Hål i tanden – nå nej!
(Karies kontroll)
hård på nytt, och på det sättet åstadkomma
att kariesangreppet inte mera växer. Kariesprocessen kan avstanna om man lyckas
kontrollera omständigheterna.
5.8.2015
Karies (som orsakar hål i tänderna) är en
infektionssjukdom. Man kan kontrollera
sjukdomen med en fungerande egenvård
och hälsosamma levnadsvanor: borsta dina
tänder noggrannt med fluortandkräm två
gånger om dagen – morgon och kväll, drick
vatten när du är törstig, undvik att småäta
och använd xylitolprodukter. Om du ändå
fått små kariesangrepp i tänderna, måste
utvecklingen hejdas. När tandvårdspersonalen upptäcker tidiga kariesskador
i dina tänder får du information om vad du
kan göra för att förhindra att skadorna blir
större, och så kan ni i bästa fall i samarbete
undvika lagning av flera tänder.
Karies är en infektionssjukdom
Karies skadar tandens hårdvävnader. Många
faktorer har betydelse för uppkomsten:
sammansättningen av bakteriefloran d.v.s.
mikroberna i munnen, näringen, tändernas
motståndskraft och salivmängden, och hur
lång tid tandytan är täckt av plack d.v.s.
bakteriebeläggningar som uppstått på
tandytan. Tanden kan få hål om plack på
tandytan inte avlägsnas tillräckligt ofta.
Varför blir det hål i tänderna?
Hål i tänderna får man genom samverkan av
bakterier som finns i plack på tandytorna och
socker (vanligt socker d.v.s. sackaros, fruktsocker d.v.s. fruktos eller stärkelsesirap).
Bakterierna bildar syror ur sockret, och
syrorna löser ut mineraler ur tandytan.
På det sättet luckras tandytans emalj upp
(demineralisering), och ytan börjar få hål.
I början av processen kan man få ytan att bli
Hos småbarn börjar kariesprocessen när
mutans streptokockerna har koloniserat
tandytorna, d.v.s. bakterierna har fäst sig på
tandytorna och börjat föröka sig. Vid födseln
har barnet inte mutans streptokocker i sin
mun, utan får smittan vanligen av sina
föräldrar. Bakterien smittar med saliven t.ex.
om man smakar på maten med samma sked.
En tidig smitta med mutans streptokocker,
före 2 års ålder, ökar kariesrisken hos barn.
Risken att få hål i tänderna kan vara större
under vissa perioder i livet, t.ex. vid
puberteten, när man flyttar hemifrån, under
militärtjänstgöringen, under eller efter
graviditet, eller om man slutar röka. Det finns
också sjukdomar som ökar risken för
kariesangrepp, såsom diabetes och Sjögrens
syndrom, eller mediciner och behandlingar,
t.ex. strålbehandling av käkområdet,
eftersom de minskar salivmängden.
Slarvig och oregelbunden tandborstning,
småätande mellan målen och tätt intag av
sockerhaltiga produkter gör att man lättare
får hål i tänderna. Observera att allt småätande kan vara skadligt för tandhälsan, för
när du äter eller dricker utsätts dina tänder
så gott som alltid för ett syraangrepp.
Hur upptäcks karies?
Om man har stora kariesangrepp i tänderna
syns det med bara ögat. Vid ett tandvårdsbesök kan karies undersökas också med fiberoptik, röntgenundersökning eller laserfluorescens.
Karies uppstår vanligtvis där du inte kommer
åt med tandborsten: i bakre kindtändernas
gropigheter, i tandmellanrummen, tandköttskanten, på blottade tandhalsar och
www.kaypahoito.fi/web/svenska/for-patienter
1
på tandytor bredvid tandregleringsapparater
eller löstagbara proteser.
Vad annat kan du göra om det redan
finns kariesangrepp i dina tänder?
Hur skall jag hindra att det blir hål i
tänderna?
Om det redan finns kariesangrepp i dina
tänder, har du en större risk att få nya hål i
tänderna. Men till all tur går det att förebygga
kariesangrepp både genom egenvård och
sådana åtgärder som tandläkaren eller
tandhygienisten kan utföra:
Borsta dina tänder noggrant med fluortandkräm två gånger om dagen. Det är inte
avgörande om du borstar tänderna före eller
efter morgonmålet, men på kvällen är det bra
att borsta tänderna just innan man lägger sig.
Det bästa resultatet får du med en elektrisk
tandborste. Det är bra att inte skölja munnen
alltför kraftigt efter tandborstningen så att
det blir fluor kvar i saliven.
Rengör även tandmellanrummen. Om
tandtråden känns för besvärlig att använda,
finns det också andra medel såsom mellanborstar för rengöring av tandmellanrummen.



Personer som inte själva kan sköta sin munhygien (t.ex. personer i anstaltvård eller
hemvårdens patienter) bör få hjälp med den
dagliga munhygienen av anhöriga eller
vårdare.
Nyttig information och goda instruktioner
finns på finska på nätsidan Puhtaat hampaat.
Om du är törstig, drick rent vatten,
ät regelbundet och ät mångsidigt.
Se även de finska näringsrekommendationerna: Mat ger hälsa och
Juomilla on väliä – harkitse, mitä juot.
Använd xylitolprodukter efter målen och
mellanmålen, minst 5 g om dagen, för
tänderna utsätts för ett syraangrepp nästan
varje gång du äter eller dricker. Xylitol lindrar
syraangreppet.
Uppsök tandvård regelbundet. Vid ett
tandläkarbesök gör tandläkaren eller tandhygienisten ofta en riskbedömning och
föreslår utifrån den ett program för karies
kontroll och egenvård.

Utred tillsammans med tandvårdspersonal varför du får hål i tänderna.
En orsaksinriktad behandling är den mest
effektiva. Det är viktigt att utreda hur du
kunde förbättra egenvården eller dina
levnadsvanor.
På mottagningen kan man ge lokala
fluorbehandlingar (lack, gel eller
lösning).
Ifall tandläkaren bedömer att det behövs,
kan barn i skolåldern och äldre barn
använda förutom fluortandkräm också
andra fluorpreparat (fluorsugtabletter,
sköljningar, fluorgel) i egenvården.
Klorhexidinpreparat rekommenderas inte
för karies kontroll.
Om kariesprocessen inte går att stanna
av, måste tanden lagas.
Tandvård för barn och unga
När mjölktänderna kommer fram, vid 0,5–2,5
års ålder, är det speciellt viktigt att förhindra
smitta med mutans streptokocker. Om detta
lyckas, kan man genom det förebygga kariesangrepp längre fram. Den som har småbarn
borde se till att inte själv ha hål i tänderna.
Om man använder xylitol regelbundet efter
måltider reduceras antalet mutans streptokocker i saliven och på så sätt minskar risken
för smitta.
Tidig inlärning i hemmet av god egenvård och
goda levnadsvanor gör dem till en del av
vardagen.
www.kaypahoito.fi/web/svenska/for-patienter
2
Tandborstning och användning av tandkräm
påbörjas genast när de första tänderna
kommer fram. Tandborstning två gånger om
dagen rekommenderas för alla. Barn under
skolåldern behöver föräldrarnas hjälp vid
tandborstningen. Tandkräm används bara en
gång per dag när barnet är under 3 år, och
från 3 års ålder vid båda gångerna. God
medicinsk praxis-arbetsgruppens
rekommendation för användning av
fluortandkräm nedan.
Rekommendation för användning av
fluortandkräm
Barn skall inte använda tandkräm som
innehåller antibiotiska ämnen eller tandkräm,
som uppges motverka uppkomst av tandsten
eller bleka tänder.
Åldersgrupp
(år)
Under
3
Tandborstning/
dygn
2 gånger
om dagen
3–5
2 gånger
om dagen
6 eller
äldre
2 gånger
om dagen
Mängd
tandkräm
ytterst lite
på borsten,
bara en
gång per
dygn
tandkrämsklick i
storlek som
barnets
lillfingernagel
0,5–2 cm
Fluoridhalt
(ppm)
1 000–
1 100
1 000–
1 100
1 450
Goda rutiner kan läras också på dagvården
(tilläggsinformation, på finska, i artikeln
Hampaiden ohjattu harjaus päivähoidossa).
Förutom tidpunkten när mjölktänderna
kommer fram, är också tidpunkten när de
första permanenta bakre kindtänderna
kommer fram vid 5–7 års ålder, samt det
andra växelbettet vid 10–13 års ålder viktiga
att beakta för karies kontroll. En tand som
håller på att komma fram eller som nyligen
kommit fram får lätt hål och det är viktigt att
också de nya tänderna blir ordentligt
borstade. Det är viktigt att borsta ordentligt
ovanpå kindtänder som håller på att komma
fram eller nyligen kommit fram (bild på
finska). Det är bra om föräldrarna kan
övervaka barnens tandvård ända upp i
högstadieåldern.
Om kindtänderna har begynnande
förändringar, är det bra att skydda dem med
fissurförsegling. Fissurförseglingen läggs som
ett tunt skikt på tuggytans gropar och fåror.
Det är lätt att fissurförsegla tänder och
ingreppet tar inte lång tid i anspråk.
Karies är ett vanligt problem i Finland
Det är vanligt att finska barn får karies
i tänderna: år 2000 hade nästan 40 % av alla
5-åringar, över 50 % av 12-åringarna och 75 %
av 15-åringarna tänder med kariesskador.
Hälsa 2011-undersökningen visade att var
femte person över 30 år hade minst en tand
som behövde behandlas på grund av karies.
Beväringsundersökningen år 2011 visade att
nästan hälften av beväringarna (45 %) hade
minst en kariesskada i en tand som behövde
lagas.
Vid internationella jämförelser visar det sig
att vi i Finland inte är så bra på tandborstning: bara 43–49 procent av de
finländska pojkarna i åldern 11-15 år, och 6170 procent av flickorna i samma ålder borstar
tänderna två gånger om dagen (WHO:s
skolbarnsundersökning 2009/2010). 81
procent av kvinnorna och 53 procent av
männen borstar tänderna minst två gånger
om dagen, men inte tillräckligt effektivt
eftersom över hälften av dem har synliga
bakteriebeläggningar och plack på tänderna.
www.kaypahoito.fi/web/svenska/for-patienter
3
Patientversionens text har uppdaterats på
basen av Finska Läkarsällskapet Duodecims
God medicinsk praxis-rekommendation av
den för patientversionerna ansvariga
redaktören Kirsi Tarnanen, professor
emeritus Hannu Hausen från Finlands
Tandläkarförbund samt God medicinsk praxisredaktören Marja Pöllänen.
Översättningen till svenska är gjord av
Odontologiska Samfundet.
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis-rekommendationerna
är sammandrag gjorda av framstående
experter gällande diagnostik och behandling
av bestämda sjukdomar. De ersätter inte
läkarens eller annan hälsovårdspersonals
egen bedömning av vilken diagnostik,
behandling och rehabilitering som är
bäst för den enskilda patienten då
behandlingsbeslut fattas.
www.kaypahoito.fi/web/svenska/for-patienter
4