BUP kongressen Linköping
21 april, 2015
Tema Skola
Begåvningens betydelse för den psykiska hälsan - Svag teoretisk begåvning
- Lindrig Intellektuell funktionsnedsättning
Elisabeth Fernell ([email protected])
Gillbergcentrum, Göteborgs universitet
BUP, Gävle, BNK Göteborg
www.gnc.gu.se
Skollagen 2010:800
4 § Utbildningen inom skolväsendet………..ska främja alla
barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust
att lära
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika
behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de
utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att
uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar
att tillgodogöra sig utbildningen
5 § Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet
www.gnc.gu.se
Från mål till kunskapskrav Läroplan, 2011, Skolverket, 279 s.
I årskurs 3 finns det kunskapskrav för lägsta godtagbara
kunskaper i ämnena matematik, svenska, svenska som
andraspråk samt de samhällsorienterande och
naturorienterande ämnena
I årskurs 6 finns kunskapskrav i samtliga ämnen utom
moderna språk
I årskurs 9 finns kunskapskrav i alla ämnen
Har man vid utformandet av dessa krav tagit hänsyn till barns
olika kognitiva förutsättningar?
www.gnc.gu.se
Några exempel från elevers upplevelser
”När alla andra är klara med uppgiften har jag ofta inte ens
förstått vad vi ska göra”
Albin, 11 år, ADHD, svag begåvning, ssk språkligt
”Jag är jättebra i gymnastik och idrott men jag får inte något bra
betyg, för vi ska skriva om kroppen också”
Lukas, 13 år, uppmärksamhetssvårigheter och svag begåvning
”Jag vill ha lite text, lättare text och inga svåra ord för då förstår
jag inte”
Sandra, 13 år, ADHD/ADD och svag begåvning
”Jag hinner inte både lyssna och skriva av de power-pointbilder
läraren talar om och visar på SO lektionerna”
Moa, 14 år, uppmärksamhetssvårigheter och svag begåvning
www.gnc.gu.se
”Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever”
”Det handlar om en stor grupp elever; ungefär 13–14 procent
av en årskull har en svagare teoretisk begåvning och
ungefär 5 procent har stora koncentrationsproblem. För en
betydande andel sammanfaller svårigheterna”
”För elever med svag teoretisk begåvning, inom den vida
”normalvariationen”, och för dem med svårigheter avseende
exekutiva funktioner/koncentrationsproblem/ADHD finns
inget garanterat skolstöd och ännu mindre några anpassade
mål”
Artikel DN Debatt 10 augusti, 2014
www.gnc.gu.se
”Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever”
”Det är rimligt att fråga sig om denna skillnad mellan många
elevers grundförutsättningar och skolans krav kan ligga
bakom och ofta vara en orsak till psykisk ohälsa bland barn
och unga”
”Kan det vara rätt att ställa upp generella mål för alla barn
som garanterar att ungefär 15 procent från början är dömda
att aldrig uppnå dem?”
Artikel DN Debatt 10 augusti, 2014
www.gnc.gu.se
Kombinationen svag begåvning och
nedsatta exekutiva förmågor
Elever med svag begåvning har också i ökad utsträckning
arbetsminnes- och andra exekutiva problem
Brister i arbetsminne – påverkar negativt läsförmåga och
prestationer i matematik
Alloway 2010
www.gnc.gu.se
En uppföljning i årskurs 9 av elever med svag
teoretisk begåvning i årskurs 4
Av nära 600 elever i årskurs 4 i den aktuella kommunen
hade 144 testats med begåvningstest då de hade
rapporterade inlärnings- och koncentrationsproblem
Uppföljning avseende betyg i årskurs 9 (126 elever)
83 IQ: > 84
43 IQ: 70-84
(Ek, Holmberg och medarb. 2004, Fernell och Ek 2010)
www.gnc.gu.se
Betyg i årskurs 9, för barn med koncentrations- och
inlärningsproblem, relaterat till begåvningsnivå
IQ 70-84
Svag begåvning
IK>84
Genomsnittl. begåvn.
pojkar
118.5
159.5
flickor
124.6
151.9
Total
*(p< 0.005)
120.0
157.7
Det genomsnittliga meritvärdet för dem som gick ut årskurs 9
vårterminen 2009 i Sverige var 208,8
www.gnc.gu.se
Exekutiva funktioner nedsatta vid ADHD, men också hos
elever med svag teoretisk begåvning - men fångas inte
nödvändigtvis med tester
Illustration till hur
situationen är för
många barn/
ungdomar med ADHD
“Vi försöker träna
barnen i att engagera
sig i sin egen
återupplivning”
”Du måste börja ta eget ansvar”
”Han kan bara han vill”
www.gnc.gu.se
Barns förutsättningar - teoretisk begåvning mätt med IQ
Svag teoret.
begåvning
Lindrig
som
kan ha
lindrig
Intellekt.
utveckl.störn.
Måttlig/svår
intell.funkt. funkt.neds
neds.
IQ<50
IQ
50-70 (75)
IQ 71-84
IQ 100
Illustration utgående
från en teckning av
psykolog
Ingrid Adolfsson
www.gnc.gu.se
www.gnc.gu.se
Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala
och specialpedagogiska insatser
”I elevhälsan behöver professionerna
inom de medicinska, psykologiska,
psykosociala och specialpedagogiska
insatserna samverka i hög grad”
”Rektorn informeras om det framkommer
att en elev kanske inte kommer att nå de
kunskapskrav som minst ska uppnås”
”Rektorn ska då se till att elevens behov av
särskilt stöd skyndsamt utreds”
”Skolans utredning om särskilt stöd kan
behöva kompletteras med en psykologisk,
social eller medicinsk utredning”
www.gnc.gu.se
I utformandet av kunskapskrav måste hänsyn
tas till barns olika kognitiva förutsättningar
Medvetenhet och kunskap om kognitiva funktionsproblem/
funktionsnedsättningar måste finnas hos varje lärare
- och om att barn med olika typer av kognitiva brister
behöver ett ”stöd för tanken” och hjälp i stunden för
utförandet av uppgiften, ”at the point of performance”
d.v.s. mer individuellt stöd
www.gnc.gu.se
Stor kunskap finns om barns olika kognitiva
förutsättningar, men den ”tillåts” inte att fullt nå ut
till skolan
Stort antal barn och ungdomar far illa i dagens skolsystem
Antal remisser från skolan/skolhälsovården till sjukvården
(barnpsykiatri och barnmedicin) gällande barn som inte når
målen ökar
Behöver Läroplanens utformning från 2011 ses över?
www.gnc.gu.se
ESSENCE
Early Symptomatic Syndromes Eliciting
Neurodevelopmental Clinical Examinations
(Gillberg 2010)
- Tidigt debuterande utvecklingsavvikelser som medför
behov av klinisk bedömning
- Mycket ofta överlappningar av funktionsproblemen
- Olika presenterade symtom
- Språkförsening/språkstörning är ett bra exempel
- I tidigt skede inte alltid solklart om kriterier för specifik
diagnos uppfylls
- Men olika typer av insatser behövs
- Mycket ofta behov av uppföljning/förnyad/e bedömning/ar
- ”Team med bredd och beredskap”
www.gnc.gu.se
Lindrig intellektuell funktionsnedsättning
(DSM-5)
”Lätt” utvecklingsstörning – är en svår diagnos att ställa
Ibland uppmärksammas inte problem förrän barnet börjat skolan
Om inte svårigheterna uppmärksammas – risk för överkrav och
oförståelse från omgivningen – och nedsatt självkänsla hos barnet
Diagnos bör fastställas inom sjukvården; ESSENCE team
Ställningstagande till andra samtidiga funktionsproblem; medicinsk
bedömning; ställningstagande till åtgärder/insatser och till uppföljning
Det handlar inte enbart om en skolfråga!
Pedagog, psykolog och läkare i samverkan
www.gnc.gu.se
Populationsbaserad grupp barn och ungdomar med lindrig
utvecklingsstörning, mottagna i särskolan (Lindblad et al 2011)
Förekomst av adderande svårigheter, mätt med ”Fem-tillFemton formuläret”
Domain
No.
between
the
90th
and 97th
percentile
Percentages No. above
between the the
98th
90th and 97th percentile
percentile
Percentages
No. above
th
above the 98
the
90th
percentile
percentile
(expected
2%)
Motor
Executive
Perception
Memory
Language
Learning
Social
Emotional
7
12
15
14
13
10
18
15
21%
36%
45%
33%
39%
30%
55%
45%
33%
18%
33%
24%
39%
45%
21%
12%
11
6
14
8
13
15
7
4
18
18
29
22
26
25
25
19
Percentages
above the
90th
percentile
(expected
10%)
55%
55%
88%
67%
79%
76%
76%
58%
www.gnc.gu.se
Funktionsbeskrivande diagnos och orsaks-/medicinsk diagnos
Orsaker
Prenatala faktorer - genetik/kromosomer
förvärvade prenatala orsaker
Perinatalt tillkommande skademoment
kan gälla barn som fötts extremt för tidigt
Postnatalt tillkommande skademoment
olika typer av skador, som drabbat hjärnan
www.gnc.gu.se
Det handlar om många barn och ungdomar
Vi vet mycket om olika typer av kognitiva svårigheter och om
vilken hjälp som barnet behöver
Vi måste känna igen svårigheterna även när de yttrar sig i
beteende
Diagnos = genom kunskap
Viktigt att identifiera också barnets styrkor/intressen
Vi behöver alltid också beakta barn med ”dubbla risker”; barn
som har ett socialt bristande stöd och egna kognitiva
svårigheter
Ett viktigt mål: att kunna genomföra sin skolgång med
www.gnc.gu.se
självkänslan i behåll
Sammanfattning
Samhället – skolan och arbetslivet – allt mer krävande avseende
kognitiv kapacitet
Begreppet ”psykisk ohälsa” – hur många har kognitiva
begränsningar/problem i en sådan ”grupp”?
Skolan har en viktig ”spårande” uppgift, och uppgiften att ge ett
anpassat pedagogiskt stöd
Det behövs starka Elevhälsoteam
Tidig upptäckt av svårigheterna är viktigt
BUP/Barnmedicin/Habilitering – helst i samarbete –
ESSENCE team – som har ”en dörr” för remiss; en viktig del i
specialistnivån – och som samverkar med skolan www.gnc.gu.se
Tack till alla arrangörer inom BUP Linköping
www.gnc.gu.se