Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Norra och södra Dalarnas distrikt Ledare. Emma Andersson, DISTRIKTSCHEF, norra Dalarna Rune Arvidsson, distriktchef, södra dalarna Få mer kunskap om skogen på vår hemsida I det här numret av Lokaleko vill vi gärna uppmana dig att besöka Skogsstyrelsens hemsida www. skogsstyrelsen.se. Här finns mycket information om hur du sköter din skog. I vår uppmärksammar Skogsstyrelsen särskilt behovet av röjning av landets skogar och på hemsidan har vi samlat information om röjning under rubriken Fri sikt – Behöver din skog röjas? Via Skogsstyrelsens e-tjänst Mina sidor kan du även få hjälp att se om det finns ett röjningsbehov på din fastighet samt hur du ser det på din skogsbruksplan. Vidare finns också möjlighet att delegera rättigheter till en skogskonsulent. Det innebär att du som markägare kan få rådgivning via datorn. Fördelen med det är att ni ser samma kartbilder och kan utifrån dem diskutera din fastighet. På våra lokala hemsidor www. skogsstyrelsen.se/norradalarna och www.skogsstyrelsen.se/sodradalarna finns kontaktuppgifter till konsulenterna samt information om kommande kurser och träffar. Vi vill också gärna uppmärksamma dig på att Skogsstyrelsen i Dalarna har startat en blogg som heter Skogskonsulentens blogg. Här får du följa skogskonsulenten Maria Nilsson i hennes vardag. Gå in via Äga och Bruka på Skogsstyrelsens hemsida eller från Norra och Södra Dalarnas lokala sida. Du hittar också bloggen på https:// skogskonsulentensblogg.wordpress. com/ Trevlig läsning! Mikael Johansson förbereder planet/drönaren för en flygtur. Foto: Hans-Olof Marcus Stor hjälp av litet flygplan Min kollega Mikael Johansson har börjat smita iväg tidigt på morgonen, utrustad med solglasögon, delikat matsäck, en hel massa tekniska attiraljer och ett radiostyrt flygplan! Allt instuvat i skuffen på Skogsstyrelsens tjänstebil. Vid sin sida har han ytterligare en cool kille med solglasögon, Hans-Olof Marcus. T idigt om morgnarna får jag en skymt av dem, innan de drar söderut mot Västmanland och brandområdet. Det är tydligen där de håller till om dagarna. Men vad pysslar de med? En dag kom ett mejl från Olle till oss kollegor på Skogsstyrelsen att nu kunde vi kolla på bilder från brandområdet i Västmanland. Då tänkte jag att det var hög tid att få en kläm på vad de egentligen gjorde. Att Skogsstyrelsen i Södra Dalarna har ett litet flygplan som snabbt och smidigt kan flyga över ett ganska stort område och ta bilder, är jag väl infor- merad om. Förra året fick jag nämligen åka ut i skogen med Olle. När jag gick på marken för att kontrollera hänsyn till kulturlämningar vid slutavverkning och återbeskogning, så dokumenterade Olle samma sak med hjälp av det lilla planet från ovan. Det blev ett väldigt bra facit och det jag sett från marken fick jag bekräftat i Olles bilder. Så egentligen hade det räckt med Olles bilder, även om det var bra att jag kunde göra jämförelsen med verkligheten på marken. I morse var jag extra tidigt på jobbet för att fånga Mikael och Olle innan de drog iväg och höra mer om vad de gör och vilken information de kan få genom flygbilderna. – Med hjälp av flygplanet kan vi fotografera stora områden där det brunnit för att ge markägarna så bra information som möjligt över hur det ser ut. Bilderna används också som ett underlag av dem som ska ge markägare rådgivning. Skogsstyrelsens personal är ute i fält och gör återväxtplaner och som stöd i det arbetet har man med sig fältdatorer med dagsaktuella, högupplösta bilder. På så sätt blir arbetet mycket effektivare och givetvis ser man mycket bättre från luften än om man är på på marken. Vad används planet mer till? – Förutom att använda det i brandområdet används planet för att fotografera skogsskador som orsakats av insekter eller väder. Flygfotografering kan också användas för att dokumentera eventuella skador på natur- eller kulturlämningar på grund av skogsbruk. Planet kan också användas i samband med att olika studier görs, till exempel för att visa ett område före och efter en åtgärd. Hur går det till och vad får ni veta genom de bilder ni tar? – Kortfattat kan man säga att planet är ett avancerat radiostyrt plan som sköter det mesta självt. Planet väger bara drygt 1 kg och kan med hjälp av sin tysta elmotor flyga upp till 50 minuter på ett batteri. Som förare väljer jag flyghöjd och sedan hjälper jag planet upp i luften. Därefter flygfotograferar den det område jag vill. Jag kan till och med ta mig en kopp kaffe medan jag väntar. När fotograferingen är klar kommer planet tillbaka och cirkulerar ovanför mig så jag manuellt kan ta ner och landa det. Efter att vi plockat ner planet för vi över alla bilder i vår dator. På bilderna kan vi se föremål på marken som bara är några centimeter stora. Bland annat kan vi i brandområdet se vilka områden som är mycket kraftigt brända och där det är mycket stenigt och svåråtkomligt. Hur många gånger har ni kraschat? – Ha, ha, ha, det är en samvetsfråga. Man kan säga att varje landning faktiskt är en kontrollerad krasch. Planet har nämligen inga hjul utan är byggt för att kunna landa i svåra förhållanden. Myrar är naturens flygplatser, men också ungskogar går utmärkt att ”krascha” i. Utöver de kontrollerade krascherna sker givetvis en och annan olycka också. Ofta beror detta på svårigheten med att bedöma avstånd på föremål i luften. Ofta tror man planet är mycket närmare än det är och står Bilden visar den tekniska utrustningen som behövs till drönaren. Foto: Hans-Olof Marcus då ett träd i vägen så blir det stopp. Måste man se så cool ut? – På alla flygfilmer är man cool och har solglasögon. Vi är också piloter och kan inte vara sämre. Skämt åsido, det finns ett skäl till att vi använder solbrillor. Som förare av ett UAF-plan är man ansvarig för vad planet gör och måste vid varje tidpunkt kunna avbryta en flygning. En förutsättning för detta är att kunna se planet. En solig dag hjälper solglasögonen mycket. Det händer ibland att ”riktiga” helikoptrar och flygplan kommer och de har företräde. Nyfikna örnar, vråkar eller andra fåglar flyger ibland nära planet. De är ibland mycket närgångna. Text: Jenny Karlsson Skogsbranden i Västmanland startade 31 juli utanför Sala. Branden klassas som den största i modern tid och fick enorma konsekvenser för människor, djur och natur. Förödelsen från ovan. Bilden är tagen av drönaren på 275 meters höjd. Stora träd som bränts och fallit omkull. Det grå är avbränd mark, det vita snö. Gröna träd som klarat livet och en skogsbilväg i mitten. Upptäck skogsstyrelsen.se Vill du få information om allt som rör skog ska du gå in på www.skogsstyrelsen.se. Där finns allt du behöver!! U nder fliken Äga och Bruka finns information om hur du sköter din skog och även hur du kan bevara den. Det finns bra karttjänster med skogliga grunddata, det vill säga en översiktlig uppskattning om volymen i din skog. Det finns även markfuktighetskartor och flera andra olika sorters intressanta kartor. Under fliken Äga och Bruka kan du även läsa om stöd och bidrag, till exempel hur man söker bidrag för att höja kulturoch naturvärden på din fastighet. Här kan du också välja att prenumerera på Skogsstyrelsens nyhetsbrev. Under fliken Myndigheten kan du läsa om vilken uppgift, vision, idéer och strategier som myndigheten har. Här finns också information om lagen och om olika projekt Skogsstyrelsen driver. Under fliken Upptäck skogen kan du läsa om Allemansrätten, vad man får och inte får göra i skogen, vilka utflyktsmål det finns (via Skogens Pärlor) samt lokal information. En Visste du att... Tallen (Pinus sylvestris) var ett av de träd som invandrade medan landisen fortfarande täckte stora delar av Sverige. Den är efter granen vårt vanligaste träd och tallen finns i hela landet. De nordligaste tallarna återfinns norr om Karesuando. Trädet kan växa på många olika marker men full utveckling når den endast på djup och uppluckrad jord. Eftersom tallens rotsystem vanligen består av en pålrot eller kraftiga snett nedåtriktade huvudrötter är trädet stormhärdigt. De två högsta tallarna är 36 meter och växer i Närke och på Öland. Vanlig höjd på en tall är mellan 15-30 meter. Den äldsta tallen som hittats i Sverige är drygt 700 år gammal. Läs mer om träd: www.skogsstyrelsen.se Välj Upptack-skogen Välj Om-skogen Välj Tradslag Välj Tall Torr tall lutar sig mot levande gammal tall. Varglaven frodas på den döda veden. Från Drevfjällets naturreservat i norra Dalarna. Foto: Maria Nilsson kort beskrivning av Skogsstyrelsen på andra språk finns också här, däribland engelska, arabiska och persiska. Under fliken Produkter och Tjänster hittar du ett stort utbud av skogliga produkter och tjänster. Alltifrån motor-och röjsågsutbildningar till din personliga konsulent. Här hittar du oss!! www.skogsstyrelsen.se/norradalarna www.skogsstyrelsen.se/sodradalarna E-tjänsterna underlättar skogsägarens vardag Under vintern bjöd Skogsstyrelsen in skogsägare i Dalarna och Stockholm till fyra träffar med fokus på alla de e-tjänster som kan förenkla skogsägarens vardag. Med teknikens hjälp kan den egna skogen i allt större utsträckning skötas vid skärmen. U nder 2015 har Skogsstyrelsen ett särskilt fokus på att visa skogsägare de möjligheter som finns med myndighetens olika e-tjänster. Skogsstyrelsens distrikt arrangerar träffar med detta tema på flera håll i landet. – Eftersom cirka tio procent av de som äger skog i Dalarna är bosatta i Stockholm, gjorde vi från Dalarna en satsning på att nå även dessa markägare genom att arrangera träffar också i Stockholm, säger Ida Heurlin, skogskonsulent i Falun. Vi bjöd även in till två träffar i Borlänge och tidigare i vintras hade vi även en i Mora. Intresset var stort, alla träffar blev fullbokade! – Träffarna handlar om att kunna vara en aktiv skogsägare även på distans. Tiderna förändras och vi ser att markägarnas förutsättningar ändras. Bland annat så bor allt fler längre ifrån sin skog. Avstånden ökar både fysiskt och mentalt när skogen inte längre är en huvudinkomstkälla. Därför utvecklar myndigheten hjälpmedel för att underlätta för markägarna, fortsätter Ida Heurlin. – Under träffen har vi dels gjort en kort introduktion till skogspolitiken och lagarna så att man blir trygg i vad som gäller. Vi har även tittat på våra e-tjänster där markägarna kunnat logga in på sina egna Mina sidor och få hjälp att komma igång, säger Maria Hindemo, skogskonsulent i Mora. Numera är ju skogen faktiskt bara några klick bort. Just Mina sidor är ett mycket bra verktyg där man får tillgång till skogsdata på sin fastighet och möjlighet att utföra olika ärenden, till exempel göra egna planeringar och lämna in en avverkningsanmälan. Skogsstyrelsen har också andra e-tjänster, till exempel Skogens pärlor som visar värdefulla skogsområden och kulturlämningar i skogen. En annan är sökfunktionen Skogens paragrafer där man kan fylla i vilken åtgärd man planerar att göra i skogen och få information om vilka lagar som gäller i det specifika fallet. Eftersom intresset varit så stort kommer Skogsstyrelsen i Dalarna att bjuda in till fler träffar. Håll utkik på hemsidan under kurser och träffar! Det går också bra att höra av sig till oss om du vill delegera rättigheterna till oss i Mina sidor för att få rådgivning om din fastighet. Att vara en aktiv skogsägare behöver inte innebära att du själv jobbar i skogen. Vi menar att man kan vara aktiv genom att ha koll på: • Skogspolitik och lagar, det vill säga grundtankarna i det svenska skogsbruket så att man är trygg i vilka förväntningar och ansvar som vilar på dig som markägare. • Din fastighet – lär känna din skog så att du vet vad det finns för olika värden och förutsättningar. Mina sidor är en bra början för att se vad som finns registrerat i dag på din fastighet. • Dina mål – vad vill du med din skog och dina bestånd? Så länge du håller dig inom lagarna så är det du som bestämmer. • Beställning av skogsbrukstjänster. Ställ frågor och krav – var tydlig och förmedla dina mål och din fastighets förutsättningar. Text:Maria Hindemo, Skogsstyrelsen Norra Dalarna Ida Heurlin, Skogsstyrelsen Södra Dalarna Överst tv: Miljö och produktion väger lika tungt. Överst th: Ernst gungar och har det skoj på skogens dag. Nere tv: Kolbullar i stora lass! Nere th: Har man tur bjuds det på vilt och lingondricka. Skogens dag på Rankhyttan Efter några års uppehåll så kommer Skogsstyrelsen återigen att anordna Skogens Dag den 5 september på Rankhyttan, Falun. L iksom tidigare år kommer det bli en stor variation och bredd på utställarna. Här kommer du att få se arbetshästar i aktion, scouter på hajk, prova på skördarsimulator, prata produktion och miljöhänsyn med en hel massa företag och föreningar, lyssna på skogens minnen, lära dig mer om svamp, och mycket mera. Liksom tidigare år kommer det att vara en helt okommersiell dag, utan försäljning, ja förutom lite kolbullar för- stås! Buss kommer att gå från Älvdalen och Malung till Rankhyttan. Anmälan till [email protected] tfn 070-668 30 00 senast den 21 augusti. Hittills är följande utställare anmälda: Vika Scoutkår, Civilförsvarsförbundet, Svenska skogsplantor, Sveaskog, Naturskyddsföreningen, Billerud Korsnäs, Länsstyrelsen kultur, Jägareförbundet, Dalarnas Museum, Jordbrukare ungdomens förbund, Länsstyrelsen Natur, Ibaxa, Älvdalens Utbildningscentrum, Författare Sten Björnulvsson, Farmartjänst, Skogsriskan, Skydda skogen, Friluftsfrämjandet, Weda skog, Söderströms Häst och Natur, Wild Sweden och Sveriges ornitologiska förening. Ytterligare 10-talet utställare kommer att tillkomma. Hjärtligt välkomna alla till Skogens dag 2015 hälsar Skogsstyrelsen Dalarna Maria bloggar om skogskonsulentens vardag Skogsstyrelsen i Dalarna har startat en blogg. Jag som bloggar heter Maria Nilsson och jobbar som skogskonsulent på Norra Dalarnas distrikt sedan 2003. Jag tänker att du som vill följa bloggen är markägare eller allmänt intresserade av skogsskötsel, natur och kultur. Du kanske också vill få en inblick i min vardag. Det är nämligen det som bloggen kommer att handla om. U nder våren kommer vi på Skogsstyrelsen att skicka ett brev hem till många markägare om röjningsbehov på fastigheten. Vi konsulenter har gjort en analys av satellitbilder och ser att det på olika ställen kan finnas ett eventuellt röjningsbehov. Här ser du tre avsågade tallbitar som en kollega på mitt konto r brukar använda på röjningskurser. Bitarna illustrerar tydligt hur träd kan se ut vid samma ålder, i de här fallen 33 år, men med olika skötsel. Den klenaste tallen har vuxit i ett bestånd där man aldrig röjt eller gallrat. De två grövre är ett resultat av mer handpåläggning i form av röjning och gallring. Det finns alltså helt klart många fördelar med att röja i en uppväxande skog och det kan du läsa mer om på vår hemsida, www.skogsstyrelsen.se/ roj. Under rubriken Fri sikt kan du få extra mycket information om hur du planerar och beställer röjning, bland annat med hjälp av Mina sidor. Under våren ordnar vi också skogskvällar och andra aktiviteter som handlar om just röjning, men skogskvällarna handlar också om Skogsstyrelsens e-tjänster. På skogskvällarna är du välkommen att prata röjning med mig eller någon av mina kollegor. Och precis som den uppväxande ungskogen behöver ljusinsläpp och rymd omkring sig, så behöver jag också det. Därför går jag ut i skogen. Väl mött där! Text: Maria Nilsson 120 år – ingen ålder för en tall I olika jämförelser och i statistik används ofta 120 år som en gräns för vad som räknas som gammal skog. 120 år är dock ingen jättehög ålder för ett barrträd, i ett naturtillstånd kan barrträden bli flera hundra år gamla. S veriges idag äldsta kända tall är drygt 700 år och växer vid Hälsinglands kust. De äldsta granarna i Sverige bedöms vara drygt 500 år, men det är väldigt ovanligt med fynd av granar som är äldre än 400 år. Väldens äldsta träd är kanske några tallar, Pinus longaeva, som växer i White Mountains, Kalifornien, som anses vara cirka 5 000 år gamla. Hos träd som fortplantar sig genom att skjuta nya stammar från ett ursprungligt rotnät finns ännu äldre exemplar. Med hjälp av kol 14-datering gjordes ett överraskande fynd. En nu levande rödgran i Dalarna visade sig ha ett rotnät som är 9 550 år. Stammen som står där nu är inte särskilt gammal, men den utgör samma genetiska individ som trädet den kommer från. 5 000-åriga tallar finns i Kalifornien, USA. Även hassel är bra på att föryngra sig och skjuta nya skott, i ett änge i Bunge på norra Gotland finns en hassel där basen åldersbestämts till 3 000 år. Det är möjligt att enskilda hasselbuskar kan ha överlevt så länge då nya skott och rötter i ett samspel ersätter de som dör och hasselbusken växer vidare på resterna av sig själv. Text & foto: Karolina Johansson Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/norradalarna www.skogsstyrelsen.se/sodradalarna Redaktör: Maria Nilsson www.skogsstyrelsen.se Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand