”Att vända på varenda sten” Ulrika Aspeflo [email protected] www.aspeflo.se Ansvar Styrdokument Värdegrund Lokaler Miljö Samarbete Kommunikation Kunskap Hjälpmedel Anpassningar Material Metoder Läromedel Dokumentation Barn som väcker funderingar på förskolan • • • • • • • S som går för sig själv på gården. A som ofta jagar och slår andra barn. E som inte pratar. L som verkar frånvarande och inte lyssnar. S som aldrig vill vara med på samlingen. P som vägrar äta. M som blir arg då kompisarna gör ”fel”. Vad ser vi i klassrummet/verksamheten? • Saknar framsynthet - reagerar snabbt och oövertänkt • Störs av intryck i rummet - har svårt att sitta stilla och fokusera på uppgiften • Svårt att vänta på sin tur - pratar rätt ut i luften • Svårt att bryta eller växla fokus - fokuserar intensivt på något intressant • Bristande organisationsförmåga – tappar bort saker, håller inte ordning, lämnar inte in läxor i tid • Bristande motivation – har svårt att utföra ensidiga, ”tråkiga” och ”meningslösa” uppgifter Vad ser vi i klassrummet/verksamheten? • Bristande tidsuppfattning – kommer inte i tid, har svårt att planera sina skoluppgifter • Kort arbetsminne – klarar inte att hålla flera saker eller instruktioner i minnet • Bristande reflektionsförmåga – lär sig inte av sina misstag, ser inte sin roll i det som sker • Bristande affektkontroll – reagerar snabbt och med starka känslor • Svårigheter med språk och sociala koder – missuppfattar, förstår inte utifrån sammanhanget, gör ”konstiga” saker Olika stödbehov i förskola/skola/vuxenverksamhet • • • • • Stöd vid start/avslut? Stöd vid förflyttningar? Stöd under lektionerna? Stöd på raster/fri tid? Stöd för att teoretiskt förstå? • Stöd för att praktiskt utföra? • Stöd för läsa/skriva? • Stöd för att orka? • Stöd för att våga? • Stöd för att behålla lugnet? • Stöd för att behålla motivationen? • Stöd för att behålla fokus? • Stöd för att kommunicera? • Stöd i lek/umgänge? • Stöd kring kamrater/relationer? • Stöd kring mat/hygien? • Stöd kring medicinering? Ökad förståelse • Kartläggning – personens delaktighet! • Kunskap – förstå vad som är svårt! Kunskap om personen – Vad vet vi om: • • • • • • • • • • • Utv.nivån? Kommunikationsförmågan? Den motoriska förmågan? Förmågan att hantera sinnesintryck? Förmågan att vänta? Förmågan att begära och ta emot hjälp? Stressfaktorer? Stresskänslighet? Förmågan till uthållighet? Intressen? Tempo? Visuellt underlag vid kartläggning Duscha 1 2 3 4 5 _______________________________________ SEP – Skola Elev Plan Kartläggningsmaterial bestående av: • En elevdel, med mestadels frågor med alternativa svar att ringa in, kryssa etc. • En föräldradel, med öppna intervjufrågor. • En skoldel, uppdelad på ämneskunskaper och andra färdigheter, hinder och möjligheter. • En sammanställning av de insatser man kommer fram till utifrån kartläggningen. Kartlägg • • • • • • • • Ämneskunskaper Kommunikativa färdigheter Sociala färdigheter/socialt nätverk Exekutiva färdigheter Stressfaktorer och stresskänslighet Perceptionssvårigheter Motorisk förmåga Basala funktioner Exempel på elevfråga: Jag tycker uppgifterna/genomgångarna/ läxorna är jobbiga. Det som känns jobbigt är: att lyssna att skriva att jobba själv att jobba i grupp att minnas att komma igång att förstå vad jag ska göra att orka göra färdigt annat:__________________________________ _____________________________________ Kryssa för de ämnen/situationer som du tycker är roligast/bäst! Svenska Matte Engelska Hemkunskap Bussresorna Samhällskunskap Geografi Fysik Idrott Skolmatsalen Religion Teknik Biologi Musik Skolgården/ rasterna Historia Kemi Slöjd Bild Utflykter/ studiebesök Skoldelen Hinder Möjligheter SEP-plan Stressreducering Kravanpassning Tydliggörande Intressen Relationer Samsyn Kunskapsförmedling Lika, men ändå olika Ett annorlunda sätt att: • Förstå – mer konkreta, bokstavliga, visuella • Minnas – associerar utifrån detaljer • Uppleva – över- eller underupplever sinnesintryck • Kommunicera – svårt ta initiativ, färre uttryckssätt • Föreställa sig – svårt förstå konsekvenser och orsaker • Tolka situationer – oflexibla, utgår från sig själv Stötta barnen i svåra situationer • Teamwork! – Gemensamt synsätt, delat ansvar, prestigelöshet • Ha koll på ”triggersituationer” • Ha koll på ”triggerbarn” • Ha koll på tiden • Håll nere affektnivån • Avled • Förebygg! Kartlägg och arbeta med stressoch konflikthantering Att se och förstå… Hur svårt kan det vara att inkludera elever med AST/NPF i grundskolan? • • • • Hur svårt som helst! Olika svårt! Ganska lätt! En pedagogisk utmaning! Vad är det som är svårt? Sociala relationer Generella inkluderande undervisningsstrategier Strategier och verktyg • • • • • Samarbete och dialog med föräldrar/nätverk Lågaffektivt bemötande Lösningsfokuserat arbetssätt Visuellt stöd Förberedelse, kontroll, delaktighet, socialt lärande Grundläggande upplevelse för att känna delaktighet • Gemenskap/ tillhörighet • Vara i fokus • Bli förberedd • Känna igen • Få förklaring • Ha en uppgift • Lyckas • Hjälpa andra Att räknas Vara behövd Att förstå Kunna påverka • Få frågor/välja • Få berätta • Få bestämma Underlättande faktorer för delaktighet Meningsfulla och motiverande aktiviteter Positivt lösningsfokus Anpassningar utifrån kunskap om personen Grundläggande strategier i klassrummet: • se över placering av möbler, material och elever och vuxna i klassrummet. • se till att det finns material som behöver användas i klassrummet, såsom pennor, sudd mm. •komma överens med eleverna om vilka ”nödutgångar” som finns. • ha en positiv och tillåtande ton i klassrummet. • prata om och visa att olikhet är bra. Behov av stöd – extra anpassningar i undervisningen Ulrika Aspeflo Uppmärksamhets-/ genomförandesvårigheter Motorisk rastlöshet/ svårighet Svårighet se mening/ sammanhang Bokstavlig tolkning/ svårighet med perspektivtagning Kravkänslighet/ känslighet för beröring Ge tydliga skriftliga instruktioner som gärna går att bocka av successivt Erbjud skrivhjälp vid behov Gör tydligt schema/ planering över lektionen/dagen Säg det du menar – rak och tydlig kommunikation Ha genomgångar på tavlan och muntliga diskussioner i klassrummet Ge konkret hjälp att veta var fokus ska vara, peka på uppgift, markera i boken Använd surfplatta, dator, smartboard, film i undervisningen Ge förförståelse genom att informera om vad som kommer att gås igenom samt förklara svåra ord/begrepp innan genomgången Låt eleven få skriva utifrån intresse och egna erfarenheter och ge stöd före och under gruppuppgifter Bedriv indirekt undervisning genom att fokusera på pappret/materialet/ andra elever Hjälp eleven att planera och dela upp en sammansatt uppgift Ge korta uppgifter med snabb feedback Koppla innehåll till elevens erfarenhet och vardaglig användning Ställ inte frågor om du inte menar det, undvik ”småprat” Undvik beröring och kräv inte ögonkontakt Skapa uppgifter utifrån motivation och intresse Låt eleven göra praktiska uppgifter utifrån sina styrkor Visa visuellt hur saker och ting hänger ihop, ex. Mål - uppgift - bedömning Ge svarsförslag vid frågor som eleven kan ringa in eller stryka Ha för vana att ge elever olika uppgifter och material Skapa en perceptionssanerad lugn miljö i klassrummet Erbjud något att göra (pillra med) under genomgångar Sammanfatta viktiga saker skriftligt/visuellt Undvik negationer formulera dig positivt Visa från början vad som ska göras – inga överraskningar Led lektionen Låt eleven få hjälpa till med praktiska saker Förklara varför uppgiften ska göras Ta inte åt dig ifall eleven uttrycker sig klumpigt Ha ett lågaffektivt bemötande, tala med neutral röst Erbjud hörselskydd och tidshjälpmedel Låt eleven få ha pauser Ritprata, skriv sociala berättelser och seriesamtal Uttala det underförstådda Sitt snett emot eller bredvid eleven Stöd vid rast/fritid för elever med AST Ulrika Aspeflo Kartlägg vad eleven behöver få uppleva under rasten – vila? något att göra? social samvaro? ha kul? Ge visuell information om vilka alternativ som finns – hjälp att välja rastaktivitet Ge förförståelse Låt eleven ha möjlighet genom att gå att stanna inne på igenom lekar och rasten regler i förväg Använd tidshjälpmedel för att förbereda eleven på att det strax är dags för rast. Ge tydlig information om vem eleven kan vända sig till och få hjälp av under rasten Erbjud rastaktiviteter utifrån elevens intressen och styrkor Visa olika rastaktiviteter skriftligt, med bilder eller konkret utifrån längden på rasten Väv in sociala färdighetsmål i rastaktiviteten Vuxna som deltar proaktivt och lågaffektivt i rastaktiviteten Använd tidshjälpmedel för att signalera att rasten är slut Gå igenom vad som hänt på rasten/förbered eleven med hjälp av sociala berättelser, seriesamtal och ritprat Kommunikation och samspel • Arbeta med kommunikationsgrunderna: Delad positiv upplevelse, omvänd imitation, ömsesidig påverkan. • Arbeta i naturliga situationer, gärna i rörelseaktiviteter. • Locka – inte kräva! • Uppmuntra all slags kommunikation. • Var nära andra som gör positiva saker. Svåra kommunikativa situationer för elever/personer med AST • • • • • • • • • • Att hälsa på folk. Att påbörja ett samtal. Att småprata. Att be om hjälp och tala om vad man vill ha. Att berätta och ställa frågor. Att anpassa sig till samtalspartnern. Att förstå utifrån sammanhanget. Att förstå och använda kroppsspråk, mimik och gester. Att svara på öppna frågor. Att avsluta ett samtal. Skapa en begriplig och kommunikativt lockande miljö • • • • • • • • • Ge korta, enkla instruktioner verbalt. Använd röst, kroppsspråk, tecken, bildstöd. Intressanta aktiviteter lockar fram kommunikation.. Förvänta, invänta och tillåt initiativ. Lyssna på protester. Tolka problembeteende som kommunikation. För en visuell dialog. Använd inte ordet inte! Ställ inte så mycket frågor – säg vad du menar! Strategier och redskap som stöd för förståelse , förutsägbarhet och uttrycksförmåga • • • • • • • • Dagsplanering/schema Aktivitetsplanering Visuella instruktioner Sociala berättelser/manuskript Seriesamtal Ritprat Samtalsmatta Ipad Samtalsmattan = en teknik där man använder bilder för att: • ta reda på åsikter och värderingar • personen kan delta i avgörande beslut Att tala eller inte tala…? Tala • I en aktivitet för att dela upplevelse • För att bekräfta/sätta ord på en upplevelse/ erfarenhet/känsla • I en tal eller språkövningssituation • Men ställ inte frågor använd ifyllnadsstrategi! Tala inte • När eleven själv försöker förstå vad han/hon ska göra • För att korrigera eller förklara missförstånd eller reda ut svåra situationer • När du märker att personen är stressad eller orolig Vad menas med att något är meningsfullt? • Jag vet vad jag ska göra och när! • Jag vet hur mycket/länge jag ska hålla på och hur jag ska göra och vad som kommer sen! • Jag förstår varför – sammanhanget! • Jag kan påverka, göra egna val och uttrycka det jag vill! • Det är lätt, kul och jag kan själv! Vad vill jag se i er verksamhet? • • • • • • • • Respekt Intresse Tillit Flexibilitet Tydlighet Meningsfull sysselsättning Hjälpmedel och anpassningar Samarbete Glädje • Ökar välbefinnandet, ger avspänning, aktiverar hjärnan samt ökar kreativiteten. • Det är viktigt att kunna skratta åt sina misstag, samtidigt som man lära sig av dem. • Skratt smittar! Referenser • • • • • • • • • • • • • • • • Läroplanen Lgr 11 www.socialstyrelsen.se www.skolinspektionen.se Forskning för klassrummet, Skolverket, 2013 Inkluderande undervisning-vad kan man lära av forskningen?, SPSM, 2013 Arbeta med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket, 2014 Världens bästa fröken, John Steinberg, Epago, 2004 Peter Gärdenfors: Lusten att förstå, Natur & Kultur, 2010 Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, William, 2013 Att utveckla elevhälsa, Partanen, 2012 Elevhälsa börjar i klassrummet, Gustafsson, 2009 Utmanande undervisning i klassrummet, Nottingham, 2013 Formativ bedömning, Heyer, Hull, Natur & Kultur, 2014 De fem förmågorna i teori och praktik, Svanelid, 2014 http://webb2.svedala.se/kvutis/ http://mittflippadeklassrum.wordpress.com/ Fler referenser • • • • • • • • • • • • • G. Gerland: Arbeta med Aspergers syndrom, Pavus, 2010 G. Gerland: Hjälpmedelsboken från grundskolan till gymnasiet, Pavus, 2014 Skolan och Aspergers syndrom, Skolverket, 2009 Vilse i skolan, Greene, 2011 Explosiva barn, Greene, 2014 Problemskapande beteende, Hejlskov, 2009 Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn, Hejlskov Elvén, Veje, Beier, 2012 Problembeteende i skolan, Hejlskov Elvén, 2014 Skolkompassen och Vardagskompassen, Sjölund, Henriksson, 2015 www.autism.se www.pedagogisktperspektiv.se http://media.pedagogisktperspektiv.se/2014/06/artikel_23_skola_elev_plan_sep. pdf http://media.pedagogisktperspektiv.se/2013/10/artikel_22_stodmaterial_for_ink ludering_i_grundskolan.pdf Ännu fler referenser • • • • • • • • • • • • • • • • • Aspeflo om Autism, Pavus, 2010 Mamma, är det där ett djur eller en människa?, Hilde de Clercq, HLS Förlag, 2005 Se mig, hör mig, förstå mig!, Winlund m.fl, ala, 2004 ”Det ska va gott att leva”, film, Aspeflo, RFA, 2009 Hjälpmedelsboken, G. Gerland, Pavus, 2011 Boendestödboken, Sjölund & Bejerot, RFA, 2008 Vardagsstöd, Sjölund, Pedagogiskt Perspektiv, 2008 En femma kan få mig att tappa kontrollen, www.pedagogisktperspektiv.se Smarta tankar om starka känslor, Gothia fortbildning Barn som väcker funderingar, Gerland/Aspeflo, Pavus, 2009, 2015 Barn som oroar, Hedström, 2014 Rätt att leka, Dillner, Löfgren, 2013 Med känsla för barns självkänsla, Krantz Lindgren, 2014 Vägledande samspel för föräldrar, Bergman, Edenhammar, ICDP, 2007 Själv-känsla, Brodin och Hylander, Liber, 2002 Men Aron, Rydell mfl. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning, SPSM