1. No category

Färsingaskolan AL
VT15, 9BD Sv
POJKEN I RANDIG PYJAMAS
- en slags saga om vänskap och grymhet
Vi kommer att arbeta med boken Pojken i randig pyjamas av John Boyne i svenskan från och
med vecka 17. Detta är en skönlitterär bok, och vi kommer på olika sätt att arbeta med
texten – både med språket och med innehållet. Under läsningen kommer ni att få besvara
innehållsfrågor, diskutera i liten och större grupp, arbeta med ordkunskap, samt göra
skrivuppgifter kopplade till läsningen. I detta arbete kommer vi gott och väl täcka in de fyra
grundstenarna i svenska: LÄSA, SKRIVA, samTALA och LYSSNA!
Syfte (ur Lgr11)
I detta arbete kommer du ges förutsättningar att utveckla din förmåga att




formulera dig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer
Centralt innehåll för arbetsområdet (ur Lgr11)
Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter. Att urskilja texters
budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
Tala, lyssna och samtala

Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta
huvuddragen i vad som sagts.

Muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och
disposition till syfte och mottagare.
Berättande texter och sakprosatexter

Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för
ungdomar. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre
och yttre dialoger.
Språkbruk

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och
med vilket syfte man kommunicerar.

Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika
medier och sammanhang.
2
Konkretiserade mål
Målet är att ni ska





läsa den skönlitterära boken Pojken i randig pyjamas med god förståelse
utöka ert ordförråd genom att slå upp svåra eller ovanliga ord som förekommer i
boken i en ordlista, och reflektera över värdeladdningen hos ord
lära er begreppen tema och motiv, och diskutera hur bokens innehåll belyser
identitets- och livsfrågor
känna till begrepp som parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och
personbeskrivningar, inre och yttre dialoger
skriva olika texter (bland annat svar på frågor och läsloggar) och samtala om det ni
har läst.
Arbetssätt
En del lektioner kommer att ägnas åt läsning av boken, medan andra kommer att ägnas åt
samtal och diskussioner kring bokens innehåll och teman. Vi kommer att prata om textens
språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv, samt hur man kan bygga upp en text
med tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, samt inre och yttre dialoger. Vidare
kommer vi att lära nya ord samt titta på begrepp som används för att uttrycka känslor,
kunskaper och åsikter, samt prata om ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Ni kommer vecka för vecka få veta hur många sidor ni ska ha läst till veckan efter. Min
rekommendation är att inte läsa längre än det som är läxa till nästa gång. Kan man inte
motstå detta, bör man kvällen före läxdagen repetera vad som hänt i ”läxkapitlena” för att
kunna delta i diskussioner på bästa sätt. Dessutom måste man vara noggrann med att inte
berätta för klasskamraterna vad som händer…
Skrivboken är viktig! Det är i skrivboken som du själv kan dokumentera din läsning. Där
samlas allt ditt skrivande under arbetets gång. Skriver du på dator så skriv ut och klistra in i
skrivboken.
Under och efter samtal och diskussioner dokumenterar både läraren och eleven! När vi läst
klart boken kommer vi att se filmen baserad på boken, och analysera.
3
Bedömning
Det som bedöms i detta arbete är förmågan att

läsa skönlitteratur, samt välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag

göra sammanfattningar av olika texters innehåll och visa läsförståelse

tolka och resonera om texters budskap utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och
omvärldsfrågor

skriva olika slags texter med språklig variation

samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor, samt framföra åsikter
och argument
1 Läsa med flyt
Eleven kan läsa
skönlitteratur och
sakprosatexter med flyt
genom att, på ett i
huvudsak fungerande sätt,
välja och använda
lässtrategier utifrån olika
texters särdrag.
Eleven kan läsa
skönlitteratur och
sakprosatexter med gott flyt
genom att, på ett
ändamålsenligt sätt, välja
och använda lässtrategier
utifrån olika texters särdrag.
Eleven kan läsa
skönlitteratur och
sakprosatexter med mycket
gott flyt genom att, på ett
ändamålsenligt och
effektivt sätt, välja och
använda lässtrategier utifrån
olika texters särdrag.
Genom att göra enkla
fattningar och visa sammanfattningar av olika
läsförståelse
texters innehåll med viss
koppling till tidsaspekter,
orsakssamband och andra
texter visar eleven
grundläggande
läsförståelse.
Genom att göra utvecklade
sammanfattningar av olika
texters innehåll med relativt
god koppling till
tidsaspekter,
orsakssamband och andra
texter visar eleven god
läsförståelse.
Genom att göra
välutvecklade
sammanfattningar av olika
texters innehåll med god
koppling till tidsaspekter,
orsakssamband och andra
texter visar eleven mycket
god läsförståelse.
Dessutom kan eleven,
utifrån egna erfarenheter,
olika livsfrågor och
omvärldsfrågor, tolka och
föra utvecklade och relativt
väl underbyggda
resonemang om budskap
som är tydligt
framträdande och budskap
som kan läsas mellan
raderna i olika verk.
Dessutom kan eleven,
utifrån egna erfarenheter,
olika livsfrågor och
omvärldsfrågor, tolka och
föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang
om budskap som är tydligt
framträdande och budskap
som kan läsas mellan
raderna eller är dolda i olika
verk.
samt välja och
använda
lässtrategi
2 Göra samman-
3 Tolka och
resonera om
texters budskap
Dessutom kan eleven,
utifrån egna erfarenheter,
olika livsfrågor och
omvärldsfrågor, tolka och
föra enkla och till viss del
underbyggda resonemang
om tydligt framträdande
budskap i olika verk.
4
6 Skriva olika
Eleven kan skriva
olika slags texter
med viss språklig
variation, enkel
textbindning samt i
huvudsak
fungerande
anpassning till
texttyp, språkliga
normer och
strukturer.
Eleven kan skriva olika slags Eleven kan skriva olika
texter med
slags texter med god
relativt god språklig variation,språklig variation,
utvecklad textbindning samt välutvecklad textbindning
relativt väl
samt väl fungerande
fungerande
anpassning till texttyp,
anpassning till
språkliga normer och
texttyp, språkliga
strukturer.
normer och strukturer.
12 Samtala om och
Eleven kan samtala om och
diskutera varierande ämnen
genom att ställa frågor och
framföra åsikter med enkla
och till viss del
underbyggda argument på
ett sätt som till viss del för
samtalen och
diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och
diskutera varierande ämnen
genom att ställa frågor och
framföra åsikter med
utvecklade och relativt väl
underbyggda argument på
ett sätt som för samtalen
och diskussionerna framåt.
texter med
språklig
variation
diskutera
varierande ämnen
samt framföra
åsikter och
argument
5
Eleven kan samtala om och
diskutera varierande ämnen
genom att ställa frågor och
framföra åsikter med
välutvecklade och väl
underbyggda argument på
ett sätt som för samtalen
och diskussionerna framåt
och fördjupar eller breddar
dem
Del 1: POJKEN I RANDIG PYJAMAS, s. 1-29
Kap 1: ”Bruno gör en upptäckt”
Läs hela kapitel 1, och besvara därefter följande frågor i din skrivbok:
1. I bokens första kapitel får vi en första bild av personer och miljöer som vi kommer att
bli mer bekanta med allt eftersom att handlingen fortskrider. Vem handlar boken om,
och när och var utspelar den sig?
2. Kapitlet heter ”Bruno gör en upptäckt”. Vad är det Bruno upptäcker?
3. Grundläggande regler för skrivande: Stora bokstäver kallas versaler med ett finare
ord, och små kallas gemener. Versaler används i början av ny mening, i början av
namn på personer och platser.
I första kapitlet av boken är det några ord som skrivs med versal i början trots att de
inte står i början av en ny mening eller är namn. Vilka är orden? Är det ett misstag av
författaren eller ett medvetet val, tror du? Varför tror du så?
4. En bok kan skrivas ur olika berättarperspektiv, beroende på vilken synvinkel den som
skrivit vill att vi ska få ta del av berättelsen från. Läs faktatexten om
berättarperspektiv (sista sidan i detta häfte), och försök att identifiera
berättaperspektivet i ”Pojken i randig pyjamas”.
5. Förklara följande ord, hämtade ur bokens första kapitel:
Husa, s.7
Trälårar, s.7
Reslig, s.7
Hövliga, s.9
Favoriseras, s.10
Aktsamhet, s.14
6
Kapitel 2: ”Det nya huset”
6. I början av kapitlet jämför Bruno det nya huset med deras gamla. Han kommer fram
till att de är varandras motsats, och ger sedan exempel på detta. Beskriv minst tre
saker som skiljer sig åt när han jämför sitt nya hus med det gamla.
7. Bruno förstår inte uttrycket ” huset ska vara vårt hem under överskådlig framtid”
(s.18). Hans mamma ger honom en förklaring – vilken är den? Är den rätt, eller vad
betyder egentligen ”under överskådlig framtid”? Skriv en mening om dig själv som
innehåller detta uttryck, för att visa att du verkligen kan använda det!
8. Efter att ha läst bokens andra kapitel, hur skulle du beskriva relationen Bruno har till
sin mamma och till sin pappa? Beskriv med dina egna ord så ingående du kan, och ge
gärna exempel på händelser eller citat som ger stöd för dina tankar.
Kapitel 3: ”Det Hopplösa Fallet”.
9. Vad eller vem är ”Det Hopplösa Fallet”? Beskriv med dina egna ord, så ingående som
du kan.
10. Gretel berättar att stället där de bor nu heter Allt Svisch. Vad har barnen för
funderingar kring detta namn?
11. Vad har du för tankar när du läst klart det tredje kapitlet? (Denna fråga kan besvaras
mycket kort, men här finns även utrymme att visa tankar och reflektioner i skrift!)
7
Del 2: POJKEN I RANDIG PYJAMAS, s. 30-72
Kapitel 4: ”Vad de såg genom fönstret”.
12. Vad var det de såg genom fönstret?
13. Förklara följande ord, hämtade ur bokens fjärde kapitel:
Ringa undersåte, s.32
Triumferande blick, s.32
Kapitel 5: ”Förbjudet område vid alla tillfällen och utan undantag”
14. Vad var det som var förbjudet område?
15. Sammanfatta handlingen i detta kapitel med ca 10 meningar!
16. Skriv om dina tankar och reflektioner efter läsningen av kapitlet.
Kapitel 6: ”Den överbetalda husan”
17. På vilket sätt förändrades Brunos uppfattning om Maria i detta kapitel?
18. Förklara följande uttryck, hämtade ur bokens sjätte kapitel:
Vara lojal mot, s.54
Klandra mig, s.56
19. Använd uttrycken i fråga 18 och skriv dem i meningar som handlar om bokens personer, t ex
om Maria och Bruno.
Kapitel 7: ”Hur mamma tog åt sig äran för något som inte hon hade gjort”
20. Vad var det som mamman tog åt sig äran för? Förklara hela situationen skriftligt. Tänk dig att
det är någon som inte alls vet vad det handlar om som skall förstå din förklaring!
21. Skriv om dina tankar och reflektioner efter att du läst bokens sju första kapitel! (Du kan
skriva relativt kort, men du kan även ta tillfället i akt och visa hur bra du är på att uttrycka
reflektioner i skrift ;)
8
Del 3: POJKEN I RANDIG PYJAMAS, s. 73-129
Kapitel 8: ”Varför farmor rusade därifrån”
22. Beskriv vad du vet om Brunos farmor!
23. Förklara följande uttryck, hämtade ur bokens åttonde kapitel:
Bruno deklamerade en dikt, s.75
Impopulärt, s. 76
Mundering, s.77
24. Varför rusade farmor därifrån?
Kapitel 9: ”Bruno minns sitt intresse för upptäcktsfärder”
25. Vilken kunskapssyn har Herr Liszt, det vill säga vad tycker han är viktigt att kunna och veta?
Jämför gärna med vad du själv har för kunskapssyn, alltså vad du själv tycker är viktigt att
kunna och veta.
26. Vad är det för en skylt som Bruno undersöker?
27. Förklara följande uttryck, hämtade ur bokens nionde kapitel:
Det verkade befängt, s. 81
Gedigna kunskaper, s.81
Inskriptionen, s. 85
Kapitel 10: ”Pricken som blev en fläck som blev en krumelur som blev en figur som blev en pojke”
28. Beskriv första mötet mellan Bruno och Shmuel!
29. Vad har de två pojkarna gemensamt?
9
Kapitel 11: ”Furien”
30. Detta kapitel utgör ett hopp bakåt i tiden. Läs ännu en gång om berättarperspektiv och
fundera över hur denna bok är skriven.
31. Vem är det som kommer på besök, egentligen?
32. Hur förväntades barnen bete sig när de fick besök i hemmet?
Kapitel 12: ”Shmuel funderar ut ett svar på Brunos fråga”
33. Bruno tycker att han och Shmuel är ganska lika varandra. Beskriv de två pojkarnas olikheter,
så som du ser det.
34. Varför berättar inte Bruno för sin familj om sin nya vän?
Kapitel 13: ”Vinflaskan”
35. Varför tror du att Shmuel darrar?
36. Vad är tuberkulos? S. 119
37. Varför tror du att löjtnant Kotler inte riktigt vill prata om sin pappa?
38. Vad tror du löjtnant Kotler gör med Pavel?
39. På vilket sätt förändras Brunos tankar i slutet av kapitlet?
Kapitel 14: ”Bruno tar till en nödlögn”
40. Vad är det Bruno ljuger om, för vem och varför?
41. Vad betyder uttrycket ”sarkasm var det mest sofistikerade man kunde använda sig av”?
S.128
10
Del 4: POJKEN I RANDIG PYJAMAS, s. 130-176
Läs resten av boken, och använd dig av kapitelnamnen för att skriva ner dina tankar. Vad hände i
detta kapitel? (t ex i kap 15 – vad var det han gjorde som han inte skulle ha gjort?). Skriv ner dina
tankar i din skrivbok!
Kapitel 15: ”Något han inte skulle ha gjort”
Kapitel 16: ”Hårklippningen”
Kapitel 17: ”Mamma får som hon vill”
Kapitel 18: ”Planering för det sista äventyret”
Kapitel 19: ”Vad som hände nästa dag”
Kapitel 20: ”Det sista kapitlet”
11
Berättarperspektiv (engelska: point of view) är berättarens förhållande till hans eller eller
hennes uppdiktade värld, speciellt till de litterära personernas tankar. Synvinkeln är den
position från vilken handlingen berättas. Det finns fyra vanliga perspektiv, fyra positioner
som berättaren kan anta för att berätta historien.




1 Allvetande berättare
2 Begränsat allvetande berättare
3 Förstapersonsperspektiv
4 Tredjepersonsperspektiv
Allvetande berättare
I allvetande berättarperspektiv (omniscient point of view) berättar berättaren själv historien
och vet att allt vad personerna gör och tänker. Berättaren kan därför förflytta sig i tid bakåt,
flashback, eller framåt, flashforward, han kan förflytta sig till olika platser och mellan olika
personer. Han kan till och med tala direkt till läsaren under berättelsens gång. Berättaren kan
välja att tala om vad som helst om sin påhittade värld.
Begränsat allvetande berättare
När begränsat allvetande berättare (limited omniscient point of view) används, begränsas
berättarens avslöjanden - och därmed läsarens kunskap - till alla personers tankar utom en.
Denne kan vara både en huvudperson och en perifer person. När detta berättarperspektiv
används är det vanligt att det åtföljs av denne persons gradvisa avslöjande av sig själv tills
klimax med ett plötslig uppdagande.
Förstapersonsperspektiv
(First-person point of view) Berättaren kan vara huvudperson eller han kan vara observatör.
Texten är skriven i jag-form.
Tredjepersonsperspektiv
(Third person omniscient point of view) Den vanligaste typen av perspektiv. Både berättaren
och läsaren observerar situationen, och texten är skriven i ”han” eller ”hon”-form.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ber%C3%A4ttarperspektiv, Wikipedia, uppdaterad 2015-01-19,
hämtad 2015-04-16
12