VETENSKAPLIGT SKRIVANDE I GYMNASIETS SVENSKKURSER Hur lotsar vi våra elever så att de inte tappar sugen utan istället når nya nivåer? Vem är jag? Åsa Edenfeldt § Gymnasielärare § Täby i svenska och psykologi Enskilda Gymnasium § Förstelärare och ämnesledare i svenska § Kollegialt lärande § www.strategierforlarande.se § Twitter: @Asaedenfeldt § Författare på Natur och Kultur Boken kommer nästa år på Natur och Kultur. Mer information på www.strategierforlarande.se under våren! Vad krävs? E Elever kan med viss säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och kan med utgångspunkt från detta skriva texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och har tydligt urskiljbar disposition. Texterna är dessutom till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett rimligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är varierat och innehåller goda formuleringar. Vad krävs? A Elever kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och skriver med utgångspunkt från detta texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är dessutom väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleverna behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart, varierat och överlag välformulerat. Utredande text • Textens funktion i kommunikationssituationen • Innehåll och källanvändning – vad bedöms? • Disposition och sammanhang • Språk och stil Bedömning av elevtext, Anne Palmér och Eva Östlund-Stjärnegårdh (2015) Hur lyckas vi? Foto: Täby Enskilda Gymnasium Vad är det som är så utmanande? • Eleverna går från berättande till diskursiva texttyper • Skolspråket • De vetenskapliga texterna ställer höga krav på läs- och skrivförmågan Bedömning av elevtext, Anne Palmér och Eva Östlund-Stjärnegårdh (2015) PRESENTERA ER FÖR VARANDRA OCH DISKUTERA PARVIS • Vem är du? • Vilken är den främsta utmaningen du som svensklärare har mött i kursen Svenska 3 när det gäller elevernas vetenskapliga skrivande? Foto: Täby Enskilda Gymnasium Bedömning för lärande Hur utveckla och inte bara mäta? Bild: Johan Lindström, JL Skolutveckling Hur lyckas vi? • Den enskilda läraren • Ämnesgruppen • Skolnivå • Det utvidgade kollegiet Foto: Täby Enskilda Gymnasium Hur lyckas vi? Det utvidgade kollegiet • Fortbildningsdagar • Nätverksträffar • Sociala medier – Facebookgrupper Svensklärarna Gymnasielärare i svenska och/eller engelska - Bloggar Hur lyckas vi? Skolnivå ORGANISATORISKA RAMAR • Strukturerat kollegialt lärande • Tydlig mötesstruktur • En pedagogisk plattform – google drive – PRP: Process, reflektion, portfölj • Gemensam tid lärare och elever – ”Tutorial time” onsdag 15.15-16.30 Hur lyckas vi? ORGANISATORISKA RAMAR Ämnesgruppsnivå • Nära samarbete i ämnesgruppen • ”Dela-kultur” • Ämneslogg – levande dokument • Sambedömning löpande • Reflektionsmöten • Progression från årskurs 1 • Fortbildning varje år i ämnesgruppen Hur lyckas vi? Förhållningssätt i undervisningen - från Svenska 1 till Svenska 3 • Språkutvecklande undervisning • Aktiv läsundervisning - Strategier och samtal - Att läsa med ett vetenskapligt förhållningssätt • Portföljsystem (åk 1-3) • Delade lektionsanteckningar • Metakognitiva reflektioner kring lärande (åk 1-3) Hur lyckas vi? Förhållningssätt i undervisningen - från Svenska 1 till Svenska 3 • Relationen – Förväntningarna? Höga förväntningar – Ansträngningen? Dynamiskt tankesätt - Från stöttning till självständighet • Läs- och skrivlust? • Läs- och skrivengagemang? PROVA PÅ! Vi lärare behöver också fråga oss: ”På vilket sätt har jag varit en lärande lärare idag?” Metakognitiv reflektion kring lärandet: • Var befinner vi oss nu och vart vill vi komma? • Vad krävs för att vi ska nå dit? Den viktiga metakognitiva reflektionen kring lärandet • Kort men regelbunden • Varje vecka sedan årskurs 1! • Lär eleven få syn på sin egen ansträngning och sitt eget lärande • Kan fungera som en exit ticket • Ger mig värdefull återkoppling • Kollektiv respons Den viktiga metakognitiva reflektionen kring lärandet Inledande reflektion Idag ska vi lära oss mer om hur man skriver ett vetenskapligt PM. Vilka förväntningar har du på vad du kommer att få lära dig under lektionen? Skriv i din portfölj. Avslutande reflektion • Berätta om tre saker du har lärt dig om vetenskapligt skrivande under dagens lektion. • Hur stämde lektionen överens med dina förväntningar? Den viktiga metakognitiva reflektionen kring lärandet Inledande reflektion Förra veckan skrev du ett PM och till idag fick du titta på filmen ”Så blir ditt språk vetenskapligt”. Berätta vilka tre tips du valde att arbeta med idag och varför. Skriv i din portfölj. Avslutande reflektion • Språkövningarna… • Bearbetningspasset… • Kamratresponsen… Kommentera de olika lektionsdelarna, berätta vilken du lärde dig mest på och varför. NU ÄR DET LUNCH! 12.30-13.45 WORKSHOP Så skapar vi en stimulerande lärandeprocess och bibehåller elevernas motivation Foto: Täby Enskilda Gymnasium FUNDERA: På vilket sätt kan vi redan i Svenska 1 börja förbereda eleverna för Svenska 3? Hur lyckas vi? • Reflektioner kring lärandet • Språket om språket – redan i åk 1 • Strukturövningar • Språklaborationer Konkreta aktiviteter i klassrummet • Flippfilmer • Exempeltexter • Respons på olika sätt • Synligt lärande • Betänketid och bikupor Inspelade genomgångar - flippat klassrum - lektionen som den viktigaste resursen Du hittar filmen på www.strategierforlarande under kategorin ”flipped classroom”. Konkreta aktiviteter i klassrummet - referatteknik • Goda lässtrategier lägger grunden - Att förutspå, ställa frågor, reda ut och sammanfatta • Cirkelmodellen • Referattekniken behöver övas på olika sätt, kontinuerligt Svenska skriftspråket I artikeln____________ (datum + tidning) skriver ________att _______________________________ ______________________________________________________________________________________ (Författaren) förklarar att ______________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ I artikeln nämns även att ______________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________________ Konkreta aktiviteter i klassrummet - diskutera och jämföra exempeltexter på olika nivåer • Synliggör målet på ett konkret sätt • Fokus på hur (jmf matriser) • Aktiverar alla • Vi kommer nära texten – språket • Anonyma elevexempel? • DIVA – Digitala vetenskapliga arkivet Konkreta aktiviteter i klassrummet - använda exempeltexter för att granska struktur Konkreta aktiviteter i klassrummet - använda exempeltexter för att granska struktur PROVA PÅ Steg 1: Ringa in alla sambandsord Steg 2: Gissa struktur med hjälp av sambandsord Trots att föräldrar med missbruk ofta har kontakt med socialtjänsten eller hälsosjukvården så är det i dag vanligt att barnens av hjälp inte a. Detoch behövs även mer förebyggande insatser riktade tillbehov hela familjen. uppmärksammas förrän de har fastnat i ett eget missbruk. b. Vi vet också att nästan dubbelt så många barn med föräldrar med Vi vet också nästan dubbelt såofullständiga många barnbetyg med föräldrar med missbruk missbruk gåratt ut grundskolan med och att de i lägre går ut grundskolan med ofullständiga betyg och att i lägre utsträckning utsträckning fullföljer en eftergymnasial utbildning ände andra med jämförbara fullföljer betyg. en eftergymnasial utbildning än andra med jämförbara betyg. Vi därför ettett behov av av attatt tidigt rikta stöd till dessa barn och deras familjer. c. ser Vi ser därför behov tidigt rikta stöd till dessa barn och deras Ifamiljer. missbruks- och beroendeverksamheterna fokuserar man ofta på den vuxna individen. d. Trots att föräldrar med missbruk ofta har kontakt med socialtjänsten eller Det behövs även mer förebyggande riktade till hela familjen. hälsooch sjukvården så är det i dag insatser vanligt att barnens behov av hjälp inte uppmärksammas förrän de har fastnat i ett eget missbruk. Anledningar till att barn utövar omsorg kan bland annat vara en förälders missbruksproblem, psykiska eller fysiska sjukdom. e. Anledningar till att barn utövar omsorg kan bland annat vara en förälders missbruksproblem, psykiska eller fysiska sjukdom. Länk till debattartikel Skriv ett stycke om att studera på gymnasiet! Källa: Akademiskt läsande och skrivande Modell för hur du kan bygga upp ett stycke: Kärnmening: ____________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ Fördjupning/utveckling: __________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ Sammanfattning: ________________________________________________________________ _________________________________________________________________________________ Konkreta aktiviteter i klassrummet - diskutera och jämföra exempeltexter på olika nivåer Vilka styrkor och utvecklingsmöjligheter ser du i följande PMinledning? • Fundera själv • Skriv i portföljen • Diskutera parvis • Större grupper/helklass • Skriv i portföljen Det är bara två månader kvar till riksdagsvalet och politikerna är spända och förväntansfulla under Almedalsveckan i Visby. Det är dags för statsministern och Centerpartiets partiledare Annie Lööf att hålla sina tal. Enligt Hans Gunnarson är det viktigt att man som talare bygger upp ett starkt ethos, det vill säga förtroende. Fredrik Reinfeldt har en stor fördel då han är statsminister och har makten över Sverige. Många känner redan sedan innan att de kan lita på honom, vilket gör att han redan har vunnit en del av deras förtroende. Annie Lööf befinner sig i underläge när hon ska hålla sitt tal. Dels för att hon är partiledare för ett mindre parti och dels kan vissa känna sig osäkra på hennes kunskaper eftersom hon är kvinna. Konkreta aktiviteter i klassrummet - lära in och lära ut Tänk dig följande scenario: Du är lärare i svenska på en gymnasieskola i norra Stockholm. Nästa vecka ska eleverna i årskurs 3 skriva sina första PM! Nedanstående mejl dimper ner i din inkorg: Hej ärade lärare! Jag missade vår svensklektion och har därför inte förstått vad ett PM är och vet inte heller hur man skriver ett sådant eller vad man behöver lära sig för att klara av det. Kan du förklara? Tack på förhand! /Sara Skrivkramp Skriv brevet till Sara och svara så utförligt du kan. Ta hjälp av den gemensamma genomgången! DISKUTERA På vilka olika sätt skulle exempeltexter fungera att använda med dina elever? 1. Betänketid 2. Stående bikupa Konkreta aktiviteter i klassrummet - gemensamma språkövningar • Ökar förståelsen för hur man gör • Konkreta strategier • Läraren visar • Tillsammans – i par - självständigt • Aktiverar alla • Från övning till den egna texten • Fokus på process och bearbetning under hösten Konkreta aktiviteter i klassrummet - gemensamma språkövningar Identifiera fallgropar och svårigheter 1. Välj exakta och precisa ord 2. Skär ner på adjektiv och verb 3. Se om flera ord kan bli ett 4. Bygg ut eller variera nominalfraserna 5. Variera sambandsorden 6. Variera referatmarkörerna Svenska 2 7. Variera längden på meningarna 8. Variera meningsinledningarna 9. Variera verben 10. Variera aktiv och passiv form Konkreta aktiviteter i klassrummet - gemensamma språkövningar Identifiera fallgropar och svårigheter 1. Ge texten yttre struktur. 2. Ge texten inre struktur. 3. Var objektiv. 4. Undvik talspråk. 5. Var specifik. 6. Skriv självbärande. Svenska 3 7. Var saklig. 8. Variera meningsbyggnaden. 9. Skriv koncentrerat. 10. Håll koll på detaljerna. Såg ni Paradise hotel igår? Det gjorde jag. Det första jag tänkte på var hur små killarna såg ut att vara i år, tyckte inte ni också det? Ena killen var 23 år gammal men så fort han började pratade om hur erfaren han är i sängen samt hur många han har legat med så verkade han inte vara en dag över 18.. Jag minns inte vad han hette men jag menar den där spinkiga killen vars hår flyger fram och tillbaka från ena sidan till den andra. Vet ni vem jag menar? Sen han Chris (tror det var hans namn) som kommenterade att mina byxor hade åkt in rumpan förra veckan bad om ursäkt på Facebook, så det är no hard feelings där längre. Men, trots det tycker jag killarna är mycket snyggare i år än vad dom var förra året. Hade jag tagit över castingen hade jag tagit in lite mer män, ni vet lite volym i musklerna och lite större grabbar hehe.. Tyckte grabbarna 2013 var snyggast, dom kändes lite mer rejäla och inte som småpojkar. För det är inte sexigt med lammkött.. Ny rapport. Att bara se invandringens kostnader ger en missvisande bild. Migration leder till ökad internationalisering och kan därför bidra till fler jobb och ökad tillväxt, särskilt för exportländer som Sverige. Det visar vår omfattande forskningsgenomgång, skriver nationalekonomerna Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk. I en ny rapport finner vi att invandring kan innebära betydande intäkter genom ökad export, import och utländska investeringar. Rapporten, som är beställd av Delegationen för migrationsstudier (Delmi), är den mest omfattande forskningsgenomgång som hittills genomförts. Vi kan utifrån drygt 100 studier dra flera viktiga slutsatser om migrationens möjlighet att underlätta internationalisering, men samtidigt konstatera att sambanden inte är entydiga. Färska siffror tyder på att ett flertal av svenskarna nu anser att invandring generellt haft en negativ inverkan på landet. En bidragande orsak kan vara att det har blivit vanligare att likställa migration med kostnader för asylmottagande. Källa: Victoria Henäng, Täby Enskilda Gymnasium Konkreta aktiviteter i klassrummet - använda exempeltexter för att arbeta med språket På vilket sätt skiljer sig meningarna åt? “Kärlek och känslor är något som hör till dåtiden, det är sådant som vi inte kan veta något om. I det dystopiska samhället ska invånarna gå att förutsäga och Staten ska kunna kontrollera dem”. “Kärlek och känslor tillhör det förgångna och oförutsägbara. I det dystopiska samhället ska invånarna vara förutsägbara samt kontrollerbara.” Konkreta aktiviteter i klassrummet - gemensamma språkövningar mini-whiteboards Konkreta aktiviteter i klassrummet närläsa akademisk text Gemensam och reflekterande läsning tillsammans i klassrummet. • Markera ordklasser i olika färger. • Vilka ordklasser dominerar? • Lista alla sambandsord i era portföljer. • Vilka hittade ni och vad fyller dessa för funktion? Konkreta aktiviteter i klassrummet närläsa akademisk text fokus på citat Skumma igenom uppsatsen: • Hur gör skribenten för att infoga och kommentera citat? • Vilka språkliga formuleringar används? Den nya generationen: Dystopisk reproduktion - En tematisk genusanalys av Karin Boyes Kallocain, Aldous Huxleys Du sköna nya värld och George Orwells 1984 av Patricia Dunphys(2010, Södertörns högskola). Konkreta aktiviteter i klassrummet - gemensamma språkövningar • Vilken språklig aktivitet behöver mina elever träna på i sitt vetenskapliga skrivande? • Hur skulle en konkret övning (som involverar alla) kring denna språkliga aktivitet kunna läggas upp? Stötta språket Utreda och jämföra I jämförelse med… En likhet/skillnad är att… En annan likhet/skillnad är... I likhet med… Till skillnad från… Gemensamt för dessa är… En klar skillnad är… Både X och Y anser att… men X framhåller särskilt att… Å ena sidan … å andra sidan X utgår ifrån… men Y utgår ifrån… X och Y drar samma slutsatser om…även om X dessutom gör tolkningen att… Källa: Akademiskt läsande och skrivande Vilka ord/begrepp behöver eleverna i sitt språkbruk för att kunna samtala om skrivandet? Återkoppling är den enskilt mest prestationshöjande faktorn. John Hattie, 1992. Hur kan vi skapa ett klassrum där eleverna ser sin egen utveckling? James Nottingham: Utmanande undervisning i klassrummet. Den viktiga återkopplingen • Portföljsystem – respons finns kvar • Formativ bedömning under processen • Muntligt på lektionstid: lärare à elev elev à elev elev à lärare – Elever väljer ett stycke att få respons på • Kollektiv respons som bearbetas • Få, väl valda kommentarer i form av: – Styrkor – Utvecklingsområden • Färgmarkeringar – Grönt – Orange Styrkor • Jag ser att ditt språk är på väg mot en ny nivå, bra jobbat! Du har varierat både referatmarkörer och sättet du inleder meningar på – fortsätt så! • Bra fokus på frågeställning! • Grönmarkerat = Klara och tydliga formuleringar med vetenskapligt språk! Utvecklingsområden: Se mina kommentarer i texten. Vid några tillfällen uttrycker du dig otydligt och på andra ställen tror jag du kan variera dig mer om du provar! Lycka till! Den viktiga återkopplingen lärare à elev elev à elev elev à lärare • Textbearbetning • Kamratrespons • Rekommenderas: James Nottinghams: Utmanande undervisning i klassrummet. Läs avslutningen/slutsatsen först. Är den möjlig att förstå utan att man har läst hela texten (är texten självbärande)? Motivera! Kommentar Kommentar Förstår du som läsare vilken frågeställning skribenten har haft? Motivera! Beskriver skribenten likheter och skillnader mellan texterna på ett tydligt sätt? Vilka är dessa? Kommentar Den viktiga återkopplingen lärare à elev elev à elev elev à lärare • Kanske den viktigaste återkopplingen • Skapa övningar eller tillfällen där jag får syn på elevernas lärande, till exempel: – Avslutande reflektioner – Exit tickets – Analogt eller digitalt Den viktiga återkopplingen lärare à elev elev à elev elev à lärare www.answergarden.ch www.getkahoot.com NU ÄR DET FIKA! 15.00-15.30 WORKSHOP Från fortbildning till lärarvardag – så går vi vidare i klassrummet Hur planerar vi för effektivt och lagom utmanande PM-skrivande? Först fokus på innehåll… … sedan struktur… … och till sist språket! Hur många PM är rimligt att skriva? Vad skriver vi mer än PM? Att skriva vetenskapligt (svenska/engelska) Lärdom: innehållet bör vara bekant Exempel-PM (analys på olika nivåer) + cirkelmodellen Föreläsning: Att skriva PM (struktur + innehåll/källanvändning) Övningar: Lär in och lär ut Skrivpass i skolan – tillgång till stöddokument Föreläsning: Det vetenskapliga språket (I) + eget val Kamratrespons och textbearbetning Bedömning Metakognitiva Kollektiv respons (checklista) reflektioner varje vecka Valfri bearbetning på TT-tid PM 1 PM 2 Repetition (flippfilm + läsa PM 1) Exempel-PM (anonyma elevexempel från PM 1) Föreläsning: Det vetenskapliga språket (II) Språklaborationer med tydliga meningar Metakognitiva Textbearbetning av anonyma exempel reflektioner Övningar: Lär in och lär ut varje vecka Skrivpass i skolan Bedömning? Kollektiv respons (checklista) Kamratrespons och textbearbetning Bedömning? Vecka 35 Språkhistoria och språkförändring (Innehåll) Vecka 36 Språkhistoria och språkförändring (Innehåll) Vecka 37 Prov i språkhistoria (E-C-nivå) (Innehåll) Vecka 38 Att skriva PM - Genomgång och övningar (Struktur) Vecka 39 Skrivpass på lektionen (Innehåll + struktur) Vecka 40 Bearbetningspass (Språk) Tid för att samla tankarna och runda av dagen • Några frågor att diskutera vid borden • Hur kan vi se till att inspirationen från idag förverkligas när vi kommer hem? • Vi avrundar med att dela våra funderingar med varandra WORKSHOP • Hur kan planeringen för svenskkurserna se ut för att eleverna ska vara väl förberedda inför nationella prov och högre studier? • Hur använder vi vår och elevernas tid så effektivt som möjligt? • Hur kan vi fortsätta arbeta med detta i våra ämnesgrupper på skolorna? KOLLEGIALT LÄRANDE På skolan eller i nätverk på kommunnivå? Skapa en gemensam ”bank” av lärande? Att skapa en dela-kultur tar tid och insatser från alla. Tid behöver avsättas! KOLLEGIALT LÄRANDE Träff 1: Var befinner vi oss? Vilka mål har vi? (Vilka är våra största utmaningar? Vilka övningar fungerar bra och varför?) Träff 2: Läxa: Prova något nytt! Dela och reflektera i gruppen. Hur går vi vidare? Bilda auskultationspar. Välj fokusområden. Träff 3: Auskultationsträff. Paren delger för varandra och reflekterar. Träff 4: Avslutning. Vad har jag lärt mig? Vad vill jag fortsätta arbeta med? KOLLEGIALT LÄRANDE Tydliga fokusområden – välj ett för auskultation • Hur ger jag effektiv och användbar återkoppling till eleverna? • Hur arbetar vi för att lära oss strukturen i ett PM? • Hur arbetar vi med läsning av akademisk text? • Hur arbetar vi för att träna vetenskapligt språk? ”Var befinner jag mig nu? Vad blir mitt nästa steg?” FACEBOOKGRUPPEN SVENSKLÄRARNA • Dela och ta del av varandras erfarenheter och konkreta tips? • Ställa frågor? • Hålla kontakten? • Skolbesök och auskultationer? • Tipsa om bloggar Källor Akademiskt läsande och skrivande av Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg Aktiv läskraft för högstadiet av Barbro Westlund Att bedöma elevers läsförståelse av Barbro Westlund Att följa lärande av Dylan Wiliams Bedömning av elevtext av Anne Palmér och Eva Östlund Stjärnegårdh Det digitala läsandet av Maria Rasmusson Formativ bedömning i praktiken av Helena Wallberg Hållbara texter – Grunderna i formellt skrivande av Sofia Ask Lyft språket Lyft tänkandet av Pauline Gibbons Läsdidaktik av Astrid Roe Mindset – du blir vad du tänker av Carol Dweck Skrivande i skolan av Maria Lindgren och Gudrun Svensson Språk i alla ämnen av Hanna Stehagen Stärk språket – stärk lärandet av Pauline Gibbons Språkutvecklande SO-undervisning av Bjerregaard och Kindenberg Synligt lärande av John Hattie Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham Vägar till läsförståelse av Monica Reichenberg. Återkoppling av Helena Wallberg Blogginlägg om vetenskapligt skrivande i Svenska 2 och 3 finns på www.strategierforlarande.se