1. No category

2012-08-31
Språkutveckling, språkstörning
& neuropsykiatriska
funktionshinder
Innehåll
Föreläsning
Göteborgs stad
6 sept 2012
• Typisk språkutveckling
• Språkstörning – orsak, förekomst,
karaktäristiska drag, gradering
Carmela Miniscalco,
leg logoped, med dr
Enheten för logopedi, Sahlgrenska Akademin,
& Gillbergcentrum, Göteborgs Universitet www.gnc.gu.se
• Finns det samband mellan språkstörning och
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, t.ex. Autism,
ADHD?
www.gnc.gu.se
Definitioner
• Tal
• Språk
• Kommunikation
Gener
Närvaro av en annan mänsklig
person som samspelar med barnet
är avgörande!
Språk
Tal
Miljö
Kommunikation
riskfaktorer
www.gnc.gu.se
Hur förvärvar barnet
kommunikations- och språkförmåga?
Utveckling
www.gnc.gu.se
Samspel mellan språklig och kognitiv
utveckling
Barnet
 Medfödda förutsättningar
 Behov av rätt stimulans vid
rätt tid
 Barnet är aktivt och kreativt
 Samspel måste till!
–medfödd förmåga att skilja
mellan olika språkljud
–utvecklar minne för objekt
och händelser i omgivningen
–utvecklar objektpermanens
–utvecklar förmåga till delad
uppmärksamhet
Typisk språkutveckling
 Den utveckling som
majoriteten av barnen
företer
www.gnc.gu.se
www.gnc.gu.se
1
2012-08-31
Hälsoövervakning BVC 10-18
månader
Typisk tal- och språkutveckling
• 3-8 månader
trivselläten
• 8-12 månader
stavelsejoller
• 12 månader
enstaka ord,
härmning
ordförrådsspurt
• 1,5 år
• Reagerar barnet på sitt namn?
• Söker språklig kontakt?
• Säger minst 8 ord - förstår fler?
• Förstår enkla frågor?
• Härmar?
www.gnc.gu.se
Hälsoövervakning BVC 2½-3 år
www.gnc.gu.se
Hälsoövervakning BVC 4 år
• Förstår barnet enkla frågor och uppmaningar?
• Talar barnet i minst:
2-ordsmeningar vid 2½ år?
3-ordsmeningar vid 3 år?
• Obegripligt tal även för familjen?
• Finns föräldraoro?
• Munmotorik: Tuggar? Dreglar?
• Icke-flytande tal - iterationer?
• Ofullständiga satser?
• Begränsat ordförråd?
• Svårbegripliga utanför familjen?
• Ingen rollek?
samtal
bildbenämning
www.gnc.gu.se
Typisk tal- och språkutveckling forts.
• 2 år
• 3 år
• 4 år
• 5 år
• 6-7 år
tvåordssatser, enkla
språkljud
treordssatser, förenklat uttal
www.gnc.gu.se
Språklig medvetenhet
Att flytta uppmärksamheten från innehållet det som sägs, till formen, d v s
hur det sägs
Språkligt medveten kan man vara på alla språkliga nivåer
längre meningar, de flesta
språkljud finns
långa meningar, talar rent, r,
sje- tje- kan vara svårt,
rimmar, leker med ord = språkligt
medvetenhet
börjar läsa och skriva
• 5-åringar brukar känna igen rim, identifiera ljud dela upp ord i stavelser,
tex ”kaka” [ka-ka]
• 6-åringar dela upp ord i ljud (analys) tex ”kaka” [k-a-k-a]
foga samman ljud till ord (syntes) tex [s-t-o-l] blir”stol”
Den språkliga medvetenheten utvecklas gradvis!
www.gnc.gu.se
www.gnc.gu.se
2
2012-08-31
Kommunikativ utveckling
Språkförsening vs Språkstörning
Samtalsfärdigheter vid 3 år:
• påbörjar ett samtal
• Svarar
• Frågar
• uppmanar eller följer uppmaningar
• kommenterar, återkopplar
• Språkförsening (language delay).
En förlångsammad utveckling som följer det
normala mönstret. Normaliseras ofta utan
behandling
Samtalsfärdigheter vid 4 år:
• anpassar sitt yttrande till mottagaren
• beskriver vad lyssnaren inte vet
• hänvisar till vad som redan sagts
• Språkstörning (language impairment).
En avvikelse från normal utveckling. Kräver
insatser av logoped/specialpedagog.
Samtalsfärdigheter vid 5 år:
• Berättarförmågan utvecklas. Barnet kan hålla en ”röd tråd” i ett
händelseförlopp och beskriva hur delarna hänger ihop
www.gnc.gu.se
Riskfaktorer för Språkstörning
www.gnc.gu.se
Orsaker till språkstörning
(Nettelbladt & Salameh, 2007)
• Ärftlighet
• Prenatala faktorer (alkohol, tobak, infektion, tillväxthämning)
• Perinatala faktorer (prematuritet, tvillingfödsel, hjärnblödning,
syrebrist)
• Hörselproblem
• Hjärndysfunktion
• Motoriska begränsningar
• Avvikande allmän utveckling
• Miljö- bristande stimulans
• Kön
• Komplex multifaktoriell
orsaksbakgrund
kombinationen av många olika
gener med liten effekt
samverkar tillsammans med
miljömässiga riskfaktorer
(Pennington, 2006, Bishop,
2008)
www.gnc.gu.se
Förekomst Språkstörning
www.gnc.gu.se
Karaktäristiska drag i språkstörning
Varierar i olika studier från 1-15 % (Law, 2000) beroende
på vilken definition av språkstörning och vilka
testinstrument som används
Internationellt:
 6-7% av en årskull barn (Tomblin et al,1997, Law,1998)
I Sverige:
 15% av en årskull 4-åringar, varav ca 2% grav
språkstörning (Westerlund, 1994)
 ca 6 % av en årskull 2½-åringar, varav 2-3 % grav
språkstörning (Miniscalco, 2003)
(Nettelbladt & Salameh, 2007)
• Joller i mindre omfattning
• Sen taldebut
• Långsam tal- och
språkutveckling
• Svårförståeligt tal
• Svårt lära sig nya ord samt mobilisera dem
• Språkförståelse, språkanvändning och kommunikation
påverkad
Språkstörning är den vanligaste förekommande
”störningen” hos förskolebarn
www.gnc.gu.se
www.gnc.gu.se
3
2012-08-31
Språkstörning kan drabba olika språkliga
domäner
FÖRSTÅELSE


Fonologi
(särskilja
språkljud, verbalt
korttidsminne)
Grammatik
(satsförståelse)


Semantik (ordförståelse)
Pragmatik
(situationsanpassad förståelse)
PRODUKTION

Artikulation

Fonologi

Grammatik

Semantik

Pragmatik
Grader av språkstörning
(Nettelbladt & Salameh, 2007)
Grad
Påverkade domäner
Lätt
Fonologi
Måttlig
Fonologi
Grammatik
Grav
Mycket grav
Fonologi
Grammatik
Lexikon
Språkförståelse
Pragmatik
(ordförråd)
(situationsanpassad användning)
20
VIDEO
Långtidsuppföljningar av barn med
språkstörning
• 4 av 5 barn med utfall på 2½-års
språkscreening hade behov av vidare utredning
(Miniscalco et al, 2001)
• 61% av barnen med utfall på 3-års
språkscreening hade komorbiditet med andra
utvecklingsavvikelser i skolåldern
(Westerlund et al, 2002)
• 20 av 23 barn i Språkförskola i Stockholm hade
svårigheter motorik, kognition och beteende (Fernell
et al, 2003)
www.gnc.gu.se
www.gnc.gu.se
Screening av tal och språk vid BVC:
Remisskriterier vid 2½-års ålder
Språkstörning och Dyslexi – hur
hänger det ihop?
• talar 0-25 ord
• saknar
2-ordssatser
• dålig
språkförståelse
• 41-75% av barn med sen
språkutveckling el
språkstörning får Läs- och
skrivsvh i 8åå
(Law et al.,1998)
• Personer med dyslexi har
haft språkstörning
(Bishop&Snowling,2004)
Remiss logoped +
hörselprövning
www.gnc.gu.se
4
2012-08-31
Total screeningpopulation i
S Bohuslän 1998 N= 2216
Några forskningsfrågor
~6%
•
Finns det kvarstående skillnader
mellan barnen med positiv dvs
språkliga problem och negativ dvs utan
språkliga problem 2½-års screening vid
6 års ålder?
LI?
~92%
~2%
N=133
N ~ 44
N=2039
MR
CP
EP
Syndrom
Har barn som identifierats via 2½-års
screening språkliga,
utvecklingsmässiga och/eller
neuropsykiatriska svårigheter i tidig
skolålder?
LI?
Studiegrupp
Jämförelsegrupp
N=25
N=80
www.gnc.gu.se
Deltagare
Vid 6 år testades olika språkliga domäner
• 25 barn med positiv screening (=språkliga problem)
80 barn med negativ screening (= inga problem)
vid 2½-års ålder
• Fonologi
• Alla barn var dragna ur populationen
• Grammatik produktion, förståelse
och grammatisk medvetenhet
• (Samtliga 105 barn screenades på BVC vid 4-års
kontrollen)
• 22 barn med språkliga problem och 77 barn utan
logopedbedömdes vid 6 år
produktion, bearbetning
och fonologisk medvetenhet
• Semantik
produktion och förståelse
• Pragmatik
språkanvändning
www.gnc.gu.se
www.gnc.gu.se
Språkliga svårigheter hos 22 LD barn och 77 screeningsnegativa
70
Slutsats 6-års uppföljningen
60
• Barn som inte klarar 2½-års screeningen har kvarstående
svårigheter vid 6 år, åtminstone på gruppnivå
50
Procent
•
40
30
20
• Signifikanta svårigheter
10
– i olika språkliga domäner (språkljud,
grammatik, ordförråd och språkanvändning)
– Med språklig medvetenhet, ffa fonologisk
0
Risk för läs- och skrivsvårigheter !
Screen-positive at age 2½ y
Screen-negative at age 2½ y
Miniscalco,Westerlund & Lohmander(2005). Acta Paediatrica 94, 17981806.
www.gnc.gu.se
5
2012-08-31
Frågeställningar vid 7-8 års uppföljningen
• Har barn som identifierades vid 2½ års
screeningen några utvecklingsmässiga och/eller neuropsykiatriska
svårigheter när de undersöks av läkare, psykolog, och logoped i tidig
skolålder ?
• Predicerar kvarstående språkliga problem vid 6 års ålder sådana
svårigheter?
Metod vid 7-8 års uppföljningen
Parallell utredning av barnen
• Logopedbedömning
• Neuropsykologisk bedömning
• Läkarbedömning
• 5-15 Nordiskt formulär (FTF) för utredning av barns
utveckling och beteende till föräldrar och skola
www.5-15.org
Studiegrupp n=21 (17 pojkar, 4 flickor) av de
ursprungliga 25 screening-positiva barnen
www.gnc.gu.se
Resultat: Uppföljning av barnen i tidig
skolålder

13 av de 21 testade 7-8 åringarna hade en neuropsykiatrisk diagnos

Åtta barn hade AD/HD huvudsakligen uppmärksamhetsbrist

Fem barn hade ASD varav 2 st autistiskt syndrom och IQ ≤ 70

Två av barnen hade svag begåvning (IQ 71-84) och inlärningssvårigheter
www.gnc.gu.se
Predicerade språksvårigheter vid 6 år resultatet
av den multidisciplinära us vid 7-8 års ålder?
 7 av de 21 screenings positiva barnen hade lindriga språkliga problem vid
6 års ålder
- 5 av dem hade ingen neuropsykiatrisk diagnos eller utvecklingsmässig
försening vid uppföljningen
Varje familj erbjöds en ”sammanfattning” av logoped, psykolog och
barnläkare och vissa barn har blivit ”klinikbarn” på BNK
14 barn hade kvarstående stora språkliga problem vid 6 år
- 13 av dem hade en neuropsykiatrisk diagnos eller utvecklingsmässig
försening vid uppföljningen
Miniscalco C., Nygren G., Hagberg B., Kadesjö B. & Gillberg C.(2006).
Developmental Medicine and Child Neurology 48, 361-366
www.gnc.gu.se
Fortsatta språkliga svårigheter skolåldern?
Barn med språkliga problem vid 2½ år hade vid 7-8 års ålder svårigheter med:
• Berättarförmåga
Miniscalco, C., Hagberg, B., Kadesjö, B., Westerlund, M. & Gillberg, C. Narrative skills,
cognitive profiles and neuropsychiatric disorders in 7-8 year old children with late
developing language. International Journal of Communication & Language Disorders,
2007; Volume 42, Issue 6 , 665 – 681
• Non-ordsrepetition Miniscalco & Gillberg (2009) Non-word repetition in 7-year old
children with late developing language and/or neuropsychiatric disorder. Research in
Developmental Disabilities. 2009;30:1145-1154
• Läsförmåga
Miniscalco & Dahlgren- Sandberg (2010). Basic reading skills in Swedish children with
late developing language and with or without autism spectrum disorder or ADHD.
Research in Developmental Disabilities, 31, 1054–1061
www.gnc.gu.se
www.gnc.gu.se
Begränsningar
• Liten studiegrupp
• Bortfall
(3/25 barn med positiv screening (LD)
och
3/80 screeningsnegativa (LN) vid 6 årsålder)
• Ojämn könsfördelning
LD (21 pojkar,4 flickor)
LN (38 pojkar, 42 flickor)
• Avsaknad av kontrollgrupp
vid 7-8 års bedömningen
www.gnc.gu.se
6
2012-08-31
Resultat logopedkontakt och begåvning
Autism, ADHD och språkstörning
• 40 nyinremitterade barn till BNK testades på ett
identiskt sett som barnen med språkstörning
(medelålder 7.3 år)
• 31 fick ASD diagnos(eller komb ASD/ADHD)
• 9 fick ADHD diagnos
Hagberg B., Miniscalco C & Gillberg C.(2010). Clinic attenders with autism or
attention-deficit/hyperactivity disorder. Cognitive profile at school age
and its relationship to preschool indicators of language delay.
Research in Developmental Disabilities,31(1):1-8.
• 24 av 40 BNK barn(60%) hade varit i kontakt med logoped under
förskoleåren
• 20 av 31 barn med ASD hade varit i kontakt med logoped, 12 barn redan vid
2½ åå
• 2 av 9 barn med ADHD hade varit i kontakt med logoped, men senare
• De 60% som hade haft logopedkontakt hade lägre begåvningsnivå (FSIQ
=83.3) jfr med de som inte hade haft logopedkontakt (FSIQ=93.1)
www.gnc.gu.se
Hur hänger autism och språkstörning
ihop?
www.gnc.gu.se
Språklig
form
(språkljud + grammatik)
Social
språkanvändning
Pragmatisk
språkstörning
Specifik
språkstörning
– Det finns barn mitt emellan SLI och autism
– Det finns SLI hos släktingar till barn med autism
– Barn går in och ut ur SLI- och
autismdiagnos när de följs
över tid
Autistiskt
syndrom
Asperger’s
syndrom
Intressen
www.gnc.gu.se
Bishop,
2000www.gnc.gu.se
Språkstörning hos familjemedlemmar
till barn med autism
Språk- och kommunikationstörning
vid autism
• Språkstörning eller läs- och skrivsvårigheter hos 25% av föräldrar och syskon
jfr med 5-10 % av kontroller (Fombonne 1997, Folstein et al. 1999)
• Uteblivet eller begränsat joller
• Utebliven eller sen talutveckling
• Förlust av ord
• Pekar inte, vill inte dela sitt intresse med andra
• Svårt att samordna blickkontakt med gester och ljud för
att förmedla önskemål o tankar
• Svårt med turtagning
• Imiterar inte
Dvs prevalensen för SLI är större än förväntat hos
familjemedlemmarna!
• Autism fanns hos ca 3% av syskonen till barn med SLI (Hafeman &
Tomblin, 1999), dvs samma prevalens av autism som hos syskon till
barn med autism
• Prevalens av autism i populationen var då ca 0.1%
www.gnc.gu.se
www.gnc.gu.se
7
2012-08-31
Språk- och kommunikationstörning vid
autism (forts)
•
•
•
•
•
•
•
Språk- och kommunikationstörning vid
Asperger syndrom (AS)
1/3 av barnen utvecklar aldrig något funktionellt tal (Rapin, 1997)
Hos talande barn förekommer ekotal
Talflyt, ordförråd, grammatik, fonologi påverkat (Tager-Flusberg, 1999)
Konkret språkförståelse
Problem med pronomen (jag/du/han/hon)
Svårigheter med berättande (narrativor)
Avvikande prosodi och röstläge
• Tidig språkutveckling ofta ua, men från ”tyst till att börja tala i meningar” vid 2
år
• Pedantiskt ”lillgammalt” språkbruk
• Nyordbildningar
• Svårt att förstå ordvitsar, metaforer
• Bokstavlig tolkning
• Svårt med frågeord
• Avvikande satsmelodi
• Tvekljud, mazes
Hos barn med autism och AS finns ibland hyperlexi, dvs
avkodningen fungerar väl men de förstår inte vad de läser!
www.gnc.gu.se
www.gnc.gu.se
AD/HD
• Förekommer hos 5-6% av barn i skolåldern
• Beteendeproblem inom uppmärksamhet och/eller överaktivitet/impulsivitet
före 7 års ålder
• Inlärningsproblem
• Exekutiva funktioner (planera, reglera, minnas)
Språkliga & kommunikativa svårigheter
vid AD/HD (Bruce m.fl 2006)
•
•
•
•
•
•
Verkar inte lyssna
Talar impulsivt/avbryter andra
Har svårt att följa instruktioner, särskilt när språket är abstrakt
Kastar ur sig svar innan frågan ställts
Har ofta läs- och skrivsvårigheter
Har svårt att följa regler
www.gnc.gu.se
Språkliga svårigheter vid AD/HD forts
www.gnc.gu.se
Slutsatser
• Det går att identifiera barn med språkliga svårigheter vid 2½ års ålder
• Språkstörning är sällan “specifik”
• Har svårt att samtala, dvs att tala o lyssna samtidigt
• Svårt att förklara/berätta sammanhängande
• Ordförrådet outvecklat och dåligt organiserat, leder till
ordmobiliseringssvårigheter
• Språkförståelsesvårigheter
och pragmatiska svårigheter är större problem än expressiva språkförmåga
• Språkstörning ändrar karaktär över tid
• Barn som identifieras med språkliga problem vid 2-3åå löper stor risk
att ha språkliga, neuropsykiatriska och/eller utvecklingsmässiga
avvikelser i tidig skolålder
• Barnen behöver följas upp noggrant under förskoleåren och i tidig
skolålder
• Uppföljningen bör inkludera såväl språklig som psykologisk och
läkarbedömning
Team!
www.gnc.gu.se
www.gnc.gu.se
8
2012-08-31
TACK!
[email protected]
www.gnc.gu.se
9