten i samhället. Brottsligheten kommer sannolikt inte att minska. Drivkraften bakom sådana sajter är rent ekonomisk och exploaterar en oreflekterad rädsla i samhället. Affärsidén verkar dessutom vila på en förlegad tanke om att bestraffa redan straffade människor genom offentlig utskämning. Det finns anledning att ifrågasätta om vissa offentliga register verkligen ska vara så lättåtkomlig som idag. Offentlighetsprincipen är en sak. Dess syfte har aldrig varit att kommersialisera känslig personinformation som på lång sikt undergräver viktiga samhällsmål. Att urskillningslöst hänga ut alla dömda på det sätt som nu sker äventyrar arbetet med att förhindra ny brottslighet och riskerar att omintetgöra stora delar av vårt återfallsförebyggande arbete. Att bryta onda cirklar har länge varit en framgångsrik del av Kriminalvårdens verksamhetsidé. Utfrysning och livslång skuldbeläggning är en del av problemet, inte en del av lösningen. OMKRIM 1/2014 NYHETER Här kan du hitta notiser om sådant som är på gång i Kriminalvården. Vi har redan nu delat upp nyheterna efter de avdelningar som kommer att finnas på huvudkontoret från och med oktober. KOMMUNIKATION Vad gör Kriminalvården i Almedalen i år? Cathrine Söderberg, pressekreterare: – Vi arrangerar två seminarier: Dömd för alltid – en spaning om livet efter straffet och Kvinnan är gärningsmannen. Båda utgår från dömdas utsatthet. Vilka deltar? – I Dömd för alltid medverkar generaldirektör Nils Öberg, filosof Torbjörn Tännsjö och Unga KRIS ordförande Kristoffer Johansson. Det blir ett samtal om det moderna registersamhället och den solidariska handlingen i att ge människor en andra chans. I Kvinnan är gärningsmannen vill vi slå hål på myter om kvinnors kriminalitet. Forskare Jenny Yourstone och projektledare Lovisa Nygren presenterar den senaste forskningen varvat med hur det fungerar i verksamheten. Och annars? Några andra nyheter för Almedalen i år? – I år jobbar vi för att vara snabbare med nyhetsuppdateringar i form av filmklipp och webbtexter så att alla som inte är på plats ska kunna se vad Kriminalvården gör där. Inte bara våra egna seminarier, utan även andra aktiviteter där vi medverkar utifrån vår expertis. PERSONAL/Personalexpert Ulla-Carin Fyhr Landgren om läget Det är många nya utbildningar på gång Den nya grundutbildningen – Den nya grundutbildningen med inriktning häkte/anstalt, frivård och programmet arbete har varit igång snart ett år. I höst utvärderar vi såväl innehåll som struktur och pedagogik. Vi har redan nu fått signaler om att den första delen av grundutbildningen uppfattas som komprimerad vilket är nåt vi får titta vidare på. Unga och våldsamma män – När det gäller våra tunga regeringsuppdrag har vi en stor satsning. I höst ska uppsökare, lärare och medarbetare på ungdomsavdelningar vara i fokus avseende utbildning och kompetensutveckling. Jämställdhetsintegrering Ulla-Carin Fyhr Landgren. – Det första steget är redan taget. Nyckelpersoner från regionerna/KRUT har fått utbildning i Kriminalvårdens arbete med jämställdhetsintegrering utifrån planen och även ökad kunskap om jämställdhet och genus. Nästa steg är att dessa nyckelpersoner utbildar ledningsgrupper och experter i resten av myndigheten i komplexa frågor som våld, maskulinitet/femininitet, normer, genus, makt, språk och jargong. I framtiden kommer detta område att vara en naturlig del i samtliga utbildningar. Nationell fortbildning för klientnära arbete – Den är en efterfrågad utbildning som sannolikt kommer att finnas från och med i höst. Medarbetarna ska på ett professionellt och säkert sätt kunna möta klienter och arbeta mot Kriminalvårdens gemensamma mål. Vi är nu i slutfasen med att ta fram en kursplan som ska beslutas av generaldirektören i början av juni. Mer om forskningen på sidan 48. Programmet LOKALFÖRSÖRJNING/Verktyg för 400 hyresavtal 2/7 kl 16-17: Dömd för alltid – en spaning om livet efter straffet. 3/7 kl 10.30-11.30: Kvinnan är gärningsmannen. Plats: Wisby Strand & Congress. Kriminalvården har skaffat ett modernt verktyg OMKRIM 1/2014 för att hantera alla hyresavtal. – Verktyget heter Lease Manager och har gett oss ett hyressystem med användbara funktioner och sökmöjligheter för alla våra cirka 400 hyresavtal. Systemet ger oss också möjligheter till bättre uppföljning och kontroll, säger fastighetsekonom Monica Svärd. 7 NYHETER CHEFSMÖTE Vad krävs av ledarskapet för att få den nya organisationen att fungera så bra som möjligt? Det var en av diskussionsfrågorna på årets första nationella chefsmöte som hölls i Stockholm i april. Att leda i förändring var mötets stora tema. Nästa nationella chefsmöte hålls i oktober. Personalen är det viktigaste när det handlar om att förebygga allvarliga incidenter. Här övas det på anstalten Tidaholm. Foto: NICLAS SANDBERG Rymningarna en väckarklocka SÄKERHET Kriminalvårdens säkerhetschef Per Westberg återkommer gång på gång till vad säkerhetsarbete är – en färskvara. D et går inte att leva på gamla visitationer, tidigare tillsyner eller för den delen förlita sig på nya larm i fönster eller stängsel. Noggrannhet varje dag och att dygnet runt, året runt, följa framtagna rutiner är framgångsreceptet. Enligt Kriminalvårdens verksamhetsplan för 2014 är säkerhetsfrågorna prioriterade. Bland annat ska ett drygt tiotal klass 2-anstalter ses 8 över under året och det som inte hinns med ska åtgärdas 2015. Det investeras i staket/ Per Westberg. stängsel och installeras larm i fönster och i stängsel. Trots fysiska och tekniska förbättringar är det personalen som är viktigast när det handlar om att förebygga allvarliga incidenter som exempelvis rymningar, hot och våld mot personal och mellan intagna eller självmord bland intagna. – Ett larmat staket eller andra tekniska hjälpmedel är bra. Men grundbulten i allt säkerhetsarbete är hur personalen arbetar med dagliga säkerhetsrutiner, närvaro bland intagna samt hur personalen samverkar med tekniska lösningar och den fysiska statusen på anstalten. Förutom det så handlar det om att utifrån riskbedömning placera varje klient på rätt plats och att vår underrättelseverksamhet genom informationsinsamlande bidrar i säkerhetsarbetet, säger Per Westberg. Hur är säkerheten i svensk kriminalvård? – Kanske har vi i viss mån slagit oss till ro i takt med att det, trots allt, varit få allvarliga incidenter under senare år. Rutiner ska följas, man ska förstå dem och ha insikt om vilka risker som föreligger om man inte följer dem. Vi tar nu ett rejält omtag genom att medvetandegöra vikten av ett säkerhetsfokus med allt vad det innebär. Det var ett tråkigt slut på året, med två rymningar. – Det är oacceptabelt och beklagligt, men förhoppningsvis en väckarklocka. Men i ett vidare säkerhetsperspektiv – antal rymningsförsök, rymningar under transport och andra siffror som över tid sjunkit, ser det bra ut. Information från personal och underrättelseverksamhet stärker bilden av att det överlag är tryggt och lugnt på våra anstalter. Vad är det som ligger bakom allvarliga incidenter? – Först av allt, när man arbetar med människor kan man faktiskt inte förutse allt. Ofta finns väl fungerande rutiner på plats, men man har inte följt dem. Kanske var rutinerna inte kända för alla i personalen eller så gavs man av olika anledningar inte möjlighet att fullt ut följa dem. Ansvaret kan ligga på chefen eller på enskilda i personalen. Eller så har flera brustit när det gäller ansvar. TORKEL OMNELL Säkerhet i siffror Rymningar från anstalt: (inom parentes säkerhetsklass): 2011: 0 / 2012: 1 (klass 2) / 2013: 1 (2) / 2014: 2 (2). Rymningar från häkte: 2011: 0 / 2012: 0 / 2013: 1 (1) / 2014: 0. Rymning under sjukhusbesök: 2011: 4 / 2012: 9 / 2013: 3 / 2014: 0. Rymningar bevakad permission: 2011: 1 / 2012: 8 / 2013: 3 / 2014: 1. Rymningar under domstolsbesök: 2011: 1 / 2012: 1 / 2013: 1 / 2014: 0. Rymningar under transport: 2011: 1 / 2012: 6 / 2013: 1 / 2014: 0. Rymningsförsök totalt: 2012: 25 / 2013: 13. Direktavvikelser (klass 3): 2011: 24 / 2012: 25 / 2013: 16 / 2014: 5. Kärnuppgifter Säkerhetsfrågorna är prioriterade under 2014 – medarbetarnas insatser är grunden i säkerhetsarbetet och bygger på goda kunskaper om säkerhetsskapande rutiner. Under året ska den nationella avdelningen för säkerhetsfrågor inrättas. Säkerhetsarbetet ska ses som en kärnuppgift och inte som en stödprocess. Säkerhetsarbetet måste fortlöpande understödjas genom övning, utbildning, tillsyn, regelimplementering. Mycket höga krav på samverkan gäller med de övriga två nationella avdelningarna för enhetlig styrning. Säkerhetsavdelningen ska som utgångspunkt ha ansvar för verksamhetsskydd inklusive informationssäkerhet, säkerhetsskydd, beredskap, systematisk brandskyddsarbete, underrättelseverksamhet och internutredningsverksamhet. OMKRIM 1/2014 NYHETER EKONOMI Thomas Lundberg. IT Bättre IT för intagna I nIT 2.0 är ett prioriterat projekt sprunget ur verksamhetens behov. Vi vill på ett säkert och effektivt sätt utöka användningsområdena för InIT. Det förklarar projektledare Thomas Lundberg som arbetar med nästa generations IT-stöd för intagna. – Ett delprojekt är att ta fram ett sätt för häktade att ta del av sin egen förundersökning i digital form. Vi testar nu möjligheten att använda en säker surfplatta. Den första delen av projektet InIT2.0 ska vara klar i december i år, varefter projektering, upphandling och utveckling tar vid. Ny enhetlig form av ekonomisystem E konomisystem Agresso ska nästa år återuppstå i en ny, enhetlig och användarvänlig form för Kriminalvården. – Vi går från åtta olika företag med separata redovisningar, till ett myndighetsövergripande system. Detta är 1M i praktiken, säger Anita Björk och Annika Rydberg som leder omgörningen. Alla som har budgetansvar, alla som ska godkänna eller attestera en faktura och alla som på något sätt arbetar med ekonomi och uppföljning är väl förtrogna med Agresso, det databaserade ekonomisystem som Kriminalvården använder. Vid årsskiftet kommer nyttan med systemet bli ännu större när även projektredovsining och budgetarbete ska ingå som delar i systemet. – Alla som ska arbeta i det nya administrativa centret kommer att utbildas i det Anita Björk. nya Agresso. För oss som jobbar i projektet är det bra om centret finns på plats så snart som möjligt, men det nya Agresso är inte beroende av just det, avslutar Annika Rydberg. LEDNINGSSTÖD LEDNINGSSTÖD Lättare att hitta rätt information Förbered inför GD-dragning I P dag hanteras våra dokument på servrar, på Krimnet, i e-post och på våra egna datorer utan någon tydlig struktur. Mycket skrivs ut på papper innan det diarieförs. För bättre stöd har projektet Dokument- och ärendehantering startat, där ett IT-stöd ska införas i etapper. 2015 införs dokumenthantering, 2016 ärendehantering och 2017 e-arkiv. – Målet är smidigare hantering av dokument och ärenden, att det ska bli enklare att hitta och att vi ska kunna vara OMKRIM 1/2014 säkra på att den information vi finner är aktuell, säger Mikael Römert, som arbetar med projektet. Annika Rydberg. å måndagar är det föredragning av ärenden för generaldirektören, och det finns särskilda beredningsrutiner för detta. Verksledningens kansli säkerställer att underlagen är kompletta inför GD:s beslut och gör en kvalitetssäkring. – Innan ärendet kommer till oss på verksledningens kansli ska den enskilda enhetschefen se till att ärendet är allsidigt belyst och berett med samtliga berörda, säger utredare Ingrid Parkkali. I den nya avdelningen för ledningsstöd ska en särskild funktion för beredning och kvalitetssäkring av myndighetsledningsbeslut byggas upp. Ingrid Parkkali. 9 NYHETER PERSONAL Ny chef vill vidareutbilda Den nya personalchefen, Johan Modin, har arbetat i olika chefspositioner i Kriminalvården i tio år. Vilka frågor kommer du att koncentrera dig på i det nya uppdraget? – På lång sikt kommer jag att fokusera på kompetensförsörjningsfrågor. Men om vi tittar på kort sikt så är det vidareutbildning och rekrytering. – Vi ska bli en modern myndighet, en ännu mer attraktiv arbetsgivare och spegla en positiv bild även utåt. Därför är det grundläggande att vi jobbar för att våra medarbetare ska trivas och utvecklas och ha en trygg och säker arbetsmiljö. FRIVÅRD Lennart chefar över frivården Lennart Palmgren har blivit chef för den nationella avdelningen för frivård. – Min strävan är att vi de närmaste åren ska stärka det återfallsförebyggande arbetet – att vi ska kunna se utveckling och skillnad samt agera samordnat som en myndighet. – Jag vill se fortsatt dialog med våra samverkanspartners, inte minst när det kommer till utslussningsarbetet. Återkoppling av programaktiviteter och den stödjande miljön kan vi också fortsätta utveckla. 10 Grupparbeten var ett viktigt inslag på konferensen. Nedan syns läraren Irana Wilson från Tillberga. Startskottet för klientutbildning 2.0 D ANSTALT & HÄKTE Ökad likvärdighet var målet när klientutbildningens personal samlades till konferens. et var också startskottet för uppdateringen av Klientutbildning 2.0. – Vinsten av att ses är främst likvärdigheten i hela organisationen. Att vi upplever samma saker för ökad likvärdighet, rättssäkerhet och gemensam målbild, säger Johan Ahlström, rektor i region Mitt. Konferensen hölls den 5–7 maj och 150 personer deltog. Föredragen handlade om betygssättning, vikten av att tro på att människor kan förändras, teknik och validering av kunskap och kompetens. Genom dessa seminarier, tal av generaldirektören och grupparbeten ville rektorsgruppen ge kunskap, inspiration och presentera målbild och faktorer som ska forma Klientutbildning 2.0. – Framåt ser vi att vi kommer att nyttja den teknik som finns på utsidan, vi ska hålla högsta kvalitet, klienterna ska vara väl förberedda för samhällsliv och arbetsliv. Vi ska medverka till att de inte återfaller i brott, säger Johan Ahlström. TEXT & FOTO: ISABEL ZAVALíA WÄSTLUND KOMMUNIKATION/Den nya tidningen Omkrim Kriminalvården satsar på en ny tidning, Omkrim. Varför det? –Kriminalvården har verksamhet på över hundra ställen i landet. De flesta av våra medarbetare jobbar med klienterna och sitter inte vid en dator. Då är tidningen alltjämt oslagbar, säger Pelle Ekman som är informationschef. Vad är det nya? –Vi satsar ännu mer på bilder och bra reportage än tidigare. Vi trycker fler sidor vilket gör att vi kan ha ett bärande tema i varje nummer. Vi kommer dessutom att skriva om kriminologi, som många är intresserade av. Och namnet då? –Nu breddar vi bevakningen och då känns namnet som en naturlig utveckling av Runtikrim. OMKRIM 1/2014 NYHETER » Martin Holgersson. LEDNINGSSTÖD ANSTALT & HÄKTE Tydlig och modern arbetsordning Energichecklista: Check! V erksledningskansliet arbetar med att ta fram förslag till ny arbetsordning, som är en förutsättning för att den nya organisationen ska kunna starta. Ledorden är tydlig, lättillgänglig och modern. Innehållet kommer att preciseras och justeras efterhand eftersom det är beroende av myndighetens pågående arbete med att utforma organisations- och ledningsstrukturen, t.ex. tjänstebeteckningar, centralisering av doms befordran, organisation av transportverksamheten och inre organisation av huvudkontoret och regionkontoren. Förslaget skickas på remiss under sommaren för att kunna träda i kraft den 1 oktober 2014. E nergispartävlingar där anstalter tävlar mot varandra i att spara energi fortsätter. Kriminalvården arbetar tillsammans med fastighetsägaren Specialfastigheter. 2013 utvecklades en energichecklista, som används vid energironder. Här är några exempel på åtgärder som gjorts för att minska energiförbrukningen: Energironder tillsammans med fastighetsägaren. Belysningsöversyn och bättre styrning av belysningen. Utbyte av kvicksilverarmaturer och en satsning på LED-belysning. Vattenbesparande åtgärder i kranar, duschar och toaletter. Stationära datorer byts ut till förmån av mot tunna klienter. – Våra energimål fram till 2015 är att vi Några miljövinster 2013 ska ha minskat såväl el-, vatten och värmeförbrukning med fem procent jämfört med Elförbrukningen minskade med 4,1 % 2012. Vi ligger bra till men får inte tröttna nu, Vattenförbrukningen med 5,6 % säger miljösamordnare Martin Holgersson. Värmeförbrukningen med 3,3 % TRANSPORTENHETEN LOKALFÖRSÖRJNING/Säkerhet i befintliga fastigheter Nationell enhet bildas Satsning på renovering T ransportutredningen har nått första milstolpen: Ett inriktningsbeslut som innebär att en nationell transportenhet bildas. Målet är att införa organisationsstrukturen den 1 oktober 2014. Chef för den nya enheten blir Johan Mellbring. Han arbetar nu inom Ragn-Sells och börjar sitt nya jobb den 11 augusti. Transportutredningen fortsätter att utreda bland annat ansvarsfördelningen och utbildningsbehovet i den nya organisationsstrukturen. OMKRIM 1/2014 Kriminalvården har i tio års tid lagt mycket resurser på att bygga nya häkten och anstalter i hög säkerhetsklass. – Nu är det dags för en kraftansträngning på verksamhetsförbättrande och säkerhetshöjande projekt i det befintliga fastighetsbeståndet, berättar fastighetschef Daniel Blom. Anpassningar ska göras i samband med fastighetsägarnas renoveringsprojekt. En lång lista av mindre förbättringsåtgärder som skärmtak och fordonsslussar har fått vänta länge på att åtgärdas. Det kommer även att satsas på säkerhet inom klass 2 och på våra frivårdskontor. 11 ÅRETS KAMRAT »Jan Bäckström är frivårdskontorets hjälte – måndag till fredag – alltid lika glad, trevlig och hjälpsam. Han är en förebild för hur kollegor ska vara mot varandra. Jan avlastar och erbjuder alltid sin hjälp men begär aldrig något i gengäld.« Arbetskamraterna om Jan Bäckström »Jan är en person som man alltid kan räkna med, oavsett om han har tid eller inte. Han är en fixare som trivs när han kan bidra.« Suvad Nokto, frivårdsinspektör »Jan är snäll, skämtsam och glad.« Susanne Löfmark, kollega, skyddstillsyn »Han utför allt det som krävs på ett kontor, men som man ofta tar för givet bara ska fungera.« Gabriel Wessman, vikarierande kvinsp »Vi har haft en tung arbetsbelastning de senaste åren. Jan har varit en bland flera som jobbat undan den obalansen.« Christina Lindroth, kvinsp »Jan möter andra med ett leende och uppskattande ord. Att arbeta med samhällstjänst bygger på att man tar sociala kontakter utanför Kriminalvården och det är Jan väldigt duktig på.« Carin Lennesiö, frivårdsinspektör, en av två kollegor som nominerade Jan till Kamratföreningens pris K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT ANNA RUT FRIDHOLM / FOTO 12 JAN ÄLSKAR D et fina omdömet ovan läses upp av Wivi-Ann Heurlin Krantz, kamratföreningens ordförande. Hon är på plats på frivården Södertörn för att berätta att frivårdsinspektör Jan Bäckström är utsedd till Årets Kamrat. Jan själv, som sitter tillsammans med sina arbetskamrater i lunchrummet, är märkbart rörd över att uppmärksammas som en god kamrat och förebild. Efter att ha tagit emot ett inramat diplom och en blomsterkvast får han en kram av Wivi-Ann och uppmanas att efter eget huvud sätta sprätt på stipendiesumman på 2 000 kronor. − Jag har inte förstått det ännu. När motiveringen lästes upp undrade jag: Kan det verkligen handla om mig? − Juryn var enig, bekräftar Wivi-Ann Heurlin Krantz. Bland kollegorna finns heller inga tvivel på att priset går till rätt person. − Välförtjänt! säger frivårdsinspektör Sture Thörnvik som jobbar med personutredningar. Han och alla andra kollegor som Omkrim talar med bekräftar att Jan verkligen är en arbetskamrat att lita på. I enrum berättar Jan att han är en person som drar sig för att vara i centrum. En hörselskada gör att han har svårt att hänga med i snacket kring kaffebordet, men i samtal med bara en person så hör han utmärkt. Jan är frivårdsinspektör och jobbar med samhällstjänst. Han gör ring- och närvarokontroller, hjälper till med placeringar och har tät kontakt med Myrorna, Stadsmissionen och Erikshjälpen. Han har besökt de flesta arbetsplatser som tar emot klienter som är dömda till samhällstjänst och är numera en kändis i branschen. − Går jag in på Myrorna i Skärholmen på min lediga dag så kommer personalen fram och berättar att den och den inte är på plats i dag. När det finns praktiskt jobb att utföra på frivårdskontoret är Jan först med att anmäla sig. Det OMKRIM 1/2014 BELÖNAD KAMRAT. Jan Bäckström gratuleras av Wivi-Ann Heurlin Krantz, kamratföreningens ordförande. Jan Bäckström om Jan Bäckström »Arbetskamraterna betyder mycket för mig.« »Ska jag till återvinningen frågar jag även om grannen har något som jag kan slänga.« Gillar att resa tillsammans med sonen. Vintertid åker Jan gärna till klassiska turistmål, såsom Gran Canaria. Senaste sportlovet tillbringades i Sälen, och i sommar blir det camping på Gotland. Jan avslöjar sin devis: »Jag behandlar andra som jag själv vill bli behandlad.« ATT CURLA handlar om att sköta kaffemaskinen, flytta möbler eller andra kontorsgöromål som kräver ett beslutsamt handgrepp. Ofta sker sysslorna i det dolda, det är först när de inte utförs som omgivningen märker av något. Det har hänt att kaffemaskinen har fått en lapp med följande instruktion: ”Nu när Jan är på semester gäller det att vi tar ett gemensamt ansvar …”. Jan Bäckström brinner för att göra livet lättare för andra och för att arbetet ska flyta smidigt. − Jag curlar min omgivning och ser till att det funkar, både privat och på jobbet. Utnämningen till Årets Kamrat är ett erkännande som Jan både är stolt och glad över. − Det är så här jag vill bli sedd – vilket också förpliktigar. − Det måste också betyda att omdömet ”Du är en stor tillgång” vid senaste lönesamtalet inte bara är tomt snack. Yrkeslivet i Kriminalvården började för Jan sommaren 1986 på anstalten Borås. Innan dess hade han hoppat av civilingenjörsutbildningen OMKRIM 1/2014 på Chalmers och efter ett mellanspel som väktare började han läsa på socialhögskolan. Han ville göra något vettigt i sitt liv och fick tipset om Kriminalvården av en släkting. Flera positiva saker har nyligen inträffat i Jans liv. En gråstarrsoperation har gjort att han har kastat sina glasögon och endast behöver läsglasögon. Nya kostvanor i familjen, där godis, läsk och tomma kalorier numera är bannlysta, har bidragit till att Jan har blivit 20 kilo lättare. »Jag går på gym numera och problemen bara rinner av mig.« I Kriminalvården har han, förutom frivårdsinspektörsjobbet, arbetat som vårdare, tillsynsman och assistent. Tiden på anstalten Svartsjö var en rolig period, med omväxlande arbetsuppgifter och god kamratskap. Han beskriver en svunnen tid, då man i den öppna kriminalvården paddlade kanot, spelade bowling och gjorde utflykter till Gruvberget tillsammans med intagna. Tillbaka från Gruvberget - när Jan väl slutat för dagen och skulle ta bussen hem till stan igen– kunde han få det inte helt bekväma uppdraget att knalltransportera någon intagen till Kronobergshäktet. Även dagens kriminalvård tilltalar Jan och i synnerhet arbetet på frivården Södertörn. − Jag har trivts med alla mina arbeten i Kriminalvården. Ingen arbetsplats är bättre eller sämre än någon annan - bara olika. O 13 TEMA UNGA Tydligare mål och mer resurser för återfallsförebyggande arbete för unga. ”Äntligen”, säger många. På 16 sidor kan du läsa om satsningen. Alla dagar räknas. Samordnare Åsa Wallengren ger en övergripande bild av projektet. Adhd-utredningar. En fjärdedel av Kriminalvårdens klienter bedöms ha adhd. Ett nytt mobilt utredningsteam underlättar utredningar. BO vill inte att barn ska häktas. Åklagarna å sin sida beskriver varför det är svårt att hitta alternativ. Nya tongångar. Pa Musa har visat att det går att bryta en kriminell livsstil. Nu besöker den framgångsrike discjockeyn anstalten Täby. Så funkar Puls. Läs om behandlingsprogrammet som programledarna tycker är levande och modernt. Att arbeta med unga väljer man. Eva-Mi Gullbrandsson på frivården Fridhemsplan är en av många med stort engagemang. Kraftsamling kring tidiga insatser UPPDRAG: 14 OMKRIM 1/2014 UNGA OMKRIM 1/2014 15 TEMA UNGA Kriminalvården har fått i uppdrag av regeringen att intensifiera och utveckla det återfallsförebyggande arbetet med unga i kriminalvård. Åsa Wallengren är samordnare. Så ska färre unga återfalla ELISABET JÖNSSON / T E XT & F OTO D e unga ska efter verkställigheten vara bättre rustade för ett liv utan kriminalitet och missbruk. Satsningen ska omfatta ett aktivt motivationsarbete för att förmå den unge att ändra livsstil, men också insatser inom arbete/försörjning och samverkan. 50 miljoner extra årligen kommer projektet till del. Åsa Wallengren menar att ar- »De har länge haft idéer om hur de har velat jobba, och nu får de både tydligare mål och mer resurser för att utveckla det de vill.« 16 betet med unga ställer särskilt höga krav på oss. – Varje klients problematik är unik. Men unga som hamnar hos oss är ofta väldigt belastade. De har hunnit begå flera brott och har varit föremål för insatser tidigare. De har inte hunnit upptäcka de negativa sidorna med en brottslig bana, utan kan ha en romantisk bild av vad ett kriminellt liv innebär. – Samtidigt besparar vi både individen och samhället mycket lidande och stora kostnader varje gång det återfallsförebyggande arbetet fungerar. Definitionen om vilka som ska räknas som unga i kriminalvården har vidgats. Skrivs någon in innan den fyller 21 räknas denne som ung under hela verkställigheten. Dock längst till 24-årsdagen. – Förut var man ung tills man var 21. Sedan skulle man flytta från ungdomsavdelning och räknas som vuxen. Det upplevs ofta som orimligt. Nu räknas man som ung tills verkställigheten är klar. Väldigt få har så långa straff att de sitter tills de är 24, men gränsen finns för att det inte ska bli absurt. Om en person döms till livstid ska den inte kunna sitta på ungdomsavdelning när den är 37, säger Åsa Wallengren och fortsätter: – Den nya definitionen innebär att det blir fler i målgruppen. Vi kommer att behöva fler anställda både för att antalet ökar och för att vi vill öka personaltätheten kring de unga. De ska ständigt ha personal omkring sig, och personalen ska också hinna med att planera verksamhet och samverka med andra samhällsinstanser. Före satsningen fanns 72 platser på ungdomsavdelning på anstalt. Åsa Wallengren räknar med att det måste öka till ungefär 100. Projektet har just fått in intresseanmälningar från anstalter som vill och tror sig ha plats och resurser för ungdomsavdelningar. Även inom frivården blir de unga klienterna fler. Och ungdomshandläggarna ska få mer tid att lägga på varje klient, vilket innebär färre klienter per handläggare och mer personal. – För att få en nationell standard utvecklar vi ett klientuppdrag, som ska gälla alla unga, oavsett var de befinner sig. Klientuppdraget är en lägstanivå, sedan kommer specifika uppdrag för olika verksamhetsställen. Projekt Unga arbetar på flera nivåer och med olika tidsramar för olika delmål. Det handlar både om övergripande forskning och om konkret verksamhet direkt riktad till klienter. – Vi håller på med en kunskapsöversikt kring maskulinitet och våld bland unga. Det är ett hett ämne, men vi vet inte riktigt hur stor roll det spelar för våra belastade klienter. Det är ju än så länge på en abstrakt nivå. Saker som redan nu har betydelse för våra klienter är till exempel vårt mobila adhd-team och vår stora satsning på behandlingsprogrammet Puls. Vilken utmaning ser du som störst i projektet? – Att få fler klienter i behandlingsprogram. Traditionellt har vi inom Kriminalvården haft lättare att prata med klienter om missbruk, men kanske tyckt att våld och kriminalitet på något sätt är deras ensak. Men kriminella värderingar går att påverka. Vi har nya utredningsinstrument, som stics och basutredningen, som hjälper oss att förändra vår kultur. Jag tror också att programledare ska komma in tidigare i planeringen kring klienterna, redan under personutredningar och uppsök. Vad i projektet går lättare än du trodde? – Det känns mycket lätt att arbeta med de flesta ungdomsavdelningar på anstalterna. De som jobbar där är väldigt glada. De har länge haft idéer om hur de har velat jobba, och nu får de både tydligare mål och mer resurser för att utveckla det de vill. Det känns som att många tänker: ”Äntligen!” O OMKRIM 1/2014 ÅSA WALLENGREN ... har arbetat inom Kriminalvården sedan mitten av 1990-talet och har varit kriminalvårdare, klienthandläggare, frivårdsinspektör, kvinsp och vikarierande kriminalvårdschef. Närmast före uppdraget som nationell samordnare för projektet Unga i Kriminalvård jobbade hon som kvc på anstalten Österåker. ALLA DAGAR RÄKNAS Häktestiden bra för påverkan 1 –Unga döms till kortare straff just eftersom de är unga, så det gäller att bättre utnyttja hela tiden vi har dem hos oss. Vi prövar nu att både sätta igång utredningar och mer verksamhet redan på häkte. Det handlar om studievägledning, studier och mer isoleringsbrytande åtgärder. Häktestiden är en bra tid för påverkan. Många människor är skakade av situationens allvar och redo att göra en förändring. –Vi vill också använda tiden efter villkorlig frigivning, med behandlingsprogram och andra insatser. Övervakningsnämnderna är viktiga att ha med på tåget. OMKRIM 1/2014 ATT NÅ FRAM Fler motiverande insatser 2 –Vi har varit dåliga på att prata om just kriminalitet. Det har varit lättare att jobba med missbruk och tro att om vi bara får bukt med det så löser sig kriminaliteten. Men de kriminogena faktorerna är fler. Vi har satsat stenhårt på att utbilda programledare i programmet Puls. Förra året fanns åtta programledare, nu är vi nästan hundra! –För att fler ska kunna ta till sig verksamheten behöver vi också jobba med andra motiverande insatser. Vi ska dessutom göra fler adhd-utredningar, för får man behandling för sin adhd kan det vara oerhört mycket lättare att delta i annan verksamhet. GODA FÖREBILDER Kloka vuxna sluter upp 3 –Det finns ingen quick fix för att hjälpa unga med kriminellt beteende. Men att vi i personalen finns som goda förebilder är en bra början. Tätare bemanning på fängelsernas ungdomsavdelningar är beslutat och på flera ställen har de börjat bemanna upp. Inom frivården ska vi ha särskilda ungdomshandläggare som ska ha färre ärenden per person. Vi vill se max 20 ärenden per handläggare. –Vi efterlyser speciella utslussåtgärder, till exempel programverksamhet och en personlig coach. De som utses som lekmannaövervakare för unga ska vara bra rustade och utbildade av oss. SAMVERKAN UPPFÖLJNING Fler behöver sluta upp Nationell och regelbunden 4 5 –Eftersom klienterna är hos oss kort tid hinner vi inte med allt, och mycket ligger inte inom vårt område. Fler myndigheter behöver sluta upp – det kan gälla arbete, studier, bostad, skuldsättning, relationsstöd, beroendevård, sjukvård. Vårt samarbete med Arbetsförmedlingen fungerar bra. Det skulle kunna fungera ungefär likadant med andra myndigheter. –Vi behöver också samverka i början av klientens tid i Kriminalvården. Om en person kommer från Sis – statens institutionsstyrelse – vad är då redan utrett om personens bakgrund? Vi ska inte dubbeljobba. –För att klienterna ska få likvärdiga insatser, oavsett var i landet de hamnar, ska vi göra en nationell likriktning. Då blir det också enklare att följa upp vårt arbete. Varje insats vi beslutar om ska följas upp. Vi börjar med att göra en nulägesbeskrivning kring åtta faktorer som har betydelse på återfall på gruppnivå. Det behövs för våra uppföljningar framöver. –Vissa saker vet vi att vi behöver följa upp ofta, för att se hur arbetet fortskrider. När det gäller isoleringsbrytande åtgärder för unga i häkte ska vi ha sju mätpunkter i år. 17 TEMA UNGA Behovet av adhd-utredningar inom Kriminalvården har ökat. Men hur fångas klienterna i målgruppen upp på mest effektiva sätt? I region Väst pågår ett försök med ett mobilt utredningsteam. De reser runt för att hitta unga med adhd LARS NICKLASON / T E XT ANNA-LENA L U N D Q V I S T / F OTO K riminalvårdare Klas Petersson har ett svart pannband med vad som ser ut som en pingisboll fäst där fram på sitt huvud. En infraröd kamera står på ett stativ någon meter framför honom. – Den mäter patientens rörelser, uppmärksamhet och impulsivitet medan denne löser enkla uppgifter på en dator, säger psykologen Amelie Runesson. Vi befinner oss på Högsboanstalten. Det är här Klas Petersson arbetar och just i dag får ägna en del av sin lunchrast åt att agera fotomodell för bilder som ska illustrera ett så kallat QB-test, ett av flera tester som görs för att kunna ställa en adhd-diagnos. Det är också här Amelie Runesson och hennes två psykologkolleger i det mobila utredningsteam, som sedan i mars gör utredningar på åtta anstalter i region Väst, har sin bas. 18 Men de gör inte allt arbetet själva. Innan en utredning görs måste en klient ha testats ”positivt” på två screeningar – ett kring adhd-symptom i barndomen och ett kring aktuella symptom. Först efter det kopplas de mobila psykologerna in och gör QB-test, intervjuer och andra tester i samarbete med psykiater. – Varje anstalt i projektet har utsett en eller två adhd-ambassadörer, i de flesta fall vårdare som är intresserade i frågan. Dessa erbjuder screening till alla inom projektets två målgrupper: klienter som är upp till 21 år och klienter som är dömda för våldsbrott. Båda grupperna måste ha en vistelsetid på minst tre månader, säger Anna Simonsson, projektledare för försöket. Hennes uppgift blir att utvärdera projektet som pågår året ut. De centrala frågorna är två: Fångar den systematiska screeningen upp fler klienter än vad som annars görs? Hur fungerar det mobila utredningsteaOMKRIM 1/2014 Systematisk screening och mobilt team Utförs i region Väst inom ramen för regeringsuppdraget Unga och våldsamma män. Medverkande anstalter är: Halmstad, Högsbo, Sagsjön, Skogome, Johannesberg, Rödjan, Brinkeberg och Östragård. Inom övriga regioner deltar sex tvillinganstalter i utvärderingssyfte. Personal kommer också att intervjuas för att fånga upp detaljer kring vad som fungerar och inte i olika utredningsrutiner. Projektet utreds utifrån kvantitet (såsom antal screenade, antal utredningar), kostnadseffektivitet och kvalitet (utvärdering av utlåtanden efter utredning) En delrapport presenteras i slutet av september, en slutgiltig i april 2015. 25–30 procent av Kriminalvårdens klienter uppskattas fylla kriterierna för diagnosen adhd. Psykologen Amelie Runeson och projektledaren Anna Simonsson hoppas att försöket med mobilt utredningsteam ska leda till bättre adhd-behandlingar. met som tillsammans med sköterskor och psykiater på plats gör utredningar och ställer diagnoser? Resultaten matchas mot sex tvillinganstalter inom andra regioner i landet. Hur tycker hon arbetet gått hittills? – Vi har kommit igång bra, men är fortfarande i en uppstartsfas. Jag har utbildat adhd-ambassadörer som screenar för fullt och utredningsarbetet pågår. Ungefär en tredjedel av klienterna som tillfrågas om screening har hittills tackat nej, vilket är i nivå med de tidigare studier som gjorts. Bortfallet på grund av språkhinder eller att klienten redan är utredd för adhd har dock varit något större än vad man räknat med. Därför lade man till två anstalter i projektet till de sex som var tänkta från början. – Men den stora skillnaden är ändå att vi tidigare bara fick in de klienter som själva sökte, som haft med sig OMKRIM 1/2014 Kriminalvårdare Klas Petersson visar hur utrustningen för QB-tester ser ut. en tanke om de kanske har adhd. Nu når vi fler, säger Amelie Runesson. Med det kommer ett ansvar. Det är viktigt att göra noggranna bedömningar vid adhd-utredningar, speciellt inom Kriminalvården där det är vanligt med missbruksproblematik och annan psykisk ohälsa bland klienterna. – Därför är det till exempel viktigt att man kollar upp barndomsanamnesen. Ett av kriterierna för adhd är att man ska ha haft symptomen innan 12-års-ålder, säger Anna Simonsson. Hon betonar också att projektet kommer att kartlägga vilka behandlingsinsatser som Kriminalvården i dag rekommenderar i sina utlåtanden kring adhd-diagnoser. Det är ju ändå till syvende och sist vad som kommer ut av utredningarna som betyder mest. Amelie Runesson håller med. – Men vi får inte glömma att en bra utredning är en förutsättning för en bra behandling. O »Den stora skillnaden är ändå att vi tidigare bara fick in de klienter som själva sökte, som haft med sig en tanke om de kanske har adhd. Nu når vi fler.« 19 TEMA UNGA Den 1 oktober fanns 1747 unga klienter i Kriminalvården, bland dem var det vanligaste brottet våldsbrott. Men redan innan domen finns omfattande problem. Mer än två tredjedelar har ett missbruk och de unga saknar ofta både utbildning och arbete. De unga klienterna Här finns de unga i Kriminalvården Källa: Klientkartläggning 2013. Statistik från 1 oktober 2013. 10 % 10 % Har ett 10 % Kvinnor arbete. vård. 11 % 0,1 % 73 % Fotboja. 16 % Har ingen 18 % Samhällstjänst. Anstalt. Skyddstillsyn. 7Häkte. % utbildning. 90 % Män 5Kontrakts% Övervakning efter villkorlig frigivning. Totalt 1 747 22 % Har vårdats personer enligt LVU. 70 % Bor hos sina 24 % 50 % Övrig föräldrar. 86 % Är svenska 21 % skyddstillsyn. medborgare. 17 % 15 % Narkotika vanligaste missbruket 37 % 31 % Våldsbrott vanligaste brottet 10 % 20 % 4% 4%4% 12 % 20 Tra ttf Ra fik bro tt e j rf . yll eri Be drä Öv ge ri, rig för a ski ng rin g Br Sexu ott alb mo ro h t a tt Rå et oc llmä n o h s nch tat gro v Til lgr t rån ep ps b Na rko rott tik ab rot t Vå lds bro tt JONAS ASKERGREN / GRAFIK Bla n Alk oh olm iss bru k dm iss bru Ing et k mi Na s rko sb ruk tik am iss bru k 0,4 % 2% OMKRIM 1/2014 TEMA UNGA TVÅ SIDOR AV SAKEN Unga människor kan begå riktigt grova brott, och risken att de förstör en brottsutredning är knappast mindre än för vuxna. Men barn i häkte mår ofta dåligt. Hur ska samhället klara den här utmaningen? E L I S A B E T J Ö N S S O N / T E XT Unga häktade kommer i kläm D u försöker bara stanna kvar i den verkliga världen”. Så beskrev Daniel hur han påverkades av att hållas isolerad under flera månader i häktet. Han var en av de 34 ungdomar som jag och mina medarbetare mötte när vi under 2012 granskade hur de mänskliga rättigheterna tillgodoses för barn som är frihetsberövade på grund av misstanke om brott. Alla vittnade om hur den isolering de upplevt i arrest och häkte orsakade ångest, sömnsvårigheter och depression. Inte bara för stunden utan under lång tid efteråt. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) får inget barn utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Som barn räknas man enligt barnkonventionen och svensk lag när man är under 18 år. I svenska arrester och häkten blir barn som är frihetsberövade på grund av misstanke om brott instängda och berövade all mänsklig kontakt under mer än 22 av dygnets 24 timmar. En konsekvens av att åtta av tio beläggs med restriktioner. Mot bakgrund av de allvarliga mentala skador eller det lidande som isolering kan leda till för barn anser FN:s specialrapportör mot tortyr att isolering av barn kan likställas med tortyr, grym, omänsklig eller förnedrande behandling. Isolering av barn, OMKRIM 1/2014 FREDRIK MALMBERG barnombudsmannen ANNA LANDER kammaråklagare »Isolering av barn är en skam för Sverige.« »Kommunernas insats hänger inte med.« LVU: SIS: Om en ung person sysslar med brottslig verksamhet kan kommunens socialtjänst ansöka hos domstolen att personen ska tas om hand enligt lagen om vård av unga. Statens institutionsstyrelse har särskilda ungdomshem. Där görs en behandlingsplan och olika villkor kan gälla under en brottsutredning. oavsett hur länge, står enligt tortyrrapportören i strid med tortyrkonventionen. Sverige måste ta kritiken på allvar, isoleringen av barn är en skam för Sverige. När barn frihetsberövas måste det ske under former som stämmer överens med kraven i barnkonventionen. Jag välkomnar att en arbetsgrupp hos Riksåklagaren lämnat flera förslag som går i rätt riktning. Ytterst krävs dock ett uttryckligt förbud i svensk lag mot att isolera frihetsberövade barn. D et enkla svaret på varför unga finns i häkte är att unga begår grova brott. Men vi åklagare jobbar stenhårt för att färre unga ska bli häktade. Mitt mål är: inga unga i häkte. Nästan varje gång en ung person hamnar i den här situationen finns en bättre lösning. Det är många gånger kommunernas insatser som inte hänger med. Om det är risk för att en ungdom ska häktas bör kommunens socialtjänst omhänderta denne, enligt LVU eller på frivillig väg. Men det är inte alltid lätt för kommunen att ta det ansvaret. Socialnämndernas budgetar är hårt pressade. Ett dygn på ett SIS-boende kostar kommunen flera tusen, i häkte drabbar ingen kostnad kommunen. Unga får bara häktas om det föreligger ”synnerliga skäl” som det står i lagen. Om ett barn måste häktas kan jag som åklagare mildra restriktionerna på olika sätt. Om föräldrarna inte är inblandade i brottsligheten kan jag bevilja dem fri besöksrätt. Jag kan bevilja socialtjänsten att komma, och barnen kan få titta på teve. Samsittning brukar vi inte gå med på. Man vet inte när den andra hörs, eller om de kan bli budbärare åt varandra om en person släpps och en blir kvar. Vi vill ju ha ett rättssamhälle och vi vill att brottslighet ska utredas och att skyldiga personer döms. Av hänsyn till brottsoffer och hur utredningen ska kunna gå vidare måste ibland personen hållas frihetsberövad. Men min uppgift är att väga för och emot och att försöka få till den bästa möjliga lösningen för varje individ. Jag accepterar ofta att den unge placeras av socialtjänsten någonstans där restriktionerna inte kan upprätthållas riktigt som på ett häkte. Jag kan även försätta ungdomen på fri fot om socialtjänsten inte har någon möjlighet att placera. Båda dessa åtgärder innebär förstås en risk att utredningen av brottet försvåras. 21 TEMA UNGA För några år sedan satt Pa Musa Jallow i fängelse dömd för grov misshandel. I dag är han en framgångsrik discjockey, känd som Dj Black Moose. En gång i veckan besöker han unga killar på anstalten Täby. Pa Musa vet att det går att bryta livsstilen MARIA L I N D É N / T E XT J O E L N I L S S O N / F OTO D et var med blandade känslor Pa Musa Jallow muckade från fängelset för fyra år sedan. Han var arg över att inte ha fått det stöd han efterfrågade inne på anstalten, varken i form av psykolog eller i stödsamtal med representant från frivilligorganisation. Samtidigt var han till hundra procent inställd på att förändra sitt liv. Sedan fängelsegrindarna slog igen bakom honom den där marsdagen 2010 har han lyckats med sina föresatser. Hans karriär som discjockey går lysande, han har inte återfallit i kriminalitet och han hjälper unga i fängelse, fast besluten att ge dem det stöd han inte fick. Det är en kall vinterdag, men inne i ett av anstalten Täbys besöksrum är stämningen varm. Pa Musa Jallow har slagit sig ner i en blå soffa vid fönstret och tre unga killar sätter sig mitt emot. Under hösten har Pa Musa besökt Täby en gång i veckan som handledare i ett av Fryshusets projekt, med syfte att få intagna att lämna 22 kriminaliteten. Nu är projektet över och Pa Musa har kommit hit på eget initiativ, efter några veckors uppehåll. – Jag började tappa hoppet när du inte var här på ett tag. ”Shit, han har blivit kriminell igen”, tänkte jag, säger Kim med glimten i ögat. Alla i rummet, inklusive de två kriminalvårdarna brister ut i dagens första skratt. Det kommer att bli fler under det två timmar långa besöket. Nej, Pa Musa har inte blivit kriminell igen. Han är ett levande bevis för att det går att bryta en kriminell livsstil. Det är därför han är här. För att med sin egen livserfarenhet motivera de unga killarna och för att erbjuda sitt stöd även utanför fängelset, efter frigivning. Hans besök består framför allt av samtal, men också dj-workshops och ibland tar han med sig en inspirerande gäst från musik- eller idrottsvärlden. Pa Musa inleder med att berätta nyheter om sig själv, sin familj och sin karriär. Sedan vänder han sig till det tre unga männen i rummet. Det är snart dags för frigivning för den tystlåtne Olle. Pa Musa förhör sig om » OMKRIM 1/2014 Besöket lider mot sitt slut. Kim vänder sig mot Pa Musa och säger: ”Du kommer att få se att det går bra för oss sen.” ”Det tror jag. Jag tror det kommer att gå bra för er allihop,” svarar Pa Musa. OMKRIM 1/2014 OMKRIM 1/2014 23 23 TEMA UNGA » »Jag har vänt mitt liv 360 grader. Kan jag göra det, kan de göra det.« Kriminalvårdaren Johanna Hellsten ser Pa Musas besök som en stor tillgång. DJ BLACK MOOSE ÄR HUS-DJ på Sveriges Radio och spelar med landets främsta hip hop artister som Nääk och Nimo, Kartellen och Abidaz. hans planer, ger råd och tips och säger att han kan ringa om han känner för det. Musa talar om olika möjligheter för Olle när han avbryts av Kim som otåligt väntat på Musas uppmärksamhet. – Vilka möjligheter finns det för mig då? Det märks att Kim är ivrig att få feedback från Musa. I hans framtidsplan ingår ett jobb, till att börja med, sedan yrkesutbildning och på lång sikt en egen rörelse. Pa Musa peppar, uppmuntrar och säger ”Satsa helhjärtat!” Besöket tar formen av ett öppenhjärtligt samtal - om musik, träning, kärlek, livet i och utanför anstalt. Det är mycket humor i rummet, alla skämtar med alla, men där finns också ett underliggande allvar. Det handlar om killarnas framtid. En framtid som säkert kommer att innebära påtryckningar från personer med dåligt inflytande, svårigheter att få ett jobb och att vara en närvarande pojkvän. När Pa Musa frågar om killarna har tjejer berättar en av dem att han vill bli stabil och tjäna pengar innan han går in i en relation. Under samtalets gång återkommer Pa Musa till de möjligheter och lösningar som finns. Han delar med sig av sina egna erfarenheter från gängvärlden, att plötsligt bli häktad, att sitta i fängelse, att ha flickvän när man sitter inne. Frågor bollas runt i rummet. – Jag vill visa ungdomar att det finns mycket att leva för trots att det gått snett. Jag har vänt mitt liv 360 grader. Kan jag göra det, kan de göra det, säger Pa Musa. – Jag blir själv motiverad och väldigt peppad av att komma hit och berätta vad jag själv varit med om. Jag mår bra efter varje gång jag varit här och jag tänker ofta på dem. Ibland har jag hälsat till dem i radion. Robban och Kim har träffat Pa Musa tidigare och de uppskattar hans besök. – Han är en bra förebild. Det här är dagens höjdpunkt. Man kommer ifrån verkstan och plugget en stund. Det är en räddning. Hör man någon som suttit inne säga något bra då tänker man att man kanske kan lyckas, säger Kim. – Här inne försöker man dölja en massa, men Musa säger vad han varit med om. Det är skillnad på någon som varit med om en grej och någon som pluggat till att jobba här, säger Robban. Han sätter sig bredvid Pa Musa och studerar noggrant Musas hip hop-kläder med ett gillande ansiktsuttryck. Även kriminalvårdare Johanna Hellsten ser Pa Musas besök som en stor tillgång. – Killarna öppnar sig på ett helt annat sätt för en person i vanliga kläder. Dessutom vet han hur det är att bli inlåst klockan halv åtta på kvällen och hur det är att ha kriminella vänner som drar i en. Jag som kriminalvårdare har inte den bakgrunden. Pa Musa är även en inspiration för personalen, menar Johanna Hellsten. – Vi får energi av att någon faktiskt lyckas. I vårt jobb möter vi dem som kommer tillbaka. Det blir en frisk fläkt för oss som jobbar med unga killar att få se någon som lyckas. O Fryshusets verksamheter Passus och Fuse Passus är en stödverksamhet för personer som vill lämna kriminella gemenskaper. En grundprincip är att den som har personliga erfarenheter har en unik utgångspunkt för att kunna stötta andra som befinner sig i samma situation. FUSE:s främsta mål är att skapa förutsättningar som utbildningar, mötesplatser, arbetsmöjligheter, kontinuerlig stöd och coachning där ungdomarna ges möjlighet till musikalisk och personlig utveckling. Läs mer på www.fryshuset.se Pa Musa samarbetar med EASAS, En annan sida av Sverige, som arrangerar föreläsningar om kriminalitet, missbruk och utanförskap. 24 OMKRIM 1/2014 »Här inne försöker man dölja en massa, men Musa säger vad han varit med om. Det är skillnad på någon som varit med om en grej och någon som pluggat till att jobba här.« OMKRIM 1/2014 OMKRIM 1/2014 25 25 TEMA UNGA På ett år har Jill Jonsson och Linda Gerdell-Letterborn hunnit utbilda tre grupper med unga män i programmet Puls. Resultatet: Noll avhopp. Att våga öppna sig i egen takt AX E L B E N G T S S O N / T E X T & F OTO »Och de är så stolta över sitt diplom! 42 timmars arbete… många av dem har aldrig slutfört något i hela sitt liv.« 26 D en fjärde gruppen som utbildas ska den här eftermiddagen prata känslor. Tankar och känslor heter modulen och är en av fyra gruppmoduler som syftar till att bryta gamla vanemönster och skapa nya genom samtal. Parallellt med dessa tillfällen studerar de intagna på egen hand och har individuella möten med sina programeldare. – Ibland är de väldigt öppna, i andra fall inte alls. Variationen mellan individuella samtal och gruppsessioner ger dem chansen att välja vad och i vilken takt de vill berätta om sig själva inför de andra, säger Jill. Både Jill och hennes kollega Linda lovordar Puls. De menar att programmet, till skillnad från sin föregångare ART, känns modernt och levande. Här finns utrymme för kreativitet hos programledarna och ett lagom tempo gör att ämnen kan diskuteras grundligt. – Ibland kan det komma upp saker som de behöver prata länge om. Då är det bra att det finns luft, säger Linda. Programmet innebär i runda slängar 42 timmars samtal och studier. – Alla dessa timmar väcker något till liv hos dem. Tidigare har de inte tänkt, bara agerat. Hur tänker en vuxen? De har aldrig fått veta! Allt är nytt för dem, säger Jill och, Linda inflikar: – Och de är så stolta över sitt diplom! 42 timmars arbete… många av dem har aldrig slutfört något i hela sitt liv. Jill och Linda var med från början 2007 när Kriminalvården startade ungdomssatsningen – och båda har arbetat med unga långt innan dess. Jill har en examen i psykologi och Linda en i kriminologi samt en steg ett-utbildning i psykoterapi. De betonar vikten av programledarens bakgrund. – Det slår nästan aldrig fel: inför första träffen frågar Linda Gerdell-Letterborn och Jill Jonsson är mycket nöjda med vad de hittills sett i satsningen på programmet Puls. de alltid varför just vi skulle kunna hjälpa dem, vad vi har för kompetens. Då är det viktigt att ha med sig saker i ryggen. Arbetet med unga ställer också höga krav, menar Linda: – Många gånger är man helt slut. Men sen kommer det fall som med en ung kille som bara skulle gå en modul men fortsatte programmet ut. Först var han rädd och sluten. Hela sitt liv hade han åkt mellan institutioner. I den sista modulen kom han självmant med egna lösningar. Han ville inte sluta trots att programmet var över. Då inser man att det är värt allt slit. Att hjälpa unga är faktiskt värdens roligaste jobb. – Ja, instämmer Jill, det är verkligen det. O OMKRIM 1/2014 TEMA UNGA FYRA RÖSTER Omkrim frågade fyra kriminalvårdsinspektörer vad de tycker är särskilt viktigt att tänka på i arbetet med unga klienter. Vad är viktigt att tänka på i arbetet med unga? ANNIKA JONSSON frivården Umeå ANDERS JOHANSSON häktet Helsingborg – Förut arbetade våra frivårdsinspektörer med alla olika klienter, men nu har vi renodlat tjänsterna så att vi har särskilda ungdomshandläggare. Det är mycket bättre, för handläggarna ser många likheter bland unga dömda: tidig problematik, bristfällig skolgång och mycket annat. Ungdomshandläggare ska ha färre ärenden. En sådan likriktning över landet är jättebra. – Det blir en utmaning för mindre kontor, där kan man inte renodla sitt arbete. – Unga måste få särskild uppmärksamhet och speciella insatser, till exempel studier. Hos oss jobbar kriminalvårdare som har funktionsuppdrag som ungdomshandläggare med att till exempel prata med skola och andra nätverk utifrån. Uppsökarna har en tidig kontakt kring missbruk, och hos oss jobbar uppsökare och ungdomshandläggare mycket tillsammans. Jag tror att projektet är rätt ute när de säger att insatser ska nå de unga redan på häktet. REBECCA OHLSSON anstalten Kirseberg NINA MEIJER anstalten Kristianstad: – Det viktigaste är att personalen känner engagemang och har förståelse för att de här personerna faktiskt inte är mogna vuxna ännu. På Kirseberg finns ingen ungdomsavdelning utan här blandas unga med vuxna. Trots detta ska vi jobba särskilt med unga och erbjuda dem behandlingsprogram, studier och ett varierat fritidsutbud. Det bästa är om man kan placera några unga tillsammans. – Alla som ska jobba med unga dömda inte har ungdomsavdelningar utan att förutsättningarna är väldigt olika. – Det viktigaste när man jobbar med ungdomar är hög personalnärvaro och att vi jobbar nära de intagna. Jag jobbar på ungdomsavdelningen och vi har tillsatt de tjänster som kommit extra genom projektet Unga. Det märks stor skillnad. På vardagar kan vi ha strukturerad verksamhet från att de vaknar tills de går och lägger sig, och även på helgerna får vi till mer aktiviteter. – Förutom att det är mycket personal är det så klart viktigt att det är rätt personal. Det är krävande att arbeta med ungdomar. OMKRIM 1/2014 Särskild utredning för unga kvinnor I projektet om unga i Kriminalvård ska man särskilt undersöka om åtgärder och resultatet når både unga män och unga kvinnor. – Män och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter och vi upplever att våra satsningar fungerar för alla, säger projektledaren Åsa Wallengren. Varje dag finns nära 2 000 unga i Kriminalvården. Cirka 180 av dem är kvinnor. Hur Kriminalvården ska utveckla verksamheten för de unga kvinnorna i anstalt – en handfull individer – ska utredas särskilt och redovisas i oktober. – För unga kvinnor finns ingen ungdomsavdelning. Om vi ska ha det eller inte ska vi utreda nu. Vi bör också bättre anpassa våldsprogrammet Puls för att bättre passa kvinnor. Andra behandlingsprogram finns väl tillgodosedda, säger Åsa Wallengren. O UNDER UPPBYGGNAD. ”Allt beteende vi ser hos våra klienter är inte kriminellt beteende. En del är ungdomligt beteende”. Marie-Louise Kärrbrink, psykolog i Kriminalvårdens region Väst, föreläser på en temadag om Unga i Kriminalvården i mars. ”De unga vuxna fortfarande är under uppbyggnad, både när det gäller känslomässig utveckling och hur hjärnan fungerar.” 27 Glädjen att få hjälpa de mest utsatta 28 OMKRIM 1/2014 TEMA UNGA Eva-Mi Gullbrandssons klienter är myndiga, men ändå inte riktigt vuxna. Få har klarat skolgången, knappt någon har fullgjort gymnasiet. Alltför många saknar kunskaper om hur man lär sig leva med sina svårigheter. K ATA R I N A L U K S E P P / T E X T H E N R I K W I T T / F O T O D e har inget yrke. De kan ha olika svårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Några tillhör kretsen lågbegåvade. De kan ha diverse diagnoser, såsom adhd, borderline och anti-social personlighetsstörning. Men för många har diagnosen inte varit till någon hjälp. Om man tittar på risken för återfall är unga en svår grupp att arbeta med – de är en av de grupper som återfaller mest. − Unga är, statistiskt sätt, en lite dyster grupp och när de beskriver sina liv kan det ibland kännas som att man tittar på en gangsterfilm. Men när jag sitter med en person har jag ingen aning om just han återkommer. Jag måste alltid ge hundra, eftersom jag inte kan veta vad det är jag gör som ger effekt, säger frivårdsinspektören Eva-Mi Gullbrandsson. Samverkan och motiverande insatser är frivårdens viktigaste verktyg. − Det gäller att jobba konkret och att göra saker, som att åka till soc tillsammans, inte bara sitta och prata. Sen finns det förstås en mängd problem att övervinna. Våra lokaler är knepiga, medger Eva-Mi när hon möter Omkrim i väntrummet på andra våningen på frivården Fridhemsplan. När reporter och fotograf har lagt beslag på varsin fåtölj och besökssoffan är upptagen av två klienter så finns inga sittplatser kvar. En besökare väljer därför att luta sig mot väggen, medan en fotbojeklient rastlöst vankar omkring. − När man kommer till en myndighet ska det kännas mer välkomnande än så här. − Det är speciellt viktigt för oss som har hand om det tunga gardet, lägger Eva-Mi till med ett skratt. Vi kommer att få höra mer av det skrattet. Kronobergsparken är en grön oas mellan häktet Kronoberg och frivården Fridhemsplan. Eva-Mi Gullbrandsson passerar här dagligen. OMKRIM 1/2014 I sitt kontorsrum skriver hon yttranden till domstolen, antecknar i de klientadministrativa systemen och bokar in besök. På Fridhemsplan är arbetet långt specialiserat och Eva-Mi jobbar enbart med unga som är villkorligt frigivna. Alla hennes klienter har suttit i fängelse. De flesta har tidigare erfarenheter av insatser från socialtjänsten och ungdomsvård, nu är » 29 TEMA UNGA Eva-Mis tankar om jobbet Att arbeta med unga väljer man… O Unga är en svår grupp att jobba med och det kommer att bli slitsamt. Man kan aldrig slå sig till ro med unga, utåtagerande högriskare. Eva-Mi märker att det finns ett högt engagemang bland alla i Kriminalvården som jobbar med ungdomar. − Den ambitionen måste finnas varje dag. Unga märker direkt om du inte är intresserad eller är rädd för dem, då dissar de dig direkt. Ett samtal kan gå smidigare om klienten har något att göra med sina händer. Eva-Mi plockar fram attiraljer hon kallar för småkompisar. Här en klämvänlig liten kudde. » »Unga är osentimentala. De ser inga begränsningar utan är fulla av liv och lust att göra saker. Jag kan komma ihåg massor av killar som det går bra för.« 30 de på väg ut i samhället igen. Hon försöker träffa alla personligen redan på anstalt. Det är bra att relationen är bärande innan de kommer hem. När Eva-Mi får ett nytt ärende får hon namn, personnummer och tiden de ska sitta. Sedan är det upp till henne att kontakta personen på anstalt. Ibland har ryktet gått före. − De har hänt att någon intagen har frågat: ”Är du hon med tatueringar, som sitter på plan två?” när jag har ringt. Eva-Mi frågar vad intagna vill använda tiden på anstalt till? Vad har de svårt för? Vad vill de ha hjälp med? Och vad vill de veta mer om. Jobbet engagerar henne till fullo. Generöst bjuder hon på erfarenheter och kunskaper av sitt arbete med unga, tidigare inom socialtjänsten och nu i frivården. − Jag är tydlig med var gränser går och vad jag står ut med. Men man är inte lika bra hela tiden. Då är det skönt att jag bestämmer över min egen kalender, jag kan välja att inte träffa någon utan skriva yttranden en hel dag. Eva-Mi Gullbrandsson anser att ungdomar har ett sunt driv i sig. − Unga är osentimentala. De ser inga begränsningar utan är fulla av liv och lust att göra saker. Jag kan komma ihåg massor av killar som det går bra för. Att antalet klienter ska bli färre för ungdomshandläggare ser hon fram mot. Max 20 enligt nya planen för unga. Förra sommaren hade hon 47 klienter. − Jag har fått gråa hår sedan jag började här, men samtidigt har jag världens roligaste jobb. O »Jag inser att det ibland inte går att föra ett vettigt samtal. Det kan hända att vi tar en kopp te, tittar ut genom fönstret och snackar om den senaste filmen.« Andra regler för unga… O Det stöd som samhället erbjuder unga ser annorlunda ut än stödet för vuxna. Sen komplicerar det att myndigheter kan ha olika ungdomsbegrepp. Den person som räknas som ungdom på Arbetsförmedlingen kanske inte gör det i psykiatrin eller i socialtjänsten. − När de unga blir myndiga, kan även det ställa till problem. Det händer att en ung person faller ur skyddsnätet, de har exempelvis inte ett tillräckligt missbruk för att få hjälp från socialtjänsten. OMKRIM 1/2014 Allt handlar om relationer… Automatiska sms till alla! Man får vara lite varsam… O − För att lyckas med något förändringsarbete måsta man ha en relation. Mitt motto är: De som är besvärligast och som gillar mig minst – de ska bli mina favoriter! − Det är mitt ansvar för hur mötet blir, och jag har tänkt ut vissa saker jag vill ta upp. Men jag måste också inse att det ibland inte går att föra ett vettigt samtal. Det kan hända att vi tar en kopp te, tittar ut genom fönstret och snackar om den senaste filmen. O Många unga missar sin tid eller kommer sent. Eva-Mi skickar oftast ett påminnelse-sms samma dag. Men hon undrar över varför inte Kriminalvården använder sig av automatiska sms, på samma sätt som folktandvården och sjukvården gör. −Det är alltid någon man får jaga. För att hantera uteblivna besök borde det finnas en gemensamt utformad misskötsamhetspolicy för unga, men med olika långa gummiband beroende på klienternas olika situation och förutsättningar. O −De unga är glada när jag besöker dem på häkte och anstalt, men många mår inte bra. De är deprimerade, uppgivna och det har hänt saker som gör att de kanske sitter på isoleringen. Fördelen är att jag vet mycket om dem. Jag vet hur det går för dem i program och vilken missskötsamhet de har. Även om vi inte har träffats tidigare så har vi talats vid i telefon, personen är ingen ny bekantskap för mig. De bästa samtalen har man på väg någonstans… O −På vägen till socialen, till arbetsförmedlingen, eller till beroendemottagningen kommer det alltid upp saker. Om man har tid och möjlighet att träffa klienter i andra sammanhang så ger det mycket. Många vill ses någon annanstans än på frivården. En del är hotade eller riskerar att utsättas för brott och vågar i perioder inte komma hit. Man måste ha realistiska förväntningar på Kriminalvården… O − Många unga har begått brott sedan de var 9–10 år. De tycker inte kriminalitet är så hemskt, det har blivit ett vanebeteende och man griper tillfällena i flykten. En vanlig dag börjar med att bilen tjuvtankas, den chokladkaka man plockar på sig blir frukost och på eftermiddagen snor man en tröja i en affär. Mer morötter! O Kriminalvården är inte bra på morötter. Att hitta former för belöningar är extra viktigt för unga. Det behöver inte vara stora eller kostsamma saker. Kanske bjuda på en fika på stan istället för att sitta på rummet. − Unga lever här och nu och deras konsekvenstänkande är inte färdigutvecklat. Att sköta och planera saker över tid är inte deras grej. Det behövs en särskild utsluss för unga… O Ungdomar kommer sällan ifråga för den vanliga utslussningen då de varken har sysselsättning eller någonstans att bo. De som får vårdvistelse avbryts ofta på grund av misskötsel. Eva-Mi vill hellre se möjligheter för unga i familjehem, gärna i kombination med fotboja. Eller plats på ett litet halvvägshus, med så lite institutionskänsla som möjligt, men uppstyrt och med tydlig struktur. −Där skulle man dra nytta av de rutiner som livet på anstalt ändå har gett. OMKRIM 1/2014 31 WEBBEN Kriminalvården förnyar sina kanaler och sitt utseende. Du läser första numret av nya personaltidningen och snart lanserar vi också den nya webbplatsen. »Du ska enkelt få information som gäller just dig« Helen Jorpes är projektledare. Vad är det för människor på bild högst upp? – Det är våra egna medarbetare. De är nyckelpersonerna i vårt brottsförebyggande arbete. Vi kommer att fortsätta fotografera personal och variera bilderna för att visa de många olika yrkeskategorier vi har i myndigheten. SÅ FUNGERAR NYA WEBBEN G ula ikoner som ingångar visar tydligt vägen för de prioriterade besökarna. Ikonerna knyter an till Kriminalvårdens nya grafiska signaler med den gula cirkeln. O Hitta och kontakta. Här finns Vad är du mest nöjd med? – Jag är mest nöjd med det nya målgruppsanpassade innehållet. Är du till exempel dömd till straff ska du enkelt få information om vad som väntar dig under tiden i Kriminalvården. Som familj eller vän behöver du kanske svar på helt andra frågor. Generell information finns att ta del av under den blå huvudmenyn. Vad har varit svårast? – Det svåraste har varit att få till en helhet. Vi är en stor myndighet med många olika verksamheter och därtill ska innehåll synkas med teknik. Kan vi få se video? – Ja, det finns möjlighet att publicera videoklipp från vår verksamhet, och rörlig bild är något vi kommer att fortsätta vidareutveckla efter lansering. Vi vill till exempel ta fram instruktionsfilmer som ett stöd till direkt berörda (dömda och familj/vänner). Är webben färdigutvecklad nu? – Nej! Den är inte färdigutvecklad och det kommer den aldrig heller att bli. Målet är att ständigt förbättra innehåll och utveckla webbplatsen utifrån besökarnas behov. Vi kommer kontinuerligt att följa upp med användartester och besöksstatistik. 32 adress och kontaktuppgifter till oss. Webbplatsens besökare kan söka utifrån säkerhetsklass, behandlingsprogram, ort eller verksamhet. O Statistik och forskning. Många besökare letar fakta om vår verksamhet. Här har vi samlat siffror, forskningsresultat och fördjupningar. O Om oss. Här finns information om myndigheten och våra regelverk. Kriminalvården är Sveriges fjärde största myndighet med omkring 10 000 anställda. O Kontakt och press – det är viktigt att alla som vill komma i kontakt med oss lätt ska hitta kontaktuppgifter. O Dömd till straff. Här finns information om vad som väntar den dömde under tiden i Kriminalvården. O Familj och vänner. Här hittar anhöriga det de behöver veta inför till exempel ett besök. O Jobba hos oss. Inför omgörningen studerade vi statistiken för att se vad de flesta besökare letade efter. ”Jobba hos oss” ligger i särklass högst. Kriminalvården vill vara en attraktiv och modern arbetsgivare och därför är dessa besökare viktiga för oss. Den blå huvudmenyn är även den framtagen utifrån besöksstatistik: O Fängelse, frivård och häkte. Information om vår verksamhet och om de olika formerna av straff. O Behandling och vård. Kriminalvården satsar mycket på behandling och vård. I en förstudie inför arbetet med den nya webbplatsen kom det dessutom fram att många av våra besökare har ett stort intresse för ämnet. Exempel på utfälld undermeny, här handlar det om besök, telefon och brev. OMKRIM 1/2014 LÄTT ATT HITTA BILDER PÅ MEDARBETARE Vad är det besökarna vill veta? Huvudmenyns ingångar baseras på besöksstatistik. Kriminalvården är en stor arbetsgivare och vill vara en attraktiv arbetsplats. Här visar vi bilder på medarbetare från olika delar av verksamheten. Det är människorna som gör skillnad. SENASTE NYTT Här i nyhetsblocket kommer det att se olika ut beroende på vad vi vill berätta. DIREKT BERÖRDA Tydliga ikoner ska underlätta för webbplatsens besökare. ALL INFO ÄVEN HÄR Så här presenteras de olika anstalterna. I menyraden klickar besökaren för att få reda på hur man hittar hit och bokar besök, vad det finns för verksamhet och fakta om anläggningen. OMKRIM 1/2014 Så här ser det ut när man klickat vidare (de två illustrationerna här till vänster). Sidhuvudet är lägre och ikonerna ligger uppe till höger. De gula ikonerna finns med på alla sidor. »Målet är att ständigt förbättra innehåll och utveckla webbplatsen utifrån besökarnas behov. Vi kommer kontinuerligt att följa upp med användartester och besöksstatistik. « Helen Jorpes, projektledare. 33 Att lägga kraften på rätt ställen 34 BRYTNINGS OMKRIM 1/2014 REPORTAGE På anstalten Gävle är det full uppslutning när intagna och personal samlas i pingisrummet en lördageftermiddag. Alla ska få prova på att bryta arm. Brynäs armwrestling finns på plats för att visa hur det ska gå till. K ATA R I N A L U K S E P P / T E X T H E N R I K W I T T / F O T O V i har kommit hit för att ni ska få testa armbrytning. Det hela är på skoj. Det är ingen tävling utan vi vill visa er tekniken och vilka regler som gäller, säger Magnus ”Indianen” Lundgren till den förväntansfulla gruppen. Han står vid ett specialgjort bord för armbrytning. Under glasytan finns en bild på sportens främsta ambassadör, Heidi Andersson, den niofaldiga världsmästarinnan från byn Ensamheten. Magnus Lundgren ger noggranna instruktioner för dagens övningar. − Vi börjar med reglerna. Får man böja handlederna? Ja, men inte i startpositionen, då ska handlederna vara raka och händerna centrerade över bordet, bådas tumknogar ska synas. ”Ready go”, säger domaren. Då kan du börja bryta. Armbrytning är en sport som har genomgått stora förändringar. Tidigare fanns en machostämpel och det förekom en hel del armbrott. Idag är utövarna organiserade och medlemmar i en klubb. Klubbarna följer Svenska Armsportsförbundets regler och utsätts för regelbundna dopingkontroller. Att mäta sin styrka lockar alltfler, inte minst kvinnor vill bryta arm. − Att bli en duktig armbrytare tar lång tid, man måste träna, träna och åter träna. Det är inte bara starka biceps som gäller utan en allsidig styrka ska till. För att kunna bryta ner sin motståndare måste man använda alla muskler i kroppen – samtidigt, fortsätter Magnus Lundgren. » TID I GÄVLE OMKRIM 1/2014 35 REPORTAGE Den första killen släntrar fram till bordet för att testa hur det känns att möta ”Indianen”. Ett fast handgrepp, ”Ready go” och sen stiger ansiktsfärgen av ansträngning. »Det här är » − Armbågarna ska alltid vara på armbågskuddarna, annars blir det en foul. Två fouls och du är ute. De ett välkomtävlande ska ha en fot i golvet under hela matchen. met avbrott. Alla i rummet lyssnar uppmärksamt. Det finns en nyfikenhet på armbrytning och de här instruktörerna Annars blir verkar veta vad de talar om. det mest kortspel Magnus Lundgren berättar att han brutit arm propå helgen.« fessionellt i femton år och är därmed en av de äldre med- Laila Lauritsen utmanar Kattis Olsson. lemmarna i Brynäs armwrestling. Han ingår i landslaget och har deltagit i VM, EM, Nordiska mästerskap och massor av SM. Med som instruktör finns även Magnus bror, Erik Lundgren och Eric Hammar som också ingår i landslaget. Erics pappa, John-Erik Hammar som är vårdare på anstalten, finns också med i lokalen. − Ni ska inte bryta mot varandra på avdelningen. Prova här mot oss istället. Ni kommer inte att vinna, men vi kan hjälpa er att öva in rätt teknik, fortsätter Magnus Lundgren. − Har man inte kunskap, styrka och teknik kan det bli farligt. Den första killen släntrar fram till bordet för att testa hur det känns att möta ”Indianen”. Ett fast handgrepp, ”Ready go” och sen stiger ansiktsfärgen av ansträngning. − Kom igen nu grannen! ropar en ung man uppmuntrande. Magnus Lundgren håller mot, samtidigt som han korrigerar utmanarens kroppsställning. − Vicka på kroppen, men arslet ska vara kvar vid bordet. Så där ja, mycket bättre! Alla får tydliga instruktioner. Killarna skojar och ger alla möjliga förklaringar om varför de inte vinner: ”Indianen försökte trötta ut mig.” ”Jag glömde att andas.” ”Jag tog helt slut.” Alla har en trevlig stund. Instruktörerna är uppmärksamma på de killar som tar till sig kunskaper och som vill lära sig mer. Mottagaren till berömmet ”Du är ruggigt duktig!” säger inget, men något tänds i hans ögon. Eric Hammar låter alla som vill lyfta en tyngd från golvet med en hand. Han har lagt på 50 kilo. I handtaget finns ett kullager som gör att man undviker skador på handleden. Eric assisterar och en kille ser väldigt glad ut när han lyckas räta på benen. – Godkänt, säger Eric Hammar och klappar killen på axeln. Grenen kallas Rolling Thunder. Att utmana varandras styrkor har folk gjort i alla tider, berättar Eric Hammar. Även om man idag använder moderna vikter istället för stenblock. Själv lyfter han 101 kilo. Det är två kilo från det svenska rekordet. Det skrattas bland killarna från häktet och personalen. Flera vill testa sin styrka och odören av ansträngda muskler sprider sig i lokalen. − Det här är ett välkommet avbrott. Annars blir det mest kortspel på helgen, och kanske ett besök i gymet, säger behandlingsavdelningens Mulle-mästare. » Magnus Lundgren uppskattar stämningen. »En teflonpanna? Tacka vet jag gjutjärn som är grymt bra handledsträning. Alla armbrytare ska givetvis ha en gjutjärnspanna i största, tyngsta storlek!« Heidi Andersson, världsmästare i armbrytning, på sin blogg. 36 OMKRIM 1/2014 »Får man böja handlederna? Ja, men inte i startpositionen, då ska handlederna vara raka och händerna centrerade över bordet, bådas tumknogar ska synas.« Rolling Thunder vågar alla testa. Här greppar Laila Lauritsen handtaget med två händer. Instruktören Eric Hammar lyfter över hundra kilo, med en hand. OMKRIM 1/2014 37 REPORTAGE » Ska man bli en duktig armbrytare måste man använda alla muskler i kroppen – samtidigt. Världsmästaren Heidi Andersson övervakar från bordsskivan. − Killarna visar ödmjukhet och ett stort tålamod när de är tysta och står stilla för att lyssna på oss. De böjer på nacken. Det här kan hjälpa dem i skolbänken också. Magnus Lundgren nickar mot alla aktiva vårdare och intagna som peppar och utmanar varandra. − Nu är det vi tillsammans och inte vi och dom. Det är det här man jobbar för, säger han. − Ha så bra träningsvärk i morgon killar! Tiden är ute och instruktörerna tackas med handslag och önskningar om att snart ses igen. Efter det summerar vi övningarna över en kopp kaffe i häktespersonalens fikarum. − Det var roligt, trevligt och avslappnad stämning. De intagna fick lite beröm och de kommer att prata mycket om det här, säger kriminalvårdare Anders Johansson. Han berättar att isen bröts mellan honom och en intagen kille som inte velat prata på flera veckor. På väg tillbaka till avdelningen frågade killen Anders Johansson förvånat ”Känner du Indianen?” Magnus ”Indianen” Lundgren och Anders ”Fjuppen” Johansson är jämngamla. De växte upp i samma bostadsområde i Gävle och känner till varandra. Under samtalet kommer frågor om kriminalitet upp. Vem blir kriminell? Är det något man väljer, eller? − Det var hockeyn och allt idrottande som höll mig borta från den kriminella banan. Sporten gav utlopp för allt överskottsadrenalin, säger Anders Johansson. − Vem som helst kan trilla dit, det kan räcka med en skilsmässa, påstår Magnus Lundgren. Tidigare missbrukade han alkohol, vilket ledde till våldsamheter och fängelse. Men för tio år sedan tog Magnus Lundgren sig ur missbruket och kriminaliteten. Idag arbetar han som vaktmästare på en skola, är lekmannaövervakare för tre klienter och även förtroendeperson för en livstidsdömd. Gemenskapen inom armsporten bidrog till att han lyckades överge den kriminella livsstilen. Han berättar att armbrytningen har gjort honom till en mer säker person. Att under en tävling kliva upp på ett podium när flera hundra personer tittar på var jobbigt första gången. Idag njuter han av det. − Det har gjort att jag har växt som person och idag vågar jag prata inför folk. Gruppen enas om att intressen alltid är bra. Om det är armbrytning, idrott eller musik spelar mindre roll. Det gäller att hitta ett sammanhang där man kan utvecklas som människa. − I Kriminalvården finns alltid en rädsla för vad allmänheten ska säga. ”Inte kan ni lära dem att bryta arm!” Men det gäller att få igång killarna. Träning för att hålla igång kroppen, för att lära sig självdisciplin, lyssna och lära av lagkamrater och tränare, säger Anders Johansson. − Idag fick vi känna på en trivsam gemenskap och vi har tagit bort allt vad macho heter, säger han. O 38 DE TÄVLANDE skall hela tiden ha ögonkontakt med sin egen hand för att undvika skador. OM GREPPET SLÄPPER blir det omstart och händerna binds ihop med remmar. VEM VINNER? För att vinna måste någon del av motståndarens fingrar, handled eller underarm nudda nedslagskudden. Hur blir man bra på armbrytning? Magnus Lundgren, instruktör i Brynäs armwrestling: – Det måste finnas ett intresse av att träna. Sen gäller det att orka träna även när det är jobbigt. Ska man bli riktigt bra måste även de fysiska förutsättningarna finnas där: stora händer och starka handleder är bra. Att dagligen jobba statiskt med kroppen är en fördel. Lämpliga yrken för en armbrytare kan vara skogshuggare, smed, plåtslagare eller snickare. Förekommer dopning? − Inte i Sverige. Vi är noga testade. Klubbarna vaccinerar oss mot dopning. Det finns nya tester som ser otillåtna medel så långt som nio månader tillbaka. Ingen vill åka på tävlingar om det inte är rent. Går det att tjäna pengar? − Nej. Vinnaren i SM får äran, men man ingår också i en oerhört fin gemenskap. I öst finns det pengar i sporten och därför har länderna där också problem med dopning. Hur går en tävling till? − Man tävlar i olika viktklasser. Men alla tävlar gemensamt; kvinnor, män, ungdomar och handikappade. På senaste VM fanns 1 200 deltagare från femtio olika nationer. Vi är som en stor familj. Hur psykar man motståndaren? − Dåligt språk eller osportslighet ger en foul. Om det fortsätter blir deltagaren diskad från turneringen. − På SM var det väldigt jämnt mellan mig och min motståndare. En lång tid vägde det fram och tillbaka och då kunde jag inte låta bli att säga ”Det känns väldigt bra det här”. Kriminalvårdsinspektör Johan Lené berättar att armbrytare från Brynäs armwrestling kommer att besöka anstalten Gävle flera gånger i sommar. Magnus Lundgren visar gärna armbrytning på andra anstalter. Kontakta honom på tel 0736-17 42 97 eller sök upp Brynäs armwrestling på Facebook. OMKRIM 1/2014 KRÖNIKA Ett yttrande ska vara så begripligt att klienten själv kan läsa och förstå innebörden. Samtidigt vill jag som textförfattare framstå som både professionell och kompetent, inte minst i domarens och åklagarens ögon. LOTTA HELIN frivårdsinspektör, frivården Malmö. Den skrivande frivårdsinspektören D Ett yttrande ska vara så begripligt att klienten själv kan läsa och förstå innebörden. Det betyder att jag bör skriva på ett enkelt och okrångligt sätt, eftersom en majoritet av våra klienter inte har läst på högskola eller ens gått ut gymnasiet (även en del nämndemän i domstolarna saknar högre utbildning). Samtidigt vill jag som textförfattare framstå som både professionell och kompetent. Detta gäller inte minst i domarens och åklagarens ögon. Är yttrandet för enkelt formulerat kanske de inte tar det på allvar? Facktermer är något som kan användas för att förstärka den professionella tonen och de kan man droppa lite så där i förbifarten. En del av oss byråkrater är ibland lite väl generösa med facktermerna och då blir texten tung och obegriplig. Jag hoppas att jag lyckas hålla mig på rätt sida om den gränsen. De senaste åren har vi börjat ta in RBM (Risk Behov Mottaglighet) och Central Eight i vårt resonemang. Det är begrepp som är totalt okända för de flesta klienter, liksom för domare och åklagare. Samtidigt ska vi utgå ifrån dessa begrepp när vi yttrar oss. Det kräver lite pedagogiska förklaringar. Men det är just svårigheten som gör skrivandet så roligt. I tysthet - och bara inför mig själv - har jag en idé om att domstolarna helst ska gå på mina påföljdsförslag. Som en liten tävOMKRIM 1/2014 J O S H C O C H R A N / I L LU ST R AT I O N e flesta av oss som arbetar i Kriminalvården kan säga att vi arbetar med människor. Samtidigt tjänstgör många av oss också som skribenter. Frivårdsinspektörer skriver till exempel journal i VSP, intyg till socialtjänst, en stor mängd mejl, remisser till olika instanser och så skriver vi yttranden till domstolarna. Jag har alltid tyckt att just yttranden kan vara lite roliga att skriva. Det är minst sagt en utmaning. Man börjar fundera över genre, om vilka som ska läsa texten och att de förhoppningsvis begriper det man skrivit. ling med mig själv. Det påverkar inte vad jag föreslår utan gör att jag anstränger mig för att hitta formuleringar så att tingsrätten och hovrätten begriper och köper mitt resonemang. Tyvärr har jag ännu inte lyckats skriva så enkelt att klienten förstår allt. Det brukar visserligen lösa sig när vi pratar om yttrandet och jag kan förklara vad jag skrivit. Utmaningen fortsätter med andra ord. Jag är inte utbildad socionom - utan etnolog. Under min studietid diskuterade vi vikten av att texter ska vara begripliga eftersom etnologer ofta skriver om vardagen och ”vanliga” människor (vad nu det är?). Vad jag förstår är själva skrivandet inte en lika stor fråga bland socionomer eller jurister. Journalföring ingår inte som ett ämne på socialhögskolan, vilket är märkligt då det är en av våra viktigaste arbetsuppgifter. Att vi skriver vad vi menar, på ett korrekt och begripligt sätt, är för mig en fråga om rättssäkerhet. Journalen är underlag för de beslut vi fattar om klienternas verkställigheter och samtidigt ska en klient inte behöva upprepa sin historia varje gång det kommer in en ny handläggare. Ingår journalföring i grundutbildningen? Kanske det är dags att Kriminalvården börjar titta på hur vi skriver? »Man börjar fundera över genre, om vilka som ska läsa texten och att de förhoppningsvis begriper det man skrivit.« 39 PÅ KURS Kriminalvårdens yogasamordare Eva Seilitz och kollegan Maria Johansson utbildas i hur andningstekniker kan hjälpa till att bearbeta känslor och sänka stressnivån. LIVET FÅR EN ANDNINGSPAUS med yogateknik mår många kriminella bättre ALFRED SKOGBERG / T E XT & F OTO Instruktörerna Pia Lahdenperä och Jakob Lund. V i sitter på stolar i ett nedsläckt rum i Blå huset i Tensta. Ungefär 15 personer deltar. Några är från X-cons, andra är före detta drogmissbrukare och tidigare kriminella. Jakob Lund instruerar oss att knyta händerna i axelhöjd, sträcka upp dem och sedan snabbt föra ned dem, samtidigt som vi andas in och ut. Vi gör det ett tjugotal gånger i tre repetitioner. Jag känner hur jag blir varm i ansiktet och hur det börjar sticka i händerna. Vi fortsätter att andas i olika hastigheter. Några rör sig rytmiskt. Andra sitter stilla. När sessionen är över är det knäpptyst. Vi lägger oss på en tunn träningsmatta och gör just ingenting. Det är första dagen av fyra. Jakob Lund är en av de två instruktörerna. Under många år missbrukade han droger. Samtidigt ägnade han sig åt kampsport och arbetade som utkastare på nattklubbar i Danmark. Många av vännerna var kriminella. – Jag tog piller för att slappna av och piller för att få energi. Samtidigt kände jag mig osäker på vad jag ville göra med livet. En kompis tog med honom på en kurs med Sudarshan Kriya, en speciell andningsteknik. Då väcktes något. Men han slutade snart och fortsatte att ta droger. Efter en tid gick han på nya kurser och kände att han förändrades. Nu använde han sig av teknikerna för att bearbeta känslor. Och snart hade han helt slutat med sitt missbruk. – Varje gång jag kände ett sug efter droger kunde jag använda andningsteknikerna, säger Jakob Lund. Så småningom ville han också undervisa. Eftersom han kände flera kriminella och kunde relatera till deras livsstil så började han med dem. – De lämnade sin kriminella livsstil och slutade ta droger, säger han. Det var för 14 år sedan. Nu undervisar han i fängelser i Brasilien, Turkiet och Marocko. I Sverige ger han nu sin andra kurs. Jakob Lund säger att många kriminella ofta bär på stress, men när de regelbundet använder sig av övningarna händer något. – Åtskilliga kriminella söker konflikter eftersom de har hög stressnivå och inte trivs med livet. När de använder sig av andningsteknikerna får de ro. De trivs bättre med sig själva och har därför inte samma behov av att mucka gräl. Många får ett helt nytt liv, säger Jakob som har ett nära samarbete med danska Kriminalforsorgen. Vi fortsätter med övningarna. Under en paus pratar jag med en av deltagarna som säger att han blivit mer berörd än förväntat. Han återkommer inte under resten av kursen. Andra kvällen. Varje session börjar med att Jakob känner av stämningen i gruppen. Han berättar om hur yogateknikerna fungerar och svarar på frågor. Vi gör en mängd yoga- och meditationsövningar. Jag känner att några är så påfrestande att jag måste ta en paus. 40 OMKRIM 1/2014 Tredje dagen är också bitvis tuff. Vissa andningstekniker gör att det sticker i ansikte, händer och i bröstet. Men så fjärde dagen händer något. Det som tidigare var plågsamt blir lättare. Jag har hittat en rytm och känner mig fullkomligt avslappnad. Den andra kursinstruktören, Pia Lahdenperä, berättar att stress frigörs när man andas rytmiskt. Det kan kännas i kroppen på olika sätt. Vissa kan börja gråta, andra blir arga, sedan kan det bli helt lugnt. Pia hade haft cancer innan hon började med teknikerna 2005. När hon började med andningsövningarna fick hon ont i kroppen där cancern suttit. – Smärtan kom ut som ett skrik som gjorde så ont att jag grät. Sedan skrattade jag. Därefter kände jag frid i kroppen, som om jag var läkt. En av deltagarna är Samir Sabri. Han är i dag 43 år. Under tolv av dessa har han suttit på ungdomsklinik och i fängelse. Han har använt droger nästan halva sitt liv. För tre år sedan gick han en kurs när Pia Lahdenperä var instruktör. Den kursen i kombination med att han började med teater förändrade mycket. – Jag har massor i bagaget: droger, trauman och kriminalitet. Jag har sett döden på nära håll, mer än en gång. Med kursen började jag våga möta mina trauman och känslor. Han berättar att förändringen inte sker på en gång, och att det är bra att sitta i grupp med någon som kan hjälpa till när känslorna blir starka. Att göra övningarna i grupp gör också att man lättare kan dela erfarenheter med andra. – Jag har slösat bort så mycket tid. Jag har missbrukat i över tjugo år. I dag kan jag säga att andningen är min nya drog. För den som tvekar säger jag bara: Våga! säger Samir Sabri. O Nationell yogasamordnare Eva Seilitz är nationell yogasamordnare för Kriminalvården. Tillsammans med kollegan Maria Johansson deltog hon under de fyra dagarna. Eva Seilitz berättar att kursen gett henne en djupare inblick i hur traumatiska upplevelser kan sätta sig i kroppen. Det arbete som de båda gör i Kriminalvården innehåller mycket av det som togs upp under kursen men inte lika många andningsövningar. Maria Johansson vill jobba ännu mer med andningen för att minska stress. OMKRIM 1/2014 Det är framför allt Breathe Smart-kurser som kommer att kunna bli aktuella i Sverige i samarbete med organisationer som ExCons, Unga Kris och Second Chance. Kriminalvården har sitt egna yogaprogram sedan 2008 och kommer inte att erbjuda några andra program än de som redan antagits av Vetenskapliga rådet och som nyutvärderas genom den studie som pågår på 10 anstalter i Sverige. – Utbildningen har förstärkt min uppfattning om hur viktigt det är att arbeta holistiskt. Det är precis så vi arbetar med vårt eget material, säger Eva Seilitz. – Man måste göra andningarna det varje dag för att det ska ha långsiktig effekt, säger Maria Johansson. –Jag har missbrukat i över tjugo år. I dag kan jag säga att andningen är min nya drog, säger Samir Sabri. Se film om yogasatsningen i Kriminalvården på Youtube. Sök på: ”kriminalvården yoga” 41 VETENSKAP ARTIKELSERIE OM KRIMINOLOGI Hur ser forskningen ut kring kriminologi, det vetenskapliga studiet av brottslighet? Omkrim tar upp de centrala frågorna i en artikelserie. Första delen handlar om varför människor begår brott. DEL 1 VARFÖR BEGÅR VI MÄNNISKOR BROTT? DEL 1 Brottet. DEL 2 Straffet. DEL 3 Framtiden. 42 A lla gör vi saker ibland som vi vet att vi inte får, som när vi kör för fort i trafiken till exempel. Varför gör vi det? Är det för att vi uppfattar risken att bli påkommen som minimal, eller har vi bara oflyt med trafikljusen samtidigt som det är viktigare än någonsin att komma fram i tid? Varför människor bryter mot lagen är en av frågorna som kriminologisk forskning försöker svara på. Vi känner igen förklaringar som “tillfället gör tjuven” och att man hamnat i “dåligt sällskap”. Faktum är att dessa förklaringar även finns representerade i olika kriminologiska teorier. Tanken att det är tillfället som gör tjuven har sin grund i det som brukar kallas för den klassiska skolan inom kriminologin. – I den här skolan har man synen att brott är en medveten handling, en rationell handling och den ska förebyggas genom att göra brott så kostsamt som möjligt, säger Zoran Vasiljevic som är doktorand på institutionen för kriminologi vid Malmö högskola. Tankesättet utgår från idén om att människan har en fri vilja och att hon av naturen strävar efter att nå njutning och undvika obehag. Man menar att om människor kopplar ihop brottsliga handlingar med det obehag som ett straff innebär så avstår de från att begå brott. Denna utgångspunkt sägs prägla den lagstiftning vi har i Sverige idag. Även det brottsförebyggande arbetet kan till stor del sägas ha sin grund i den klassiska skolan. Flera teorier utgår från att antalet begångna brott blir färre om risken att bli upptäckt är stor. Denna slutsats tillämpas dagligen i vår vardag. Som exempel kan nämnas fartkameror längs vägarna och kameraövervakning i butiker. – I Kriminalvården jobbar man väldigt mycket med det tänket när det kommer till säkerhet. Vet man att nu kan det hända nånting fyller man på med personal och intar beredskap. Man ökar övervakningen, säger Zoran Vasiljevic som tidigare har arbetat som kriminalvårdare. Men när det kommer till det mer långsiktiga arbetet inom Kriminalvården handlar det om en annan typ av brottsprevention, som exempelvis tar sig uttryck i olika behandlingsprogram. – Man försöker förändra hur en intagen tänker. Man försöker planera utslussningar, så att när man väl kommer ut så finns ett nätverk för den intagne, säger Zoran Vasiljevic. Detta kan ses som en tillämpning av en annan skola inom kriminologin, nämligen den positivistiska. I denna skola antar man att människor inte väljer att begå brott utan att brottslighet är förutbestämt av saker som står utanför människans kontroll, såsom biologiska, sociala och psykologiska faktorer. Med det här synsättet är det brottsliga något sjukligt som ska behandlas bort eller korrigeras genom exempelvis sociala insatser. De flesta kriminologiska teorier kan härledas från någon av dessa två olika skolor. Zoran Vasiljevic säger att det här är rena perspektiv som fanns när kriminologin började formas som vetenskapligt ämne. – I dag finns de här perspektiven närvarande, inte i lika renodlad form utan det är en mer blandad form. Kanske gäller samma sak för oss som kör för fort. Ibland har vi otur och tänker att risken att bli ertappad som fortkörare är värd möjligheten att hinna fram i tid. O Studeras utifrån olika vetenskaper Kriminologi är det vetenskapliga studiet av brottsligheten. Brottsligheten studeras utifrån flera olika vetenskaper, bland annat sociologi, psykologi, psykiatri och biologi. Något som ofta inte räknas in i kriminologin är kriminalteknik och rättsmedicin. Kriminologi kan bland annat studeras vid Stockholms universitet, Lunds universitet, Malmö högskola, Mittuniversitetet och Gävle högskola. Källor: Nationalencyklopedin, 2014. Sarnecki, J. (2010). Brottsligheten och samhället. Asp, P., Ulväng, M. & Jareborg, N. (2010). Kriminalrättens grunder. OMKRIM 1/2014 Kort om forskning Förändring skapar vilja till förändring O Viljan att sluta begå brott har tidigare visat sig vara viktig för om en kriminell bana avslutas eller inte. Men även omständigheterna runt omkring kan vara av stor betydelse. Ofta avslutas en kriminell bana i samband med andra förändringar i en persons liv, som vid övergången mellan ungdom och vuxenliv. Det är ett av resultaten som redovisas i en avhandling om kriminella karriärer av Christoffer Carlsson vid Stockholms universitet. Professor i spelberoende O För första gången kommer det att finnas en professor som forskar om spelberoende i Sverige. Forskningen kommer att bedrivas i Lund vid den medicinska fakulteten och Svenska spel kommer att bidra med 2,5 miljoner kronor om året fem år framöver. Strängare straff för grova brott O Straffen för grov misshandel har ökat med i genomsnitt två månader sedan 2010 då reformen som innebar skärpta straff för allvarliga våldsbrott infördes. Även straffen för mord och dråp, försök till dessa brott samt grovt vållande till annans död har blivit längre sedan lagförändringarna trädde i kraft. Mer om detta finns att läsa i en rapport om skärpta straff för allvarliga våldsbrott från Brottsförebyggande rådet (Rapport 2014:6). Behandling för alkoholmissbruk ska nå fler O Fler ska kunna få psykosocial behandling för sitt alkoholmissbruk, skriver Socialdepartementet i ett pressmeddelande. Missbruks- och beroendevården når endast en av fem som är beroende av alkohol och dödligheten är stor även bland de som lider av måttligt alkoholberoende. Behandlingen, som har visat sig vara mycket effektiv, bygger på motiverande samtal i kombination med medicinska test och frågeformulär. TEXTERNA PÅ VETESNSKAPSIDORNA ÄR SKRIVNA AV KRIMINOLOGERNA ERIKA FRITZELL OCH MARIE BIRATH. O I nästa nummer kan du läsa om straff och i den tredje och sista delen blickar vi framåt och tittar närmare på hur forskningen menar att man kan förebygga brott. OMKRIM 1/2014 Psykisk påfrestning kan skapa ohälsa hos intagna O Intagna som upplever psykisk påfrestning skattar sin hälsa sämre än andra. Andra faktorer som påverkar hur intagna upplever sin hälsa är bland annat hur hög utbildning de har och deras ålder. Den som är välutbildad, ung och har suttit länge i fängelse skattar sin hälsa högre än intagna som är äldre, har lägre utbildning och inte suttit i fängelse lika länge. Studien har publicerats i Scandinavian Journal of Public Health. 43 VETENSKAP KRIMINALPOLITIK I år är det riksdagsval och ett ämne som debatteras flitigt är kriminalpolitik. Partierna föreslår hur vi ska komma tillrätta med brottsligheten. Men hur förankrade är förslagen i forskningen? Knappt alls, enligt forskarna. POLITIK UTAN STÖD AV FORSKNING M A R I E B I R AT H , ERIKA FRITZELL / T E XT NICLAS SANDBERG / F OTO »Förutsättningen för SD är tystandet av den kriminologiska forskningen. SD:s resonemang har inget som helst stöd nånstans.« 44 K riminalpolitiken har blivit en arena där det är möjligt att politiskt profilera sig, säger Robert Andersson, lektor i kriminologi vid Linnéuniversitetet. Att exempelvis föreslå kriminalisering av rymningar, eller att rikta stort fokus mot bekämpningen av organiserad brottslighet kan enligt forskarna betraktas som ett sätt för partierna att visa handlingskraft. Robert Andersson menar att kriminalpolitiken inte alltid varit den arena som den är i dag. Fram till 1960-talet var det ett område som endast ett fåtal experter och politiker diskuterade. Under den här tiden var syftet med straffet huvudsakligen att behandla de som begått brott. Senare, när fler kom att engagera sig i frågan blev denna så kallade behandlingsideologi kritiserad. Man hävdade från juridiskt håll att straffet inte stod i proportion till brottets allvar när dess längd skulle bestämmas utifrån när den som behandlades ansågs vara ”frisk”. Idag är det istället tanken om vedergällning som till stor del avgör hur vi ser på straffvärde. Robert Andersson uttrycker det som att kriminalpolitiken har gått från att vara till för de brottsliga till att nu vara till för de laglydiga. – Det är det stora skiftet. När du ser behandlingsideologin, där var kriminalpolitiken till för de brottsliga. Det handlade om att korrigera dem för att återintegrera dem i samhället. Men vad som händer under 1960-, 70- och 80-tal är ju att kriminalpolitiken blir till för de laglydiga. En förutsättning för att kriminalpolitiken ska vara en framgångsrik arena där politiker kan föra fram sina åsikter är att brottsligheten måste framstå som ett stort och växande problem, annars blir det meningslöst att profilera sig med tuffare tag. Detta får till följd att brottsligheten framstår som ett stort hot mot oss alla. Socialdemokraterna har liksom nästan alla andra riksdagspartier ett avsnitt om den organiserade brottsligheten i sitt kriminalpolitiska program. De skriver att det inte finns någon svensk definition av vad organiserad brottslighet är. – Jag menar att det fyller en funktion genom att det är vagt, och man kan få det till något väldigt stort, förklarar Henrik Tham, professor emeritus vid Stockholms universitets kriminologiska institution. Han menar att begreppet ”organiserad brottslighet” kan rymma väldigt många olika typer av brott som exempelvis häleri, bedrägeri och åldringsbrott. – Själva poängen är ju att det inte kan definieras och kan alltså inte mätas. Men sen säger alla att det alltid ökar. Hur vet man det då om det inte kan mätas? I slutet av april röstade riksdagen igenom ett förslag om att göra livstids fängelse till normalpåföljden för mord. Regeringen motiverar förslaget med att “livstidsstraffet innebär en stark markering av samhällets avståndstagande”. – Det är den nya lagstiftningstekniken att det är viktigt att markera, säger Henrik Tham. Han menar att politikerna tidigare motiverat sina förslag på straffskärpningar med att allmänheten vill ha det, att det allmänna rättsmedvetandet kräver strängare straff. Men sedan forskning pekat på att den som får information om det enskilda rättsfallet ofta inte alls är för strängare straff har politikerna ersatt det allmänna rättsmedvetandet med att de vill markera. Robert Andersson håller med om detta och menar samtidigt att hänvisningarna till det allmänna rättsmedvetandet blev början på en politik som gärna vädjar till våra känslor. Han menar att det handlar om inlevelse, politikerna vill visa att de tar väljarna på allvar. På detta sätt blir forskningen marginaliserad på det kriminalpolitiska området. Det spelar ingen roll att det finns forskning som talar mot att straff skulle minska kriminaliteten och ifrågasätter bilden av brottsligheten som ett växande problem. – Det är politiskt konstruerat det här. Om vi tittar på alternativa indikatorer på våldet så har vi ju dödsorsaksstatistiken som går ner kraftigt, vi har sjukhusdata som ligger ganska still. Vi har offerdata som går ner lite lätt, säger Henrik Tham. Ett parti i riksdagen som tydligt framhåller kriminaliteten som ett stort samhällsproblem och förespråkar straffskärpningar är Sverigedemokraterna. De föreslår bland annat att möjligheten att få villkorlig frigivning efter två tredjedelar av straffet ska försvinna för personer som OMKRIM 1/2014 Partiernas kriminalpolitik (V) vill utreda om livstidsstraffet skulle kunna avskaffas helt. (S) vill utreda möjligheten att införa en högskoleutbildning för kriminalvårdare. (MP) vill att det ska vara förbjudet för arbetsgivare att utan lagstöd begära att en arbetssökande visar upp utdrag från belastningsregistret. (C) vill ha mer arbetsträning och social övning för de intagna på anstalt. (FP) vill att det ska finnas obligatoriska behandlingsprogram inom Kriminalvården för personer dömda för våld mot kvinnor, sexualbrott och rattfylleri. Strängare straff leder enligt forskningen inte till minskad brottslighet. Bilden är från Hall. dömts för våldsbrott och narkotikabrott. Robert Andersson tror inte att det är någon slump att Sverigedemokraterna väljer att profilera sig just på det kriminalpolitiska området. – Förutsättningen för SD, skulle jag säga, det är tystandet av den kriminologiska forskningen. För hela SD:s resonemang har inget som helst stöd nånstans. Även Henrik Tham anser att Sverigedemokraterna är de som utmärker sig bland riksdagspartierna. Han menar att det inte finns några större motsättningar mellan de övriga partiernas kriminalpolitik. Av riksdagspartier var det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som var direkt negativa till förslaget om att göra livstidsstraffet till en normalpåföljd för mord. Både Henrik Tham och Robert Andersson menar att det har att göra med att kriminalpolitiken speglar partiernas allmänpolitik. Att Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte ställer sig bakom straffskärpningar i samma utsträckning som de andra partierna har att göra OMKRIM 1/2014 med att deras allmänpolitik tillåter dem att göra det utan att de förlorar väljare. Men Robert Andersson säger att alla partier ändå väljer att tydligt ta avstånd från brottslighet. – Det du säger måste vara tough on crime på nåt sätt, säger Robert Andersson. Strängare straff leder enligt forskningen inte till att brottsligheten minskar. Ändå förespråkar många politiker just detta då de befinner sig på en arena där de måste profilera sig för att synas. O Källor: Andersson, R. & Nilsson, R. (2009). Svensk kriminalpolitik. Malmö: Liber Jerre, K. (2013). The Public’s Sense of Justice in Sweden - a Smorgasbord of Opinions. (Doctoral dissertation). Stockholm: Department of Criminology, Stockholm University. Jerre, K. & Tham, H. (2010). Svenskarnas syn på straff. Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. von Hofer, H. (2011). Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik 17502010. Diagram, tabeller och kommentarer (4. uppl.ed.). Stockholm: Kriminologiska institutionen, Stockholms Universitet. (M) vill att man bör överväga om det finns situationer där fotboja skulle kunna ersätta häktning. (KD) vill att det ska finnas besökslägenheter med barnvänliga utrymmen och möjlighet till övernattning på alla fängelser med säkerhetsklass 1 och 2. (SD) vill inrätta ett offentligt register över dömda pedofiler och flerfaldigt dömda våldtäktsmän. Källor: Partiernas hemsidor, motioner och övriga dokument 45 VETENSKAP Kriminalvården knutit till sig ett vetenskapligt råd med forskare från olika lärosäten. Catrin Lundström är ny i rådet. Vad har hennes forskning om kön och rasism med kriminalvård att göra? MÅNGA PROBLEM HAR EN KOPPLING TILL GENUS ELISABET JÖNSSON / T E XT & F OTO V ilket är ditt forskningsområde? – Det är genus, etnicitet och migration. Jag har även forskat en del om ungdomar och ungdomskultur. Det låter kanske som om det är väldigt långt ifrån kriminalvård, men det har jag märkt att det inte behöver vara. Hur kan din kompetens vara till nytta för Kriminalvården? – Jag kom med i rådet så sent som förra året. Jag blev tillfrågad att vara med för att jag arbetar med genus och kvalitativ metod. Fler och fler utvärderingar vill att man undersöker mäns och kvinnors olika behov och möjligheter. Det var nog så att ni såg att ni behövde förstärkning inom området. Mycket av de problem ni arbetar med har 46 kopplingar till genus; våld, våld i nära relationer, maskulinitet, kvinnors och mäns förhållande till olika kulturella normer. Även mina andra områden har stor betydelse för Kriminalvården. Samhällets förändringar med till exempel migration och rasism märks ju också i Kriminalvården. Vad har du gjort för Kriminalvården hittills? – Jag har blivit tillfrågad om värdering av tänkbara forskningsprojekt och direktiv till kunskapsöversikter. De har handlat om hedersvåld, genus & våld och maskulinitet och gängbildningar. Vad tycker du om idén med ett vetenskapligt råd? Vilken roll tycker du att Kriminalvården har i samhället? – Jag tycker att det är toppen. Att vi forskare får både viss påverkan och insyn i samhällets praktiker. Och det känns väldigt bra att deltagarna i rådet är från olika discipliner, det blir automatiskt så att vi belyser aktuella ämnen från olika perspektiv. – Oj, det var en svår fråga. Jag vill att vård betonas mer än straff. Jag tycker inte om hur det fungerar i USA där tidigare fångar fråntas sin rösträtt och berövas sin framtid. Och där ras har stor betydelse, eftersom de flesta i fängelse är svarta män. – Frågan är hur vi ska hantera människor som begått ett brott men fortfarande ska finnas kvar i samhället? Det går inte att helt stöta ut vissa grupper ur samhällskroppen. O Tycker du att Kriminalvården är bra på att ta till sig ny forskning? – Det vet jag egentligen inte. Men ofta när det handlar om arbete med stora frågor, som brott och straff, vård eller utbildning är människor väldigt inne i sitt dagliga arbete. Det handlar om att lösa praktiska problem här och nu. Som forskare kan jag lyfta blicken och ge svar på frågor ur ett större perspektiv. Förhoppningsvis avspeglar det sig också i verksamheten. Vilken fråga skulle du vilja ställa till de andra forskarna i vetenskapliga rådet? – En intressant fråga tycker jag är om deras syn på Kriminalvårdens roll i samhället. Forskare för framtiden Namn: Catrin Lundström Titel: docent i sociologi vid Linköpings universitet. Just uttagen till Research Fellow, en del av universitetets satsning på framtida forskningsledare. Ålder: 43 Doktorsavhandling: Svenska latinas. Om unga kvinnor med latinamerikansk bakgrund i Sverige. Senaste forskning: White Migrations. Om kön, vithet och privilegier hos svenskor som utvandrat. Gillar förutom forskning: tai-chi, film och musik. OMKRIM 1/2014 Sagt & hört på årets FoU-dagar I flera år har Kriminalvården ordnat forsknings- och utvecklingsdagar där den senaste forskningen presenteras. Inbjudna experter, utbildare, chefer och en hel del andra träffas för fortbildning och nätverkande. I år skedde det i mars på Folkets hus i Stockholm. Deltagare: 350 personer. Engagerade forskare: 17 personer. Antal rapporter på bokbordet: 34. Mest uppmärksammade forskningen: Adhd i Kriminalvården av Lena Lundholm. Ett nytt inslag i år var en postersession. Forskarna presenterade sina resultat i affischform och konferensens deltagare fick chans att ställa frågor och samtala om forskningen. Forskningsrapporter som diskuterades fanns också upptryckta så att deltagarna kunde plocka med sig det som intresserade. Rådet en vetenskaplig garant F ör att få en bred och djup vetenskaplig förankring för sin forsknings- och utvecklingsverksamhet har Kriminalvården ett vetenskapligt råd. Rådet består av 16 professorer och docenter inom områden viktiga för kriminalvård: psykiatri, psykologi, filosofi, sociologi och juridik. – Rådet ska vara en vetenskaplig garant för Kriminalvårdens utvecklingsarbete. Deltagarna ingår i en ackrediteringspanel, som godkänner och utvärderar våra behandlingsprogram. Programmen är en av våra absolut viktigaste återfallsförebyggande åtgärder, så där har de en otroligt viktig uppgift. Det säger Gustav Tallving, chef för det vetenskapliga rådets kansli som inom Kriminalvården sköter samordningen av det som har med FoU-verksamhet att göra. – De ingår också i granskningsprocessen för den forskning som görs inom Kriminalvården. Forskare inom och utom myndigheten kommer med förslag på tänkbara OMKRIM 1/2014 forskningsprojekt. Medlemmar ur vetenskapliga rådet är med och granskar både uppdragen och resultaten. – Vi använder också deras expertis när vi vill utreda specifika frågor, som om porrtidningar är skadligt för sexualbrottsdömda eller hur vår suicidprevention står sig internationellt, förklarar Gustav Tallving. Behövs verkligen det här för att bedriva kriminalvård? – Ja och nej. Någon slags utrednings- och utvecklingsfunktion behövs så klart, men det kan säkert bli en okej kriminalvård även utan djupare forskning. Vi har bra personal, bra chefer och snart en bra organisation för att bedriva likvärdig kriminalvård över landet. Men vill vi, som vi gör nu, ligga i framkant i världen måste vi ha en FoU-verksamhet värd namnet. Det finns internationella forskare som säger att Sverige tagit över förstaplasten när det gäller forskningsbaserad kriminalvård från Kanada. Aktiv FoU stödjer inte bara den långsiktiga utvecklingen – den är med och skapar den. O Ovanligaste saker på scenen under dagarna: 1. Toapappersrulle. 2. Flöjt. 3. Harry, påhittad tvilling till konferencieren. Med tidig alkoholdebut. ELISABET JÖNSSON / T E XT Gustav Tallving. »Landstinget sviker kriminella med adhd.« TT 26/3 »Det skulle säkert bli en okej kriminalvård även utan djupare forskning« »Medicinering mot adhd skulle hjälpa många intagna på fängelserna.« SR Ekot 25/3 47 VETENSKAP Hallå där ... Jenny Yourstone, forskare som nyss färdigställt kartläggningen ”Psykisk hälsa bland fängelsedömda kvinnor i Sverige”. Hon ska tala under Almedalsveckan i juli. VAD I DIN FORSKNING SKA DU LYFTA FRAM? LARS NICKLASON / T E XT H E I N Z A N G E R M AY R / F OTO V i vet inte exakt ännu. Jag säger vi, för jag kommer att framträda tillsammans med Lovisa Nygren som har jobbat på anstalten Sagsjön i många år. Vår tanke är att göra det i en dialogform kring några teman. Jag tycker det är superviktigt att forskning och praktik integreras. Annars blir det lätt att vi forskare sitter med våra register bakom våra skrivbord. Både Lovisa Nygren och jag är med i det nationella nätverket för kvinnliga klienter. Så vad har ni tänkt er för teman så här långt? – Komplexitet, våld, offer/förövare och socialt stöd. Komplexitet är kopplat till den psykiska ohälsan, som inte bara stor bland kvinnliga intagna – de lider också ofta av flera 48 saker samtidigt. Ihop med missbruk kan det också finnas en depression, en personlighetsstörning eller ett trauma. Över hälften av kvinnorna har till exempel upplevt ett trauma under uppväxten. Vilken behandlingsordning är då lämplig? Internationellt går trenden mot mer individanpassade insatser. Vi har redan mycket av det i Sverige, men jag tror vi kan bli ännu bättre på det. Våldtemat verkar nästan självklart. Kartläggningen visar att våldsbrotten bland kvinnor ökat rejält de senaste tio åren. Varför? – Kvinnor gör i större utsträckning samma saker som män än tidigare, rör sig mer i miljöer med mycket alkohol. Våldsbrottsdömda kvinnor är oftare beroende av alkohol och har oftare en borderlinestörning. Det kan också vara så att anmälningsbenägenheten har blivit högre, att acceptensen av våld blivit lägre. När det gäller benägenheten att ta till lättare våld är det ingen större skillnad mellan kvinnor och män. Det leder osökt in på offer/ förövare. Kriminella kvinnor betraktas lättare som offer för omständigheter... – Ja, och frågan är om det alltid gagnar kvinnor. Vi har inte riktigt tänkt färdigt kring temat, men kvinnor kommer ofta in sent i kriminalvården. De fångas inte upp av rättssystemet på samma sätt som män. Man kanske hellre ger dem en villkorlig dom, barn är ofta inblandade och så vidare. Det innebär att deras missbruk blir värre och att det får än svårare problembild än män. – Det kanske låter märkligt, men många kvinnor mår bra av att hamna i kriminalvården, få rutiner, sömn, bra kost, och en chans att börja plocka upp alla bitarna. Jenny Yourstone. Och temat socialt stöd, vad fokuserar det på? – Det resultat av kartläggningen som möjligen kan förvåna oss är att intagna kvinnor upplever att de har ett relativt bra socialt stöd från vänner och familj. Faktiskt så pass att de inte skiljer sig från normalpopulationen. Det är klart att många broar måste ha bränts på vägen för kvinnorna, och kanske handlar det bara om en enda person – men de har någon att vända sig till. Och det är bra. Socialt stöd kan ses som värdefull resurs med stora utvecklingsmöjligheter. Det är en viktig komponent i processen när man ska ta ett livsavgörande beslut, komma ur ett missbruk och bygga upp ett nytt liv. Du har tidigare sagt att du vill framhäva den breda bilden som kartläggningen ger. Är det något du vill tillägga här? – Arbetsmarknaden. Det finns knappast något mer stigmatiserande än att vara kvinna och kriminell. Samtidigt är ett jobb och en egen försörjning ett viktigt steg mot ett ordnat liv. Så det är viktigt att dörrarna på arbetsmarknaden öppnas. O OMKRIM 1/2014 RUNTiKRIM NORD: Monica Sten, tel 076-145 52 91, I avdelningen Runtikrim kan du läsa om stora och små händelser från hela landet. Tipsa gärna informatörerna om vad som är på gång just på din arbetsplats! [email protected] MITT: Anneli Eriksson, tel 076-130 45 46 [email protected] STOCKHOLM: Axel Bengtsson, tel 076-105 55 16, [email protected] ÖST: Malin Björkroth, tel 0730-82 07 61, [email protected] SYD: Isabel Zavalia-Wästlund, tel 076-146 45 19, [email protected] VÄST: [email protected] Bland blåljus i Jönköping Öst Lördagen 26 april arrangerades Försvars- och blåljusdagen i Jönköping där personal från häktet och frivården deltog. Myndigheter inom försvar, räddningstjänst och rättsväsende visade upp sina olika verksamheter för allmänheten. –Det var en lyckad dag där vi träffade många intressanta människor, berättar Kristin Netterström, kriminalvårdsinspektör vid häktet Jönköping. Det är viktigt för Kriminalvården att SPRIDER KUNSKAP: Kristin Nettersynas för att öka kunskapen om ström och Åsa Andersson från häktet vår verksamhet. Jönköping. Fullt fokus på frivården Under två dagar i april samlades närmare hundra frivårdsinspektörer, programledare, chefer, stabsexperter och fackliga representanter för att prata om frivårdens utveckling. Gd Nils Öberg inledde region Östs första frivårdskonferens och nämnde att frivården är en prioriterad del. Gruppseminarier varvades med föreläsningar om den nya arbetsmetoden STICS, klientkartläggningen 2013 och effektiva insatser för unga klienter och våldsamma män. –Jag har fått massor av energi och motivation under de här dagarna, sa Viktoria Carlsson, kvinsp vid frivården Växjö. OMKRIM 1/2014 Heldag med säkerhetsfrågor Säkerhetssamtal, incidenthantering, visitationer och närvarokontroll var några av alla ämnen som diskuterades vid årets första regionala säkerhetsforum i Linköping den 23 april. Vid mötet deltog regionledning, kriminalvårdschefer, säkerhetskvinspar, säkerhetsinspektörer och stabsexperter. Under 2014 kommer totalt två säkerhetsforum att hållas. Sthlm HBTQfrågor i centrum 25 april hölls den första utbildningsdagen i HBTQ-frågor inom Kriminalvården. Platsen var KRUT-lokalerna i Liljeholmen, Stockholm. För undervisningen stod HBTQ-föreningens ordförande, Patrik Scherman och dess sekreterare Luka Sydstål. Och i centrum på pilotomgången var Hallanstaltens isolpersonal. Varför en HBTQ-utbildning? – Som HBTQ-personer har vi varit med om jobbiga situatio- ner i arbetet. Allt från bögskämt till fördomar som visar på okunskap. Även om frågorna finns med på grundutbildningen upplever vi att de försvinner ute i verksamheten. Vad finns för utmaningar? – Det är lätt att dessa problem reduceras till mjuka, betydelselösa frågor. Vi måste hålla dem levande och nära verksamheten. Så blir du medlem: Betala 150 kronor (100 kronor för stödmedlemskap) till plusgirokonto 682 702–6 och ange namn och e-postadress. Hemsida: www.kvhbtq.se Patrik Scherman. 49 RUNTiKRIM FRÅN GRUNDEN: Genom att ta till- vara på spill och bygga om rester till nya rätter blir det god och spännande mat på antalten i Umeå. Samtidigt som köket sparar pengar. Nord Håkan Näslund, Monica Hilmersson och Anders Wikström. Ingen mat går till spillo i Umeå En doft av nybakat bröd sprider sig från köket på anstalten Umeå. –Vi lagar all mat från grunden och bakar allt bröd. Här finns inget halvfabrikat, säger Anders Wikström som är köksföreståndare och kock. I anstaltsköket tillagas frukost, lunch, middag och kvällsmål för anstalten och häktet Umeå. Det blir 160 mål mat om dagen. Att ta till vara på allt är kökspersonalens melodi. Skal av grönsaker kan rostas och tillsammans med kalvben och tomatpuré kokas till en mustig buljong, filmjölk med kort datum blir en utmärkt ingrediens i ett saftigt bröd och till måndaglunch serveras även rester från veckan innan. –Genom att laga allt från grunden, ta tillvara på spill och bygga om rester till nya rätter sparar vi också pengar, säger Anders Wikström. Kockarna har regelbundna möten med förtroenderådet, där de intagna har möjlighet att lämna önskelistor med maträtter. –Vissa perioder är det Nasi goreng och pasta pesto som ger störst glädje, medan äldre klienter charmas av kålpudding och stekt strömming. Tidigare var maskinparken nedgången och köket saknade fungerande ventilation. I dag är Anders Wikström och kollegan Håkan Näslund nöjda över att ha fått påverka utformningen av det nyrenoverade köket. Särskilt stolta är de över de nya ugnarna där det i dag bakas filmjölksbröd med lingonsylt och ett ljusare bröd med aprikoser och solroskärnor. –Tack vare våra nya avtalsvaror så kan vi nu erbjuda hundra procent ekologiska bröd. Utanför den uppfräschade matsalens fönster bildas en vindskyddad och solig innegård. I nio pallkragar grönskar kryddor, sallad, tomat, chili, jordgubbar samt rabarber och några vinbärsbuskar. –Tala om lokalproducerat! I somras gjorde vi iste på mynta och bakade en jordgubbstårta av våra nyplockade bär. Kryddoften från odlingarna sprider sig också in hit till matsalen, säger Håkan, som drömmer om att utveckla odlingen så att intagna kan ha det som sysselsättning. Dofter väcker minnen som i sin tur ger upphov till positiva känslor. −Här finns alltid något som jag gillar, säger intagne José och beskriver livfullt citronkycklingen med timjan som serverades häromdagen. M O N I C A S T E N / T E XT & F OTO 50 OMKRIM 1/2014 RUNTiKRIM TRISS I VERKSAMHETSUTVECKLARE. Keijo Muotka, häkte, Cathrin Ahlgren, frivård och Mikael Lindberg, anstalt. » Nord Välkommen hem Anki! Regionens verksamhetsutvecklare Region Nord har nu tre verksamhetsutvecklare med inriktning mot frivård, häkte respektive anstalt. Tjänsterna är en proaktiv åtgärd kopplat till region Nords förslag till projektet Modern Myndighet. Verksamhetsutvecklarnas uppgift är att bidra till att utveckla respektive verksamhetsområde maximalt genom att i samverkan med HK och andra regioner, bidra med metoder. De ingår i den regionala REVA-gruppen, ska stödja verksamheten att nå uppställda mål genom att ge råd och stöd till chefer och medarbetare, ansvara för ärenden, remisser, analyser och utredningar enligt särskilda uppdrag inom respektive verksamhetsgren. Varje verksamhetsutvecklare kan också ha uppdrag, vilka kopplas mot pågående nationella projekt och regeringsuppdrag. Saltvik kopplar greppet Frivårdsinspektör Anki Henriksson i Luleå har nyligen kommit hem från ett FN-uppdrag i Kongo Kinshasa, där hon representerat svensk kriminalvård. Vad har gjort starkast intryck under ditt år som sekonderad? –Att folket får lida så mycket på grund av historien och den politik som förs i landet. När det gäller kriminalvård saknas ofta det mest elementära i fängelserna; mat, vatten, ved eller en madrass. Den utbredda korruptionen i landet drabbar inte minst intagna som kan få vänta i flera år innan de får en rättslig prövning. Läs mer om Ankis år i Kongo på Krimnet /region Nord/nyheter OMKRIM 1/2014 41 ystra kor släpptes ut Den 20 maj fick personal, anhöriga och intagna se då Sörbyn släppte ut sina 41 ystra kor på grönbete efter en lång vinter i ladugården. -Det är första gången som har haft ett halvoffentligt kosläpp som blev en riktig fest för såväl kor som åskådare. Det blev en trevlig dag och vi fick också chansen att visa På anstalten Saltvik tillverkas i dagsläget ett åttiotal olika hundartiklar, allt från koppel till hundhalsband och spårlinor. –Det är ungefär tio intagna som sysselsätts med det här. De tycker att det är ett riktigt bra arbete då de får vara med från ”råvara” till färdig produkt, säger Bengt-Erik Hägglund. För att kvalitetssäkra produkterna för kunderna, som är grossister från hela Sverige, arbetar anstalten nu med ISO-certifiering. –Tanken är att vi ska utveckla ett multicertifiklat för hela regionen, men vi startar här på Saltvik. Genom att systematiskt förbättra vår kvalitet kan vi ge ett ekonomiskt och affärsmässigt mervärde för de företag som vi samarbetar med, menar Peter Mäkinen, som ansvarar för certifieringen. upp den kriminalvård som vi bedriver på ett bra sätt, säger kriminalvårdsinspektör Maria Strand. Utöver att se på de glada kossorna fick anhöriga kika in i anstaltens snickeri där de fick ta del av anstaltens egentillverkade produkter. Mer info: www.kriminalvarden.se/sorbyn Bengt-Erik Hägglund och Peter Mäkinen. 51 RUNTiKRIM Synliggör och sprider tyst kunnande Väst Syd Invigning av lärcentrums nya lokaler Tårta, tacktal och afrikansk sång blev det på anstalten Ystad som invigde lärcentrums nya lokaler i april. De nya lokalerna ger studiero men kan även öppna upp för samtal. Istället för att sitta i köket som man Generaldirektören har fattat beslut om fortsatt verksamhet för Livspondus i region Väst, samt att det initialt sprids till region Stockholm. Fokus för Livspondus är att synliggöra och sprida det tysta kunnandet på individnivå men också i organisationen genom metoden kompetenslaboratorier. I kompetenslaboratorier träffas personalen strukturerat i grupp tillsammans med en processledare. Där får de möjlighet att sätta fick göra tidigare ger två nya rum möjlighet för intagna att studera i lugn och ro. Rummen kan även användas för grupparbeten vilket innebär att fler personer vågar diskutera när de kan göra det i mindre grupper. De intagna har fått vara med och inreda de nya lokalerna. De har sytt gardiner och målat en del av tavlorna som pryder väggarna. Under invigningen höll de tacktal för att de fått vara med och sätta sin prägel på lokalerna. − Det är levande här ute nu. De studerande får arbetsro och det märks, säger kriminalvårdare Anneli Silfverberg. Läraren Annica Skarphagen, kriminalvårdaren Anneli Silfverberg och läraren Anja Edvardsson. 52 ord på tyst kunnande med utgångspunkt från de situationer de möter dagligen i kontakt med klienterna. Förhoppningen är att metoden sprids till hela Kriminalvården och blir en del av ordinarie verksamhet. Projektet Livspondus drevs av Kriminalvården i region Väst, i samarbete med Göteborgs Universitet mars 2011–november 2013. Samverkansövningar ökar förståelsen för varandras jobb Under 2014 har ett antal övningar i samverkan mellan verksamhetsställen i region Syd och Transportjänsten genomförts. Syftet har varit att gemensamt testa rutiner i samband med hämtning/lämning av klient. Transporttjänsten har i huvudsak övat lokala instruktioner för till exempel visitationer, larmförfarande på lokala enheter samt agerande vid olika incidenter. Verksamhetsställena fick möjlighet att bland annat testa sina larmstyrkor och rutiner vid larm och incidenter i garage och bilsluss. –Alla övningarna har fallit väl ut och vid utvärdering har det framkommit att vi har väl fungerande dade. Särskilt stort rutiner som följs av tack till figuranter personalen. Ett stort och övningsledare, tack till alla inblan- säger Niclas Nilsson, säkerhetsinspektör i region Syd. OMKRIM 1/2014 RUNTiKRIM Mitt Omorganisation i region Mitt Häktesdagar i Örebro I maj fick all häktespersonal i Örebro en utbildningsdag, temat för häktesdagen var arbetet med unga. Enligt verksamhetsutvecklare Sören Englund är kunskaper om unga och hur man bemöter dem efterfrågade. Stefan Olsson från häktet Nyköping var nöjd och vill gärna ha fler häktesdagar. − Häktesdagarna är toppen och föreläsarna var professionella. Kursinnehållet gav nya idéer och jag fick större kunskap och förståelse för ungdomars mognad och utvecklingsnivå. Vi fick också ta del av kunskaper om hur man kan bryta negativa mönster och om våra klienters olika diagnoser och personlighetsstörningar. Stefan Olsson. OMKRIM 1/2014 LEIF BOMAN, tillförordnad stabschef vid regionkontoret region Mitt. Vid regionkontoret region Mitt ligger fokus just nu av naturliga skäl på att följa arbetet med Modern myndighet och delprojektet Administration och service. –Frågorna berör all personal på något vis och vi i ledningen försöker på alla sätt att informera om vad som är på gång och prata med personalen om vad som kan förväntas hända, säger Leif Boman som är tillförordnad stabschef vid regionkontoret. Att fokus ligger på den nya organisationen innebär inte att verksamheten i regionen står still, utan vardagsarbetet pågår för fullt. Till exempel har samtliga verksamhetsområden i regionen följts upp. Detta skedde genom dialoger som leddes av regionchef Benny Andersson tillsammans med en arbetsgrupp från regionkontoret. Informationen som kom ut av verksamhetsdialogerna utgjorde ett underlag för den dialog som regionchefen hade med generaldirektören i slutet av maj. Sthlm Wivi-Ann Heurlin Krantz och Eva Klint värvar nya medlemmar till Kamratföreningen på Frivården Södertörn. Trevlig och lärorik samvaro i Kamratföreningen − Kamratföreningen är inte bara en pensionärsförening. Även om man kan tro det när man ser mig och Eva, skämtar ordförande Wivi-Ann Heurlin Krantz. Wivi-Ann berättar att föreningen ordnar årsmöten med intressanta föreläsningar. Det är trevliga träffar där man vid middagen gärna berättar om sina yrkesverksamma år. Men styrelsens önskemål är att ännu fler yrkesaktiva kriminalvårdare ska ansluta sig. Kamratföreningen vill vara en brygga mellan aktiva och före detta aktiva kriminalvårdare. − Vi vill att det ska finnas en bredd i föreningen, med medlemmar i olika åldrar. Just i år fyller föreningen 15 år och det firas med flera spännande gäster till det stundande årsmötet. Bland andra dyker kriminologen Jerzy Sarnecki upp för att berätta om sin bok om Hilary Sarnecki, och efter middagen bjuder underhållaren Håkan Lingblom på fängslande melodier ur verkligheten. Den som vill bli medlem i Kamratföreningen betalar in 100 kr till plusgiro 84 85 20-3. Info: www. krimkamrat.se, eller mejla [email protected] 53 KULTIKRIM ORANGE IS THE NEW BLACK – MITT ÅR I ETT KVINNOFÄNGELSE Piper Kerman Piper Kermans självbiografi har i Sverige framförallt blivit känd genom den hyllade tv-serien. Istället för att beskriva sin förtvivlan och fängelsesystemets övergrepp koncentrerar författaren sig på att skildra egna både hemska och komiska upplevelser och ge en bild av de kvinnor som delade dessa upplevelser med henne. Drakar är Luka Sydståls favorit bland finulerna. Men även flugor, hundar och pingviner finner han inspirerande. Lång näsa i bokhyllan. 54 OMKRIM 1/2014 DET BARA RAMLAR PÅ – EN STAMKUND I FÄNGELSE Jan Gustavsson Inbrott, stölder, narkotikabrott och trafikbrott. Varför blev Denis kriminell? Denis representerar det så kallade ”svängdörrsklientelet” som begår många brott och som dömts till många korta fängelsestraff. Författaren som tidigare arbetat i Kriminalvården ställer frågor om vad som borde ha gjorts för att förhindra Denis brottslighet. TUKTAD TILL FRIHET – HISTORIEN OM HANS SCHEIKE OCH HANS KVINNOR Magnus Utvik Grafologen Hans Scheike uppmärksammades 1988. Tre flickor som rymde från ett ridläger, arrangerat av Scheike och hans fyra kvinnor, kunde berätta om sexuella övergrepp och förnedring. Författaren undersöker kollektivets liv, ideologi och övergrepp med hjälp av förundersökningen, intervjuer och experter. FINULER HÄLSAR VÄLKOMMEN allvarligt samtal börjar med ett leende A tt vänta på att få en pratstund med Luka Sydstål, eller någon annan kontaktperson på anstalten Svartsjö, är faktiskt lite roligt. I alla fall blir man på gott humör. Väntrummet i sig är inget märkvärdigt, där finns en besökssoffa, en bokhylla och en anslagstavla. Enkelt och charmlöst, likt de flesta lokaler i kriminalvården. Men så fastnar blicken på vägguttaget strax ovan golvlisten. Vad är det där för tecknad krumelur? Om man böjer sig ner så möts man av ett blygt leende hos en liten färgglad figur, endast två centimeter hög. Det oväntade leendet från detta främmande väsen värmer i kroppen. Då upptäcker jag en krumelur i bokhyllan. En figur vars näsa är lång som en snabel. Väl nära visar det sig att näsan är en naturlig ådring i bokhyllan. En tredje figur ser pigg och beslutsam ut och är utrustad med städattiraljer. Jämte lysknappen sitter en eftertänksam pingvin. Nu följer rena skattjakten. Var är nästa? Aaa, där! en drake i brandhjälm bevakar brandsläckaren. I väntrummet sitter dagligen en mängd intagna personer och väntar på att få tala med kontaktpersonerna Luka Sydstål, Anders Wiklander och Sara Blomqvist, eller med klienthandläggaren Sara Brown. Ärendena varierar. Kanske vill en klient söka permission, någon annan är kallad till ett behandlingskollegium och om det är torsdag väntar man på att folk från arbetsförmedlingen ska dyka upp. På alla besökare fungerar de tecknade figurerna som Luka döpt till finuler som en stämningshöjare. − Många tycker finulerna är fina och de blir glada av dem, säger Luka Sydstål som alltså är finulernas skapare. Han beskriver kriminalvård som regelstyrt och lite fyrkantigt. Klienterna möter en uniformerad person bakom ett skrivbord som talar om allvarliga saker. OMKRIM 1/2014 Inför detta allvarsamma möte kan några färgglada finuler lätta upp stämningen och fungera som en dörröppnare till mer avspända samtal. På Svartsjö förknippas Luka Sydstål med de fantasifulla finulerna och de bidrar till att besökarna får en annan bild av honom. Han säger sig gärna vara personlig med intagna, men inte privat. − Jag är ingen stram person. Bara för att man pratar om allvarliga saker behöver man inte vara allvarlig i sitt bemötande. Anstalten har valt att fördela ansvaret som kontaktpersoner på tre kriminalvårdare som jobbar heltid med arbetsuppgifterna. De har inga säkerhets- eller visitationsuppdrag, utan är experter på att jobba med allt inom verkställighetsplanering. Det handlar om utsluss, permissioner och att remittera till program och sysselsättning. De hjälper till att ordna bostad och arbete. Gruppens VSP är väl genomförda lagarbeten som får rikligt med beröm av frivården. Inte minst för sin tydlighet. Svartsjö och Färingsö har länge arbetat på detta sätt, berättar Luka och nickar åt sina två kollegor som är här i dag. − Anders har hållit på längst och kan historien och Sara har nya friska ögon. Vi jobbar nära varandra och diskuterar ständigt våra klienter med varandra. Vi kompletterar helt enkelt varandra. Kontaktpersonerna är och vill vara tillgängliga för klienterna. Luka Sydstål tror att deras jobb mer liknar det en klienthandläggare gör på andra anstalter. Men att de inte brukar sitta så öppet som de gör här. Klienthandläggaren Sara Brown bekräftar att hon och kontaktpersonerna trivs och har roligt på jobbet. − Vi förmedlar allvarliga och ibland negativa besked. Vi skrattar inte bort allvarliga beslut, men det fungerar mycket bättre om man får ett viktigt besked i en trevlig miljö. O K ATA R I N A L U K S E P P / T E X T H E N R I K W I T T / F O TO De som gillar finulerna kan bli kompis med dem på Facebook. »Bara för att man pratar om allvarliga saker behöver man inte vara allvarlig i sitt bemötande.« 55 KULTIKRIM Lars-Åke Carlsson har skrivit boken Kriminalvårdaren – en personlig resa genom den svenska kriminalvården under 40 år. JAKTEN PÅ KAPTEN KLÄNNING Jonas Trolle Polisens jakt på en av Sveriges värsta sexbrottslingar är spännande som en kriminalroman. Inifrån skildrar Jonas Trolle hur polisen med telefonavlyssning, biljakter och en ”dold” husrannsakan steg för steg kommer närmare ett gripande. Vi får också möta de kvinnor vars liv för alltid förändrades efter mötena med Göran Lindberg. STULEN BARNDOM: VANVÅRDEN PÅ SVENSKA BARNHEM Thomas Kanger Mellan 1920 och 1980 omhändertogs i Sverige över 300000 barn och placerades på institutioner eller fosterhem. Barnen utsattes i många fall för stort lidande som misshandel, tvångsarbete, förnedring och våldtäkter. De allra flesta har tigit om sina upplevelser. Nu berättar de. Lars-Åke Carlsson tar gärna med sig barnbarnet när han besöker sin gamla arbetsplats, den numera nedlagda anstalten Karlskrona. MANNEN SOM SLUTADE LJUGA Dan Josefsson Säkerhetsinspektör tecknar ner ett yrkesliv K ATA R I N A L U K S E P P / T E XT T H O M A S C A R L S S O N / F O T O KRIMINALVÅRDAREN Lars-Åke Carlsson Den som vill köpa boken kan kontakta Lars-Åke Carlsson på laca.carlsson@ outlook.com 56 Lars-Åke Carlsson har skrivit boken Kriminalvårdaren om sina yrkesår i Kriminalvården. Hans yrkesbana började på häktet i Göteborg, där han arbetade som vårdare, och slutade 40 år senare i Karlskrona, där Lars-Åke Carlsson ansvarade för nedläggningen av anstalten. Däremellan har han jobbat som säkerhetsinspektör och chef på anstalter och häkten i södra Sverige. Vilka läsarreaktioner har du fått? − De tycker att boken har varit intressant. Det speciella är att den spänner över så lång tid. Många av läsarna är i min egen generation och de känner igen sig i situationerna och i problematiken. De tycker att jag beskrivit den verklighet som har passerat, från 1970 och fram till nu. Hur kom det sig att du började skriva? − Släktingar och bekanta frågade ofta hur det var att jobba i Kriminalvården. Så jag började skriva om min egen vardag. Sedan har kollegor uppmuntrat mig till att ge ut minnena som bok. Vad används den före detta anstalten i Karlskrona till i dag? − Lokalerna används till utbildning och cellerna är omgjorda till studentboende. Vita briggen kallas nu för The Rock. Det finns också en restaurang där. I bokens slutord reflekterar LarsÅke Carlsson över hur förvånansvärt få konflikter och hot- och våldshändelser som ändå inträffar inom Kriminalvården, med tanke på den situation som vårdare och intagna befinner sig i. Sture Bergwall erkände 39 mord och dömdes för åtta av dem. Sedan domarna avslöjats som en rättsskandal har de juridiska misstagen rättats till. Men hur kunde tingsrätterna bli så lurade? Frågan ställs av författaren Dan Josefsson som med omfattande research finner svaret i en sammansvetsad grupp kring den nu avlidna psykoanalytikern Margit Norell. VILL DU HA HJÄLP? – NEJ TACK, GÄRNA! Att ge stöd till personer med adhd och Aspergers syndrom Carolina Lindberg m fl Det finns inga färdiga mallar, förklarar författarna som alla jobbar med stöd åt personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vår förmåga att orka, vilja och kunna förstå varandra är avgörande. I boken delar författarna med sig av de verktyg de själva haft nytta av och hoppas väcka inspiration. OMKRIM 1/2014 SPORT & FRITID KLOTEN RULLAR Svenska mästerskapen i kriminalvårdsbowling avgjordes i april Eskilstuna. Vann gjorde licensierade spelaren Juhani Ojala från Mariestad med 1276 poäng. 1249 fick Glenn Keymer (olicensierad) från samma arbetsplats, och Carina Otterdahl från Skogome var bästa dam. SVERIGE FIXAR EM FRÅGAN/Sport Syftet med vårens friskvårdskampanj Frisk & Fräsch var att få kollegor runt om i landet att aktivera sig dagligen och regelbundet. Hur håller du dig frisk och fräsch? Rigmor Sandberg, assistent, anstalten Hällby: – För att hålla mig Frisk & Fräsch motionerar jag flera gånger varje vecka; cyklar, joggar och vattengympar. Extra roligt när man kan samla poäng också. I oktober i år står Sverige som värd för kriminalvårds-EM i terräng. Tävlingen går av stapeln i Norrköping och ett tiotal länder deltar. Från Sverige deltar de som kvalificerat sig i SM i september, eller om man kan visa resultat från andra tävlingar. Bilden är från SM förra året. Både nr 60 Anna Brännvall och 68 Mirella Carlsson har god chans att få springa i Norrköpings-EM. Grattis Barbro! Clas Amilons hederspris tilldelades i år Barbro Olsson på huvudkontoret. Hon började arbetet i SKIF:s förbundsstyrelse 1996 som suppleant, var kassör mellan 2002 och 2012, och är fortfarande adjungerad till styrelsen för att sköta ekonomin. När det gäller idrott och friskvård har vi kunnat se Barbro både i terräng- och skidspåret, hyllande principen att det viktigaste inte är att vinna utan att delta. Hon har också deltagit som ledare vid internationella sammankomster och på så sätt spridit goodwill för svensk kriminalvårdsidrott. – Jag har varit med i SKIF länge och har hoppats att kunOMKRIM 1/2014 Fem SM under hösten O Fotboll, Örebro, 30–31 augusti. Anna Andersson, kriminalvårdare, anstalten Luleå: – Jag har hund som kräver mycket motion! Då kommer jag ut i friska luften oavsett väder. Jag har även privilegiet att få leda spinning och yoga för de intagna, vilket ger mig positiv energi i arbetet. O Terräng, Göteborg, 4–5 september. O Golf, Åhus, na få priset någongång, men blev ändå överraskad att jag fick det, säger pristagaren och fortsätter: – För mig är det ett speciellt pris och jag blev väldigt rörd av uppmärksamheten. Clas Amilons hederspris delas årligen ut till någon som lagt ner ett förtjänstfullt och hängivet arbete för svensk kriminalvårdsidrott. Priset instiftades 1989 av SKIF:s första ordförande Clas Amilon. 9–10 september. O Futsal, Kumla, 25 oktober. O Racket, Piteå, 8–9 november. De svenska mästerskapen är öppna för alla och i de flesta grenar finns det klasser för alltifrån aktiva utövare till rena motionärer. Samtliga svenska mästerskap arrangeras av lokala föreningar i samarbete med SKIF. Kontakt med SKIF: [email protected] Kent Fagerstedt, programledare, anstalten Skänninge: – För mitt inre välmående speglar jag mig i möten med andra och försöker nå de mål om beteendeförändring som jag satt upp. Mitt yttre välmående kräver just nu mer energi och jag behöver peppning. Idag består det av 5/2diet, promenader, träning med sonen och vistelse i naturen. 57 RUNTiKRIM HEDERVÄRT Pension Följande anställda har gått eller kommer inom kort att gå i pension. Region Syd Bo Borg kriminalvårdare, anstalten Johannesberg. Christer Mann klienthandläggare, anstalten Rödjan. Leif Ramsin produktionsledare, anstalten Tidaholm. Markku Roitto programinspektör. Janne Ström kriminalvårdare, anstalten Tidaholm. Christer Skog kriminalvårdare, anstalten Kristianstad. Göte Glad kriminalvårdare, anstalten Tidaholm. Gerry Randow kriminalvårdare, anstalten Kristianstad. Christina Dahlström kriminalvårdare, häktet Borås. Staffan Malmros kriminalvårdare, anstalten Ystad. Sven Gunnar Hederström frivårdsinspektör, frivården Kristianstad. Eva Lyhagen kansliassistent, frivården Malmö. Region Väst Kirsti Gorin chefssekreterare. Jan Danielsson kriminalvårdsinspektör, vo Mariestad. Margareta Sandblom kriminalvårdsinspektör, vo Mariestad. Elsa Ottender kock, vo Vänersborg. Krister Eijvind Schwartz kriminalvårdare, vo Skogome. Tuula Krantz kriminalvårdare, anstalten Borås. Hajra Hajra kriminalvårdare, anstalten Brinkeberg. 58 Eliane Liabäck frivårdsinspektör, frivården Halmstad. Agneta Karlsson kansliassistent, frivården Vänersborg. Region Mitt Birgitta Björkbacka kansliassistent, vo Salberga. Anders Seth Öberg kriminalvårdare, anstalten Sörbyn. Margareta Alex ekonomiassistent, anstalten Kumla. Alf Brännmark kriminalvårdare, anstalten Haparanda. Göran Forsberg kriminalvårdare, anstalten Salberga. Staffan Åsén kriminalvårdare, anstalten Saltvik. Eva Dahlman kock, anstalten Tillberga. Jan Ove Sandin kriminalvårdare, häktet Gävle. Huvudkontoret Kenth Jansson förrådsassistent, anstalten Tillberga. Ingvar Änges kriminalvårdare, häktet Falun. Eva Huss kriminalvårdare, anstalten Hinseberg. Bertil Segerlund kriminalvårdare, häktet Luleå. Britt Landin systemförvaltare, ekonomi- och planeringsenheten. Mats-Åke Lindholm kriminalvårdare, anstalten Hällby. Janne Nilsson frivårdsinspektör, frivården Umeå. Krister Paul Björk kriminalvårdare, anstalten Nyköping. Vanja Engström kansliassistent, häktet Karlstad. Kersti Nilsson kriminalvårdare, häktet Nyköping. Björn Oom kriminalvårdare, häktet Uppsala. Bo Andersson vakthavande befäl, anstalten Kumla. Siv Nestorovic kansliassistent, frivården Eskilstuna. Olov Larsson kriminalvårdare, anstalten Kumla. Rigmor Erson frivårdsinspektör, frivården Uppsala. Mats Nyströmer kriminalvårdare, anstalten Kumla. Ingegerd Johansson frivårdsinspektör, frivården Uppsala. Bengt Olof Andersson kriminalvårdare, anstalten Kumla. Lennart Nordin kriminalvårdsinspektör, anstalten Kumla. Anita Berg lokalvårdare, anstalten Kumla. Dieter Müller köksföreståndare, anstalten Kumla. Stefan Aadli Back kriminalvårdare, transporttjänsten utrikes. Margareta Karlsson kock, anstalten Kumla. Region Nord Ingegerd Engström kansliassistent. Jan Eric Sigalit kriminalvårdsinspektör, vo Umeå. Ulla-Britt Åström kriminalvårdare, anstalten Gävle. Transporttjänsten Mats Åman kriminalvårdsinspektör, transporttjänsten Arvidsjaur. Lennart Bror Johansson kriminalvårdare, transporttjänsten Luleå. Hans Borg kriminalvårdare, transporttjänsten Stockholm. Bertil Välitalo kriminalvårdare, transporttjänsten Österåker. Per Ove Sjösten kriminalvårdare, transporttjänsten Nyköping. Yvonne Lönnvik Blomqvist kriminalvårdare, transporttjänsten Norrköping. Sven Wallin kriminalvårdare, transporttjänsten Malmö. Thomas Lindfors kriminalvårdare, transporttjänsten utrikes. Bernt Edin kriminalvårdare, ekonomi- och planeringsenheten. Rose-Marie Persson kriminalvårdare, anstalten Asptuna. John Lärka produktionsledare, anstalten Beateberg. Sven-Olof Löf kriminalvårdare, anstalten Hall. Inger Liljehammar produktionsledare, anstalten Håga. Katarina Larsson Edman kriminalvårdare, anstalten Norrtälje. Tesfai Indrias kriminalvårdare, anstalten Norrtälje. Pia Berge programledare, utvecklingsenheten. Leif Lundholm programledare, anstalten Norrtälje. Lars Krantz utredare, utvecklingsenheten. Eva Sandström ekonomiassistent, anstalten Norrtälje. Karin Lindsten utredare, utvecklingsenheten. Laila Andersson kansliassistent, anstalten Storboda. Anne-Marie Norén Offerman utredare, utvecklingsenheten. Johan Hullberg kriminalvårdare, anstalten Storboda. Region Stockholm Kerstin Gustafsson verksamhetsutvecklare. Kerstin Carlgren lärare. Kari Heikkilä kriminalvårdare, vo Hall. Arne Kedemar kriminalvårdare, vo Hall. Anders Halldén personalassistent, vo Stockholm. Göran Fall kriminalvårdsinspektör, vo Stockholm. Lena Grahn kriminalvårdare, anstalten Asptuna. Olle Eriksson kriminalvårdare, anstalten Storboda. Lars Arvsäter produktionsledare, anstalten Svartsjö. Torbjörn Bengtzon klienthandläggare, anstalten Täby. Eva Markusdotter kriminalvårdare, anstalten Österåker. Kerstin Eliasson programledare, anstalten Österåker. Jan Berg kriminalvårdare, häktet Kronoberg. Ingemar Norin kriminalvårdare, häktet Kronoberg. Olof Blom kriminalvårdare, häktet Kronoberg. OMKRIM 1/2014 RUNTiKRIM HEDERVÄRT/ MINNESORD Kenneth Klingenberg kriminalvårdare, häktet Kronoberg. Anders Frembäck frivårdsinspektör, frivården Sollentuna. Region Öst Lars Göran Svensson stabschef. Kent Nilsson kriminalvårdare, vo Norrköping. Kenth Ensell kriminalvårdare, vo Norrköping. Kent Värn kriminalvårdare, vo Norrköping. Gullvi Sandström kock, vo Norrköping. Ann-Catrine Stalebrant produktionsledare, vo Västervik. Åsalill Norlin kansliassistent, vo Västervik. Jonny Eriksson produktionsledare, vo Kalmar. Sven-Åke Gustavsson kriminalvårdare, anstalten Skänninge. Anders Hagstedt kriminalvårdare, anstalten Skänninge. Birgitta Fritz produktionsledare, anstalten Skänninge. Tomas Falk kriminalvårdare, anstalten Västervik Norra. Börje Johansson kansliassistent, häktet Jönköping. Ingegerd Almgren frivårdsinspektör, frivården Jönköping. OMKRIM 1/2014 Rolf Berntsson frivårdsinspektör, frivården Jönköping. Anne Amneby frivårdsinspektör, frivården Jönköping. Nit och redlighet Följande personer har erhållit eller kommer att erhålla utmärkelse för nit och redlighet i rikets tjänst: Christer Wilander kriminalvårdare, anstalten Beateberg. Björn Larsson kriminalvårdare, vo Eskilstuna. Roger Widén kriminalvårdsinspektör, vo Gävle. Annika Lagerbäck sjuksköterska, vo Gävle. Anders Öberg kriminalvårdare, anstalten Sörbyn. Inger Kring frivårdsinspektör, frivården Hudiksvall. SUZANNE AHO har avlidit efter en tids sjukdom. Hon var en noggrann medarbetare på huvudkontorets informationsenhet. SUZANNE AHO/avled den 24/2 i Norrköping efter en tids sjukdom Delade med sig med glädje S uzanne Aho var assistent på informationsenheten. En av hennes arbetsuppgifter var att skriva in personer i avdelningen Hedervärt, en av tidningens mest lästa sidor. Nu är Suzanne själv med i tidningen - i ett minnesord och det är alldeles för tidigt. Susanne blev 57 år. Suzanne var en arbetskamrat som lämnar ett stort tomrum efter sig. Hennes hjärta var stort och hon delade gärna med sig kunskaper om hur man kan bota, eller lindra, vissa åkommor. Vi arbetskamrater fick råd om tibe- tanska andningsövningar, fotmassage mot stress, ögondroppar för trötta ögon, doftande tvålar och välgörande salvor. Extra tack för tipset om den godaste kaffeblandningen. När vi nuförtiden dricker kaffe i fikarummet händer det att blicken vilar på tavlan där en person sitter i en roddbåt på ett gungande hav. Suzanne har målat tavlan och hon har verkligen lyckats få vattnet att bli sådär mångfärgat blått som det är i verkligheten. Suzanne var en tålmodig person som arbetade noggrant. Hög kvalitet var alltid hennes mål och hon lade mycket tid på att förfina sina målningar och akvareller. Hennes dröm var att en gång åka till Tibet och hälsa på sitt fadderbarn. Hon skänkte regelbundet pengar till en hjälporganisation som arbetar för att tibetanska flickor ska få möjlighet att gå i skola. För att hedra minnet av Suzanne samlade vi arbetskamrater in pengar och i april satte vi in 3 000 kronor som ska gå till den tibetanska byn Medrogunkars utveckling. A r b e t s ka m ra t e r n a p å i n f o r m a t i o n s enheten genom Katarina Luksepp TORSTEN RUNDBLOM/avled i Los i Hälsingland den 4/1 91 år gammal Kompass för humanism A nstaltsdirektören Torsten Rundblom efterlämnar makan Ann Sofi och barnen Karl och Stina samt Bertil och Gabriella från ett tidigare äktenskap. Torsten Rundblom rekryterades 1951 till Björkahemmet, ett utslussningshem för ungdomsfängelsedömda, av Bertil Mogård, dåvarande ordföranden och riksdagsmannen i Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm. Där började Torsten som assistent och var dess föreståndare från 1955 till 1958. Skyddsvärnets byråföreståndare, Helmer Eriksson, kom att bli Torstens första betydelsefulla chef. Han var ursprunget till den humanism och det intresse för kriminalvård som därefter präglade Torstens arbete. Torsten Rundblom var anställd i Kriminalvården under hela sitt yrkesverksamma liv. Han började 1958 som anstaltsdirektör på ungdomsanstalten Ystad. Härefter har han innehaft samma befatt- ning på anstalterna Norrtälje, Mariestad, Svartsjö, Norrköping och Roxtuna. Torsten Rundblom definierade sig genom sitt förhållningssätt såväl i arbetet som i privatlivet. Han var orädd, hade hög integritet och hade en kompass riktad mot humanism, engagemang och lyhördhet. Många intagna och frigivna har genom åren fått en ny start i livet genom Torsten Rundbloms insatser. Gunnar Engström 59 PELLE EKMAN UTGÅNG Posttidning B Returadress: Kriminalvården, 601 80 Norrköping »EN MÄNNISKAS FÖRSTAVAL ÄR INTE ETT LIV KANTAT AV ELÄNDE« A frika talar. Det var kanske inte det grabbarna på fängelset längtade mest efter, men så hette föreställningen: Dikter ur Lawinos och Ocols sång av Okot p´Bitek. Ja, ni hajar: Det är 70-tal. Alla har gigantiska glasögon, polisonger och långkofta. I svenska fönster hänger virkade orange gardinkappor. Kylskåpen är avokadofärgade. Man röker och äter plankstek med bea på restaurang Hamlet. Fast i omvänd ordning. Decenniet gud glömde. Dock var de intagnas kläder trendigare än någon gång därefter, platsade i vilket proggband som helst. Jag kom försent. De andra var förbannade och skällde. Vakten fick öppna grinden och porten i muren extra och jag körde in, stressad och genomsvettig, stannade för nära muren och blev tillsagd att omedelbart flytta bilen – så att ingen skulle kunna klättra upp på taket och vidare ut. Det här var inte ABF i Åtvidaberg eller Folkets hus i Motala. Det här är Norrköpingsanstalten. Några intagna hjälpte till att bära trummor medan vårdare såg på. Jag har ännu starka minnen av tomma blickar, fula tröjor, has av tofflor. Och den stålgrå känslan av overklighet. Clark Olofsson släntrade in och hälsade. Det var hans initiativ att vi var där. Det var våren 1975 och den uppsökande Föreningsteatern vid Stadsteatern i Norrköping berättade om könsroller i ett Afrika som höll på att moderniseras. Vi hade skägg och bara fötter med bjällror och trummor med ormskinn. Skådisarna läste dikter om kvinnans situation i Uganda och dansade. Vi musiker försökte se ut som att allt var helt normalt. Men vi tänkte nog att hur tänkte ni nu? Men de intagna satt kvar, nöjeslivet på insidan var väl inte överdrivet hektiskt, och dessutom var en skådis kvinna och hade åtsittande klänning. De klappade artigt och hasade sedan tillbaka. Till vad, har jag frågat mig. Ett år senare körde en lastbil genom sagda grind. Clark Olofsson och några till klättrade över muren från rastgården och sprang ut och försvann i en Ford Mustang. År går och det var inte bättre förr. Kriminaliteten förändras. Kriminalvårdens innehåll förändras. Gamla anstalter ersätts av moderna. Nya forskningsresultat gör bilden av brottslingen tydligare och samtidigt mer sammansatt, får oss laglydiga att förstå att en människas förstahandsval inte är ett liv kantat av elände, ånger, samvetskval och skit. Svensk kriminalvård håller världsklass, närmare 10 000 anställda engagerar sig dagligen i människoöden för att de vill göra skillnad, för att de bryr sig, för att de vill vara med och bryta den onda cirkeln. Vi kan gott hata brottet, inte brottslingen. Ingen rymmer längre från det nedlagda Norrköpingsfängelset. Frihetslängtan är evig. Clark Olofsson är kvar på insidan. Hade hans livs sett annorlunda ut om han fötts i dagens samhälle. Jag vill tro det. »Jag har ännu starka minnen av tomma blickar, fula tröjor, has av tofflor. Och den stålgrå känslan av overklighet.« PELLE EKMAN ÄR INFORMATIONSCHEF på Kriminalvården.
© Copyright 2024