1. No category

Förskolan Gungans verksamhetsberättelse 2014/2015
Innehållsförteckning













Inledning
Riktning
Värdegrund
Synsätt som stöder våra värden
Förskolan Gungans värdeord
Normer och värden
Barns inflytande
Förskola och hem
Organisation
Förskolans samverkansformer
Lärande för hållbar utveckling
Verksamhetsberättelser
Förbättringsområden

Inledning
Den här boken är skriven för att synliggöra vårt arbete på förskolan. Boken är skriven för Gungans familjer och pedagoger, för
andra intresserade i och utanför förskolan, men också som ett dokument riktat utåt mot samhället. Tanken är att skapa ett levande
dokument som visar hur vi ”lever” våra planer så att vi kan fortsätta utvärdera och utveckla verksamheten. Boken är tänkt att vara
vår fortbildning, vår utvärdering, samt vårt arbets- och reflektionsmaterial. Pedagogisk dokumentation tydliggör arbetsprocessen
och hjälper oss att se hur allt hänger ihop och hur vi kan koppla ihop vårt arbete med läroplanens olika delar.
§Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att
de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet

Riktning
För att få syn på lärandet, uppfyllelsen av målen och kvalitén har vi använt oss av kvalitetsmallen, lotusdiagrammet och pedagogisk
dokumentation som verktyg och arbetssätt. På vilket sätt och i vilken utsträckning har varierat på förskolan.
Om man inte vet vart man ska är det ingen idé att
skynda sig. Man vet ändå inte när man kommit fram.






Värdegrund
Historik
Syftet med värdegrundsarbetet är att ge oss en samsyn på vårt uppdrag. En gemensam värdegrund att sträva och arbeta mot som
förankras i våra dokument. Detta ger förskolan en gemensam grund att stå på. På arbetsplatsträffar under året har vi pedagoger
arbetat fram värdeord knytet till:
Barnsyn
Kunskapssyn
Samhällssyn
Synen på den pedagogiska situationen
Vi har öppnat upp till diskussion samt reflektion enskilt och i grupp. Orden har sedan sammanställts och arbetats ner endast till en
handfull värdeord som sträcker sig över alla utgångssyner.
Alla pedagoger har varit delaktiga i arbetet med våra gemensamma värden. Detta gör det möjligt att mötas i gemensamma
reflektioner kring vårt pedagogiska arbete.
Synsätt/Ställningstagande som stödjer våra värden
Vår barnsyn bygger på att barn är kompetenta, utforskande och lärande individer som utvecklas i möte med varandra, pedagoger
och miljöer.
Vår kunskapssyn utgår från att kunskap är föränderlig och beroende av sammanhang och mening.
Vår samhällssyn grundar sig på att förskolan är en del av samhället och ska vara en mötesplats med en grund i demokrati och allas
lika värde.
Vår syn på den pedagogiska situationen har focus på att erbjuda en miljö som är inspirerande, tillåtande med närvarande och
medforskande pedagoger.
Förskolan Gungans värdeord




Miljö ~ Vi vill erbjuda en miljö där barnet står i fokus och alla har möjlighet att utvecklas och inspireras. Med upptäckarglädje och
engagemang vill vi skapa hållbarhet i vår miljö.
Gemenskap ~ Med ett gott bemötande mot varandra vill vi skapa samhörighet och glädje. Vi utvecklas i möte och samspel med
andra.
Demokrati ~ Genom delaktighet och kommunikation vill vi förmedla allas lika värde och respekt för varandras olikheter. Barnens
samspel och intressen ska ha inflytande i förskolans aktiviteter.
Kompetens ~ Vi tror på barns inneboende kompetens och vilja att utvecklas. Vi pedagoger har ett ansvar att ge varje barn utrymme
och möjlighet för sitt individuella sätt att lära. Detta gör vi genom att ha ett professionellt förhållningssätt, lyssna in och vara
närvarande.
Ett verktyg för att lyckas i vårt arbete är pedagogisk dokumentation. I arbetet med dokumentationer reflekterar och funderar
pedagoger och barn över det vi gör och hur vi lär. Detta utvecklar barnen, pedagoger och vår verksamhet i förskolan
miljö
Barnens miljö ska vara inspirerande och tillåtande. Med samarbete och samtal vid många mötesplatser/stationer upptäcker vi tillsammans
och lär av varandra. Både barn och pedagoger får ett rikt sammanhang av den miljö vi befinner oss i, genom kommunikation och ord på de
olika begreppen. Miljön inbjuder till att använda alla sinnen och hela sin kropp. Experimenterande och olika intressen står i fokus. Barnens
miljö är utforskande och vi använder oss av många tekniker och olika material. Materialen går att konstruera, klassificera, sortera, se
mönster, antal, storlek, olikheter, likheter. I arbetet med de olika materialen kan barnen använda olika tekniker, så som lim, sax, verktyg,
bestick, penslar, allt de bara kommer på. Vi vill ge barnen en känsla för hållbarhet och använder därför gärna returmaterial i vår miljö både
ute och inne.
Demokrati
Vi ritar Röds kompisregler!
Superhjälten bad oss skriva ner regler för hur man är en bra kompis här på röd.
När barnen kommit på vilka regler som skall gälla så ville Superhjälten att vi skulle rita något om reglerna. Här nedan beskriver några barn
det de har ritat med inspiration av reglerna som vi kommit fram till tillsammans.









Små gubbar som är kompisar.
Min pappa som kittlar mej.
Mina kompisar på förskolan.
Jag min mamma och min bebis.
Jag och min familj.
En kompis som är glad och mamma, pappa och Julia
Jag ritar sol och buskar!
Päls och Sally!
Jag har målat mina kompisar.
Vi samlade ihop bilderna och reglerna och satte upp dem på spegeln i rörelserummet. Sen bjöd vi in Superhjälten för att visa vilka
kompisregler vi kommit framtill.

Normer och värden
Förskolan skall vila på demokratins grund, alla människors lika värde och medkänsla skall vara vägledande för vårt sätt att tänka och
handla.
På förskolan Gungan strävar vi efter att utveckla barns förmåga till ansvarskänsla, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
människors situation samt viljan att hjälpa andra. Viktigt är även att visa respekt för allt levande och att ha omsorg om sin närmiljö.
Utgångspunkten för allt arbete på förskolan är att se varje barns kompetens och intressen oavsett sociala förhållanden och kön, samt
sträva efter att erbjuda en miljö som passar alla barn oavsett förutsättningar.
Möjlighet finns till kontakt med resurspersoner som specialpedagog och HLT-teamet(Hälsa-Lärande-Trygghet). Förskolan samarbetar
dessutom med habilitering. På förskolan finns en särskilt upprättad plan för likabehandling

Utveckling och lärande
Leken har en grundläggande betydelse för barnens utveckling och lärande. På förskolan ges barnen möjlighet att utveckla lyssnande och
hänsyn tillsammans med andra. Intressen och arbete i projekt är viktiga grundstenar i förskolans verksamhet.
Vi strävar efter att varje barn får:








utveckla sin självkänsla och vara trygg i den
utvecklas i sin takt på olika områden
utveckla sin nyfikenhet och sin fantasi
utveckla samspel och samarbete med andra
utveckla sin förmåga att se sammanhang och tänka logiskt
utveckla sin förmåga att skapa, bygga och konstruera
utveckla sitt språk och sitt ordförråd samt uttrycka sina tankar
utveckla sin tids- och rumsuppfattning samt använda matematik i vardagen
Utveckling och lärande
Förskolan skall sträva efter att varje barn
• Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt
förmåga att leka och lära
• Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och
riktning….
• …ser samband 0ch upptäcker nya sätt att förstå
sin omvärld
Hur känns det om man inte kan se? Kan man bygga lego utan att se? Att hitta rätt
delar är svårt konstaterar barnen.
-Hjälp mig!
Genom att själv utforska hur det är att röra sig och utföra saker utan sin syn, föds förståelsen
för hur man kan hjälpa sin kompis som inget ser. Om jag knackar på handfatet, blir det lättare
för min kompis att hitta fram? Javisst, det funkade!

Barns inflytande
I vår verksamhet strävar vi efter att skapa en miljö som uppmuntrar och stödjer barnens delaktighet och inflytande i vardagliga
situationer.
Vi strävar efter att ge barnen delaktighet och inflytande genom att ta tillvara deras spontana önskemål och genom att ställa direkta
frågor. Det kan handla om att måla och rita vad man tycker är roligt och meningsfullt eller göra ett val på valtavlan.
Vi strävar även efter att fånga upp barnens egna intressen och att ge dem möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. Alla barn ska
kunna säga vad de tycker och tänker samtidigt som man respekterar andras åsikter.
I ateljén har barnen möjlighet att påverka när de vill måla. Vi har gjort det möjligt för att själv bestämma, nå till vattnet , ta fram det man
behöver. Vi upplever att det ofta är själva processen att ha egen tillgång som tilltalar och utmannar. Många gånger ingår målandet i en lek
eller så pågår leken på pappren i sammanarbete.

Förskola och hem
Vi strävar efter att alla barn och vårdnadshavare ska få en god introduktion vid inskolningen. Vi strävar efter att visa alla respekt och verka
för en tillitsfull relation med barnens familjer.
I den dagliga kontakten för vi fortlöpande samtal om barnets trivsel, utveckling och lärande. Vi erbjuder utvecklingssamtal en till två
gånger varje år. Vi strävar efter att ge vårdnadshavare kunskap om och inflytande i vår verksamhet. Detta sker genom den dagliga
kontakten, föräldramöten, utvecklingssamtal och gemensamma familjefester. Utöver detta gör vi vartannat år en skriftlig utvärdering, där
vårdnadshavares synpunkter på verksamheten fångas upp.
I november anordnade förskolan Gungan en ljusfestival i Krypedalen för alla förskolor och dagbarnvårdare i Sävar. Tanken med
ljusfestivalen är att visa på vår verksamhet, så med en massa ljuslyktor som barnen tillverkat själva och med en utställning med saker som
barnen tillverkat blev det en fin kväll som verkligen visade på vad vi gör på förskolan.
 Organisation
Förskolan Gungan är en central förskola i Sävar. Sedan 2010 är förskolan renoverad och utbyggd och har idag fem hemvist.
Grön 1-2 åringar, Blå 1-2 åringar, Röd 3 åringar, Vit 4 åringar och Gul 5 åringar.
På Gungan har vi 90 barn och personalen består av 18 förskollärare och barnskötare med varierande tjänstgöringsgrader.
Verksamheten/personalen är organiserad så att alla tar gemensamt ansvar för alla barn och för förskolans totala verksamhet.

Förskolans samverkansformer
·
En arbetsplatsträff/månad, för alla
·
Ett hemvistmöte/månad, för alla arbetslag
·
En infogrupp bestående av 2 personal och förskolechef, träffas 2 ggr./månad. Infogruppen har en fast dagordning med punkter att
diskutera vid varje träff; ekonomi/inköp, arbetsmiljö, personalfrågor, verksamhet/förändring och övrigt.
·
Vi har ett pedagogiskt utvecklingsteam( PUT ) i Sävar centrum som inspirerat och lett arbetet runt verksamhetens barnsyn,
kunskapssyn, samhällssyn och synen på den pedagogiska situationen. Teamet arbetar även med utveckling och kvalitetsarbete som
utmynnar i en årlig verksamhetsbok.
·
En Central Styrgrupp/LSG för alla Sävars förskolor som träffas en gång i månad, 2 fackliga representanter medverkar, från varje
förskola.

Lärande för Hållbar utveckling
I Sävar har förskolorna tillsammans beslutat att arbeta utifrån tre ledord; Vi är rädda om varandra, vår natur och våra saker. Hur vi arbetar
med och pressenterar detta på våra hemvist är lite olika. Men alla har våra fina hjärtan uppe som en påminnelse om det viktiga arbetet vi
gör och att det är också lätt för föräldrar att se vad vi arbetar med.
Vi använder oss av återvunnet material som vi köpt billigt på Returbutiken. Dessa hjälper barnen att utveckla sin kreativa förmåga, men vi
visar också på att ta men kan ta tillvara på det som redan finns och att bra pedagogiskt material inte behöver vara dyrt!
Miljön är uppbyggd så att kreativiteten skall utmanas och utvecklas men också att det finns möjlighet till mänskliga möten, barn-vuxna. I
samspel med andra ske utveckling, men också tränas turtagning, demokrati mm
Vi är rädda om våra saker-vi jobbar medvetet med att låta barnen vara med och sortera lekmaterial mm i syfte att vara rädda om våra saker
och skapa en förståelse för att allt hänger ihop, leksaker, pengar, naturen osv. Barnen får utveckla sin självständighet och en del är att ta
hand om sina kläder.
Vi är rädda om naturen- Uteaktivitet, på gården, på utflykt, i skogen och på promenad. Förmedla ett förhållningssätt om naturen och dess
värde och betydelse.
Blå
Blå har 15 barn. När höstterminen 2014 startades hade vi 5 barn kvar sen terminen innan, resten
inskolades under hösten. Hela höstterminen präglades av att skapa trygghet och lära känna
varandra i gruppen. För de nya barnen är det mycket som ska upplevas och läras. De ska känna
sig hemma i miljön och trygga i de sociala sammanhangen. Vårt huvudmål är att alla barnen ska
känna sig trygga och tycka om att vara på förskolan, vilket vi känner att vi lyckats uppnå.
I höstas började vi med att en gång i veckan ha samling med vår maskot ekorren Kurre. Vi
märkte snabbt att barnen uppskattade Kurresamlingarna, så det har varit ett stående inslag i
vår verksamhet under hela året. Kurre har under året kommit med olika uppdrag till barnen och
följt med oss ut på olika äventyr. Barnen har bland annat fått träna motorik och kroppskontroll
genom att balansera och röra på kroppen, följt med Kurre till återvinningsstationen vid ICA och
slängt skräp, utforskat sina sinnen - bland annat genom att undersöka snö, planterat frön,
sjungit, ramsat och gått på promenader. På så sätt har vi vävt in flera olika områden i dessa
samlingar såsom hållbar utveckling, språkmedvetenhet, naturkunskap, mattematik, motorik
och tema sinnena.
Lyckan att ta sig utanför gården med Kurre. Genom att kämpa sig upp för snöhögar tränar barnen sin motoriska förmåga och får också
roligt på vägen
På Blå är sång och ramsor något som präglar våra dagar och som vi känner att vi vill delge och utveckla hos barnen. Fruktsamlingarna vi
har varje dag är ett ypperligt tillfälle att i helgrupp sjunga och ramsa, men vi väver in det i mycket av vår verksamhet. Vi har märkt att
barnen uppskattar sång och ramsande. Med lust och glädje utvecklar barnen sin språkmedvetenhet och motorik. Även matematik och
nyfikenhet för färger är något som varit genomgående i våra samlingar då vi snabbt märkte att barnen är nyfikna på det. Vi har arbetat
mycket med de fyra grundfärgerna (blå, grön, gul och röd) och försöka lära oss dem. Vi har även räknat på andra språk (engelska och
spanska) än svenska för att på ett lustfyllt sätt närma sig andra språk.
Vi har lagt fokus på att barnen ska tycka det är roligt att gå ut och satte som mål att de ska klara så mycket som möjligt själva (efter sina
förutsättningar) vid påklädning, med stöd från oss pedagoger. För de minsta var målet att veta var de har sin egen hylla och för de större
att klara så mycket av påklädningen det kan själva. De har varit jätteduktiga. De äldsta klär sig helt själva nu, och det med glädje, och även
de mindre klarar en del av påklädningen själv. Vi upplever att barnen är positiva till att gå ut. Extra roligt är det om vi går utanför gården
vilket vi har gjort mycket. Att få se något annat än förskolegården är ett äventyr i sig, även om man inte går så långa sträckor.
Förskolan Gungans gemensamma tema i år har varit tema sinnena. Barnen har fått vara med i olika aktiviteter där de får använda sina
sinnen på olika sätt. Vi har bland annat utforskat snö inomhus, målat händer och fötter, dansat och spelat instrument, utforskat varmt,
kallt och mat på olika sätt.
Inomhus har barnen tyckt om att bygga med olika klossar och material, lekt i vårt
rörelserum där de får springa runt och röra på sig, docklekar och olika typer av
aktiviteter vid bordet där vi pedagoger plockar ner material (såsom pricktavlor, playdohdeg, rita, sorteringsmaterial av olika typer, magnetbilar, pärlor för tex halsband).
Att måla tycker barnen är väldigt roligt och det har vi gett dem mycket möjlighet till.
Barnen försöker att få så många
klossar som möjligt in under
rutschkanan. Genom samarbete
lyckats de bra och utvecklar
tillsammans sin kommunikations
förmåga.
På tisdagar har vi tillsammans med hemvistet Grön delat in barnen i tvärgrupper efter ålder och utveckling. Vi har upplevt dessa grupper
som positiva och glädjefyllda för barnen där de kan utvecklas tillsammans och utmanas efter sin förmåga. Tvärgrupperna är bra tillfällen
för att leka med fler och andra kompisarDet är roligt att se hur mycket barnen har utvecklats under året och hur de vågar ta för sig i
gruppen. Barnens olika personligheter har bidragit till att varje dag bli glädjefylld och vi ser att vi har fått en trygg och stabil grupp.
Grön
Grön har 16 barn. Många av barnen började hos oss under höstterminen och några har börjat under vårterminen. Vi har därför arbetat med
att skapa trygghet och närhet till barnen och att gruppen ska trivas med varandra. För de nya barnen är det mycket som ska upplevas och
läras. De ska känna sig hemma i miljön och trygga i strukturen och de sociala sammanhangen. Vi pedagoger har haft som mål att alla
barnen ska känna sig trygga och tycka om att vara på förskolan, vilket vi känner är ett mål vi lyckats uppnå.
I höstas började vi med att arbeta med miljön för att den skulle passa gruppen och för att skapa attraktiva lekmöjligheter. Leken har varit
en viktig och stor del av vår vardag där barnen har fått mötas i samspel med varandra och utveckla sin kommunikation. I leken utvecklas
förståelsen för sig själv och sin omvärld. Med lust och nyfikenhet har vi i leken bl.a. utforskat dragkraft (gravitation och magnetism),
friktion och vattnets egenskaper.
Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det
lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barenets
intresse för att lära och erövra nya erfarenheter… Lpfö
Barnen har byggt med klossar, lego och annat material, lekt med bilar, kokat kaffe i lilla köket, plåstrat om bla sjuka dockor. Vi har lådor
med aktiviteter som barnen själva kunnat välja att jobba med vid ett bord såsom pricktavlor, play-doh deg, rita, klippa, limma, pärlor,
pussel och olika sorteringsmaterial. Endel lådor finns i barnens egen höjd medan andra är placerade högre upp. Genom att be en pedagog
plocka ner respektive aktivitets låda och ibland gemensamt med kompis eller pedagog har barnen kunnat utforska och arbetat med det
som intresserat just dem.
Vi har genom olika rörelse/danslekar tränat motorik och kroppskontroll genom att balansera och röra på kroppen. Vi har utforskat våra
sinnen bland annat genom att undersöka snö, gått på ljudpromenad, använt smaken vid mattillfällen där vi också vävt in språk, matematik
och hållbar utveckling.
Vi har ofta delat gruppen vilket har känts viktigt för att ge barnen möjlighet att utvecklas och lära efter sina förutsättningar och behov.
Barnen tycker mycket om att vara ute. Vi har lagt fokus på att ge tid till att klä sig själv med stöd från oss pedagoger. Små promenader har
varit mycket uppskattade och i liten grupp gå och låna böcker kan vara ett äventyr med utforskande längs vägen.
Sånger och ramsor är en naturlig del av verksamheten på Grön, både spontant och i samlade möten. Fruktsamlingarna vi har varje dag är
ett ypperligt tillfälle att i helgrupp sjunga och ramsa, vilket bidrar till att utveckla språkmedvetenheten. Barnen uppskattar ramsor, sång
och musik. Genom att sitta nära i soffan och läsa böcker stimulerar vi barnens språkutveckling.
Gemensamt tema över huset har varit sinnena. Barnen har fått vara med i aktiviteter där de fått använda sina sinnen på olika sätt. Vi har
använt och pratat om våra sinnen i våra vardagliga situationer.
Vi tycker att vi har lyckats skapa en positiv atmosfär med trygga barn och en grupp som trivs med varandra och med oss pedagoger.
Samspelet mellan barn och miljö visar att vi lyssnat på barnens intressen och lyckats med att skapa miljöer med attraktiva lekmöjligheter
som också utifrån barnens intressen ändrats eftersom.
Röd
Vår barngrupp består av 19 barn. Under ht 2014 var vi 20 barn. Gruppen är en sammanslagning av treåringarna som gick i grupperna på
Grön och Blå. Vi som arbetar med barnen på Röd är två förskollärare och två barnskötare. Vi delar in barnen i mindre grupper, blåbär och
lingon. Ett syfte med det är att vi använder den här tiden till projekttid och i en mindre grupp blir barnen mer delaktiga. Ett annat syfte
med detta är att ge dem möjlighet att samspela med sina kompisar i en lugnare miljö. Vi pedagoger planerar in olika aktiviteter under
grupptiden vilket ger barnen och pedagogerna möjlighet att utforska och lära sig saker tillsammans samt att pedagogerna får möjlighet
att på nära håll följa barnens utveckling och lärande.
Under året har rollekarna ökat mycket och vi märker att barnen får jobba mer med relationer med varandra och då är det viktigt att vi är
med som ett stöd för barnen och att alla barn får berätta hur de känner sig i olika situationer. Vi har också jobbat för att främja den fria
leken.
I den spegeln ser jag mina byxor och i den ser jag min tröja….
Ett sätt som vi använt för att främja leken ar att på olika sätt dela in gruppen i mindre grupper. Ibland med Lingon och Blåbärs grupperna
som grund och ibland använder vi en ”valtavla” där olika rum och aktiviterer sätts upp och barnen får välja vad de vill göra utifrån en
angiven mängd deltagare på aktiviteten. Detta har lett till att det skapas mindre grupper där leken får utrymme och även att det skapas
nya leksammansättningar som barnen kanske inte skulle sätt innan
.
Han har hittat en fjäder som han blåser på…..
Vi lägger stort focus på vår miljö, vi vill att miljön ska vara föränderlig och utgå ifrån våra barn. Vi arbetar med miljön som en ”tredje
pedagog” utifrån Reggio Emilias synsätt. Vi vill att miljön ska utgå ifrån barnens intressen, vara utmanande och tillgänglig, inspirerande till
utforskande och lärande. Vi jobbar aktivt med att utvärdera och förändra vår miljö och detta arbete utmanar oss att se intressen och
lärande i gruppen och hos enskilda barn. Under hela året har vi arbetat kontinuerligt att utvärdera och ändra miljön och som ett led i detta
har vi provat att äta i ett annat utrymme, vår ”restaurang” Guls rörelserum vilket har lett till att vi kunnat focusera på att skapa beständiga
miljöer på hemvistet.
Vi har sett några tydliga intresseområden som funnits på vårt hemvist. Ett genomgående har varit ”Superhjälten” som både har kommit
och hälsat på i vårt projektarbete och även levt vidare i leken med flygande barn i rörelserummet. Ett annat intresse har varit pärlor i olika
former. Barnen har gjort pärlplattor i olika mönster och pärlhalsband. Vi har jobbat för att utmana detta genom att plocka in mindre pärlor
även tunnare tråd ibland. Visat dem olika mönster att efterlikna.
Vi har arbetat med Sinnen som focus område. Här leker vi hörsel kurragömma och utforskar hörselmemory då vi focuserar på hörsel.
Vi har utforskat bland annat speglar och ljus och mönster då vi focucerade på syn.
Reflektion av året
Vi har under året fått jobba mycket med att ta ner ljudnivån i gruppen och där har valtavlan varit en bra hjälp. Vi har också sett att det varit
viktigt att jobba i mindre grupper för att fördela barnen över vår yta så att lek ro kan infinna sig. Valtavlan har också hjälpt till att träna på
att ta egna beslut. Valtavlan är ett bra redskap men man får vara bered att arbeta en längre tid med att hjälpa dem att förstå valet och att
stanna i sitt val mest beroende på barnens ålder.
Något som vi skulle velat att det skulle blivit bättre är att ta projektarbetet utomhus och även annan planerad verksamhet så det vill vi
arbeta med att förbättra nästa år. Vi vill också utveckal arbetet med mindre grupper, kunna ge möjlighet för vissa barn efter behov att vara
i en ännu mindre grupp på kanske bara två-tre stycken.
Vår struktur och årshjulet har varit värdefulla hjälpmedel för att få vår verkasamhet att flyta. Vi har upplevt att vi kan luta oss mot den
strukturen och veta var grunden är vilket lätt till att vi kunnat vara mer flexibla.
Förbättringsområden
Bli bättre på att använda oss aktivt av gården i planerad verksamhet och under projekttid.
Utveckla smågruppsarbetet så att de barn som har behov får möjlighet att vara i ännu mindre grupper fler tillfällen.
Låta årshjulet få ett tydligare focus som grund för vår verksamhet.
Vi tar med oss att focusen på miljön ger oss pedagoger en större möjlighet att se barnens lärande och intressen och att med hjälp av miljön
låta intresset leva vidare genom att hela tiden utvärdera och tillföra.
Vit
På Vit har vi haft en barngrupp bestående av 15 barn, alla födda 2010. Vi har haft samma barn som året innan och vi har även varit samma
personalgrupp, tre förskollärare. Våra härliga och nyfikna barn har vi oftast delat in i två grupper där en grupp varit ute på förmiddagen
och den andra på eftermiddagen. Det har vi gjort för att vi vill få en bättre chans att vara nära och se varje barn utifrån den han/hon är och
där de befinner sig. Det ger också barnen tillfälle att samspela med sina kompisar i en lugnare miljö.
Vi började hösten i nya lokaler och det tog ett tag innan alla kände sig hemma här, visste var alla saker fanns och hur rutinerna skulle
fungera här. Under året har vi också gjort en hel del förändringar i vår inomhusmiljö vilket har varit spännande och lärorikt för både barn
och vuxna. Nu har vi en miljö som är stationsbaserad där barnen kan välja det som intresserar. För oss pedagoger ligger utmaningen i att
hålla stationerna ”levande” så att det alltid finns något som stimulerar till lek och undersökande.
Vi har pratat mycket om våra ”tre hjärtan” där det gula talar om att vi ska vara rädda om våra saker, det röda att vi ska vara rädda om
varandra och det gröna att vi ska vara rädda om naturen. Dessa hjärtan sitter uppe på olika ställen inne på vårt hemvist för att påminna
barnen. Under en stor del av året har vi haft kompissamlingar före lunch. Under dessa har vi pratat och funderat mycket kring våra hjärtan
men barnen har också fått berätta om bra saker som de sett under dagen. Det kan tex. vara att de sett något barn som varit extra snäll och
hjälpsam mot någon annan.
Vi har också besökt ”vårt” träd några gånger under året för att följa utvecklingen från hösten och fram till sommaren. Detta har gett oss
några härliga skogspromenader där vi letat efter ”stentroll” och skräp i skogen men också riktiga upptäcksfärder över stock och sten.
Under våren har vi haft ett bokprojekt, ”Veckans boktips” där ett barn varje vecka fått ta med sig en bok hemifrån som de har fått berätta
om och så har vi läst den boken under veckan. Detta har varit mycket uppskattat bland barnen även om det ibland blivit jobbigt att vänta
på sin tur att få ta hem bokpåsen.
Hela förskolan har haft våra sinnen som gemensamt projekt och med detta som grund har vi bland annat gjort hörselpromenader och
funderat kring vad som händer om man inget hör. Vi har tagit kort på saker som vi hör och pratat om att saker låter olika och olika högt. Vi
har också provat på hur det känns att vara blind tex. om det går att bygga lego när man inget ser eller att hitta till tvättstället för att tvätta
händerna. Det här skapade härliga stunder där barnen själva kom på att man faktiskt kan hjälpas åt för att det ska bli lite lättare.
Hela vårterminen har vi samlat
mjölkkartonger för att så småningom kunna
bygga ett stort hus. Barnen har funderat
mycket kring hur det ska se ut och nu är
bygget i full gång.
Barnen har också visat stort intresse för olika typer av konstruktionslekar, de vill gärna bygga kojor tillsammans eller konstruera olika
byggnader med träklossar, stenar och annat som finns i vår bygghörna. Att bygga pärlplattor, både färdiga figurer och egna
konstruktioner har sysselsatt barnen långa stunder under året. Även intresset för bokstäver har funnits hos barnen därför har vi gjort en
liten bokstavsverkstad där barnen kan rita, känna, klippa, titta, skriva mm. När vi ser ett intresse hos barnen vill vi ge dem möjlighet att
Barnen hjälps åt att forma bokstaven E
fördjupa sig i det och utveckla intresset.
Några bilder på vad våra kreativa barn har skapat under året.
Reflektion av året
Vi såg tidigt under hösten att vi behövde hjälpa och stärka barnen i deras samspel med andra, hur man är en bra kompis och hur man
bemöter andra. Därför fick vårt gemensamma tema stå tillbaka och istället började vi använda oss av ett material som heter ”Stegvis” där
vi pratat och funderat mycket kring känslor, vad är ok att säga och inte. Det är ok att bli arg och ledsen men det är inte ok att göra illa
någon för att jag blir tex. arg.
Något som också påverkat oss var att en av oss i personalgruppen blev deltidssjukskriven under hösten vilket kändes av både i
barngruppen och bland oss vuxna eftersom det inte alltid kom någon vikarie och ofta många olika.
Vi har satt upp ramar och regler för vad som gäller inne hos oss men våra ramar måste vara ett gummiband som kan sträckas. Barnen och
vi har behövt rutiner och ramar för vad som gäller men vi som pedagoger måste hela tiden reflektera över varför vi gör saker och på vilket
sätt. Barngruppen blir lugnare när alla vet vad som ska hända, vilka regler som gäller och när vi är tydliga med vilka alternativ de har. Men
vi behöver också våga släppa på vissa saker för att miljön ska vara tillåtande för våra barn.
Vi har haft en tydlig struktur för hur våra dagar ska se ut så att det har varit klart vem som gör vad och när. Under året har vi fått utvärdera
och göra ändringar i denna struktur men att ha den som bas för våra dagar har gett oss möjlighet att lägga vår tid och energi på andra
saker än att ”få ihop” dagen. Till nästa år tar vi med oss att vår miljö inne är väldigt viktig för vad som händer bland barnen, deras intressen
ska få styra och med den stationsbaserade miljö som vi idag byggt upp blir detta mycket lättare.
Gul
Den gula barngruppen bestod under hösten av 26 pigga barn och under våren var vi 25 stycken. Hälften av gruppen har följts åt sen de var
ett år och resten tillkom vid tre år. Barnen i gruppen har utvecklat en fantastisk förmåga att leka många tillsammans och ger varandra
trygghet och uppmärksamhet. Detta såg vi även under förra
verksamhetsåret. I år har materialen i barnens rollekar fått
en större betydelse. Vi jobbar mycket med att stödja barnen
i leken och sociala situationer genom att vara nära dem.
Genom att vara nära barnen skapar vi en god relation till
barnen där vi ger dem uppmärksamhet, närhet och ramar.
Vi på Gul delar oftast in barngruppen i två delar. Halva
gruppen går ut på förmiddagen och den andra halvan efter
lunch. Ett syfte med detta är att ge barnen tillfälle att
samspela med sina kompisar i en lugnare miljö. Det ger oss
pedagoger möjlighet att ägna mer tid för varje enskilt barn,
hinna lyssna och se vad barnen faktiskt säger och gör.
Barnens känsla för sitt eget värde är viktigt och det vill vi ha
i tanken när vi planerar verksamheten. Vi vill ge barnen
känslan av att de klarar saker och att vi är intresserade av
vad de tycker och tänker. Vi tar vara på deras intressen och
låter det vara en del av miljön som är tillgänglig och
tillåtande för barnen.
Under året har vi sinnena som ett projekt som är gemensamt för
hela Gungan. Vi tänker att barnen lär genom sin kropp och alla
sinnen. En experimenterande och utforskande miljö kan bidra till
att sinnena stimuleras. Vi på hemvistet Gul har arbetat med fokus
på miljön och dess påverkan på våra sinnen. En inbjudande och
”vacker” miljö upplever vi med våra sinnen. Vi vill att miljön ska
spegla vår syn på barnet; som kompetent och nyfiken.
Vi vill erbjuda material som öppnar möjligheten att vrida och
vända på sin fantasi. Man kan kalla det intelligent material, något
som skapar en problemlösande situation. Exempel på detta är
t.ex. återvunna saker, byggmaterial, rör och naturmaterial.
Vi har försökt skapa en inspirerande och intressant miljö för
barnen som bidrar till många lärande möten där man får möjlighet
att använda sina språk och olika sätt att kommunicera.
Vi har också fördjupat oss i nyfikenhetsområden, så som bygg och
konstruktion i alla olika former och material. Arbetet med både
lego och återvunna material har fått vara prioriterat. Även
konstruktion i limstationen har fångat många barns intresse. Vi
har även olika mötesplatser med lim, pennor, färg, klippa, sand,
pärlor mm, skapandet av både konstruktion och kreativitet har
fått ta en stor plats. Konstruktionen har också utmynnat i att
bygga en rymdraket.
Mötet med naturen och alla dess djur har intresserat barnen och barngruppen har kontinuerligt fått möjlighet att vistas i skogen. Här har vi
arbetat med vårt projekt Hugo som har handlat om mötet med djur och skogens betydelse, att vara rädd om vår natur. Detta är ett projekt
som har haft en koppling till biblioteket och avslutas med en bokfest på Gammlia, Umeå.
Barngruppen har också fått möjlighet att besöka Umevatoriet och kulturcentrum under året.
Här experimenterar barnen med olika färglösningar vid Umevatoriet.
Reflektion av året
Vi såg ganska snabbt att vår barngrupp hade ett behov av en utforskande och stimulerande miljö. Under oktober 2014 skapade vi en
tillåtande och tillgänglig miljö. En utmaning för oss pedagoger var
och är fortlöpande att förbättra och förnya miljön.
Vi har lärt oss materialet i miljön måste uppdateras för att vara
intressant och stimulerande.
I framtiden tar vi med oss att delningen av en grupp i denna storlek
måste få en hög prioritet för barnens arbetsmiljö.
Vi anser att det är våra lokaler, struktur och miljö som gjort det
möjligt att skapa positiv atmosfär och arbetsglädje bland barn och
pedagoger i en stor barngrupp.
Förbättringsområden för förskolan Gungan

2013/2014 Hemvisten på förskolan har haft olika teman och projekt under året. Funderingar kring ett gemensamt projekt eller
intresseområde har diskuterats vid olika tillfällen. Under våren togs ett beslut på apt om att hela Gungan under nästa läsår ska
arbeta med ”sinnena ” som övergripande projekt. Vi tänker att ett gemensamt projekt kan stärka samarbete, samsyn, användning
av material och miljö.
2014/2015 Vi har under året haft ett gemensamt projekt ”sinnena”. Alla hemvist har på olika sätt arbetat med projektet. Alla utifrån
barngrupp, intresse och egen upplevelse av vad och på viket sätt man kan utforska med sina sinnen. Sinnena är ett stort och brett
projekt och vi vill därför fortsätta arbetet under åtminstone nästa år. Något som skulle utveckla projektet är en plats där material
och dokumentationer skulle kunna samlas och göras synligt.

2013/2014Vad har vi för förhållningssätt utifrån värdeord, strydokument och hållbar utveckling. Kontinuerliga samtal och dialoger
för att nå en samsyn. Vi har under våren inlett arbetet med ”årsplanen” som verktyg för ett systematiskt kvalitetarbete.
Pedagogerna har läst boken för att få tankar och förståelse. Under hösten inleds implementeringen av årsplanen i verksamheten.
2014/2015 Vi har samanställt ett gemensamt årshjul inspirerad av boken Årsplanen. Se bilaga. Det gör det enklare att veta när saker
och ting ska göras och att de faktiskt blir genomförda.

2013/2014 Vilka ord och begrepp använder vi och vad säger det om vår syn på barn och kunskap. Skapa forum för dialog och samtal.
2014/2015 Vi har skapat tre fokusgrupper som möts och samtalar kring sina respektive fokusområde i samband med våra
arbetsplatsträffar.
Strukturgruppen: organisation, struktur, schemaläggning, mm
Pedagogiskagruppen: traditioner, dokumentation, pedagogiska frågor, mm
Miljögruppen: Inne och utomhus miljö, inköp, miljömedvetenhet, mm

2013/2014 Vidareutveckling av arbetet med pedagogisk dokumentation.
2014/2015 Fortsatt utveckling av arbetet med pedagogisk dokumentation samt fler som gått dokumentationsutbildningen.