Förändrade levnadsvillkor

Enligt Folkhälsomyndighetens senaste undersökning tycks risken att
hbt-kvinnor ska hamna i riskbruk av alkohol ha avtagit något.
Det ser ut som om förändrade levnadsvillkor kan ha en positiv
inverkan, men det får vara en försiktig gissning.
– Det är viktigt att undersöka, påpekar genusforskaren Janne
Bromseth.
Text Marika Sivertsson Foto Max Rimming
Förändrade
levnadsvillkor
L
agstiftning som skyddar är
på plats, och åtminstone
i storstäderna förändras
villkoren för hbt-personer
snabbt; det blir lättare att
leva öppet. Givet att minoritetsstress
är en av de starkaste anledningarna
till drickande, vilket framförs i intervjuundersökningar, är det nära till
hands att anta att en svagare heteronorm är en av de främsta orsakerna
när riskbruket ser ut att avta. Det har
också blivit vanligare att hb-kvinnor
skaffar barn, vilket som regel dämpar
alkoholkonsumtionen.
Men det allra viktigaste att konstatera är att vi faktiskt vet ganska
lite om denna förändring. De svenska
kvalitativa studierna väntar ännu på
sina forskare.
Leili Laanemets, forskare vid
12
Socialhögskolan i Lund, som har
undersökt genus i behandlingssammanhang tror att anledningen till
bristen på svensk forskning om hbtq
och alkohol kan vara att det upplevs
svårt att formulera en undersökning
som inte blir utpekande.
– Man vill undvika att särskilja
och exotisera en grupp i onödan,
dilemmat är särskilt stort med förtryckta grupper. Det kräver stor
varsamhet av forskaren, eftersom det
finns risk för stämpling.
Praktiker och forskare är överens
om att det har betydelse att det finns
en social acceptans för hög alkoholkonsumtion i hbtq-sfären. När
hbtq-personer inte har accepterats av
majoritetssamhället, har subkulturer
utvecklats på barer och i andra alko-
holexponerade sammanhang, vilket
lett till en viss dryckeskultur. Kvinnorna kom ut i offentligheten senare
än männen, men drack ofta alkohol i
den privata sfären.
Samtidigt har kampen mot alkohol och andra droger förts under alla
år som hbt-kvinnor har tagit plats i
offentligheten. I dag finns flera alkoholfria arenor. En del har funnits
länge, som exempelvis kursgården
Kvinnohöjden i Dalarna.
– Det finns nog också lite mer
medvetenhet om risker i dag än under
tidigare decennier. Men även under
1970- och 1980-talen skapades flera
alkoholfria mötesplatser som del av
den lesbisk-feministiska rörelsen.
Den ville skapa livsvillkor och möjligheter för lesbiska som inte kretsade kring drickande; bygga en sund
Alkohol & Narkotika Nr 3/2015
Det har blivit vanligare att samkönade par skaffar barn, något som kan verka dämpande på alkoholkonsumtionen.
lesbisk subjektivitet där en kan vara
öppen och stolt över den man var, och
kämpa politiskt för bättre villkor. Att
dölja sig och skämmas förknippades
implicit med hög alkoholkonsumtion,
säger Janne Bromseth.
Förutom minoritetsstress och brist
på mötesplatser utan alkoholservering är sexualiteten en återkommande förklaring till en relativt sett
hög användning av alkohol och droger
i hbtq-sfären. Ofta har det handlat om
att våga nya sexuella erfarenheter,
att våga flirta och ta kontakt. Men
för flera kvinnor i undersökningen
”Alkohol spelar roll” har berusningen
lett till att de haft sex med män – fast
de egentligen inte haft lust. Alkoholen används både för att få vara en del
Alkohol & Narkotika Nr 3/2015
av den sexuella normen och för att
våga bryta mot den.
Janne Bromseth tror att en högre
grad av öppenhet i samhället kan
påverka alkoholkonsumtionen bland
hbtq-kvinnor positivt; att den efterhand pressas ner. Men hon påpekar
att samhället ser olika ut beroende på
vem som betraktar det, och att en annan slags stress kan uppstå.
– Samtidigt finns också en större
förväntan om att det inte bör innebära problem att vara hbt. Det är en
förväntan som ofta inte stämmer
överens med egna erfarenheter.
Jag tycker att vi ska komma ihåg
att det finns ett glapp mellan ”den
nya öppenheten” i dag och hur heteronorm och homofobi fortfarande
påverkar livsvillkoren negativt men
på mer subtila sätt. Det är viktigt att
genom kartläggningar faktiskt undersöka både upplevda svårigheter
och kopplingen till alkohol eftersom
det inte finns någon enkel koppling,
fortsätter hon.
Hon instämmer i att det finns skäl
till en viss försiktighet i forskning
kring hbtq-personers levnadsvillkor
och alkohol.
– Det är viktigt att forskaren har
anknytning till hbtq-sfären, annars
kan det bli svårt att skapa förtroende.
Men det är samtidigt viktigt att samhällsforskare i övrigt granskar de normer de utgår ifrån i sina undersökningar. De måste fråga sig vad det är
de påstår sig veta något om.
13