1(8) Information från möte med kommittén för sockermarknaden och expertgruppen för sockermarknadens framtid den 29 oktober 2015 Sammanfattning:  Tight marknadsbalans i EU men ännu ingen effekt på priset  - Kopplade stöd måste bort, tycker Tyskland  Många olika synpunkter på hur omfattande marknadsbevakningen ska vara efter 2017. Kommittén 1,2 Marknadssituationen Världsmarknadspriserna har fortsatt att öka. Vitsockerpriserna har ökat med ca 1314 % och råsockerpriserna med runt 20 % vilket lett till att vitsockerpremien gått ned från 110 till 71 USD per ton Ökande bränslepriser i Brasilien ger ökning av etanolpriset som gått upp 7 %. Kina rekordimporterar just nu socker och myndigheterna har planer på att införa importrestriktioner. EU Genomsnittspriset i EU gick upp något till 419 euro per ton i augusti. Spannet mellan högsta och lägsta pris ökade också något. Vitsocker importerat från ACP kostade i genomsnitt 410 euro per ton. UK undrade om fräscha prisprognoser. Kommissionen svarade att de (förutom de prognoser som samlas in av MS) använder Spotpriserna från företag som Platts och Kingsman som i de stora regionerna ligger runt 500 euro per ton. Isoglukosproduktionen i EU 2014/15 ligger för de första 10 månaderna i linje med föregående års produktion. Under 2014/15 ansöktes om licens för 1 350 000 ton utomkvotssocker från EU (upp till WTO-kvoten). Frankrike exporterar cirka 350 000 ton, Nederländerna 300 000, Jordbruksverket | Vallgatan 8 | 551 82 Jönköping www.jordbruksverket.se | [email protected] Jordbruksverket 2015-11-04 Dnr 3.5.21-767/15 Storbritannien cirka 225 000 följda av Polen, Tyskland och Belgien. EU har exporterat 1,268 miljoner ton de första 11 månaderna 2014/15. Fram till 22 september ansöktes importlicenser motsvarande 2,126 miljoner ton. Av dessa står Storbritannien för 27 %, Tyskland för 17 % och Portugal för 13 %. Finland står för 2 % eller strax över 40 000 ton. De största avsändarländerna är Mauritius, Swaziland och Mocambique. Totalt ligger den faktiska importen, mätt fram till augusti, under föregående års nivåer. Endast 2 % av importen till EU, tom augusti, kom från Brasilien. Av balkankvoterna på 200 000 ton har det inkommit 180 000 ton 2014/15 medan CXL-kvoterna (Australien, Indien, Kuba, och ”Resten av världen”) bara utnyttjats till 147 000 ton av 677 000 ton. 227 000 av 250 000 ton kom in på kvoterna för Centralamerika som löpte på helåret 2014. Priserna i EU har inte attraherat import. 2015/16 har börjat mer med mera licensansökningar för CXL-kvoterna och både Kuba och ”Resten av världen” är fullsökta. 343 000 ton av 677 000 ton har sökts licens för totalt sett. För helåret 2015 är drygt halva kvantiteten för Centralamerika tingad fram till augusti. Lagren i EU i ligger i slutet av juli ligger drygt 900 000 ton under föregående års nivå vid samma tidpunkt. En medlemsstat undrade varför Brasilien inte fyller sin kvot. Kommissionen svarade att minskningen från BRA beror på att det inte varit lönsamt att exportera till EU. Medlemsstaterna undrade också var kommer sockret som importeras på ”ergo omnes”kvoten (resten av världen) från? Kommissionen svarade att de inte kan svara förrän faktisk import har skett. 3. Övriga frågor - 2(8) Jordbruksverket 2015-11-04 Dnr 3.5.21-767/15 Expertgruppen om framtiden för EUs sockermarknad Det här var det tredje och sista planerade mötet i expertgruppen. 2 Presentation av den uppdaterade marknadsbalansen för 2015/16. Prognosen som presenteras i oktober baseras på arealer som kommunicerats av medlemsstaterna och historisk skörd. 15 september kommer rapporteras överföring mellan marknadsåren (s.k carry-forward”). I mars 2016 kommer medlemsstat och företag att rapportera in produktionen då blir balansen provisorisk. Under de olika stadierna på balansen går också handeln från licensansökningar till faktisk handel. Den slutliga balansen rapporteras i november året efter marknadsåret. Kommissionen har denna gång verifierat 70 % av balansen med prognoser från medlemsstat och tackar de som bidragit med data. Kommissionen vill ha en ny uppskattning av produktionen till december. Kvoterna kommer att fyllas sett på EU-nivå och prognosen visar att vi har 4,5 miljoner ton utomkvotssocker. Danmark, Sverige , Portugal och Grekland kommer att producera under kvot vilket gör att vi kommer att ha en del uppdragstillverkning i EU detta marknadsår (dvs en medlemsstat producerar socker under någon annans kvot). En medlemsstat ansåg att slutlagren är anmärkningsvärt små. 4 % lager-utnyttjandekvot skulle för andra sektorer innebära att priserna skjutit i taket. Kommissionen påminde om att EU-priserna som kommuniceras just nu är ju för augusti så vi vet ännu inte hur de långa kontrakten för 2015/16 är prissatta (detta visar sig troligen i oktoberpriset). Vi vet sedan tidigare att stora mängder kontrakteras. Kommissionen tror på högre priser framöver men just nu är de låga i förhållande till de relativt låga lagren. Ett land undrade om när resterande del av WTO-kvoten ska öppnas för utomkvotsexport. Kommissionen säger att de vill ha säkrare siffror i balansen innan de agerar. Kommissionen noterade dock att vi inte sett en sådan tight balans på mycket länge och kommer att övervaka priserna extra noga. 3. Diskussion om prisbevakning efter att kvoterna avskaffas 2017. Kommissionen efterfrågade medlemsstat synpunkter på hur prisbevakningen ska se ut efter 2017. Vilka behov finns? Vad behöver regleras? Kommissionen hade skickat ut 5 frågor i förväg: 3(8) Jordbruksverket 2015-11-04 Dnr 3.5.21-767/15 1. Ska man samla in prisuppgifter även från användare på samma sätt som man idag gör för industrisockeranvändare. Flera länder ville samla in priser från sockeranvändarna också, men kan se problem med att få in data. Ett klargörande om vilka sockeranvändare som ska avses efterfrågades. Någon medlemsstat tycker att prisinformationen måste ha mindre eftersläpning än idag och gå ned på regional nivå. Några länder vill inte har mera regionaliseras prisstatistik. Ett par länder vill inte samla in data och anser att det kommer att öka den administrativa bördan. Ett land redogjorde för att ett relativt stort antal företag motsvarar det pris det idag redovisar till Kommissionen. Om priserna samlas in från endast producenterna även fortsättningsvis så bör ett liknande kontrollsystem som finns har idag göra att uppgifterna är korrekta. (reglerna omfattar kontroller av de fakturor motsvarar prisrapporten). Ett par länder var oroade över att man skulle tvingas samla in uppgifter från ett mycket stort antal företag.ar sig till minnes att man funderat över detta förut. 2. Ska man redovisa lägsta och högsta priset i EU istället för standardavvikelsen.? Några medlemsstater ville ha redovisning av högsta och lägsta priser. Några länder tyckte att man måste vara försiktig så att man fortfarande respekterar att priserna är konfidentiella. Flera länder tycker att dagens system funkar. 3. Ska man skilja på priser för socker till tex. humankonsumtion och annat? Ett stort antal länder tyckte att man bara ska följa medeltalet. Några ifrågasatte om det skulle gå att särskilja och olika priser. Ett land ville gärna ha en differentiering från 2017. 4. Ska man samla in priser även för Ispglukos och i så fall för vilka produkter? Några länder tyckte inte att prisrapportering för isoglukos är nödvändigt. Det är en mycket heterogen marknad – hur ska man välja produkt? Flera länder tycker att det vore bra med rapportering även för isoglukos. 5. Ska man samla in betpriser? Ett land frågade om det går att kombinera med de betpriser som rapporteras till Eurostat idag (även om de kanske behöver ses över). Många länder tycker att betpriserna ska följas på något sätt. 4(8) Jordbruksverket 2015-11-04 Dnr 3.5.21-767/15 4. Diskussion om införande av regler kring produktions- och lagerrapporter efter 2017. Kommissionen har i förväg skickat ut ett dokument om de regleringar som eventuellt ska finnas kvar efter 2017. Dessa omfattar 951/2006, 952/2006, 967/2006, 891/2009, 1538/2015 och 1550/2015. Denna punkt blev på grund av tidsbrist ganska kortfattad. Kommittén och expertgruppen kommer framöver att jobba med delegerade och genomförandeakter. Kommissionen föreslår inga ändringar före 1/10 2017. Efter 2017 inga krav på licenser för import eller export. Medlemsstaterna ombeds observera att tilläggstullarna bara ska räknas ut och bara kommer att läggas på full tull. Ska man fortsätta fastställa representativa priser? Någon horisontell lösning borde kunna komma angående detta så det kommer troligtvis att behandlas på en annan kommitté. Definitioner och rapporteringskrav i 952/2006. Kommissionen menade att det kan behövas en definition av bland annat industrisocker om vi ska ha prisrapport på sådant. Några länder (gällande 952/2006) ville fortsätta att följ upp balansen och anser att 952/2006 till viss del har bättre definitioner än bilagan till 1308/2013. Ett land ville uppmuntra Kommissionen att göra radikala förenklingar – vill inte ha ett djuplodande system med rapporter och kontroller. Ett annat land ansåg tvärtom att sockersektorn är känslig och vill behålla dagens datamängder. En hel serie av åtgärder behöver vara kvar – balanser mm. Medlemsstaterna funderade också över om ett godkännande behövs även efter 2017 så att man kan få in data på priser. Medlemsstaterna funderade också på fortsatt rapportering kring aktiv förädling - hur användbar är datan? Kommissionen menar att den används för balansen för processade produkter. Kom bad medlemsstaterna att notera att vissa rapporteringar i andra sektorer sker på frivillig basis. 5. Tyskland presenterar en utredning kopplade stöd i sockersektorn. Tyskland, som är det enda landet som inte har några kopplade stöd, presenterade en analys av hur sockersektorn påverkas av kopplade stöd. Tyskland anser att under en lång tid har EU gått mot mera fri marknad och fokus på kunden istället för stöden. Det här har varit bra för Europas jordbruk som blivit effektivare. Men i 5(8) Jordbruksverket 2015-11-04 Dnr 3.5.21-767/15 senaste reformen infördes möjligheten att koppla stöd. 10 länder har valt att koppla stöd till betodling. Stöden ges till 497 000 hektar eller motsvarande 25 % av betproduktionen. Tyskland anser att stöden innebär att produktionen hålls uppe i länder där den inte är effektiv nog. För en grupp länder som redan har en mycket låg total produktionskostnad för socker innebär de kopplade stöder att sockerindustrin får konkurrensfördelar mot de länder som inte infört stöd. Tyskland vill att Kommissionen följer detta noga och tycker inte att man bör stödja döende sektorer i vissa länder. Kopplade stöd måste bort. Definitivt efter 2020! Ett land invänder att produktionskostnaden som beräknats för dem måste vara är fel. Ett av de utpekade länderna menar att de vill ha kvar viss produktion för stabilitet. Flera av länderna med kopplat stöd förklarar att de haft en minskande areal sockerbetor och att det finns arealer som bara kan användas till betor och potatis. Ett land menar att Tyskland inte ger en rättvis bild eftersom analysen bara utgår från kopplade stöd och inte visar de frikopplade. Kommissionen ombads att ta fram uppgifter på båda Några länder stöder Tysklands analys och synpunkter och ett land ser med oro på de kopplade stöden i flera sektorer. Man vill se en mer detaljerad redogörelse från Kommissionen nyanserad med avkastningsnivåer och olika förutsättningar. Kommissionen menade att kopplade stöd bara ska bibehålla produktion. Om produktionen ökar kommer Kommissionen att agera. Kommissionen har dock bara begränsad makt och får inte avslå medlemsstat ansökan. Man kan bara agera om det finns anledning att anta att lagen inte följs. Stort ansvar ligger på medlemsländerna. Kommissionen noterade kommentarerna om att ta bort kopplade stöd efter 2020. 6. Uppföljning av tidigare diskussion om framtiden för EUs raffinaderiindustri. En analys redovisades av Adam Bell från DEFRA (Jordbruksdepartementet i UK) om vilka svårigheter som har uppstått efter sockerreformen och som kan förvärras för sockerraffinaderierna efter kvotavvecklingen 2017. Raffinaderierna i EU importerar i dagsläget socker utan tull eller till reducerad tull och kan visserligen även göra så när kvoterna har avvecklats men förturen som raffinaderier har på denna import upphör efter 2017. Detta kombinerat med höga priser på importerat förmånsråsocker enligt särskilt avtal (exportländerna tillhör inte de mest konkurrenskraftiga) och pressade priser på EU-producerat betsocker har gjort att raffineringsmarginalen har försämrats. Prisgapet har helt enkelt blivit för litet för att 6(8) Jordbruksverket 2015-11-04 Dnr 3.5.21-767/15 raffinaderierna ska kunna bedriva sin verksamhet. Åtgärder behöver därför vidtas för att säkra raffinaderiernas fortsatta verksamhet. Ett land frågade hur DEFRA beräknat produktionskostnaden för raffinering. DEFRA hade använt uppgifter från raffinaderiföretagen. Raffineringsländerna i EU höll med om analysen och pekade på att råsockertillgången skulle kunna säkras om importtullen på en särskild importkvot där bland annat Brasilien ingår, togs bort (98 euro/ton) eller att kommissionen verkar för att öka tillgången på råsocker i de olika frihandelsavtal som EU förhandlar om. Man efterfrågar också en tidsplan för åtgärder. Några länder invänder mot raffinaderiländernas förslag eftersom de vill skydda det inhemska betsockret. Behåll CXL-tullen. Kommissionen håller också på med ett antal studier där t.ex medellånga prognosen inte ser så illa ut för raffinaderierna som i DEFRAs presentation. 7. Övriga frågor På fråga om utomkvotssocker och hur kan det användas efter 2017 svarade Kommissionen att det kommer att vara tillåtet at föra över socker till 2017/18. Kommissionen har publicerat ett tillkännagivande i EUs officiella tidning 8/5 (2015/C 152/04). Angående en annan fråga om kontrakten - minimipriser finns ej kvar efter 1/10 2017. Information om regler för kontraktstecknande. På grund av diskussioner med medlemsländer och att DG Konkurrens ser över kontraktstecknande inom livsmedel och jordbruk så ville Kommissionen berätta vad som är på gång. Bilaga 11 (regler kring köp av sockerbetor som gäller till september 2017) och Bilaga 10 (gäller efter 2017) i 1308/2013 skiljer sig på en punkt som oroat ett medlemsland. Bilaga 10 innehåller inte samma text som återfinns i artikel 11 paragraf 3j i bilaga 11. Vad är konsekvenserna? Punkt j säger att branschavtal ska innehålla regler om hur skillnad mellan referenspris och vitsockerpris ska fördelas mellan avtalsparterna. Kan man uppdatera bilaga 10? DG konkurrens tror att man kan göra detta via en delegerad akt. 125:4 i 1308 anger vissa ramar som gör att man kan uppdatera vissa aspekter men inte lägga till en substantiell punkt. Ett land frågade hur går det med den större frågan om huruvida kollektiva förhandlingar, som i sockersektorn, kommer att vara ett problem? DG konkurrens har ännu inte kommit 7(8) Jordbruksverket 2015-11-04 Dnr 3.5.21-767/15 så långt i den processen. Länderna understryker att det är viktigt för alla parter i sockersektorn att man får tydliga och snabba svar på denna fråga. Ett land undrar varför man inte ser det inte en substantiell punkt. Kommissionen ville inte ta upp debatten just nu utan ser kommer att fortsätta att diskutera frågan med medlemsstat och internt. Nästa möte för expertgruppen äger rum 21/2 2016. 8(8)