3 Geogr afi 4-6 lär arbok Jan Wiklund Tomas Torbjörnsson Capensis förlag ab 6 Geogr afiämnets didaktik 14 Fr ån kursplan till grundbok 18 Vilka geografiska områden finns i kursplanen? Oklart x Världen/Jorden x Europa Norden 1. Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden. 2. Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter. 3. Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. 4. Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exx empel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning. 5. Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur x marken används i närmiljön. 6. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. 7. Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur. 8. De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning. 9. Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp. 10. Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. 11. Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. 12. Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor. Sverige Centralt innehåll olika länder (England, Nordirland, Skottland och Wales). Det är Storbritannien som är medlem i FN och EU, inte varje land för sig. Däremot har länderna egna landslag i fotboll. I centralt innehåll står både om närområdet och närmiljö. Vi har valt att behandla de två begreppen som synonymer. Tabellen nedan visar vilka områden som avses i centralt innehåll. Kursplanen haltar betänkligt när ”namngeografin” bara ska handla om Europa, men ojämlika levnadsvillkor och naturresurser om hela världen/jorden. Närområdet Det är skillnad på begreppen världen och jorden. Världen handlar om människans påverkan. Kontinenter handlar om natur. Vi föreslår därför att man till exempel skriver fattigdom i världen och världens befolkning. De hör till samhällsvetenskaperna. Klimatförändringar på jorden och jordens klimatzoner hör till geovetenskapen. I det perspektivet blir det oegentligt att till exempel skriva om världens litosfärplattor eller svält på jorden. Vi följer kursplanen och använder ordet land. Vi vill dock uppmärksamma att ordet är dubbeltydigt. Till exempel består landet Storbritannien av flera x x x (x) x x x x x x x x (x) x x 20 Sakregister En tanke med Lgr11 var att utbildningens mål och krav skulle vara tydliga. Dessutom skulle läro planen och kursplanerna vara väl kända av skolledare, lärare, föräldrar och elever. Det är därför en självklarhet att en lärobok innehåller alla viktiga ord som finns i kursplanen. Det gäller orden i syfte, i centralt innehåll och i kunskapskrav. Det är en utgångspunkt som måste vara en självklarhet för alla läroböcker som ges ut. Om kursplanernas viktiga ord saknas i en lärobok ökar ansvaret på läraren att kompensera lärobokens tillkortakommanden. En lärobok med de viktiga orden förklarade är en stor hjälp för lärare och elever när kursplanen ska göras begriplig. Vår grundbok innehåller inget sakregister. Däremot finns ett sakregister här i lärarboken. Då kan lärare enkelt hitta kursplanens viktiga ord och begrepp. Orden förekommer inte alltid i sin grundform, utan även i sammansättningar. Det är en diger lista som följer. Förhoppningsvis kan grundboken och övningsboken vara en hjälp på vägen att förtydliga kursplanen. Orden källor, metoder, teorier, utforska och referensram nämns bara i grundbokens förord. Ett streck, -, i sakregistret betyder att begreppet inte finns i grundboken. Ordet storleksrelationer finns till exempel inte med, men många av övnings bokens uppgifter handlar om det. Ett annat begrepp som inte är med i grundboken är miljöetiska val. Någonstans går gränsen för hur många svåra begrepp som ska finnas med i en lärobok för mellanstadiet, även om de konkret uttalas i kursplanen. Miljöetik dyker upp i kunskapskraven och är ett mycket bra begrepp i diskussionen om hållbar utveckling. Läroboken tar upp hur olika miljöetiska val kan bidra till en hållbar utveckling. Många av de etiska ställningstagandena till de normativa frågorna om hur hållbar utveckling ska kunna uppnås är ett mycket bra diskussionsområde i klassrummet. För att få till en bestående förändring i livsstil är det viktigt att inte dela ut pekpinnar utan att ge olika perspektiv på miljöfrågor. På det sättet ökar känslan av delaktighet istället för att skuldfrågan och uppgivenhet inför framtiden hamnar i fokus. I grundboken förklaras begreppen när de införs i texten. En annan medveten strategi är att inte införa så många nya begrepp. Några gånger har den strategin dock inte följts, till exempel när det gäller odlingsmark och markutnyttjande. Det är begrepp som pekas ut i kursplanen och det är bara därför de med. Annars skulle de inte varit med. Det är svårt att ge en bra definition av vad odlingsmark egentligen är. Å andra sidan erbjuder grundboken en problematisering av begreppet. Det är viktigt att kunna resonera kring olika begrepp och visa att allt inte är svart eller vitt. Utnyttja betyder att dra fördel av. Att utnyttja andra människor har en negativ klang. Markanvändning, som är en synonym till markutnyttjande, är ett bättre och även ett mer vedertaget begrepp att använda. B berg 9, 10, 18, ... E erosion 58, 59, 60, 63, ... F fossila bränslen 94, 95, 96, 116, ... framtiden 9, 11, 89, ... fältstudier 46, 49, 50, 151 förändringar 15, 48, 49, 52, ... G geografiska analyser 3, 85, 151 geografiska begrepp 92, 111, 121 geografiska data 50 geografiska förhållanden 18, 56, 152, 156 geografiska jämförelser 49, 50, 52 geografiska kunskaper 11, 113, 126, 129, ... geografiska källor 3 geografiska metoder 3 geografiska objekt 18 geografisk referensram 3 geografiska rummet 9, 12, 14, 15 geografiska teorier 3 geografiska verktyg 15 21 H hav 10, 13, 15, ... helhetsperspektiv hållbar utveckling 107, 108, 109, ... hälsovård 109, 111, 112, 113, ... I insamling 49, 50 intressekonflikt 9, 16, 92 J jordytan 52, 53, 54, ... jordytans former (utseende) 52 K karta 9, 12, 13, 15, ... kretslopp 90 kulturlandskap 47, 49, 74, ... L landskap 16, 21, 23, ... levnadsvillkor 121, 130, 131, ... livsmiljöer 3, 10, 51 läge 9, 12, 15, 18, 102, ... M markutnyttjande 78 miljö 9, 10, 11, ... miljöetiska val mätningar 50 mönster 121, 154 N namngeografi 152 natur 9, 10, 15, ... naturlandskap 47, 49, 74, ... naturresurser 11, 16, 25, 83, ... närmiljö 9, 46, 47, ... närområde 46, 156 O odlingsmark 92 ojämlik 130 omvärld 152 orientera 15, 40, 45 orter 14, 15, 20, 22, ... P plats 23, 24, 25, ... plattektonik 54, 153, 155 prioritering 115 processer 48, 49, 121, 153, ... R region 14, 34, 35, 36, ... resonemang 9, 85 rumsperspektiv 3, 9, 12, 15, ... S samhälle 3, 9, 10, 22, ... skala 38, 43, 44 skogar 9, 15, 16, 18, ... storleksrelationer symboler 39 T tematiska kartor 38, 39, 75 tidsperspektiv 9, 47, 49, 57, ... topografiska kartor 38, 39, 45, ... U undersöka 9, 49, 50 utbildning 104, 105, 106, 109, ... utbredning 64 utforska 3 utvecklingsfrågor 136, 147 Ö öar 24, 32, 33, ... 22 Hållbar utveckling på mellanstadiet Hållbar utveckling finns i många kursplaner för mellanstadiet. Här nedan följer en liten sammanställning av citat från olika kursplaners centrala innehåll. Oavsett vilken kursplan de olika citaten kommer ifrån visar sammanställningen att det finns stora möjligheter att arbeta i olika teman som inbegriper många ämnen. Ta gärna med lärarboken till nästa konferens och diskutera med kollegorna. Geografi Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Samhällskunskap Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Historia Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. Religion Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott. Biologi Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Kemi Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. Fysik Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. Teknik Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Hem- och konsumentkunskap Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse. Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. Slöjd Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material. Idrott och hälsa Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten. 56 Facit till övningsboken 62 s. 27 HULLER OM BULLER I EUROPA 1. Paris Oslo Madrid Amsterdam Prag Chisinau Rom Skopje Bern Belgrad Moskva Ljubljana 2. Sverige Grekland Portugal Ukraina Island Polen Bulgarien Litauen Spanien Andorra Storbritannien Bosnien-Hercegovina 3. Dalälven Donau Vänern Ladoga Östersjön s. 28 a) b) c) d) e) f) g) h) i) j) k) l) m) n) o) p) q) r) s) t) u) v) w) x) y) z) å) ä) ö) SANT OC FALSKT OM EUROPA S F S S F F S S F F S F S S F F F S F S S F F S S S F S F s. 29 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. s. 30 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. DIAGNOS EUROPA 44/45 Vitryssland Kroatien Belfast London Schweiz Köpenhamn Dnepr Portugal Storbritannien Mallorca - Spanien Korsika - Frankrike Sardinien - Italien Kreta - Grekland Svarta havet Europa och Asien Spanien Irland, Storbritannien, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Spanien, Italien, Grekland, Danmark och Sverige. ASTRID LINDGRENS VÄRLD Cirka 50 meter (mer exakt 55 meter) Cirka 100 meter Parkområden med träd och skog Gräsmattor a) 66 stycken b) Campingstuga 61 stycken Tre stycken där en av dem är den underjordiska gången som Jonatan grävde. Vita Söder Sydväst Hoppetossa och flotten vid Rasmus lada.