Frejaskolans likabehandlingsplan 2015

Frejaskolan 6-9
Frejaskolan 6-9,
Plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Läsåret 2015/2016
1
Innehållsförteckning
Frejaskolans vision……………………………………3
Diskrimineringsgrunder……………………………….3
Grunduppgifter………………………………………..4
Utvärdering…………………………………………...5
Främjande insatser …………………………………...6
Kartläggning …………………………………………8
Förebyggande åtgärder ………………………………9
Rutiner för akuta situationer …………………………10
Bilaga 1 ………………………………………………12
Bilaga 2 ………………………………………………17
2
Frejaskolans vision
Skolan har ett viktigt uppdrag i att skapa bästa möjliga förutsättningar för alla elevers
utveckling och lärande. Hos oss på Frejaskolan ska ingen elev eller vuxen behöva utsättas för
någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Här ska alla människors lika värde
respekteras. Skolan arbetar aktivt för att bidra till att elevernas livslånga inställning ska vara
att respektera varandra och allas våra olikheter. Var och en som vistas på skolan förväntas
respektera detta och har med andra ord ett ansvar utifrån sina egna förutsättningar att bidra till
att skapa en god lärandemiljö och arbetsplats.
Genom god Frejaanda vill vi på skolan att alla ska känna:
-
Trygghet, omtanke, respekt,
Lust till att lära,
Hög måluppfyllelse,
Omvärlden och skolan ska mötas
Samarbete, samsyn,
Då blir det roligt!
Diskrimineringsgrunder
Diskriminering
Diskriminering i skolan innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon
av
diskrimineringsgrunderna:
 kön
 könsidentitet eller könsuttryck
 etnisk tillhörighet
 religion eller annan trosuppfattning
 funktionsnedsättning
 sexuell läggning
 ålder
Från och med den 1 januari 2015 ingår bristande tillgänglighet som en form av
diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i
samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor.
Det betraktas även som diskriminering om ett barn eller en elev blir särbehandlad och det har
samband med en anhörigs sexuella läggning, funktionsnedsättning och så vidare.
Definitioner av begrepp och diskrimineringsgrunder se bilaga 1.
3
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola 6-9
Ansvariga för planen
Skolledning
Vår vision
God Frejaanda ger:
- Hög måluppfyllelse
- Trygghet, omtanke och respekt
- Omvärlden och skolan ska mötas
- Samarbete, samsyn
Då blir det roligt!
Planen gäller från
2015-08-19
Planen gäller till
2016-06-11
Elevernas delaktighet
Utvärdering av likabehandlingsarbetet under höstterminen -15 och deltagande i
kartläggningen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Arbete med enkäter
Personalens delaktighet
Personalen har deltagit i upprättande av planen och utvärdering av föregående års
likabehandlingsplan, samt även sammanställt resultatet av kartläggningen som eleverna har
gjort våren 2015.
Förankring av planen
Spridning via arbetslag, klassföreståndare samt offentlig på hemsida.
4
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Vi har sett över planen, diskuterat och gjort kartläggning.
Eleverna i förtroendegruppen gjorde den första utvärderingen i höstas – kring vilka insatser
som har genomförs i de olika klasserna vad gäller värdegrundsarbete/likabehandlingsarbete.
En kartläggning, enligt husmodellen1, genomfördes av eleverna i april.
Lärarna i arbetslagen gjorde den sista utvärderingen inför sommaren, där följande frågor
besvarades:
Har insatserna under de olika åtgärderna fört oss närmare målen? Varför? Varför inte? Vad
behöver ändras?
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Skolledningen, lärarna, eleverna.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Vi måste vara mer tydliga vad gäller främjande arbete samt åtgärder, till eleverna, t ex
förklara syftet med det främjande arbetet, varför man tar upp frågorna mm.
Se till att all ny personal blir insatt i likabehandlingsarbetet, vilket skolledningen ansvarar för.
Önskemål om att värdegrundsarbetet fortfarande läggs ut som en eller ett par temadagar för
att underlätta det fortsatta arbetet under läsåret, men att varje arbetslag, utifrån sina egna
elevgrupper och behov bestämmer innehållet under dessa temadagar samt vilket material som
ska användas.
Öka elevhälsans roll i värdegrundsarbetet.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-06-11
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Återkommande elevenkäter för att kontrollera att insatserna varit genomförda, samt hur dessa
har haft effekt.
Utvärderingen sker 2 ggr/år: slutet av november och juni.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Skolledning
1
Husmodellen är en metod för kartläggning av den fysiska miljön och synliggör var barn/elever och vuxna
befinner sig på förskolan eller skolan. Syftet är att synliggöra om användningen av inomhus- och
utomhusmiljön sker på olika villkor för flickor respektive pojkar och om kränkningar förekommer i någon del av
miljön.
5
Främjande insatser
Det dagliga arbetet genomsyras av värdegrundsarbete i stort. Däremot behöver vi bli tydligare
mot eleverna när vi gör något specifikt inriktat mot värdegrundsarbete. Vid samtliga insatser
varierar arbetssätt och arbetsområden utifrån den enskilda klassens sammansättning och
mognad. Arbetslagen noterar i vilken årskurs specifika aktiviteter har genomförts. Till hjälp
har vi en inspirationsbank.
Vi har fasta placeringar i klassrummet.
Till en början har vi styrda gruppsammansättningar vid skolarbeten, för att sedan lösa upp
dessa något under läsåret.
Vi arbetar aktivt med att markera och synliggöra ”fult språk”, något som bl a tas upp på
mentorspassen.
- Diskussion om vad är "fult språk" för eleverna.
- Hur används orden?
- Vad är fult språk för mig?
Det är viktigt att lyssna på det som sägs och sker i korridorerna, klassrummen för att kunna
motverka vidare diskriminering och förtydliga vad som gäller.
Det förebyggande arbetet inkluderar:
- Diskussion av händelser utifrån det som hänt och här är det viktigt att inte koppla ihop
händelsen med t ex personen/personernas religion, etniska tillhörighet.
- Vårt ansvar som vuxna blir att försöka få eleverna att känna sig trygga och sedda samt
hantera den maktbalans som kan uppstå mellan elever, grupper av elever.
Vi har nolltolerans mot skojbråk! Det här innebär att alla vuxna ingriper när detta sker.
Åtgärd 1 – Lärarperspektiv
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och alla diskrimineringsgrunder
Mål och uppföljning
Målsättning med insatsen:
- Öka tryggheten och självkänslan hos grupp och individ.
- Få undervisningen att kontinuerligt genomsyras av diskrimineringsgrunderna.
- Lära eleverna ett normkritiskt tänkande och att respektera andra människors egenvärde.
- Lära eleverna att ta avstånd från förtryck och kränkande behandling.
Vi arbetar kontinuerligt med värderings- och samarbetsövningar för att stärka grupperna och
individen.
-
Auskultering hos varandra i al för att utveckla och förbättra undervisningen utifrån
diskrimineringsgrunderna, men också för att utveckla vårt uttryck och pedagogiskt språk.
Utveckla likabehandlingsarbetet utifrån gruppbehoven som finns i arbetslaget eftersom
olika grupper kan vara i behov av olika insatser.
6
-
Tid till pedagogiska reflektioner – fast tid på arbetslagsmöten, leder till att vi bättre kan
planera och verkligen diskutera vilket arbete som behöver göras i de olika grupperna.
Ansvarig
Arbetslagen 1-4.
Datum när det ska vara klart
Arbetet fortskrider under läsåret 2015/2016.
Åtgärd 2 – Elevperspektiv
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling och alla diskrimeringsgrunderna.
Mål
Målsättning med insatsen:
- Träna eleverna i ett normkritiskt förhållningssätt som bidrar till att förebygga och hantera
diskriminering, kränkande behandling och trakasserier.
- Eleverna ska känna trygghet och samhörighet oavsett bakgrund.
- Öka elevernas kunskap om framtida studie- och yrkesval oberoende av klass, kön och
etnisk bakgrund.
- Främja människors lika värde oavsett religion eller etnisk tillhörighet.
Arbetar kontinuerligt med attityder kring människors lika värde.
-
-
-
Fadderverksamhet/åldersblandade mentorsgrupper, där syftet med grupper tydliggörs, så
att de äldre eleverna ska veta varför och vilken roll de har i arbetet. Tydliggöra rollerna i
dessa grupper. Detta kommer förhoppningsvis att leda till bättre relationer mellan
årskurserna och få de yngre eleverna att känna större trygghet.
Arbeta med värdegrundsarbete kopplat till konkreta elevnära frågor. Här finns det olika
material att tillgå, ex vis: dilemmakort från Barnkonventionen, Machofabriken, Yrmisfilmer.
SYV i en vid bemärkelse: hela skolans ansvar. Handlar om att vidga elevernas perspektiv
kring yrken och dess efterfrågade kompetenser i relationer till elevernas egna egenskaper
samt att eleverna får underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval.
Handlar också om att hitta kopplingar mellan ämne och yrke.
Ansvarig
Vuxna och elever i arbetslag 1-4.
Datum när det ska vara klart
Arbetet fortskrider under läsåret 2015/2016.
7
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Vi har utfört kartläggningen enligt husmodellen.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Samtliga elever har deltagit i genomförande av kartläggningen. Där eleverna har graderat på
en skala 1-10 hur tryggt ett område känns och enskilt skrivit, med hjälp av frågeställningar
hur olika områden på skolan känns, d v s om eleven upplever ett område som tryggt eller
otryggt och varför. Se bilaga 2.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Mentorerna har genomfört kartläggningen med eleverna och sammanställt resultatet samt
granskat resultaten som kartläggningen gav vid arbetet med likabehandlingsplanen.
Personalen kartlägger de risker och behov som föreligger.
Resultat och analys
En stor majoritet av eleverna känner sig trygga i hela skolan. Faktorer som eleverna anger
som orsaker till trygghet är:
- Närvaro av lärare.
- Skåp och klasskamrater i området.
Att det inte rör sig alltför många elever i ett område samtidigt som gör att det blir stökigt.
- Att det finns aktiviteter och sittplatser.
- Att det är ljust och hemtrevligt.
Orsaker till den otrygghet som elever känner i delar av skolan är;
- Snöbollskastning:
- i utomhusmiljö, särskilt på multiplanen,
- vid dörrarna vid bildsalen ut mot skolgården, samt vid dörrarna vid Freja Café under
vintern.
- Trängsel:
- i korridoren vid AL 3:s arbetslagsrum,
- långa korridoren utanför NO-salarna,
- utanför träslöjden och hemkunskapen samt hörnet av korridoren utanför sal 108.
- Frånvaro av lärare/vuxna eller att det är mörkt:
- korridoren vid salarna 103-110,
- hörnet vid sal 108 samt utanför NO-salarna,
- utanför textilsalen samt korridoren utanför sal 173-178,
- pojkarnas omklädningsrum,
- i utomhusmiljön, bl a bollplanen och busshållplatsen.
- Rökning vid ytterdörrarna vid bildsalen samt rökning i skogen.
Viss typ av våld förekommer och därför håller vi fast vid vår nolltolerans mot skojbråk. Man
kan säga att tryggheten ökar med åldern och vana vid skolan. Det är viktigt med ökad
vuxentäthet på rasterna speciellt under vintern, eftersom snöbollskastning fortfarande oroar de
flesta klasserna på skolan. Elever som röker på skolan skapar oro. Där det blir trångt blir det
högljutt.
8
Förebyggande åtgärder
Namn
Trygghetsarbete
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och samtliga diskrimineringsgrunder.
Mål och uppföljning
Trygga korridorer där inga kränkningar förekommer.
Åtgärd
- Fler vuxna i korridorerna där kartläggningen visat att eleverna känner sig otrygga.
Prioriterat är område 1- textilslöjden, bilden, kapprummet och korridoren fram till
arbetslag 3:s lärarrum, som ibland har låg vuxennärvaro vid vissa tidpunkter.
- Fortsatt arbete med likabehandlingsarbetet.
- Se över möjligheterna att göra de mörka platserna ljusare.
Motivera åtgärd
- Vuxennärvaro skapar en tryggare miljö och förebygger kränkande behandlingar eftersom
våra attityder, vårt bemötande och det vi signalerar kommer förmedlas till eleverna.
Därför är det viktigt att pedagoger som rör sig i korridorerna är aktiva i att se och
motverka kränkningar.
- Att arbeta med likabehandling öppnar upp för ett normkritiskt förhållningssätt och bidrar
till att förebygga och hantera diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Vi
vill att våra elever ska känna trygghet och samhörighet!
- En ljus korridor medför högre grad av trivsel och miljön är en viktig del i elevernas
trygghet.
Ansvarig
Samtliga vuxna
Datum när det ska vara klart
Arbetet fortskrider under läsåret 2015/2016.
9
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Vi markerar direkt och tydligt att vi inte accepterar kränkningar på allas vår gemensamma
arbetsplats. Osams får man bli men man får inte kränka varandra. Det är allas vuxnas ansvar
som arbetar på skolan.
-
-
Mentorpass 2 gånger i veckan där mentor träffar sin mentorsgrupp för att samtala om
utveckling och trivsel.
Pedagogen styr placeringen i klassrummet och gruppindelningar. Målet är att kunna jobba
med olika sammansättningar av elevgrupper samt att förhindra att någon elev hamnar i
situationen av att inte ha någon kompis att sitta med.
Pedagogerna har rastvakt på schema. Närvaro av vuxna i korridorerna skapar lugn. Viktigt
att den pedagog som rastvaktar är aktiv i att se och motverka kränkningar! En vuxen som
passerar när en kränkning sker godkänner händelsen genom att inte agera!
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Den person som föräldrar och elever vänder sig till i första hand är elevens
mentor/klassföreståndare.
Det är allas vuxnas ansvar att agera när en kränkning sker och elever kan vända sig till den
första vuxna person som finns på plats. Eftersom arbetslagsrummen är placerade i
korridorerna så finns alltid någon vuxen i närheten som eleven kan vända sig till om en akut
situation uppstår.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
När kränkning sker mellan elever har mentor/klassföreståndare för de inblandade gemensamt
ansvar, men överenskommer om vem som utreder. När man observerar eller får reda på att en
kränkning har skett (upplysning i efterhand) får vi inte ifrågasätta uppgiften. Den som
upplever sig kränkt har tolkningsföreträde. Utredning ska alltid ske!
Mentor/klassföreståndare gör en utredning och dokumenterar. Dokumentation sker på
blanketten "Utredning om kränkande behandling". Instruktionen finns på baksidan av
blanketten.
Observera att om bedömning görs att det kan finnas behov av extra stöd för någon enskild
eller om något extra stöd sätts in ska en handlingsplan skrivas.
Utredning:
1. Ta reda på fakta om situationen.
2. Informera och ta hjälp av arbetslaget.
3. Vad har hänt? Är det en konflikt som urartat till en kränkande situation och/eller är det
kränkningar utifrån någon av diskrimineringsgrunderna eller är det någon annan form av
kränkning?
4. Viktigt är också att betrakta situationen, vad kan göras på grupp/verksamhetsnivå.
5. Samtal med berörda elever. En i taget! Kontakta föräldrarna.
6. Bestäm tid för uppföljning, lämpligen efter 1 vecka. Stäm av med både elever, föräldrar och
10
arbetslaget.
7. Enhetschef informeras.
8. Utredningen förvaras (minimum 2 år).
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
När kränkning sker mellan personal och elev hanteras utredningen av närmaste chef, d v s
rektor på Frejaskolan 6-9.
Gången för utredningen är den samma som för utredningen när elev kränker elev och
dokumentationen sker på blanketten "Utredning om kränkande behandling".
Rutiner för uppföljning
När en kränkning skett mellan elever ansvar den personen som har gjort utredningen för
uppföljningen d v s mentor/klassföreståndare. Uppföljningen görs efter ca 1 vecka. Om
kränkningarna ej upphört vid uppföljningen ska en handlingsplan upprättas.
När kränkning skett mellan personal och elev ansvar rektor/enhetschef för uppföljningen.
Rutiner för dokumentation
En utredning om kränkande behandling görs så fort en kränkning sker. Arbetet kring enskilda
individer dokumenteras i åtgärdsprogram.
Blanketten "Utredning för kränkande behandling" kommer att används som underlag vid den
årliga kartläggningen inför skolans systematiska arbete mot kränkningar.
Ansvarsförhållande
- När en kränkning mellan elever har skett är det mentor/klassföreståndare som gör
utredningen och lämnar den till rektor som i sin tur lämnar den vidare till enhetschefen.
-
Bedömning i varje enskilt fall om anmälan ska göras till polis och/eller sociala
myndigheter. Rektor på Frejaskolan 6-9 gör vid misstanke om att elev eller vuxen har
drabbats av våld av elev eller vuxen en polisanmälan. Detsamma gäller vid misstanke om
trakasserier utifrån diskrimineringsgrunderna. Ansvarig: enhetschef.
Anmälningsskyldigheten gäller dock samtlig personal.
11
Bilaga 1
Definitioner av begrepp och diskrimineringsgrunder
Texten är en förkortat och omarbetat version av DO, Diskrimineringsombudsmannens
stödmaterial för skolanslikabehandlingsarbete (”Lika rättigheter i skolan”, 2102)
Diskrimineringen kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis elevens kön. Det kan vara när en flicka
nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många
flickor på just det programmet.
Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt
diskriminering.
Med indirekt diskriminering menas att rutiner och regler som tillsynes är neutrala i
praktiken missgynnar ett barn eller en elev och att det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Exempelvis: om alla elever serveras samma mat, kan skolan
indirekt diskriminera de elever som på grund av allergi behöver annan mat.
I och med att diskriminering är kopplad till rättigheter och missgynnande förutsätter det någon
form av formell makt hos den som utför diskrimineringen. Diskriminering kan till exempel
ske genom skolans regler eller rutiner. I skolan är det huvudmannen eller personalen som
kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i
juridisk bemärkelse
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet.
Trakasserier och kränkande behandling kan exempelvis bestå av fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man
kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, MSN och meddelanden
på olika webbcommunities).
Trakasserier
Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan också vara av sexuell art, De kallas då för
sexuella trakasserier.
Det är trakasserier även när en elev kränks och det har samband med en anhörigs könsidentitet
eller könsuttryck, ålder med mera.
Det betraktas också som trakasserier när kränkningarna sker som har samband med felaktigt
förmodad etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, och så vidare.
12
Kränkande behandling: är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte
har samband med någon diskrimineringsgrund.
En elev kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal som
av andra elever.
Elever som upplever sig vara trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal är särskilt
utsatta eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal
måste därför betraktas som mycket allvarliga. Både diskrimineringslagen och skollagen
innehåller ett absolut förbud för skolans anställda att utsätta elever för trakasserier och
kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunderna och exempel på vad det kan innebära
Kön
Enligt diskrimineringslagen avser diskrimineringsgrunden kön att någon är flicka eller pojke,
kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som har ändrat eller kommer
att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Exempel på diskriminering och trakasserier som har samband med kön
*Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. (diskriminering)
*Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att
gå med i dansgruppen. (trakasserier)
Skolan ska förebygga förhindra könsdiskriminering. Den ska även ge barn och elever
möjligheter att utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller (Lgr 11)
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av
kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.
Alla människor har könsidentitet och könsuttryck. Skyddet blir extra viktigt för elever med en
könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen,
exempelvis transvestiter eller intersexuella.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med könsidentitet eller
könsuttryck
*Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med
maskara och läppglans. (trakasserier)
*Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för
att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för
att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender
betyder och innebär. (diskriminering)
13
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet – eller flera etniska tillhörigheter. En person som är
född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel rom, same eller kurd. Var
och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet utifrån sin personliga bakgrund.
Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet
*En skola som har elever med många olika etniska tillhörigheter ger förtur åt etniskt svenska
barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp.
(diskriminering)
*Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin
hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att
”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De
menar inget illa”. (trakasserier)
Religion eller annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk grundlag.
Undervisningen ska vara icke-konfessionell, enligt skollagen. Skolan får inte missgynna
någon elev på ett sätt som har samband med elevens religion.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har
samband med en religiös åskådning, till exempel ateism. De anses ha ett naturligt samband
med eller vara jämförbara med religion.
Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med religion eller annan
trosuppfattning
*Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. (diskriminering)
*Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. (trakasserier)
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell
funktionsförmåga till följd av skada eller sjukdom. Funktionsnedsättning beskriver inte ett
statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen
och miljön. Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka
livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att man
använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och
dyslexi.
14
I en otillgänglig miljö kan funktionsnedsättningen innebära stora begränsningar av
funktionsförmågan, i en tillgänglig miljö är det inte säkert att funktionsnedsättningen innebär
någon begränsning alls.
Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med funktionsnedsättning
*På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var
och en förutom eleverna i särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. (diskriminering)
*Elenas pappa har en CP-skada. Elena blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”Din pappa är jävla CP.” (trakasserier)
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel på diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning
*Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han
svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. Han pratar med sin
lärare om att de andra eleverna fryser ut honom, men läraren gör ingenting för att det ska
upphöra. (trakasserier)
*På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna får inte dansa den första
uppvisningsdansen tillsammans. (diskriminering)
Ålder
Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av
diskriminering som har samband med ålder. Skyddet gäller även i skolan.
Exempel på trakasserier som har samband med ålder
*Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de
andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de
fortsätter i alla fall. (trakasserier)
*Ismael, 11 år är granne och kompis med Victor 8 år. En dag när han leker med Victor på
rasten får han en hånfull kommentar av en förbipasserande lärare som säger ”Är inte du för
gammal för att leka med småungar?!” (diskriminering)
Skillnaden mellan främjande, förebyggande och åtgärdande arbete
Främjande arbete
Handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i
verksamheten. Utgår från skolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för
respekt för de mänskliga rättigheterna.
Genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla elever.
15
Förebyggande arbete
Syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som
finns i verksamheten. Utgår ifrån de konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen
av situationen på skolan.
Åtgärdande arbete
Handlar om att agera när en elev kan ha utsatts för trakasserier eller kränkande behandling.
16
Bilaga 2
Kartläggning – Husmodellen, inomhus
flicka
pojke
Område 1: Textilslöjden, bilden, kapprummet och korridoren fram till AL3:s lärarrum
Sätt kryss på skalan utifrån hur du upplever det aktuella området. 1 betyder helt otryggt och
10 betyder helt tryggt.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Motivera – Varför kryssade du som du gjorde?
________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
17
Område 2: Korridoren från AL3:s lärarrum, kapprum, Torget och trappan ner till Freja café
Sätt kryss på skalan utifrån hur du upplever det aktuella området. 1 betyder helt otryggt och
10 betyder helt tryggt.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Motivera – Varför kryssade du som du gjorde?
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
18
Område 3: Hemkunskapssalen, No-salarna fram till Julias rum (SYV).
Sätt kryss på skalan utifrån hur du upplever det aktuella området. 1 betyder helt otryggt och
10 betyder helt tryggt.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Motivera – Varför kryssade du som du gjorde?
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
19
Område 4: Träslöjd, musiksalen, korridoren mot hemkunskapen
Sätt kryss på skalan utifrån hur du upplever det aktuella området. 1 betyder helt otryggt och
10 betyder helt tryggt.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Motivera – Varför kryssade du som du gjorde?
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
20
Utomhus
Område 1: Muliplanen, vägen ner mot skolrestaurangen, skogen, skolgården mot hus A
(expeditionen mm)
Sätt kryss på skalan utifrån hur du upplever det aktuella området. 1 betyder helt otryggt och
10 betyder helt tryggt.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Motivera – Varför kryssade du som du gjorde?
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
21
Område 2: Muliplanen, idrottenshallen, trapporna ner mot skolgården, skolgården utanför
huvudingången/Freja café
Sätt kryss på skalan utifrån hur du upplever det aktuella området. 1 betyder helt otryggt och
10 betyder helt tryggt.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Motivera – Varför kryssade du som du gjorde?
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
________________________________________________________________________
22