Skräprapport 2015: Nedskräpningen i Sverige

S K R Ä P R A P P O RT 2 0 1 5 :
NEDSKRÄPNINGEN I SVERIGE
Unik illustration av Tove Jansson. Författarinnan och konstnären Tove
Jansson älskade havet och naturen. Många av hennes berättelser och
illustrationer avspeglar Östersjöns vackra skärgårdar. Under 70-talet illustrerade
Tove Jansson tillsammans med sin bror Lars Jansson exklusiva Muminaffischer med
miljömotiv för Håll Sverige Rents räkning. Bilden på framsidan är ett av dessa motiv.
Rapporten är framtagen av Håll Sverige Rent 2015.
Citera gärna, men ange källan.
© Håll Sverige Rent 2015
Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155, 102 64 Stockholm
Besöksadress: Högbergsgatan 44, Tel: 08-505 263 00, E-post: [email protected]
www.hsr.se, facebook.com/hallsverigerent
2
INNEHÅLL
SID.
Förord
5
Nedskräpningen – är det något att bry sig om?
7
Vanligaste skräpet 8
Var finns skräpet?
15
Vem är det som skräpar ner?
21
Konsekvenser av nedskräpning
23
Skräpet stannar kvar
30
Lagstiftning och aktörer inom nedskräpningsområdet
31
Internationell utblick
35
Om Håll Sverige Rent
38
3
4
FÖRORD
Nedskräpningen är ett angeläget samhällsproblem som har många negativa
konsekvenser för miljön, våra sociala sammanhang och ekonomin. Tyvärr har
nedskräpningen i Sverige ökat under senare år, en trend som bekräftas av kommuner
och andra aktörer. Våra hav är fyllda med plastskräp och gigantiska ansamlingar
av skräp har uppmärksammats långt ute till havs. Den svenska västkusten är hårt
drabbad av nedskräpning – varje år flyter enorma mängder skräp upp på stränderna.
Och det mesta skräpet som hamnar i havet
kommer från land.
Men det finns ljusglimtar. I de 19 kommuner
som mäter skräp tillsammans med Håll
Sverige Rent och Statistiska Centralbyrån
minskar skräpmängderna, vilket visar att
ett förebyggande arbete mot nedskräpning
är effektivt. Riksdag och regeringen är
uppmärksamma på problemet, och åtgärder
vidtas även på EU-nivå för att minska
nedskräpningen av framförallt plast.
I ”Skräprapport 2015” har vi samlat fakta
kring nedskräpning. Vi vänder oss till
beslutsfattare, myndigheter, skolor, media
och alla andra som är intresserade av
nedskräpning. I rapporten finns text, diagram
och figurer som på olika sätt beskriver
problematiken. Statistiken kommer både från
Håll Sverige Rents egna mätningar och från
andra namngivna källor.
Stockholm april 2015
Johanna Ragnartz, Vd Håll Sverige Rent
5
6
NEDSKRÄPNINGEN–
ÄR DET NÅGOT ATT BRY SIG OM?
Nedskräpning är när någon slänger eller lämnar föremål av olika slag på marken eller
i vattendrag som sjöar och hav. Det kan vara allt möjligt – från fimpar, godispapper,
snabbmatsförpackningar, burkar, glas, tuggummin och plastflaskor till större föremål
som vitvaror, möbler, byggavfall, trädgårdsavfall och skrotbilar.
Nedskräpningen är ett problem som ökar, erfar Håll Sverige Rent. Det är troligt att det
finns ett samband mellan nedskräpningen och den ökande konsumtionen i samhället.
Även det faktum att det finns fler snabbmatsrestauranger och caféer ger en ökad
nedskräpning. Det finns även ett starkt samband mellan kostnader för nedskräpning
och befolkningsmängd.1
Att nedskräpningen ökar i samhället bekräftas även av en kvalitativ undersökning
med djupintervjuer som Håll Sverige Rent genomförde 2015.2 Viss nedskräpning
irriterar mer än annan. Exempelvis är nedskräpning i parker och på liknande platser
mer irriterande än nedskräpning i gatumiljö. Det är få människor som inte bryr sig
om när det är nedskräpat och många har också noterat att nedskräpningen ökar, se
figur 1 nedan.
Upplevelse av nedskräpning
I vilken grad upplever du att..
Andel av befolkningen
60 %
57%
40%
40 %
35%
39%
36%
34%
28%
30% 30%
28%
28%
Andel låga betyg
Andel mellanbetyg
Andel höga betyg
20 %
15%
Höga betyg instämmer inte alls.
0%
...nedskräpning
är ett problem i
din kommun?
...nedskräpningen
har ökat i din
kommun det
senaste åren?
...din kommun är
skräpigare än
andra
kommuner?
...nedskräpade
platser i din
kommun
också är
kommun
otrygga
också ärplatser?
otrygga
platser?
Figur 1 - Vad tycker medborgarna om nedskräpning i sin kommun – en analys av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor från
medborgarundersökningen 2011-2013, Statistiska centralbyrån
1) Naturvårdsverket, 2012. Det här är ingen skräpfråga – En utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning.
Rapport 6494 2012 samt Kommunernas kostnad för skräphantering
2) Håll Sverige Rent, 2015. Kvalitativ undersökning avseende mekanismer som styr när människor skräpar ner (genomförd
av Kommunicera)
7
VA N L I G A S T E S K R Ä P E T
Tätorter
Fimpen absolut vanligast
I stora tätorter är cigarettfimpen det absolut vanligaste skräpet på gator och torg
(se figur 2). I genomsnitt finns det ungefär tre fimpar per 10 m2. Det finns dock en
spridning från en fimp till cirka nio fimpar per 10 m2, beroende på vilken tätort det
handlar om och var i staden mätningen gjorts. Procentuellt står fimpen för cirka två
tredjedelar av allt skräp som lämnats kvar på marken i stadsmiljö och inkluderar
man snus och andra tobaksrelaterade produkter så som cigarettpaket, snusdosor och
liknande står tobaksrelaterade produkter för cirka 80 procent av allt skräp. Fimpen är
samtidigt ett farligt litet skräp. Cigarettfiltret är gjort av cellulosaacetat, ett slags plast.
I filtret fastnar tobakens farliga ämnen för att de inte ska nå rökarens lungor, ämnen
som även är farliga för naturen, som bland annat kadmium som även finns i batterier.
Skräpfraktioner i tätorter
Annat:2.6%
Kartong:0.7%
Organiskt:0.5%
Metall:2.4%
Hårdplast:2.6%
Mjukplast:3.3%
Glas:1.4%
Papper:8.2%
Snus:11.1%
Fimp:67.3%
Figur 2 - Skräpfraktioner i tätorter, 2014, Håll Sverige Rent
8
Utan fimpen och snus
Papper och plast är de fraktioner som dominerar bland skräpet när fimpen och snuset
exkluderas från statistiken. 38 procent av skräpet består då av papper och 27 procent
av skräpet består av plast.
Den rådande trenden är att allt mera skräp är av plast. På 1960- och 70-talet var
nästan allt skräp i stadsmiljö papper, men idag är nästan plasten i kapp.3 I haven
dominerar plasten totalt.
Skräp i allmänhet, framförallt i stadsmiljö, består till stora delar av förpackningar.4
Andel skräp undantaget fimpar och snus
Annat:
%%
Annat:12
12.0
Kartong:
% %
Kartong:33.0
Organiskt:
%%
Organiskt:22.0
Papper:
38 %
%
Papper:
38.0
Metall:
Metall:11%
11.0 %
Glas:
%
Glas:7.0
7%
Plast:27
27.0
Plast:
%%
Figur 3 - Skräpfraktioner i tätorter exklusive fimpar och snus, 2014, Håll Sverige Rent
3 ) Filmarkivet, 1960. Ditt Stockholm – informationsfilm från 1960 som redovisar att 97 procent av skräpet är papper.
4) Malmö stad, 2012. Opublicerad rapport med plockanalys från skräp i staden
9
Skräpmätning på strand
Skräpmätningar minskar skräpet
Håll Sverige Rent har sedan 2009 genomfört skräpmätningar i större tätorter.
Det har ungefär genomförts 10 mätningar per år och totalt har 19 kommuner runt
om i Sverige genomfört mätningar. På hsr.se/statistik finns mer information om
skräpmätningarna.
Trenden från dessa mätningar är en svagt minskad nedskräpning (se figur 4).
Håll Sverige Rents tolkning av dessa resultat är att de kommuner som genomför
skräpmätningar även är aktiva i det förebyggande arbetet mot nedskräpning.
Kommunerna arbetar aktivt med både infrastruktursatsningar med exempelvis
papperskorgar och askkoppar, men också med att genomföra olika kampanjer för
att påverka och förebygga nedskräpning. Det visar att kommunerna kan bidra till att
minska nedskräpningen genom ett långsiktigt och förebyggande arbete.
Antal skräp per 10 m2
8
Antal skräp / 10 m²
6,67
6,39
6,35
6
5,7
5,39
4,25
4
2
0
2009
2010
2011
2012
Figur 4 - Rikssnitt 2009-2014 (Antal skräp/10 m2), Håll Sverige Rent
10
2013
2014
Totalt
Fimp
Snus
Papper
Glas
Mjukplast
Hårdplast
Metall
Organiskt
Kartong
Glasspinne
Annat
Skräpsamling i naturen
Kommuner som mäter skräpet
Idag är det 19 kommuner i Sverige som mäter nedskräpningen med Håll Sverige Rents
skräpmätningsmetod, som tagits fram tillsammans med Statistiska Centralbyrån.
De flesta mäter skräp i stadsmiljö och parkmiljö och en del mäter även på stränder.
Här följer en lista på de kommuner som mäter skräp. Syftet med skräpmätningar är
att få mer kunskap om nedskräpningen och på det sättet skapa ökad medvetenhet
och kunna sätta in rätt åtgärder. Med skräpmätningarna får kommunerna fram
jämförbara data för nationella, regionala och lokala mål. De kan också se hur mycket
skräp som finns i kommunen och var det kommer ifrån. Läs mer på hsr.se/statistik
Borås
Stadsmiljö 2012-2014
Nyköping
Stadsmiljö 2011-2012
Enköping
Stadsmiljö 2009-2011, 2013
Simrishamn
Strand (Mälarhusen) 2012-2014
Eskilstuna
Stadsmiljö 2013
Parkmiljö (Stadsparken) 2014
Skellefteå
Strand (Storsand) 2014
Gotland
Strand (Sjauster,Tofta) 2012-2014
Gävle
Stadsmiljö 2009-2010
Stockholm
Göteborg
Stadsmiljö (Lundby, Centrum, Majorna,
Hammarkullen, Opaltorget, Vårvädertorget)
2009-2014
Parkmiljö (Slottsskogen + Haga Kyrkoplan)
2013-2014
Strand (Lillebybadet) 2012-2014
Stadsmiljö (Kungsholmen, Bromma, Farsta)
2009-2014
Parkmiljö 2013-2014 (2013-2014
Rålambshovsparken, Vasaparken,
Humlegården, 2014 Drakenbergsparken)
Strand (Nåttarö) 2012-2014
Södertälje
Stadsmiljö 2010-2014
Umeå
Stadsmiljö 2011-2014
Uppsala
Stadsmiljö 2010-2013
Parkmiljö (Stadsträdgården) 2013
Helsingborg
Strand (Örbyängar) 2012
Jönköping
Stadsmiljö 2009-2014
Valdermarsvik
Strand (Eköns havsbad) 2012-2014
Kristianstad
Stadsmiljö 2014
Varberg
Strand (Björkängs havsbad/Suddesand)
2012-2014
Kungsbacka
Stadsmiljö 2009
Västerås
Stadsmiljö 2011
Linköping
Stadsmiljö 2009-2010
Älvkarleby
Strand (Rullsand) 2012-2014
Luleå
Stadsmiljö 2012-2014
Örebro
Stadsmiljö 2009-2014
Parkmiljö (Slottsparken, Stadsparken) 2014
Norrköping
Stadsmiljö 2010
11
Plastkorkar som hittades vid en strandstädning
Utmed kusten och i havet
Bitar av plast från oidentifierbara föremål är det absolut vanligaste skräpet i haven, i
Östersjön, i Nordsjön, ja i samtliga världshav. Det finns många olika sorters plast och
alla är mer eller mindre långlivade. Men plasten försvinner inte, utan bryts egentligen
bara ned till mindre och mindre bitar (se sid 24 om mikroplaster).
Det mesta av skräpet utmed den svenska västkusten består av produkter av plast.
En dominerande del av skräpet består av förpackningar och engångsprodukter. Det
visar en analys som Håll Sverige Rent genomförde 2014 av tre kubikmeter skräp
(12 733 skräpföremål) som samlats in från tre stränder utmed den svenska kusten vid
Strömstad, Göteborg och Helsingborg.5
Sammanfattningsvis visar analysen att:
•
•
•
•
87 procent av skräpet består av produkter av plast och frigolit
75 procent av skräpet består till största del av engångsprodukter
68 procent av skräpet är förpackningar som till exempel påsar, flaskor och burkar
Över 90 procent av skräpet har en nedbrytningstid på över 100 år
Att plasten dominerar i det havsrelaterade skräpet visar också de skräpmätningarna
som genomförs genom OSPAR (den regionala havskonventionen för Nordostatlanten)
och som genomförts längs med Europas atlantkuster sedan 2001, där också den
svenska Bohuskusten ingår. På Bohuskusten spolar havet i land väldigt mycket skräp
(läs mer på sidan 17).
5 ) Håll Sverige Rent, 2014. Kusträddarna
12
De vanligaste skräpen enligt OSPAR-mätningen på Bohuskusten är:
Rep, snören och nät
Kapsyler och lock av plast
Plastflaskor
Engångsmuggar/glas
Plastbitar
Plastförpackningar
Bomullspinnar
Förpackningar av kartong
Genom att mäta nedskräpningen på ett systematiskt sätt får vi svar på vad skräpet
består av, och framförallt hur nedskräpningen förändras över tid. Mätningarna inom
OSPAR har genomförts sedan 2001 tre till fyra gånger per år.6
Till de viktigaste resultaten av OSPAR-mätningarna hör:7
• Skräpmängderna har varken ökat eller minskat sedan 2001, men gummiskräp
och sanitärt skräp har ökat. Det är framförallt ballonger och bomullspinnar som
står för den ökningen.
• Skräpmängderna skiljer sig över årstiderna. Under och efter vintern hittas ca
25–30 procent mer plastskräp jämfört med tiden under och efter sommaren. På
vintern ökar bland annat plastleksaker och fiskelinor.
• Efter kraftiga vindar ökar nedskräpningen av kusten med 37 procent, vilket
hänger ihop med årstiderna och de kraftiga vindarna under höst och vinter.
• Antal skräp per 100 meter varierar kraftigt från 211 till 2 171 antal skräp/100m.
För hela OSPAR-området är medelvärdet 542 antal skräp per 100 meter, vilket
visar att Bohuskusten är en av de mest nedskräpade kusterna i Nordsjön.
Runt Östersjön ser vi en liknande bild med mycket plast och förpackningar. Här
har skräpmätningarna genomförts sedan 2012. Mätningarna startade med projektet
MARLIN8, som leddes av Håll Sverige Rent tillsammans med organisationer i Finland,
Lettland och Estland.
De vanligaste skräpen i Östersjön (undantaget cigarettfimpar) är:
Plastbitar
Glas/keramikbitar
Frigolit
Plastpåsar
Plastförpackningar
Kapsyler och lock i metall
Förpackningar av kartong (för mat)
Sugrör, plastbestick, omrörare
Rep
6 ) Ren Kust, 2013
7) Svärd, 2013. Ren kust i Bohuslän: Analys av data från OSPAR:s referensstränder åren 2001-2011
8) MARLIN – Baltic Marine Litter, 2013
13
Spökgarnen fångar fisk i onödan. Foto: Anders Nordgren
Ett annat vanligt skräp i haven är spökgarn. Det är ett begrepp för fiskeredskap som
blivit kvar i havet och som fortsätter att fånga fisk och andra marina djur i onödan
under lång tid. Läs mer om konsekvenserna av spökgarn på sidan 25.
Håll Sverige Rent har bärgat spökgarn i två omgångar. Sommaren 2012 draggade
yrkesfiskare upp 4580 km garn9 i Sydkustens och Gotlands fiskeområden och
sommaren 2014 bärgade dykare 4470 km garn från åtta olika vrak utanför Ystad.10
Förekomsten av spökgarn på just vrak verkar vara hög. I polska och litauiska vatten
har mängden spökgarn på vrak uppskattats till 270-810 ton respektive 67-100 ton.11
Ett annat projekt som genomfördes år 2006-2007 visade att det fanns garn och
trålduk vid nästan samtliga vrak som undersöktes utanför Sveriges sydkust.12
9 ) Håll Sverige Rent/ KIMO Baltic Sea, 2012
10 ) Håll Sverige Rent/ P-Dyk, 2014
11 ) WWF Polen, Baltic Sea 2020
12 ) P-Dyk/ Sveriges Lantbruksuniversitet
14
VA R F I N N S S K R Ä P E T ?
På land
Skräp finns mer eller mindre överallt i Sverige. Principen som gäller för var man hittar
mest skräp är: mycket människor – mycket skräp. I tätorter byggs skräphögar snabbt
upp vid större knutpunkter och vid stora samlingsplatser som torg och gågator. En
annan faktor som leder till mycket nedskräpning i tätorter är ofta snabbmatställen
och caféer. Nedan är ett exempel från en skräpmätning i Södertälje kommun år 2010.
Här syns att det centrala torget Marenplan med caféer och snabbmatställen och
tågstationen är två ställen där skräpnivån är hög. På hsr.se/statistik finns kartor på
fler stadskärnor runt om i landet.
Skräpmätning i Södertälje
Figur 5- Skräpmätning Södertälje, Skräptäthet, skräp exklusive fimpar och tuggummi, Statistiska Centralbyrån och
Håll Sverige Rent
När det gäller stadsmiljön anger ungefär hälften av kommunerna att problem med
nedskräpning finns i stor utsträckning, enligt en undersökning från Naturvårdsverket.13
Men det är inte bara i tätorter som det finns skräp, det visar bland Håll Sverige
Rents aktivitet Clean-Up Kebnekaise, som genomfördes under 2014 i samarbete med
Försvarsmakten. Hela vägen upp till toppen av Sveriges högsta berg fanns kvarlämnat
13 ) Naturvårdsverket, 2012, Det här är ingen skräpfråga – En utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning.
Rapport 6494 samt Kommunernas kostnad för skräphantering
15
skräp, främst matförpackningar, av fjällvandrande turister. Totalt fylldes fem stora
säckar med skräp från toppturen.
Sedan 2014 mäter Håll Sverige Rent hur människor upplever nedskräpning. Vid varje
mätområde där skräp räknas (cirka 4000-5000 platser per år) görs även en visuell
bedömning av platsen. Skalan är femgradig och börjar på ”ej nedskräpad” och slutar
med ”extremt nedskräpad”. Under 2014 upplevdes att cirka 50 procent av ytorna i
tätorterna var nedskräpade och större delen av dessa ytor var lätt nedskräpade, fem
procent var ganska nedskräpade och en procent var mycket nedskräpade. Det betyder
att om man går 100 meter på en gångbana i en stor tätort i Sverige kommer 48 meter
vara rena, 46 meter lätt nedskräpade, fem meter vara ganska nedskräpade och sista
metern kommer man mötas av mycket skräp (se figur 6).
Upplevd skräpsituation i tätorter
Extremt nedskräpad: 0.0 %
1 %%
Mycket nedskräpad: 1.0
5 %%
Ganska nedskräpad: 5.0
48 %%
Ej nedskräpad: 48.0
46 %%
Lätt nedskräpad: 46.0
Figur 6 - Upplevd skräpsituation i tätorter 2014, Håll Sverige Rent
I skog och mark
Problem med nedskräpning finns även i naturmiljön. Ungefär en femtedel av
tillfrågade kommuner i en utvärdering av Naturvårdsverket uppger att det i stor
utsträckning finns problem även i naturmiljö respektive längs stränder och vattendrag.
Drygt 20 procent uppger också att det i stor utsträckning finns problem med illegal
dumpning av större föremål (exempelvis vitvaror och bilvrak).14
Under 2014 fick Håll Sverige Rent in 209 anmälningar av omfattande nedskräpning
och 174 anmälningar av skrotbilar genom Håll Sverige Rent-appen, vilket förmodligen
bara är en bråkdel av alla grövre nedskräpningsfall som sker under ett år i Sverige.
14 ) Naturvårdsverket, 2012, Det här är ingen skräpfråga – En utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning.
Rapport 6494 samt Kommunernas kostnad för skräphantering
16
Dumpad skrotbil i naturen
Rapporter kommer in både från allmänheten och från de kommuner som är anslutna
till Håll Sverige Rent-appen. Under 2014 anslöt Borås, Södertälje och Vallentuna
till Håll Sverige Rent-appen internt, vilket innebär att allmänheten och tjänstemän
inom kommunen kan använda systemet för att rapportera in nedskräpning direkt till
kommunen.15 Det leder givetvis till att det kommer in fler ärenden i dessa kommuner.
Från allmänheten kommer det rapporter från hela landet och en stor del av dessa
nedskräpningsfall sker i naturmiljö.
Bilvrak i naturmiljö är ett stort nedskräpningsproblem. Hälften av landets kommuner
uppger att de har problem med övergivna skrotbilar.16 Antalet avställda men inte
skrotade bilar har ökat med runt 30 procent sedan 2003, och det finns långt över en
miljon avställda bilar i Sverige.17 Naturvårdsverket utreder för närvarande på uppdrag
av regeringen hur ansvaret för insamling av övergivna bilar kan förtydligas och vem
som ska stå för kostnaderna för insamlingen, med syfte att minska dumpning och
illegal skrotning av bilar.18
Till havs
I Sverige finns en hotspot av marin nedskräpning – den svenska Bohuskusten –
som är ett av de värst drabbade områdena i hela Europa. Havets ytvattenströmmar
för med sig skräp från hela Nordostatlanten. I Skagerack bildas en virvel och en
stor del av skräpet spolas upp på längs med Bohusläns stränder. Den klippiga och
buskiga strandlinjen gör att skräpet fastnar. 80 procent av skräpet längs med kusten
15) Läs mer om Håll Sverige Rents app på hsr.se/app
16 ) Telefonundersökning Håll Sverige Rent, 2013
17) Statistik från SCB, Personbilar i Sverige
18) Uppdrag om omhändertagande av övergivna uttjänta fordon samt flyttning av fordon i vissa fall, M2014/1902/Ke
17
uppskattas komma från havet.19 Hela 8000 kubikmeter skräp spolas upp varje år på
den bohuslänska kusten, men detta är bara en bråkdel. De stora massorna finns kvar
ute till havs, uppskattningsvis finns 85 procent av skräpet kvar i havet.
I svenska vatten i Nordsjön och Östersjön har ett 70-tal fiskebåtar samlat in 65 ton
skräp under perioden 2011-2014 i projektet ”Fishing for Litter”. Projektet innebär att
yrkesfiskare kan lämna det skräp som fastnar i näten utan avgift i den hamn de landar
sin fångst. Särskilt trålfiskare får upp mycket skräp. Över 50 procent av skräpet som
fastnar i yrkesfiskarnas fiskeredskap är plast. I jämförelse med det skräp som flyter
upp på stränderna består en större del av det uppfiskade skräpet av material som är
tyngre, exempelvis trä, metall och textilier. 20
De svenska gästhamnarna har också visat sig vara riktiga hotspots av skräp. Det mesta
i hamnarna har dumpats på plats, från land. Vid Håll Sverige Rents skräpdyk i Östersjön hittades främst aluminiumburkar, glasflaskor, plastflaskor, cyklar, bildäck och
kundvagnar. 21
Hur hamnar skräpet i havet?
Hela 80 procent av skräpet i havet beräknas komma ifrån land. De övriga 20 procenten
beräknas komma från sjöfart och annan maritim verksamhet ute till havs. Det visar
en studie om marin nedskräpning och skräpets vägar från land till hav som The Clean
Europe Network genomfört22.
Skräpet som slängs på gator, torg och stränder förs med vindar, regnvatten och
snödumpning ut till havet och förvärras av bristande rutiner i renhållning, undermåliga
papperskorgar och brist på förebyggande arbete för att ändra attityder och beteenden.
Sanitärt skräp – som tops, tamponger, kondomer och tablettkartor hamnar i havet via
avlopp. I genomsnitt hamnar 54 sådana skräp/100 m längs med Bohuskusten. Detta
beror på dåliga reningsverk, avsaknad av reningsverk och bräddning av avlopp. Det
kan också bero på utsläpp från kryssningsfartygens gråvatten (toalettvatten).
19) Ren Kust 2013
20) Simrishamn kommun/KIMO Baltic Sea, 2014
21) Håll Sverige Rent, 2013, www.hsr.se
22 ) Dr Cris Sherrington and Dr Chiarina Darrah, 2014, Towards a Method for Monitoring Litter Pathways to the aquatic
environment
18
Skräp som har sköljts upp på land.
Floder för med sig skräp till havet. Under tre månader fastnade 8490 plastskräp i
nät som forskare satt upp på olika ställer i Themsen. 20 procent av skräpet bestod
av olika typer av sanitetsprodukter (och kom därmed troligen från avlopp och
bristande reningsverk). 23
Sjöfarten dumpar fortfarande sopor i havet, trots förbud. Längs med den bohuslänska
kusten samlade Västkuststiftelsen under 2006 1 072 fiskelådor samt 1 533 oljedunkar
som innehöll 2 237 liter olja24. 20 000 ton sopor beräknas dumpas i Nordsjön varje
år från sjöfarten.25
Plasten som hamnar i havet försvinner aldrig, utan bryts ned till mindre och mindre
bitar. I en holländsk studie har man utifrån fem kriterier listat de främsta källorna
till mikroplaster utifrån ett åtgärdsperspektiv och storlek på källan. Plastskräp,
som till största delen består av förpackningar anses här som den mest prioriterade
källan att åtgärda för att minska mikroplasterna i havet.26 Andra viktiga källor och
transportvägar av mikroplaster finns i vårt avloppsvatten och avrinning från land
som för med sig textilfibrer från exempelvis fleece, mikroplaster som används i
skönhetsprodukter samt förbränningspartiklar och slitage från vägar. Läs mer om
mikroplastens konsekvenser på sidan 24.
23 ) Marine Pollution Bulletin 2013 Plastic in the Thames: A river runs through it
24) Västkuststiftelsen
25) EU-projektet Save the North Sea
26 ) RIVM Letter report 2014-0156 A. Verschoor et al.
19
Skräpig kust
I projektet ”Marint skräp och dess källor i Nordiska vatten” har Sverige, Finland,
Danmark och Norge sammanställt analyser på strandskräp.27 Sammantaget
bekräftar resultaten den bild som organisationerna tidigare har sett
erfarenhetsmässigt. De analyserade stränder i Finland (Östersjön) och Danmark
(Kattegatt) har en liknande skräpsituation som de svenska stränderna (Skagerack,
Kattegatt), nämligen att skräpet består till uppemot 97 procent av engångsprodukter
och att 66 procent av skräpet kan hänvisas till enskilda konsumenter. Det ska dock
poängteras att även om skräpet till stor del kan skyllas på vår tids produktion och
konsumtion (engångsförpackningar av plast) är det inte kartlagt i studien om skräpet
kommer från lokala landbaserade källor eller om det har transporterats långväga ifrån
och sedan nått stranden som sitt slutmål.
Resultaten visar också att användningen av stranden har betydelse. I Finland
undersöktes skräp från en populär badstrand nära bebyggelse och från en mer eller
mindre orörd strand. Det mesta av skräpet var av plast på båda stränderna, men
förpackningarna var märkbart färre på den orörda stranden.
Norge gjorde analyser av skräpet från en oexploaterad strand i Oslofjorden med få
besökare, och den stranden är mottagare av mycket skräp från Nordsjön. Resultaten
från den undersökningen i Norge visar också att plast är vanligaste skräpmaterialet,
men en större andel kommer från industrin och består av förpackningar från fiskeri-,
jordbruks- och transportsektorn. Dessa består också till en större del av föremål som
används mer än en gång, jämfört med de andra ländernas strandskräp.
27) Blidberg et al., 2015. Marine littering and Sources in Nordic Waters. Tema Nord 2015:524. Nordic Council of Ministers.
In Press
20
VEM ÄR DET SOM SKRÄPAR NER?
Nedskräpning sker i alla åldrar, enligt en undersökning med djupintervjuer från
2015.28 Trots att många blivit mer miljömedvetna och både källsorterar och köper
ekologisk mat, medger människor att man skräpar ner ibland. Dock är självinsikten
begränsad – det är alltid någon annan som är den ”verklige nedskräparen”. Ett annat
resultat av undersökningen är alla tycker att det är de som är yngre än en själv som
skräpar ner – oavsett hur gammal man är.
I SCB:s medborgarundersökning, se figur 7, svarade en övervägande del, 71 procent,
att de aldrig lämnar eller slänger skräp på marken.29 De som säger att de lämnat eller
slängt skräp gör det mer sällan än någon gång i månaden. Ett annat resultat är att
yngre i större utsträckning uppger att de slänger skräp på marken än de äldre.
Kan du tänka dig att slänga eller lämna skräp på marken?
Andel av befolkningen
100 %
71 %
50 %
18 %
1%
0%
2%
6%
Uppgift saknas
Uppgift saknas
Vet ej
Vet ej
Nej, aldrig
Nej, aldrig
Ja, men mer
sällan än
någon gång i
månaden
Ja, men mer sällan än en gång i månaden
Ja, någon gång i månaden
Ja, någon Ja, någon gång
gång i veckan
i månaden
Ja, någon gång i veckan
Ja, varje dag
Ja, varje dag
3%
Figur 7- Vad tycker medborgarna om nedskräpning i sin kommun – en analys av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor från
medborgarundersökningen 2011-2013, Statistiska Centralbyrån
Den vanligaste anledningen till att någon kan tänka sig att skräpa ner är att det inte finns
någon papperskorg, eller att den papperskorg som finns är full. En annan anledning
är att det redan är nedskräpat (se figur 9). Det här bekräftas av djupintervjuerna som
genomförts på uppdrag av Håll Sverige Rent. ”Varför ska jag bry mig om inte någon
annan eller samhället gör det?” Se även på sidan 28 om Broken windows theory.
28 ) Kvalitativ undersökning avseende mekanismer som styr när människor skräpar ner. Håll Sverige Rent 2015 (genomförd
av Kommunicera)
29) Vad tycker medborgarna om nedskräpning sin kommun – en analys av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011-2013, Statistiska Centralbyrån
21
Kan du tänka dig att slänga/lämna skräp på marken?
Höga betyg instämmer inte alls.
Figur 8 - Vad tycker medborgarna om nedskräpning i sin kommun – en analys av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor från
medborgarundersökningen 2011-2013, Statistiska centralbyrån
Över hälften av de tillfrågade i medborgarundersökningen uppger att den främsta
orsaken till att de lämnat eller slängt skräp på marken är på grund av att det var
komposterbart. Den näst vanligaste orsaken är att det inte fanns någon papperskorg.
Utifrån ålder går det att se att de yngsta, 18 - 24 år, i något större utsträckning än
övriga uppger att de inte visste var de skulle göra av skräpet. Likt typ av skräp som
man lämnar eller slänger, finns även här en tydlig trend gällande brist på tillgång av
papperskorg, där denna orsak blir mindre vanlig med stigande ålder. Samma trend,
om än något svagare, finns för slöhet.
Orsaker till att slänga eller lämna skräp på marken
Andel av befolkningen
75 %
54 %
50 %
42 %
25 %
0%
16 %
21 %
18 %
6%
2%
Slöhet
Vet ej
Vet ej
Det var
redan
nedskäpat
Det var redan nedskräpat
Kunde inte
ta det med
mig
Kunde inte ta det med mig
Det var
komposterbart
Det var komposterbart
Fanns
ingen
papperskorg
Fanns ingen papperskorg
Visste inte
var jag
skulle göra
av det
Visste inte var jag skulle göra av det
Slöhet
Jag bryr mig inte
Jag bryr
mig inte
10 %
Figur 9 - Vad tycker medborgarna om nedskräpning i sin kommun – en analys av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor från
medborgarundersökningen 2011-2013, Statistiska Centralbyrån
22
KONSEKVENSER AV NEDSKRÄPNING
Säl som skadats av skräp. Foto: Torkel Lundberg, Naturhistoriska riksmuseet
Skadar miljön och djurlivet
Nedskräpning skadar miljön genom bland annat spridning av kemikalier i naturen,
som också kan ge skador på djur och människor. En annan miljökonsekvens
av nedskräpningen är att berg av plast driver runt i våra hav. Haven håller på att
förvandlas till stora undervattensdeponier, en slutdestination där skräpet blir kvar
för all överskådlig framtid.
Djur kan också skadas och dö genom att trassla in sig eller missta plast för föda.
Sjöfåglar och marina däggdjur fastnar i rep och övergivna fiskeredskap och drunknar.
När djur äter skräp istället för mat blockeras mage och tarmar och djuren hindras i sin
tillväxt eller förgiftas och kan till och med svälta ihjäl.
I en större skala har skräpet en negativ effekt på biologiska mångfalden.30 663
marina arter har påträffats skadade på grund av marint skräp, vilken är en ökning
med 40 procent sedan slutet på 90-talet. 15 procent av dessa djur är också rödlistade,
det vill säga utrotningshotade. Bland dessa arter ingår alla arter av sköldpaddor,
hälften av alla marina däggdjur och en femtedel av alla sjöfåglar. Över 80 procent
var orsakade av plastskräp, framförallt rep, nät, förpackningar och små plastbitar.
30 ) CBD Technical Series No. 67 Impact of marine debris on biodiversity
23
Djur till havs drabbas hårt
Stormfågeln i Nordsjön är känd för att främst söka sin föda ute till havs, vilket gör
den till en utmärkt indikator för marint skräp eftersom man kan vara säker på att
fåglarna har fått i sig skräpet ute till havs. 95 procent av fåglarna har plastskräp i sina
magar och i genomsnitt 33 bitar/fågel. 55 procent av stormfåglarna i Skagerack har
plast i sina magar. Sammansättningen av plast i maginnehållet hos stormfåglarna
har ändrats sedan 1980-talet där konsumtionsplast idag är vanligare än så kallad
industriplast, som till exempel plastpellets.31
Många andra djur har också plast i sina kroppar:
•
•
•
•
•
11 procent av undersökta sälar hade plast i sina magar.32
48 olika arter av val (56 procent) har påträffats med marint skräp i sina magar. Det gäller både
tandvalar och bardvalar.33
Sill, vitling, kolja och torsk – alla vanliga fiskar i Nordsjön – och i alla arter påträffas plastskräp som
fiskarna misstagit för mat.34
83 procent av trålfångade havskräftor i Skottland hade fått i sig plast.35
Vanliga blåmusslor tar upp mikroplast i sitt cirkulationssystem.36
Djur på land skadas av skräp
En stor fara för kor är aluminiumsplitter i ensilage, till följd av att slängda
aluminiumburkar i diken eller vid åkermark strimlas sönder när lantbrukaren
skördar sitt foder.37 Hundar kan skadas allvarligt av picknickrester, då exempelvis
kyckling och benrester kan splittras och bli vassa föremål i hundens mage. Andra
problem för djur är glassplitter.
Mikroplast
Mikroplast, finfördelat plastskräp, utgör ett hot mot djurlivet i olika delar i födoväven
och man vet att mikroplasterna tas upp av en mängd olika djurplankton, kräftor,
maskar och musslor. Man hittar också mikroplaster högre upp i näringskedjan som
till exempel i fisk.38
31) OSPAR commission Litter in the Marine Environment Plastic particles in Fulmar Stomachs
32 ) Elisa L. Bravo Rebolledo, Jan A. Van Franeker, Okka E. Jansen, Sophie M.J.M. Brasseur. Marine Pollution Bulletin:
Plastic ingestion by harbour seals (Phoca vitulina) in The Netherlands
33) Clare Perry, 2014,. Marine Pollution Bulletin 80 210–221 Evaluating the impacts of marine debris on cetaceans Sarah
Baulch,
34) Edwin M. Foekema, Corine de Gruijter, Merkuria Teshome Mergia, Jan Andries van Franeker, Tinka J Murk, and Albert
Aart Koelmans, 2013. Plastic in North Sea fish
35) Murray and Cowie, 2011. Plastic contamination in the decapod crustacean Nephrops norvegicus
36) School of Biological Sciences vid University of Plymouth
37) Naturvårdsverket, 2012. Det här är ingen skräpfråga. En utvärdering av kommunernas arbete mot nedskräpning.
Rapport 6494
38) M. A. Browne et al, 2008. Graham and Thompson, 2009. Murray and Cowie 2011. Richard C. Thompson et al. 2004.
Johansson, 2011. Setälä, Fleming-Lehtinen, and Lehtiniemi, 2014. Cole et al, 2013. de Sá, Luís, and Guilhermino, 2015.
Watts et al, 2014.
24
Draggning efter spökgarn
Mikroplasten kan dessutom transportera miljöfarliga ämnen och gifter på två olika
sätt. Antingen kan olika typer av organiska miljögifter adsorbera på partiklarna eller
så kan plasten själv läcka ut giftiga tillsatser, till exempel bromerade flamskyddsmedel
och ftalater.
Spökgarn
Spökgarn är ett uttryck för fiskeredskap som blivit kvar i havet och som fortsätter
att fånga fisk i onödan under lång tid. Det handlar om alla möjliga fiskeredskap, som
exempelvis fiskegarn, fiskenät och trål men även burar, mjärdar och andra typer
av instängningsredskap. Det är inte bara för fisk som spökgarnen har en negativ
påverkan. Spökgarnen kan även fånga och utgöra fara för olika marina däggdjur,
som tumlare och sälar samt olika typer av sjöfåglar som kan trassla in sig. Spökgarn
som fastnat på vrak kan dessutom utgöra en livsfara för de sportdykare som dyker på
vrak. Även för sjötrafik och fiskare kan spökgarnen utgöra ett problem med intrasslad
utrustning och propellrar. Läs mer om spökgarn på sidan 14.
Kostar pengar- men ingen vet hur mycket
Kostnaden som samhället har för nedskräpningen är tyvärr svåröverskådlig och
antagligen väldigt stor. Kostnaderna för nedskräpning kan ses som både direkta
som för exempelvis städning, men även som indirekta såsom för minskad turism i
nedskräpade områden eller minskade värden på fastigheter i områden som upplevs
nedskräpade.
25
I Sverige är det i första hand kommunerna som har renhållningsansvaret. Håll Sverige
Rent har vid upprepade tillfällen efterfrågat uppgifter från Sveriges kommuner om
kostnaderna för nedskräpning, men har inte lyckats skapa en relevant bild. I en
undersökning Håll Sverige Rent utförde med hjälp av Sifo år 2008 kunde enbart 16
procent av Sveriges kommuner redogöra för hur mycket nedskräpningen kostade. Se
figur 10 nedan.
I samband med ett regeringsuppdrag för minskad nedskräpning som Naturvårdsverket
genomförde i samarbete med Håll Sverige Rent 2010-2013 gjordes ett försök att
räkna på den totala kostnaden för kommunernas kostnader vad gäller nedskräpning,
främst vad gäller städning. Naturvårdsverkets miljöekonomer fick uppdraget men
lyckades inte att få fram nog med data från kommunerna för att bilda en uppfattning
om problematiken.39 Enligt miljöekonomerna gick det inte att särskilja kostnaderna
för städning från andra verksamheter och uppgifter. Förmodligen beror avsaknaden av
kostnadsuppgifter på att informationen inte efterfrågats av politiker och tjänstemän.
Bland de kommuner som ändå uppskattat vad nedskräpningen kostar fanns ett stort
spann, från 50 öre/invånare till 340,9 kr/invånare och år.
Vet du vad kostnaden för nedskräpning i er kommun är?
Andel av befolkningen
80 %
76 %
60 %
40 %
20 %
16 %
8%
0%
Vet ej
Nej
Ja
Figur 10 - Kommunernas kostnad för skräphantering, PM från Naturvårdsverket 2012
Stockholms stad har nyligen beräknat att kostnaden för nedskräpningen är runt
100 000 000 kronor årligen. Den summan är förmodligen mycket större om
den skulle inkludera indirekta kostnader som skräpet kan medföra. Enligt en
schablonberäkning som det europeiska nätverket The Clean Europe Network40
genomfört kostar nedskräpningen i Europa 225 kr (25 euro) per invånare och år.
39) Naturvårdsverket, 2012. Kommunernas kostnader för nedskräpning – städning och förebyggande åtgärder, en redovisning
40) Se cleaneuropenetwork.eu
26
Skräpig park
Siffran är baserad på statistik från olika europeiska organisationers bedömningar
av vad nedskräpningen kostar. Omräknat till svensk befolkningsmängd skulle detta
innebära att nedskräpningen kostar drygt 2 miljarder kronor om året i Sverige.
Förutom direkta kostnader som städning finns en rad indirekta kostnader för
nedskräpningen. En ren och vacker natur är en viktig ekosystemtjänst med många
positiva värden, inte minst ur ett rekreationsperspektiv och det finns en uppenbar risk
att nedskräpade miljöer faktiskt urholkar värdet av naturen och landskapet.41
Handel och företagande kan även drabbas negativt. Varumärken som förknippas med
nedskräpning kan tappa kunder42 och nedskräpning kan även avskräcka från besök i
affärer43. Nedskräpning kan även innebära indirekta kostnader då fastigheter förlorar
i värde och att exempelvis turismen påverkas negativt.
Dyrt för kommuner på västkusten
Sveriges kommuner har ett ansvar för att städa upp skräpet från boende och
turister längs med kusten, samt det skräp som sköljs upp av havet.44 Kostnaderna
är framförallt kopplade till strandstädningar, men kan också innebära en ekonomisk
förlust för besöks- och turismnäringen samt skador på båtar och fiskeredskap.
41 ) Havs– och vattenmyndigheten, 2012. God havsmiljö 2020
42) Stuart Roper, Cathy Parker, Journal of Business Research, 2012. Doing well by doing good: A quantitative investigation
of litter effect.
43) Alan Lewis, Polly Turton, Thomas Sweetman. Policy Exchange, 2009. Litterbugs. How to deal with the problem with
littering.
44 ) Kommunernas renhållningsansvar regleras i lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och
skyltning
27
Strandstädning på västkusten
Kommunnätverket Ren Kust framhåller att enskilda kommuner inte kan hantera
dessa kostnader och att det rimligen borde finnas ett delat ansvar mellan kommunerna
och den svenska staten. Det främsta skälet är att majoriteten av skräpet kommer just
från havet och att stora delar av skräpet kommer från andra länder än Sverige.45 Ett
belysande exempel är fiskelådor, som i de flesta fall kommer från Storbritannien
och Danmark och därmed är vanligare än de svenska.46 Tidigare hanterades
strandstädning via ett stöd från Arbetsmarknadsverket, som avskaffades 2008. Nu
finns det ett förslag från Havs- och vattenmyndigheten att frågan ska utredas som en
del av åtgärdsplanen i havsmiljöförordningen.47
Närmiljön – skadegörelse och otrygghet
Nedskräpning leder till en negativ spiral. Skräp föder skräp, som leder till klotter
och skadegörelse, som i sin tur leder till otrygghet. Det här visar ett flertal studier.
Människor uppfattar helt enkelt det som okej att slänga skräp på en plats som
redan är nedskräpad. Till slut förlorar vi respekten för platsen och den skräpiga
platsen upplevs som otrygg. Det här kallas ”Broken windows theory”,48 en teori
som lanserades av två kriminologer redan på 80-talet. I artikeln ”Spreading of
Disorder”,49 som publicerades i tidskriften Science 2008, beskrivs hur nedskräpade
platser lockade fler att skräpa ner, än om samma plats var städad (se även figur 11).
45) Se www.renkust.se
46) Svärd, 2013, Ren och attraktiv kust i Bohuslän bakgrund och fakta,
47) Havs- och vattenmyndigheten, 2015. God havsmiljö 2020 – Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 4
Åtgärdsprogram för havsmiljön, Dnr 3563-14, 2015-02-01 (remissversion)
48) J.Q. Wilson, G.L. Kelling, 1982, Broken windows, Atlantic Monthly
49) Kees Keizer, Siegwart Lindenberg, Linda Steg, 2008. The spreading of disorder (Faculty of Behavioral and Social
Sciences, University of Groningen, Netherlands).
28
Lokala trygghetsmätningar visar också att nedskräpning är en av de faktorer som
bidrar till att människor upplever otrygghet där de bor. I exempelvis Biskopsgården
i Göteborg50 upplever 22 procent av de boende att de känner sig otrygga, och de
största problemen som nämns är bland annat nedskräpning, klotter och skadegörelse.
De sociala kostnaderna för nedskräpning är svåra att mäta. En social kostnad kan
exempelvis vara när en kommun bygger en ny lekplats, men ingen använder den på
grund av nedskräpning och skadegörelse. En annan social kostnad kan vara den som
drabbar enskilda individer i de fall de upplever sin närmiljö som osäker och därför
begränsas i sitt sociala liv.
Upplevelse av nedskräpning i kommunen
I vilken grad upplever du att..
Andel av befolkningen
60 %
57%
40%
40 %
35%
39%
36%
34%
28%
30% 30%
28%
28%
Andel låga betyg
Andel mellanbetyg
Andel höga betyg
20 %
15%
Höga betyg instämmer inte alls.
0%
...nedskräpning
är ett problem i
din kommun?
...nedskräpningen
har ökat i din
kommun det
senaste åren?
...din kommun är
skräpigare än
andra
kommuner?
...nedskräpade
platser i din
kommun
också är
kommun
otrygga
också ärplatser?
otrygga
platser?
Figur 11- Vad tycker medborgarna om nedskräpning i sin kommun – en analys av Håll Sverige Rents tilläggsfrågor från
medborgarundersökningen 2011-2013, Statistiska Centralbyrån
Nästan 40 procent upplever att nedskräpade platser är otrygga, se figur 11. I
Södertälje och Botkyrka verkar det finnas en koppling mellan att nedskräpade platser
också upplevs som otrygga platser. Även i Gävle, Eskilstuna och Borås verkar denna
tendens finnas. I Härjedalen är sambandet däremot mindre tydligt.
50) Trygghetsundersökning som polisen och stadsdelen Västra Hisingen gjort tillsammans 2014
29
S K R Ä P E T S TA N N A R K VA R
Plasten som hamnar i havet bryts ned till mindre och mindre bitar. Foto: Anna Kärrman, Örebro Universitet
Nedbrytningstiderna är uppskattade och ska tas med en nypa salt. Tiderna påverkas
av lokala faktorer (värme, pH, ljus, mekanisk nötning, salthalt etc), vilket gör
uppskattningen mycket osäker. Plast är ett mycket stort problem i den marina miljön,
bland annat eftersom plasten stannar kvar under lång tid. Oidentifierbara plastbitar
är det vanligaste skräpet i både Östersjön och Nordsjön, och samtidigt det material
som har en oerhört lång nedbrytningstid, om det ens försvinner.
Läs även om mikroplaster på sidan 26.
Tidningspapper: Pappkartonger: Bananskal: Mjölkkartonger: Bomull: 6 veckor
2 månader
3 månader
4 månader
3-14 månader
Glas: Bryts inte ned
Plast: minst 400 år
Aluminiumburkar: minst 200 år
Fiskelina av enfibertråd: minst 600 år
30
LAGSTIFTNING OCH AKTÖRER INOM
N E D S K R Ä P N I N G S O M R Å D E T 51
Förbudet mot nedskräpning
I 15 kap. miljöbalken (MB) finns bestämmelser om avfall. Av 15 kap. 30 § MB framgår
att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn
till. Bestämmelsen innebär ett allmänt förbud mot nedskräpning. Den riktar sig mot
alla, även markägare, och omfattar alla områden som allmänheten har tillträde till eller
insyn till. Med skräp avses både mindre föremål som t.ex. glas, papper, engångsgrillar,
fimpar och större föremål som t.ex. byggavfall, möbler, bilar, hemelektronik.
Avfallsinnehavarens ansvar
I 15 kap. 5 a § MB finns bestämmelsen om avfallsinnehavarens ansvar. Av bestämmelsen framgår att den som innehar avfall ska se till att avfallet hanteras på ett hälsooch miljömässigt godtagbart sätt.
Straffbestämmelser
I 29 kap. MB finns straffbestämmelser. I 7 § finns en bestämmelse om ansvar för
nedskräpning. Av bestämmelsen framgår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet
skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till kan
dömas för nedskräpning. Straffet för nedskräpning är böter eller fängelse i högst ett
år. Exempel på sådan nedskräpning, (”nedskräpning av normalgraden”), kan vara
byggavfall, möbler, bilar, bildelar och däck, hemelektronik och sopsäckar med olika
typer av skräp52.
I 7 a § i samma kapitel finns en bestämmelse om ansvar för nedskräpningsförseelse,
där mindre allvarlig nedskräpning straffbeläggs. Straffet för nedskräpningsförseelse är
penningböter, som polisen kan utfärda på plats. Exempel på nedskräpningsförseelse
är bortslängda snabbmatsförpackningar, ölburkar, engångsgrillar och bruksföremål
på marken vid en återvinningsstation.
Nedskräpningsförseelser som är ringa omfattas av nedskräpningsförbudet, men ska
inte medföra straffansvar. Med ringa avses bagatellartade situationer som att man
slänger t.ex. en enstaka cigarettfimp eller ett tuggummi. Det är alltså förbjudet men inte
straffbart att slänga t.ex. enstaka cigarettfimpar. Vid bedömning av om nedskräpningen
är ringa ska även hänsyn tas till hur känslig miljön är där nedskräpningen sker.
Att en handling varit en del av en allvarlig kollektiv nedskräpning är också en
51 ) Från Naturvårdsverket och Håll Sverige Rent, 2013, Strategiskt arbete för minskad nedskräpning – Vägledning för
kommuner. Rapport 6551
52) Se prop. 2010/11:125 s. 42.
31
omständighet som ska beaktas, när det gäller om gärningen ska bedömas som ringa
eller inte.53
Antal utskrivna skräpböter
I juli 2011 fick polisen möjlighet att skriva ut böter för nedskräpning, då den nya
lagstiftningen kring nedskräpningsförseelse trädde i kraft. Men det är få böter som
skrivs ut, och trenden är att allt färre människor blir bötfällda. Under de sex första
månaderna skrevs 261 nedskräpningsböter ut i hela landet. År 2012 skrevs 289 böter
ut på tolv månader. Förra året (2014) minskade antal utskrivna böter till enbart 195
i hela landet. Det enda län som skiljer ut sig från trenden är Uppsala län, där antalet
utskrivna skräpböter ökat från nio böter det första halvåret till 41 böter år 2014.
400
Totalt antal skräpböter
Antal böter
300
289
261
229
195
200
100
0
2011 (juli-dec)
2012
2013
2014
Hela landet
Blekinge län
Dalarnas län
Gotlands län
Hallands län
Jämtlands län
Gävleborgs län
Jönköpings län
Kalmar län
Kronobergs län
Norrbottens län
Skåne län
Stockholms län
Södermanlands län
Uppsala län
Värmlands län
Västerbottens län
Västernorrlands län
Västmanlands län
Västra Götalands län
Örebro län
Östergötlands län
Figur 12- Totalt antal skräpböter, Rikspolisstyrelsen
Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och
skyltning
Trots att det är förbjudet att skräpa ner hamnar ändå en hel del skräp på fel ställe.
Kommunen har under vissa förutsättningar ett ansvar för att städa gator, torg och
andra allmänna platser inom detaljplanelagt område. Kommunen kan också bli
ansvarig att återställa andra platser utomhus där allmänheten får färdas fritt. Under
vissa förutsättningar kan fastighetsägaren bli ansvarig för att åtgärda nedskräpning,
främst när det handlar om kvartersmark och gångbanor inom detaljplanelagt
område. Ansvaret finns reglerat i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om
gaturenhållning och skyltning.
53 ) Se prop. 2010/11:125 s . 42 f.
32
Marint avfall
Det finns nationell och internationell lagstiftning som förbjuder att exempelvis
plast och annat avfall slängs i våra hav. Fast avfall får inte släppas ut från fartyg.
Det gäller för alla fartyg inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon samt från
svenskt fartyg oavsett var de befinner sig.54 I EU:s havsmiljödirektiv55 utgör marint
skräp en av elva så kallade deskriptorer, vilka ska användas för att bedöma om och
när havsmiljön uppnår god miljöstatus. Direktivet är införlivat i svensk lagstiftning
i havsmiljöförordningen (2010:1341). I Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter
(2012:18) om vad som kännetecknar god miljöstatus samt miljökvalitetsnormer med
indikatorer för Nordsjön och Östersjön, sägs att god miljöstatus kännetecknas av
att mängden avfall, inklusive dess nedbrytningsprodukter, inte förorsakar skada på
havsmiljön och att avfall som påverkar eller kan antas påverka marina organismer
negativt ska minska. Kommunens ansvar enligt 4 § gaturenhållningslagen gäller
även detta avfall. Dock har Havs- och vattenmyndigheten nyligen föreslagit att
det ska utredas när skräp är en kommunal angelägenhet och faller inom den
kommunala renhållningsskyldigheten som finns reglerad i lag (1998:814) med
särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (så kallad gaturenhållningslagen), kontra när det är att betrakta som en nationell angelägenhet.56
Nationella och kommunala avfallsplaner
I Naturvårdsverkets nationella avfallsplan från 2012 är ett av de fem prioriterade
områdena hushållens avfall, ett område som inkluderar nedskräpning.57 Målet i
planen är att nedskräpningen ska minska i städer, i naturområden och längs kusterna.
Den kommunala avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter
om avfallshantering renhållningsordningen för kommunen. Naturvårdsverket avser
att revidera föreskrifterna om innehållet i kommunal avfallsplan och då eventuellt
komplettera dessa med ett krav på att avfallsplanen ska innehålla åtgärder mot
nedskräpning.
54 ) Se www.transportstyrelsen.se och fast avfall
55) Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008
56) Havs- och vattenmyndigheten, 2015. God havsmiljö 2020, Marin strategi för Nordsjön och Östersjön, Del 4 Åtgärdsprogram för havsmiljön, Dnr 3563-14, 2015-02-01 (remissversion)
57) Naturvårdsverket, 2012. Sveriges avfallsplan 2012–2017– Från avfallshantering till resurshushållning
33
Centrala aktörer inom nedskräpningsområdet
Här följer en lista på de centrala aktörerna i Sverige inom nedskräpningsområdet och
vilka ansvarsområden dessa har.
Stiftelsen Håll Sverige Rent
Driver kampanjer och annat förebyggande arbete mot nedskräpning. Erbjuder
kommuner verktyg som skräpmätningsmetoder, statistik och vägledning i arbetet mot
nedskräpning. Icke-vinstdrivande stiftelse.
Naturvårdsverket
Centralt tillsynsansvar (11 § gaturenhållningslagen). Ansvarar för vägledning
för kommunerna kring arbete mot nedskräpning. Tillsynsvägledning 3 kap. 2 §
miljötillsynsförordningen (2011:13). Samlande och pådrivande i miljömålsarbetet.
Havs- och vattenmyndigheten
Ansvarar för genomförandet av Havsmiljödirektivet, där nivåerna av marint skräp
har betydelse för om målet god miljöstatus 2020 ska uppnås. Myndigheten har
tillsynsvägledningsansvar avseende miljökvalitetsnormer för bland annat havsmiljön,
se 3 kap. 5 § miljötillsynsförordningen. Ansvarar för miljökvalitetsmålen Hav i balans
samt Levande kust och skärgård och Levande sjöar och vattendrag.
Boverket
Ansvarar för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, som innehåller preciseringar
om avfall. Enligt en överenskommelse ansvarar Naturvårdsverket för underlag och
vägledning om avfallsfrågorna inom God bebyggd miljö.
Kommunerna
Renhållningsansvar på allmänna platser i kommunen, enligt lagen med särskilda
bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.
Fastighetsägare
Fastighetsinnehavare har renhållningsansvar inom områden som i detaljplan redovisas
som kvartersmark och som har iordningställts och begagnas för allmän trafik.
Individen
Ansvarar för att inte skräpa ned. Ansvarar för att hantera avfall man innehar på ett
hälso- och miljömässigt godtagbart sätt (15 kap. 5 a § MB).
Producenter med särskilt utpekat producentansvar
Producenter av returpapper, förpackningar, elektriska och elektroniska produkter m.fl.
har ansvar för att dessa samlas in och återvinns. En producent ska se till att det finns
ett lämpligt insamlingssystem för förpackningar som är hänförliga till producenten.
34
I N T E R N AT I O N E L L U T B L I C K
Havet – en soptipp
På senare år har gigantiska ansamlingar av skräp uppmärksammats långt ute till
havs, där havsströmmarna bildar så kallade ”gyres”, stora virvlar, där skräp från hela
världen samlas i en enda stor plastsoppa. De stora ansamlingarna av skräp finns i
norra och södra Stilla havet, norra och södra Atlanten samt Indiska oceanen.58 Den
största ansamlingen av skräp finns i Norra Stilla havet. När forskare vägde plasten
uppgick torrvikten till sex gånger mer än biomassan av plankton i området. Det
är alltså högre koncentrationer av plast än mat i detta havsområde.59 Och ingen
städar haven – det är i sig en näst intill omöjlig uppgift. Skräpet färdas istället
långa sträckor och skräp hittas långt upp i Arktis och djupt ned på havets botten.
Nya uppskattningar visar att så mycket som 12,7 miljoner ton plastavfall hamnar i
havet varje år från olika landbaserade källor. Beräkningarna grundar sig på 192
kustländer runt om i världen och statistik gällande befolkningstäthet och kvalitet på
avfallshantering. Om ingenting görs för att förbättra avfallshanteringen antas siffran
öka tiofalt till år 2025.60
De värst nedskräpande länderna är:
1. Kina
2. Indonesien
3. Filippinerna
4. Vietnam
5. Sri Lanka
6. Thailand
7. Egypten
8. Malaysia
9. Nigeria
10. Bangladesh
EU hamnar på 18:e plats. USA på 20:e plats.
Öppna soptippar är fortfarande ett stort problem ur ett globalt perspektiv. Många gånger
används floder, liksom havets flod och ebb som naturliga sätt att göra sig av med sopor.
Rankningen ovan speglar detta i kombination med hög befolkningstäthet. I Europa
deponerar vi fortfarande en stor del av vårt hushållsavfall. Av Europas plastavfall
hamnar fortfarande hälften på deponi (48,7 procent) motsvarande 12,1 miljoner
ton per år.61 Och hanteringen varierar stort inom Europa. I Sverige deponeras inga
hushållssopor överhuvudtaget idag, utan dessa går främst till förbränning och
materialåtervinning.
58 ) 5 gyres foundation
59 ) CJ Moore et al, 2001. Comparison of Plastic and plankton in the north Pacific Central Gyre
60) Jenna R. Jambeck, 2015 Science, VOL 347 ISSUE 6223
61) European commission, 2013. Green paper on a European Strategy on Plastic Waste in the Environment
35
The Clean Europe Network
Håll Sverige Rent har sin motsvarighet i flera länder runt om i världen, som till
exempel Hold Danmark Rent, Keep Australia Tidy eller Keep Scotland Beautiful.
2013 gick 15 europeiska organisationer samman och bildade The Clean Europe
Network, med huvudsäte i Bryssel – ett stenkast bort från EU:s beslutsfattare. Och
mycket har hänt det senaste året.62
The Clean Europe Networks vision är ett skräpfritt Europa till år 2030.
Utgångspunkterna är desamma som för Håll Sverige Rent – att ändra attityder och
beteenden och att arbeta förebyggande istället för med renhållning.
Nätverket har bland annat presenterat två studier gällande nedskräpning. Den ena
handlar om att ta fram en harmoniserad mätmetod av skräp i stadsmiljöer för Europa.
Keep Tidy-organisationerna runt om i Europa, precis som Håll Sverige Rent i Sverige,
genomför studier gällande nedskräpning och med en gemensam metod kan vi få
bättre kvalitet i statistiken samt jämförbara data.
Den andra studien handlar om marin nedskräpning och skräpets vägar från land
till hav.63 Studien presenterar en metod för hur kommuner kan kartlägga källor och
transportvägar på lokal nivå och hur man aktivt kan arbeta för att minska dessa flöden.
Plastpåsarna i Europa
I mars 2002 introducerade Irlands regering en avgift på plastpåsar från att tidigare ha
varit helt avgiftsfria. Anledningen var just nedskräpning och att plastpåsar återfanns
både i städer, på landsbygden och inte minst i haven och på stränderna. Ca 1,2 miljarder
plastpåsar konsumerades varje år, ett resursslöseri kan tyckas eftersom plastpåsarna i
de flesta fall bara används för att bära hem matvaror och andra inköp – och möjligen
också till sopor. Inledningsvis var avgiften 15 cent, en avgift som använts för att bygga
upp en miljöfond, som idag uppgår till 110 miljoner euro. Det egentliga syftet har
inte varit att bygga upp miljöfonden, utan att minska användningen av plastpåsar och
därmed också nedskräpningen. I Sverige tillfaller avgiften för plastpåserna i affärerna
ofta handlaren.
Konsumtionen av plastpåsar minskade med över 90 procent, från 1,2 miljarder till 230
miljoner (alternativt: från 328 plastpåsar per capita till 21). Innan förbudet utgjorde
plastpåsarna 5 procent av allt skräp och bara 5 år senare utgjorde plastpåsarna mindre
än 1 procent. På stränderna har plastpåsarna minskat från 17,7 påsar/500 m
62) Se www.cleaneuropenetwork.eu
63) Dr Cris Sherrington and Dr Chiarina Darrah, 2014, Towards a Method for Monitoring Litter Pathways to the aquatic
environment
36
Sedan Irland införde en avgift på plastpåsar har konsumtionen av plastpåsar minskat med över 90 procent
till 5,5/500 m64. Dessutom har 18 miljoner liter olja sparats.65 Handlarna har också
sparat pengar på detta tack vare en ökad försäljning av exempelvis tygkassar, lägre
inköpskostnader och lagerkostnader av plastpåsar.
Sedan dess har även Nordirland infört en avgift på 5 pence och användningen av
plastpåsar har minskat med 72 procent (motsvarande en minskning på 215 miljoner
plastpåsar).66
Plastpåsar är helt förbjudna i Italien (dock är så kallade nedbrytbara plastpåsar
tillåtna) och i Kalifornien. I EU-kommissionen diskuteras ett förbud alternativt en
avgift för plastpåsar, och Frankrike har föreslagit ett förbud.
Love where you live
Nedskräpningen är ett problem med många bottnar. I England har Håll Sverige Rents
systerorganisation Keep Britain Tidy under flera år arbetat med sin kampanj Love
where you live67.
Kampanjen är ett sätt att sätta nedskräpningsproblemet i ett större sammanhang, det
vill säga tydliggöra att det handlar om din egen trivsel och trygghet om du skräpar ner.
Älska där du bor som sagt, ta ansvar för din del i att göra ditt område skräpfritt och
därmed tryggare, snyggare och trevligare.
64 ) Data courtesy of Coastwatch Ireland.
65) Källa: http://www.environ.ie/en/Environment/Waste/PlasticBags/
66) Källa: http://www.bbc.com/news/uk-northern-ireland-28952146
67) www.lovewhereyoulive.org
37
OM HÅLL SVERIGE RENT
Varför jobba mot nedskräpning?
Skräp skadar, skräp kostar pengar och skräp skapar otrygghet. Helt i onödan. Därför
är det viktigt att motverka nedskräpning. Nedskräpning är ett problem som har
betydligt större konsekvenser än man först tänker sig och dessa konsekvenser täcker
hela hållbarhetsbegreppet.
Skräp är en produkt av vårt konsumtionssamhälle – helt enkelt ett bortkastat avfall
som istället borde återvinnas. Så skräp är resurser som förslösas genom att de hamnar
på fel ställe.
Håll Sverige Rent tror att frågan om nedskräpning är utmärkt som pedagogisk
utgångspunkt för att skapa en förståelse för mer komplexa miljöfrågor. Nedskräpning
är något du själv kan göra något åt. Det är bara att låta bli.
Håll Sverige Rent tror att när vi tar ansvar för vår närmiljö och förstår vår egen roll
ökar sannolikheten att vi även utvecklar en hållbar livsstil.
Lite om Håll Sverige Rents verksamhet
Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell organisation som verkar för minskad
nedskräpning, ökad återvinning och för att främja individers och organisationers
miljöansvar.
Stiftelsen grundades 1983 av Naturvårdsverket och Returpack i syfte att permanenta
kampanjen som bedrivits under 20 år. Redan 1962 lanserades kampanjen ”Håll
Naturen Ren” av Naturskyddsföreningen, då även den välkända och vackra logotypen
föddes.
Håll Sverige Rents vision är ett skräpfritt Sverige
Arbetet finansieras i första hand genom fonder och projektfinansiering från
myndigheter, organisationer och företag. Håll Sverige Rent är också förmånstagare i
PostkodLotteriet sedan 2014.
38
I ”Skräprapport 2015: Nedskräpningen i Sverige” har Håll Sverige Rent
samlat statistik och fakta kring nedskräpning till land och till havs. Syftet
är att berätta om nedskräpningens omfattning, effekter samt var skräpet
kommer ifrån. I rapporten går också att läsa om vad Sveriges invånare
tycker om nedskräpning och varför människor egentligen skräpar ner.
Håll Sverige Rent arbetar för att motverka nedskräpning, öka återvinning och
främja miljömedvetandet hos individer och organisationer. Arbetet bedrivs
genom kampanjer och projekt, genom utbildning i skola och förskola och
genom miljömärkningar.
Stiftelsen Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm, Tel: 08-505 263 00, www.hsr.se