Förändrade levnadsvillkor
Enligt Folkhälsomyndighetens senaste undersökning tycks risken att hbt-kvinnor ska hamna i riskbruk av alkohol ha avtagit något. Det ser ut som om förändrade levnadsvillkor kan ha en positiv inverkan, men det får vara en försiktig gissning. – Det är viktigt att undersöka, påpekar genusforskaren Janne Bromseth. Text Marika Sivertsson Foto Max Rimming Förändrade levnadsvillkor L agstiftning som skyddar är på plats, och åtminstone i storstäderna förändras villkoren för hbt-personer snabbt; det blir lättare att leva öppet. Givet att minoritetsstress är en av de starkaste anledningarna till drickande, vilket framförs i intervjuundersökningar, är det nära till hands att anta att en svagare heteronorm är en av de främsta orsakerna när riskbruket ser ut att avta. Det har också blivit vanligare att hb-kvinnor skaffar barn, vilket som regel dämpar alkoholkonsumtionen. Men det allra viktigaste att konstatera är att vi faktiskt vet ganska lite om denna förändring. De svenska kvalitativa studierna väntar ännu på sina forskare. Leili Laanemets, forskare vid 12 Socialhögskolan i Lund, som har undersökt genus i behandlingssammanhang tror att anledningen till bristen på svensk forskning om hbtq och alkohol kan vara att det upplevs svårt att formulera en undersökning som inte blir utpekande. – Man vill undvika att särskilja och exotisera en grupp i onödan, dilemmat är särskilt stort med förtryckta grupper. Det kräver stor varsamhet av forskaren, eftersom det finns risk för stämpling. Praktiker och forskare är överens om att det har betydelse att det finns en social acceptans för hög alkoholkonsumtion i hbtq-sfären. När hbtq-personer inte har accepterats av majoritetssamhället, har subkulturer utvecklats på barer och i andra alko- holexponerade sammanhang, vilket lett till en viss dryckeskultur. Kvinnorna kom ut i offentligheten senare än männen, men drack ofta alkohol i den privata sfären. Samtidigt har kampen mot alkohol och andra droger förts under alla år som hbt-kvinnor har tagit plats i offentligheten. I dag finns flera alkoholfria arenor. En del har funnits länge, som exempelvis kursgården Kvinnohöjden i Dalarna. – Det finns nog också lite mer medvetenhet om risker i dag än under tidigare decennier. Men även under 1970- och 1980-talen skapades flera alkoholfria mötesplatser som del av den lesbisk-feministiska rörelsen. Den ville skapa livsvillkor och möjligheter för lesbiska som inte kretsade kring drickande; bygga en sund Alkohol & Narkotika Nr 3/2015 Det har blivit vanligare att samkönade par skaffar barn, något som kan verka dämpande på alkoholkonsumtionen. lesbisk subjektivitet där en kan vara öppen och stolt över den man var, och kämpa politiskt för bättre villkor. Att dölja sig och skämmas förknippades implicit med hög alkoholkonsumtion, säger Janne Bromseth. Förutom minoritetsstress och brist på mötesplatser utan alkoholservering är sexualiteten en återkommande förklaring till en relativt sett hög användning av alkohol och droger i hbtq-sfären. Ofta har det handlat om att våga nya sexuella erfarenheter, att våga flirta och ta kontakt. Men för flera kvinnor i undersökningen ”Alkohol spelar roll” har berusningen lett till att de haft sex med män – fast de egentligen inte haft lust. Alkoholen används både för att få vara en del Alkohol & Narkotika Nr 3/2015 av den sexuella normen och för att våga bryta mot den. Janne Bromseth tror att en högre grad av öppenhet i samhället kan påverka alkoholkonsumtionen bland hbtq-kvinnor positivt; att den efterhand pressas ner. Men hon påpekar att samhället ser olika ut beroende på vem som betraktar det, och att en annan slags stress kan uppstå. – Samtidigt finns också en större förväntan om att det inte bör innebära problem att vara hbt. Det är en förväntan som ofta inte stämmer överens med egna erfarenheter. Jag tycker att vi ska komma ihåg att det finns ett glapp mellan ”den nya öppenheten” i dag och hur heteronorm och homofobi fortfarande påverkar livsvillkoren negativt men på mer subtila sätt. Det är viktigt att genom kartläggningar faktiskt undersöka både upplevda svårigheter och kopplingen till alkohol eftersom det inte finns någon enkel koppling, fortsätter hon. Hon instämmer i att det finns skäl till en viss försiktighet i forskning kring hbtq-personers levnadsvillkor och alkohol. – Det är viktigt att forskaren har anknytning till hbtq-sfären, annars kan det bli svårt att skapa förtroende. Men det är samtidigt viktigt att samhällsforskare i övrigt granskar de normer de utgår ifrån i sina undersökningar. De måste fråga sig vad det är de påstår sig veta något om. 13
© Copyright 2024