BIG DATA - SÅ KARTLÄGGS HELA DITT LIV LÄRARHANDLEDNING 1 BIG DATA - SÅ KARTLÄGGS HELA DITT LIV ARBETA VIDARE Programmet kan användas i undervisningen i natur- och samhällsvetenskapliga ämnen samt i ämnena filosofi och psykologi på gymnasiet. Ett samarbete mellan ämnen kan ge elever en bättre förståelse för hur naturvetenskap och samhällsutveckling samverkar. För att väcka elevernas nyfikenhet, kan de läsa handledningens diskussionsfrågor översiktligt innan ni ser programmet. Arbeta i grupper och välj en av följande uppgifter. a. Redogör för Nicolaus Copernicus arbetssätt och upptäckter på 1500-talet (uppgiften passar bäst för kurserna Biologi 1, Biologi 2 och Naturvetenskap 2). • Vad var det för slags data han samlade in? • Vilka verktyg använde han för att göra sina mätningar? • På vilket sätt var datainsamling en förutsättning för att göra upptäckter som ledde till den heliocentriska världsbilden? Big Data – så kartläggs hela ditt liv handlar om hur allt vi gör i vårt moderna samhälle kartläggs med hjälp av tekniken som vi har blivit så beroende av. DISKUSSIONSFRÅGOR 1. Vad tänker du om att varje telefonsamtal, all han2. 3. 4. 5. 6. 7. del med bankkort, varje facebook-uppdatering eller google-sökning du gör i din vardag kartläggs? Är denna kartläggning av våra aktiviteter on-line något som du oroar dig för? Påverkar oron i så fall ditt beteende på något sätt? “Om man inte är terrorist, bör man inte bry sig om att vi alla är övervakade”, sägs det i programmet, men där ifrågasätts också om denna övervakning är demokratisk. På vilket sätt kan den vara odemokratisk? I programmet fick vi se hur en butikskedja avslöjar en tonårsflickas hemliga graviditet för hennes far, genom att kartlägga hennes köp och skicka skräddarsydd reklam till hennes adress. Vad tror du att flickan tyckte om butikskedjans nya reklammetod? Trots att programmet tar upp eventuella risker, är inställningen övervägande positiv till vad man kal�lar “datarevolutionen”. Vad tycker du; vilka är de största fördelarna med den stora kartläggningen av människors liv? Vilka är de största nackdelarna? Resonera och motivera! Att samla data är en förutsättning för nya upptäckter. Det är först när man har tillgång till en stor mängd data som man kan hitta mönster. Vad var det för typ av data de använde sig av för att snabbare ta reda på när och var influensan började sprida sig i USA? Vad var det för data de använde sig av för att förutsäga när ett för tidigt fött barn hade en infektion (innan det insjuknat)? Varför var den möjligheten en viktig upptäckt? Och varför hade man inte upptäckt det tidigare? b. Redogör för mikroskopets utveckling (passar bäst för kurserna Biologi 2, Naturvetenskap 2). • När byggdes det första mikroskopet och hur stor förstoring visade det mikroskopet? • Vilka slags organismer har upptäckts med hjälp av mikroskop? • Hur förändrades sjukvården med mikroskopets hjälp? • Vilka olika slags mikroskop finns idag, vilka förstoringar ger de, och vad man kan se i de olika förstoringarna? Sammanfatta. c. I programmet pratar de om att det krävs att man samlar in en stor mängd genetisk data från en stor mängd individer för att kunna få bra information om olika genetiska sjukdomar och för att till exempel kunna förutsäga risken att utveckla ärftlig bröstcancer. När kostnaden för gentester minskar tror man att fler människor kommer att göra gentester och mer data kommer då att kunna samlas in(passar bäst för kurserna Biologi 1, Biologi 2 och Naturvetenskap 2). Med det som utgångspunkt: • Förklara hur en mutation i genen “tumor supressor gene” kan ge en ökad risk för bröstcancer. • Ta reda på vilka fler gentester man kan göra idag för att ta reda på om man är bärare av genetiska sjukdomar, och/eller riskerar att utveckla ärftliga sjukdomar? • Diskutera eventuella risker med genetiska register. Vilka borde få tillgång till informationen, och hur bör de få lov att använda den? 2 d. Hur skulle kollektivtrafiken där du bor eller i en större stad kunna effektiviseras med hjälp av att identifiera trender och hitta mönster i beteenden hos resenärer (passar bäst för kurserna Biologi 1, Biologi 2 och Naturvetenskap 1b)? • Hur skulle man samla in relevant data? • Vad skulle kunna förbättras med hjälp av insamlad data? • På vilket sätt skulle det leda till lägre kostnader? • Hur skulle denna förbättring kunna minska det “ekologiska fotavtrycket”? • Kan du identifiera några möjliga risker med systemet? Lisa Matamoros, gymnasielärare och fil.dr. i biologi. 3