1. No category

Lokaleko
Information från Skogsstyrelsen
Nummer 2 I 2015
Västernorrlands
distrikt
Ledare. vanja strand, DISTRIKTSCHEF
Dags för skogsvård
Som skogsägare vet jag att vi är många som har upparbetat stormfällda träd i mindre och
större luckor, och nu har olika återbeskogningsåtgärder på våra att-göra-listor. Passa på
att se över röjningsbehovet också, eftersom en röjning som utförs i rätt tid går snabbare
att utföra.
A
tt lämna över en skog till
nästa generation som har både
miljö- och produktionsvärden,
är viktigt. På Skogsstyrelsens hemsida
finns hjälpmedel som underlättar detta
för dig. Min egen favorit är Mina sidor
som du hittar på skogsstyrelsen.se/
minasidor.
Genom tillgång till uppgifter om
markfuktighet, nyckelbiotoper, kulturmiljövärden, volymer och terräng, kan
jag göra en bra planering för min egen
fastighet. Nu senast inför markberedning, där jag med hjälp av satellitbilder
själv kunde se stormluckorna och mäta
areal på bestånd som ska återbeskogas
efter stormen.
Många skogsägare har passat
på att lära sig mer om de e-tjänster
som Skogsstyrelsen erbjuder för att
underlätta för skogsägare. De träffar
som vi ordnat under vintern och våren
i Västernorrland, har varit mycket
välbesökta, vilket du kan läsa mer om
här i Lokaleko.
Under våren har de kontorsförändringar som Skogsstyrelsen beslutade
om i slutet av 2014, genomförts. Sedan
april hittar du oss på nya adresser i
Härnösand och Örnsköldsvik, men
kontoren i Sollefteå och Sundsvall är
oförändrade. Ångekontoret avvecklas.
Skogsstyrelsens och Arbetsförmedlingens gemensamma arbetsmarknadsprojekt avvecklas nu under våren. Mer
än 120 personer har varit involverade
i detta projekt i vårt län! Vi tackar
alla inblandade, både de som jobbat
i projektet och ni som kommit med
meningsfulla arbetsuppgifter till nytta
för skogens alla värden.
En annan sak som är avvecklad är
landsbygdsprogrammets förra programperiod, och alla de kompetensutvecklingsprojekt där Skogsstyrelsen och
andra aktörer erbjöd kurser, seminarier
och rådgivningar med mera. Skoglig
rådgivning går det däremot fortfarande
bra att få, nu mot en avgift.
Ni är som tidigare varmt välkomna att kontakta oss med era skogliga
frågor!
Trevlig läsning!
Flyttankar när Skogsstyrelsen
lämnar Kramfors
Skogsstyrelsen har nu lämnat kontoret i Kramfors.
Skogskonsulent Dennis Sandberg funderar över flyttens
för och nackdelar – både för sin egen personliga del och
för skogsägare i Kramfors-området.
N
är de flesta flyttkartonger nu
har tömts och stuvats undan
har jag tid att sätta mig ner
och reflektera över Skogsstyrelsens flytt
ifrån Kramfors till Härnösand. Föga
förvånad finner jag mig kluven. Å ena
sidan innebär flytten att arbetsmiljön
förbättras avsevärt med fler kollegor att
umgås med. Det är ändå den främsta
anledningen till att vi flyttar. Vi får också ett nyrenoverat och modernt kontor
med närhet till för oss andra viktiga
myndigheter. Enligt gängse teorier får
vi också lättare att både rekrytera och
behålla personal.
I den andra vågskålen ligger det
faktum att vi nu, efter nästan 30 år,
lämnar Kramfors som tydligare än Härnösand är skogsbrukets ”huvudstad”
i Ångermanland. Vi får också längre
resor vid fältbesök och framför allt
berövas Kramfors kommuns befolkning
sin fysiska närhet till Skogsstyrelsen
och vi vår närhet till dem.
Men man måste också ha den demografiska utvecklingen och realpolitiken
i åtanke. För cirka 40 år sedan fanns
det omkring 100 anställda inom Skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län.
Idag är den siffran runt 30. Det är för
oss i ett sådant läge omöjligt att finnas
kvar på alla orter. Vi kommer dock
aldrig att ”släppa” skogarna i Kramfors
kommun. Dessa är fortfarande vårt
ansvarsområde.
Men med detta sagt är känslan ändå
övervägande positiv beträffande flytten.
Och kanske går vi i bräschen för något
nytt inom sektorn. Även om representationen ifrån skogsbruket har varit
klent i Härnösand så har den tydligt
ökat de senaste åren. Det kanske ändå
är så som en kollega sa om flytten:
”Egentligen är det väl inte så konstigt,
vi har ju flottat timmer till kuststäderna i mer än hundra år. Det är väl
inte mer än naturligt att vi
människor nu också följer med.”
Örnsköldsvik
Sollefteå
Härnösand
Sundsvall
Text: Dennis Sandberg
Skogskonsulent
Nya kontoret i Örnsköldsvik, Ångermanlandsgatan 30D
Nya kontoret i Härnösand, Brunnshusgatan 6 B
Personalnytt
Skogskonsulent
Stig-Åke Sundström
har gått i pension. Han
har varit Skogsstyrelsen i Sundsvall trogen
under 37 år. Stig-Åke
har arbetat med det
mesta som varit kopplat till naturvården. Han
har även verkat som
skyddsombud under en
längre tid.
Bengt Olov Westman slutar som
skogskonsulent på Skogsstyrelsen
den 2:a juni. Istället lägger han sin
energi på den egna firman. B-O har
jobbat på Skogsstyrelsen i 32 år.
Han har varit verksam inom bland
annat översiktlig skogsinventering,
rådgivning och diverse uppdrag.
Anundsjö, Sollefteå, Kramfors,
Ullånger och Härnösand är de
kontor han hunnit avverka under
sin tjänstgöring.
Träffa Skogsstyrelsen
i sommar
Skogsnolia
11–13 juni, i Hörnefors utanför Umeå. Skogsstyrelsen medverkar bland annat med
information om laserdata.
Höga Kusten Gamefair
27–28 juni, i Nyland.
Fem mil norr om Härnösand och två mil norr om Höga Kusten bron. Sex mil söder
om Örnsköldsvik och åtta km söder om Ullånger.
Hoppas att vi ses!
Nytt sätt att bekämpa
granbarkborren
Under sommaren kommer några så kallade push & pull-försök att utföras i vårt område
för att bekämpa granbarkborren. Försöken går ut på att skrämma och locka granbarkborren till uppsatta fällor. Metoden har testats tidigare och försöken kommer att göras längs
Västernorrlands kust.
Metoden innebär att man utnyttjar det
faktum att vissa dofter stöter bort granbarkborren (push) och vissa (feromon)
lockar den (pull). Den för granbarkborren illaluktande doften placeras ut i
skogen, fällorna med feromon placeras
däremot på hyggen.
Målet är att barkborren ska välja
fällan och lämna skogen ifred. Detta är
en pilotstudie och ett av målen är att
hitta effektivare bekämpningsmetoder
mot granbarkborre än vad vi känner
till idag.
Skogsstyrelsen kommer även i
sommar att följa granbarkborrens
utveckling och svärmning. I skrivande
stund är inte allt klart, men resultaten
kommer liksom tidigare år att presenteras på Skogsstyrelsens hemsida.
Huvudsvärmningen har de senaste
tre åren varit under vecka 21. Under
augusti 2014 uppmärksammades en
andra generation av granbarkborre i
Medelpad. Efter kusten utvecklades
även denna generation till färdiga baggar. I inre delar och på höjdlägena ser
det ut som att de inte hann bli färdigutvecklade.
Vi antar att mängden granbarkbor-
rar kommer att öka ytterligare under
sommaren 2015. Detta på grund av
att det finns stora mängder spridda
granvindfällen som fortfarande duger
som föda åt granbarkborren. Med den
prognos som vi har nu, är antagandet
att angrepp på stående skog kommer
att synas tydligt under hösten 2016.
Under hösten kommer kantinventering att ske. Den ger oss en bild av
hur mycket stående oskadad gran som
blivit angripen av granbarkborre. Om
få träd blivit angripna har det sannolikt
funnits mycket lämpliga vindfällen
kvar i skogen och vi kan anta att populationen vuxit till sig ytterligare. Så
kantinventeringen är en del i att skapa
en prognos för kommande års angreps
risk.
Det finns många olika skador på sko-
gen som man som skogsägare kan råka
ut för. Skogsstyrelsen försöker göra en
årlig sammanställning över vilka skad-
or som uppmärksammats varje år. För
detta arbete får vi till stor del förlita oss
på tips från skogsägare. Det är viktigt
för oss att få in dessa rapporter så vi
kan föra kunskapen vidare om skadorna ökar i landskapet. Tips på skador
lämnas i första hand till Niklas Åberg
eller Anna Marntell vid Skogsstyrelsens
kontor i Sundsvall.
En skadegörare vi tror kommer
att märkas i år är sorken. Det kan bli
mycket omfattande skador på planteringar och ungskog när sorkarna
ringbarkat de klena stammarna. Även
snytbaggen ger omfattande skador
på plantskogen varje år. Om man har
föryngringen försäkrad är det viktigt att
man årligen har koll på att plantorna
fortfarande lever. Har det gått mer än
något år kan det vara omöjligt att avgöra vad som orsakat plantdöden.
Det finns även ett flertal svampar
som orsakar skador på skog. Den mest
kända är röta på gran, men svamp
kan även orsaka skador på barr vilket
ofta medför missfärgning av barren.
Svampskador leder sällan till att skogen
dör, men en nedsatt vitalitet kan hjälpa
andra skadegörare som kan ta död på
skogen.
Text & foto: Niklas Åberg
Foto: Mattias Sparf
Foto: Niklas Åberg
Minska antalet skadade k
Vi har skrämmande stora mängder skador på
forn- och kulturlämningar
i skogsbruket i Västernorrlands län. De allvarligt skadade lämningarna är mer
eller mindre förlorade för all
framtid.
H
ittills har jag inte träffat på någon inblandad som inte varit
uppriktigt bekymrad när det
blivit fel i samband med skogliga åtgärder. Kulturlämningarna i skogsmarken
är ett unikt historiskt arkiv och berättar
konkret om förfädernas strävan och
framtidstro.
Vi behöver bli bättre på hänsyn till
våra kulturlämningar i Västernorrland,
och det behöver gå snabbt. Det positiva
är att det finns gott hopp. Läget var
härom året detsamma i Norr- och Västerbotten, och de har på kort tid lyckats
vända den negativa trenden.
– Vill vi leva med att hälften av alla
kulturlämningar har en skada som
egentligen är ett lagbrott, frågade
Staffan Norin, Skogsstyrelsens regionchef i region Norr, skogsföretagen och
Länsstyrelsen i Norr-och Västerbotten.
Drivkraften och motivationen var
stor bland företagen att förändra situationen och ett gemensamt krafttag togs
inför sommaren 2014. Samma höst
kunde man konstatera en stor mätbar
förbättring när det gäller andelen skadade och påverkade lämningar.
Förhoppningsvis kan vi i vårt distrikt
ta efter deras koncept med breddutbildning och uppföljning. Vi är inte
där ännu, men vi kan redan nu göra
skillnad. Här är några konkreta tips:
• Skaffa överblick! Kolla på Mina
sidor på www.skogsstyrelsen.se
och särskilt kulturhänsynsobjekten
och terrängskugga under knappen
bakgrundskarta.
Så här ska det se ut! Tydliga kulturstubbar kring en kojruin, med spismurröse, cirka 2 x 2 meter.
Syns, som synes, även bra i skymningen. Notera också markberedningen ”på behörigt avstånd”.
Uppe i bildens högra del syns spismurröset i en tidigare skogsarbetarkoja. Markberedningsspåret
går precis där ytterväggen (gaveln) en gång stod. Planterade plantor i vänsterkanten av markberedningsspåret. Rekommendationen är att inte markbereda och plantera närmare än 5 meter från
själva lämningen, och självklart gäller det från hela lämningen (golvytan) och inte bara spismurröset.
Klicka på i-knappen, markera ett
kulturmiljöobjekt och välj mer info
i rutan som kommer upp, då kan
du läsa beskrivningarna i Riksantikvarieämbetets databas (FMIS).
Testa olika skalor och inställningar
på belysning, höjddata och solvinkel när du är inne i terrängskugga.
Börja med att titta på områden du
känner till för att kalibrera blicken.
Titta till exempel på en känd kolbotten, fångstgrop eller tjärdal.
Ring gärna till Skogsstyrelsens
kontor och boka tid för rådgivning
om Skogsstyrelsens e-tjänster.
kulturlämningar i länet
mälan, ställ gärna en kontrollfråga
till ditt ombud. Ingen nedrisning,
körning, markberedning eller
plantering får förekomma på
lämningarna. Och träd ska inte
lämnas kvar på lämningarna för
om de blåser omkull blir skaderisken stor.
Fångstgropar är fasta fornlämningar och Länsstyrelsen tillsynsmyndighet enligt Kulturmiljölagen.
Här är själva gropen till höger och vallen, som är en del av lämningen, centralt i bilden. Markberedningsspår i vallens vänsterkant med planterade plantor. Vid enstaka fångstgropar beslutar Länsstyrelsen oftast att inom 10 meter får ingen markberedning utföras, inga körskador uppkomma
samt ska rester efter avverkning (grenar och ris) tas bort. Kulturstubbarna är felplacerade. De ska
vara utanför vallen och runt villkorsområdet.
• Lämna kulturstubbar som markörer. Kulturstubbar ska var 1,3
meter höga och placeras utanför
den faktiska lämningen. Hur långt
utanför beror på lämningstyp,
vilket du kan läsa om i faktabladen
på www.skogsstyrelsen.se/miljohnasyn under Kulturmiljöer. När
rätt placerade kulturstubbar finns,
blir oftast hänsynen bra i följande
led (skotning, ev. grothämtning,
markberedning och ingen plantering).
• Titta på lämningarna på plats i
skogen! Bästa tiden är på våren
och sen höst. När det växer som
mest är det svårt att se och hitta
kulturlämningar på bördiga marker. Riksantikvarieämbetet har en
app att ladda ner som heter Kringla. Med hjälp av den kan du få
information och hitta kulturobjekt
nära dig, på plats ute i skogen.
Här visar kursdeltagare från SAFT-projektet yttergränserna på en stor kolbotten. Den är tyvärr
ordentligt markberedd och planterad. Nuvarande markägare hade inte kännedom om den. Även
spismurröset till kolarkoja finns i närheten, mellan två markberedningsspår. Numera går det se
kolbottnarna i terrängskugga på www.skogsstyrelsen.se
• Inför skogliga åtgärder: informera
ombud, virkesköpare, entreprenörer eller andra du har kontakt
med, om de kulturlämningar du
känner till. Och läs mer om de
olika lämningstyperna och råd om
god hänsyn på www.skogsstyrelsen.se/miljohansyn. Scrolla ner
till Kulturmiljöer och välj Läs mer.
Här finns till exempel information
om röjningsrösen, bebyggelselämningar, kolningsanläggningar,
färdvägar och stigar med mera.
• Kulturmiljöhänsyn ska redovisas i
Anmälan om avverkning. Om det
inte är du själv som lämnar in an-
• Långt ifrån alla kulturlämningar är
inventerade och beskrivna. Därför
är ett gott tips att intervjua personer som kan känna till kulturlämningar på din fastighet. Dokumentera det du får reda på, gärna i din
skogsbruksplan. Och tipsa gärna
oss på Skogsstyrelsen!
Text & foto: Anna Marntell
Skogliga laserdata
– hjälpmedel för skoglig planering
Markfuktigheten redovisas på kartan i olika nyanser av blå färger från blöta till friska-fuktiga områden (0-1 meter till grundvatten). Bilderna visar hur det ser ut på platsen i verkligheten.
Lyckade träffar
Under februari och mars har Skogsstyrelsen i Västernorrland träffat omkring
300 markägare vid olika träffar.
Den röda tråden har varit information
om vad som finns bakom webbadressen
www.skogsstyrelsen.se.
Vi har också passat på att ge en
lägesbeskrivning om granbarkborren,
men mest publik lockade träffarna om
laserskanning och skoglig grunddata.
Svante Larsson, projektledare för
skoglig grunddata på Skogsstyrelsen,
medverkade som föreläsare på distans
(videokonferens/förinspelad föreläsning).
Utvärderingen visar att 95 procent av
deltagarna var väldigt nöjda med träffarna. Även Svante Larsson tycker att
distansföreläsning fungerade bra.
– Det var mycket positivt och ett sätt
att prova nya vägar för att berätta om
möjligheterna med skoglig grunddata.
Distansföreläsningar är en metod att
arbeta vidare med.
Mer information om skoglig grunddata och e-tjänsten Mina sidor hittar
du på följande adresser:
www.skogsstyrelsen.se/minasidor
www.skogsstyrelsen.se/
Beställ rådgivning
Du vet väl om att du kan beställa
rådgivning via Mina sidor?
www.skogsstyrelsen.se/
radgivning/vasternorrland
Prenumerera på nyhetsbrev
Har Du inte redan anmält dig
till prenumerant till vårt lokala
nyhetsbrev så gör det!
www.skogsstyrelsen.se/
lokalnytt-vasternorrland
Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida
www.skogsstyrelsen.se/vasternorrland
tfn 060-55 31 60
Redaktör: Karin Palmgren
www.skogsstyrelsen.se
Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand
Foto: Michael Ekstrand
Nya digitala kartor från laserdata är förträffliga hjälpmedel i planeringen av din
skog och ditt skogsbruk. På Skogsnolia
kan du titta på kartor som visar skogarnas virkesvolymer och trädhöjder, samt
kartor som kommer hjälpa skogsbruket
att minska körskadorna från skogsmaskiner. Svante Larsson, projektledare för
Skogsstyrelsens laserdataprojekt finns
på plats och kommer kunna berätta mer.
Du kan titta på kartorna via www.
skogsstyrelsen.se/skogligagrunddata eller via Mina sidor. Där kan du också läsa
mer om den spännande utvecklingen.
Foto: Bo Persson
Vi ses på Skogsnolia 11-13
juni i monter 1052