KENYA Information Råd om mat Dricksvatten Vid

KENYA Information
Råd om mat
Det finns ett par råd om mat och dryck som du kan följa för att försöka minska risken att få
turistdiarré på resan. Men eftersom smittämnena som orsakar diarré är vanliga är det inte lätt
att undvika besvär.
Vad du kan göra är att äta väl genomstekt eller kokt mat och undvika råa skaldjur och rå fisk.
Undvik mat som stått framme länge i varmare klimat. Du bör skala eller skölja frukt, men
behöver oftast inte avstå från att äta sallad eller andra grönsaker på restauranger.
Som alltid är det bra att tvätta händerna i samband med måltider och efter toalettbesök.
Dricksvatten
Säkrast är att använda dricksvatten från obrutna plast- eller glasförpackningar. Om du borstar
tänderna med kranvatten rör det sig om så liten vattenvolym att det inte har någon nämnvärd
betydelse för smittrisk. Det går bra att dricka vatten som kokats.
Vid diarré är det viktigt att dricka
Om du har turistdiarré kan du bli illamående, få kräkningar, magknip och ibland feber. Den
vätska som kroppen förlorar på grund av diarréerna och kräkningarna behöver ersättas,
men vid illamående kan det vara svårt att få i dig tillräcklig mängd vätska. Det kan hjälpa att
försöka dricka lite i taget och ofta i stället för stora mängder på en gång. Små barn är särskilt
känsliga för vätskeförluster. Därför måste du vara noggrann med att ge barnen dryck redan
från början och vara uppmärksam på hur de mår.
Det finns särskild vätskeersättning som du kan köpa på apotek och ha med på resan.
Olika sorter rekommenderas för små barn, äldre barn och vuxna. Mot diarré finns även
receptfria stoppande läkemedel som innehåller loperamid och som kan användas av vuxna
och barn över tolv års ålder. Läs noga anvisningarna på läkemedelsförpackningen eller i
bipacksedeln, som är det informationsblad som finns i förpackningen.
Turistdiarré brukar gå över efter några dygn, men om du fortsätter att kräkas, ofta efter första
dygnet eller känner dig mycket matt, bör du söka sjukvård. Kräkningar och diarréer kan
försämra effekten av läkemedel som du använder.
Drick mer när det är varmt
Vätskebehovet är större när det är varmt. Om du är törstig är det naturligt att du dricker mer,
men det är bra att se till att du kissar lika mycket som vanligt. Är det inte så behöver kroppen
mer vätska.
När du svettas förlorar kroppen också salt och du kan behöva strö extra salt på maten. Det
gäller särskilt om du anstränger dig fysiskt. Tecken på saltbrist är att du känner dig trött, har
ett vagt illamående och får huvudvärk. Efter ungefär en veckas tid brukar kroppen ha anpassat
sig bättre till värmen.
Solskydd
För att skydda dig mot solen behöver du smörja in dig med solskyddsmedel och ha på dig
solhatt eller keps. Kläder är ett bra skydd och täta tyger skyddar bättre än tunna. När
solstrålningen är som mest intensiv, mellan klockan tio och tre på dagen, är det bäst att hålla
sig i skuggan. De första dagarna bör du endast vara i solen korta stunder. Om du använder
vissa läkemedel kan du vara extra känslig för solljus. På stranden bör du vara extra noggrann
med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en
halvmeter under vattenytan.
Små barn bör inte vara i solen alls under de mest intensiva soltimmarna.
Solsveda och soleksem
Om du blir bränd av solen är det bra att undvika solen några dagar för att låta huden läka. Det
gäller också om du får soleksem, som brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor.
Om huden svider mycket kan den kylas av med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande
hudlotion. Sveda och klåda kan även lindras med en hydrokortisonkräm som du kan köpa
receptfritt och ta med dig på resan.
Bada säkert
Strandliv och bad är ofta en viktig del av en resa till varma länder. Det finns ett par saker du
bör tänka på för att inte utsätta dig för onödiga risker. Badolyckor är bland de vanligaste
orsakerna till att turister skadas utomlands.
Simturen blir säkrare om du





respekterar skyltar och flaggor som talar om att det är badförbud
försöker ta reda på om det finns underströmmar
undviker att bada ensam
håller dig nära stranden
inte badar om du är påverkad av alkohol.
På stranden bör du vara extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset
och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.
Badskor ett bra skydd
Vid strandkanten och på klippor under vattenytan kan det finnas sjöborrar som gör rejält ont
att trampa på. Det finns också fiskar med en giftig gadd som kan ligga nergrävda i
bottensanden. Att använda badskor eller motsvarande är ett bra, ibland ett helt nödvändigt,
skydd.
Ibland kan bad ge öronbesvär
En del personer som badar eller dyker kan få ont i öronen. När det är varmt och fuktigt är det
lättare att få besvär. Det kan kännas irriterat i örat och klia. Ibland känns det även svullet och
ömt.
För att bli av med besvären bör du hålla örat så torrt som möjligt genom att undvika att få
huvudet under vatten. Du kan också skydda örat genom att använda fetvadd eller badmössa.
Du kan ta med dig örondroppar under resan om du vet att du är känslig. Fråga din läkare eller
på ett apotek.
Du bör kontakta läkare om du märker av andra besvär som till exempel att det börjar rinna
vätska från örat, att du får feber, kraftig huvudvärk eller att örat blir rött, svullet, varmt och
ömt.
Undvik maneter för säkerhets skull
Giftiga maneter är ovanliga, och i de områden där de finns brukar varningar finnas genom
reseguider eller uthyrare av snorklings- och dykutrustning. Även maneter som inte är giftiga
kan göra väldigt ont om du nuddar vid dem eller kommer nära. En del personer kan få en
allergisk reaktion som till och med kan vara livshotande. Därför ska du alltid se upp för
maneter när du badar.
En lindrigare sveda efter kontakt med en manet kan dämpas genom att skölja med kallt vatten
utan att gnugga. Om huden blir mycket röd och svullen eller om du har mycket ont bör du
söka vård, liksom om dina ögon har skadats.
Bada inte i sötvatten
Bada inte i floder eller sjöar i länder med subtropiskt eller tropisk klimat eftersom det finns
risk att smittas av olika parasitsjukdomar. Den vanligaste parasiten är bilharzialarven som kan
tränga in i huden och orsaka en allvarlig febersjukdom som kallas snäckfeber. Det är däremot
ofarligt att bada i klorerat vatten i bassänger och att duscha i kranvatten.
Luftig klädsel förhindrar hudutslag
Värmen kan ibland göra att det uppstår små kliande utslag i armhålorna eller röda kliande
områden på huden, framför allt i ljumskarna. Det beror ofta på att svettkörtlarna täppts till
eller att svamp som finns naturligt på huden växt till. För att undvika besvären är det bra att
klä sig luftigt och undvika jeans.
Om du ändå får problem kan du använda en hydrokortisonkräm i armhålorna. I ljumsken där
besvär med svamp är vanligare, kan det hjälpa med en hydrokortisonkräm som innehåller
svampdödande medel. Krämerna kan köpas receptfritt och tas med på resan.
Små sår och insektsbett
När det är varmt och fuktigt kan ett insektsbett eller sår lätt bli infekterat. Tvätta med tvål och
vatten och skydda såret tillfälligt med en luftig kompress. Förbandet bör tas bort så snart såret
är torrt. Du märker att såret har blivit infekterat om det börjar göra mer ont och huden runt
såret svullnar och blir röd. Då kan du pröva att göra rent såret igen ett par gånger om dagen.
Om det inte hjälper utan rodnaden i stället blir kraftigare eller sprider sig, om det bildas var
eller om du får feber bör du kontakta läkare.
Var försiktig i trafiken
Trafiken är annorlunda och risken för att du råkar ut för en olycka är betydligt större än i
Sverige. Trafikolyckor är den vanligaste olycksorsaken bland resenärer. Ofta är de som råkar
ut för allvarliga olyckor alkoholpåverkade.
Det bästa du kan göra för att undvika olyckor är att avstå från att köra moped, motorcykel
eller bil. Om du ändå vill ta dig runt på resmålet bör du vara mycket försiktig och alltid
använda säkerhetsbälte eller hjälm. Ta också noga reda på vilken slags försäkring som ingår i
hyran av fordon eftersom detta kan vara väldigt varierande. Som fotgängare löper du också en
ökad risk eftersom du ofta delar vägyta med annan trafik.
Andra råd för att minska risken för att skadas är att




inte sätta dig längst fram i bussen
inte dra dig för att be chauffören att sakta ner om det går för fort
undvika mörkerkörning
alltid använda reflexer nattetid.
Kom ihåg vänstertrafik
Det är vänstertrafik i landet vilket kan ta ett tag att vänja sig vid. För att inte bli påkörd är det
viktigt att titta åt båda hållen innan du går över gator eller passerar en vägkorsning.
Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar
Om du har tillfälliga sexuella kontakter är det viktigt att du använder kondom under hela
samlaget för att minska risken för sjukdomar som smittar genom sex.
Råd om myggskydd
För att skydda dig mot myggstick bör du använda myggstift på kvällen, och antingen ha
luftkonditionering eller en fläkt i det rum du sover i. Det bör finnas myggnät för fönster och
dörrar som står öppna. Som skydd över sängen kan du också ta med sig ett eget nät som är
impregnerat med ett medel som gör att myggorna undviker nätet.
För de flesta resenärer rekommenderas vaccination mot gula febern och läkemedel mot
malaria. Mer information finns i vaccinationsråden.
Denguefeber är en sjukdom som överförs med dagstickande myggor och som det inte finns
något vaccin mot. Om du smittas kan du få symtom som påminner om influensa med hög
feber och värk i leder och muskler. Besvären brukar gå över inom en vecka, men du kan
känna dig trött en längre tid efteråt. Ibland blir den som får sjukdomen mycket allvarlig sjuk
och i behov av intensivvård.
För aktuell information kan du läsa mer på Folkhälsomyndighetens webbplats.
Undvik att klappa hundar och andra djur
Barn är ofta nyfikna och vill bekanta sig med djur av olika slag, men både barn och vuxna bör
undvika att klappa och mata djur för att inte riskera att bli bitna. Rabies, som är en mycket
ovanlig men dödlig sjukdom bland resenärer, smittar främst om du blir biten eller slickad på
slemhinnor eller i ett sår av hundar som har rabies, men även andra däggdjur kan föra smittan
vidare.
Eftersom rabies är så ovanligt brukar bara resenärer som av olika skäl ska ha nära kontakt
med djur eller stannar lång tid i riskområde rekommenderas att vaccinera sig före avresan.
Om du skulle bli biten av ett djur ska du omedelbart göra rent såret ordentligt med tvål och
vatten och kontakta läkare så snart som möjligt, senast inom två dygn, även om du redan är
vaccinerad. Du kan då få behandling för att förhindra sjukdomen.
När du vistas på hög höjd
Om du besöker platser som ligger på 2 500 meters höjd eller högre kan det ta lite tid innan
kroppen anpassar sig till det lägre lufttrycket. Då kan du få symtom som med ett gemensamt
namn kallas höjdsjuka. Besvären är oftast lindriga på lägre höjder men kan bli allvarliga. Du
kan få symtom som illamående, svaghetskänsla, huvudvärk och "dagen efter känsla".
Du kan behöva stanna två, tre dagar på samma höjd för att långsamt vänja dig. Om du inte blir
av med symtomen eller om de blir värre måste du ta dig till lägre höjd och söka läkare. Ibland
kommer du direkt med flyg till högt belägna städer. Då är det bra att känna till symtomen och
att ta det lugnt medan kroppen anpassar sig. Det finns också ett receptbelagt läkemedel,
acetazolamid som motverkar besvären och som kan tas som förebyggande.
Om du klättar eller vandrar är det viktigt att inte fortsätta högre om du får symtom. Du ska
alltid försöka sova på en nivå som är lägre än den högsta som du besökt under dagen. Om du
får allvarligare symtom som dunkande huvudvärk, ostadig gång eller torr hosta måste du
genast ta dig till lägre höjd och söka läkare.
Vaccinationer
Råden beror på vem du är och hur du reser
Inför resan kan du behöva skydd mot smittsamma sjukdomar. Här finns rekommenderade
vaccinationer listade i bokstavsordning. Vilka vaccinationer som behövs varierar beroende på
vart du ska resa, hur länge du ska vara borta och på vilket sätt du reser. Ibland kan en epidemi
i ett land leda till en ändrad rekommendation under en period. Resenärer som besöker släkt
och vänner i länder där andra sjukdomar sprids än i Sverige löper en betydligt ökad risk att
insjukna vilket leder till att skydd med vacciner blir extra viktigt.
Även personliga skäl vägs in som exempelvis allergier, vissa kroniska sjukdomar, ålder,
graviditet och tidigare vaccinationer. En individuell rekommendation får du vid ett besök på
en vaccinationsmottagning.
I varje rekommendation nedan finns länkar till fördjupad information om antal doser, när de
ska tas och vad som bland annat gäller för barn och gravida.
Epidemisk hjärnhinneinflammation
Vaccination rekommenderas om du ska leva tillsammans med ortsbefolkningen eller arbeta
inom sjukvård, flyktinghälsovård med mera under längre tid än tre veckor.
Gula febern
Vaccination mot gula febern rekommenderas för resenärer i västra Kenya. I kustlandet finns
ingen risk. Resenärer som passerat eller mellanlandat i Kenya på väg till andra länder i Afrika
och Asien behöver visa intyg om vaccination eller undantag från vaccination.
Myndigheterna kräver ett intyg som visar att du är vaccinerad mot gula febern om du nyligen
har besökt länder i Afrika och Sydamerika där risk för sjukdomen finns. På en
vaccinationsmottagning kan du få aktuell information om vilka länder det gäller.
Hepatit A
Vaccination rekommenderas för alla resenärer.
Hepatit B
Vaccination rekommenderas om du ska stanna i mer än tre veckor. Men även om du stannar
kortare tid och riskerar att bli smittad via en sexuell relation eller genom kontakt med till
exempel sprutor eller tatuering rekommenderas vaccination.
Malaria
Läkemedel mot malaria rekommenderas för alla resenärer.
Tuberkulos
Vaccination rekommenderas om du ska leva tillsammans med ortsbefolkningen under längre
tid än sex månader.
Turistdiarré
Det finns inget registrerat vaccin mot turistdiarré i Sverige, men vissa resenärer kan ibland
rekommenderas att använda ett drickbart vaccin mot kolera. Vaccination med detta
rekommenderas i första hand om du har en sjukdom som kan förvärras av diarré.
Tyfoid
Vaccination rekommenderas om du ska stanna i mer än tre veckor och äta på enkla matställen
utanför turistområden eller om du ska leva tillsammans med ortsbefolkningen.
Var ute i god tid
Det är bra att börja i god tid och helst kontakta vaccinationsmottagningen minst en månad
före avresan. Ibland behövs flera doser av ett vaccin med ett antal veckor emellan. Om du
behöver resa med kort varsel finns fortfarande möjligheten att ta färre doser, eftersom ett visst
skydd är bättre än inget alls. Du kan alltid rådgöra med vaccinationsmottagningen.
Se över tidigare skydd
Genom det svenska barnvaccinationsprogrammet har så gott som alla som vuxit upp i Sverige
och är födda 1960 eller senare redan ett skydd mot difteri, stelkramp och polio.
Kombinationsvaccin mot mässling, röda hund och påssjuka infördes 1981. Före resan kan du
passa på att se över ditt skydd eftersom det ibland kan behövas en påfyllnadsdos av vaccin
mot någon sjukdom.
Om du inte har genomgått hela programmet kan du behöva komplettera ditt skydd.
Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige, vilket kan leda
till att du smittas och kanske också tar med dig smittan hem