1. No category

MER LÄTTLÄSTA SÅNGTEXTER B
71/132
1. Eins ist not! Ach Herr, dies Eine3
lehre mich erkennen doch.
Alles andre, wie´s auch scheine,
ist ja nur ein schweres Joch,
darunter das Herze sich naget und plaget
und dennoch kein wahres Vergnügen erjaget.
Erlang ich dies Eine, das alles ersetzt,
so werd ich mit Einem in allen ergötzt.
Den är bara en sak som är nödvändig.
Lär mig, o Gud, att fatta detta. Allt
annat, oavsett vad det ger för intryck,
är ett tungt ok under vilket hjärtat
oroas och plågas utan att få tag i någon
äkta glädje. Men om jag kan förvärva
denna enda sak, kommer allt annat
att påverkas positivt.
2. Seele, willt du dieses finden,
such´s bei keiner Kreatur;
lass, was irdisch ist, dahinten,
schwing dich über die Natur,
wo Gott und die Menschheit in Einem vereinet,
wo alle vollkommene Fülle erscheinet,
da, da ist das beste, notwendigste Teil,
mein Ein und mein Alles, mein seligstes Heil.
O min själ, detta kan du inte finna
hos någon levande varelse.
Lämna det jordiska bakom dig och
lyft dig dit där Gud och människan
förenas i fullkomlig harmoni.
Där finns allt gott och angeläget.
Där finns frälsningen.
5. Aller Weisheit höchste Fülle
in dir ja verborgen liegt.
Gib nur, dass sich auch mein Wille
fein in solchen Schranken fügt,
worinne die Demut und Einfalt regieret
und mich zu der Weisheit, die himmlisch ist, führet.
Ach, wenn ich nur Jesum recht kenne und weiss,
so hab ich der Weisheit vollkommenen Preis.
Ett överflöd av visdom ligger dolt
hos dig.
Gör så att min vilja präglas av den
ödmjukhet och det oförstörda sinnelag
som leder mig till himlen.
8. Ja, was soll ich mehr verlangen?
Mich beschwemmt die Gnadenflut.
Du bist einmal eingegangen
in das Heilge durch dein Blut.
Da hast du die ewge Erlösung erfunden,
dass ich nun der höllischen Herrschaft entbunden;
dein Eingang die völlige Freiheit mir bringt
im kindlichen Geiste das Abba nun klingt.
Kan jag önska något mer?
Jag översköljs ju av nådefloden.
Du gick med ditt eget blod
in i det allra heligaste
och vann en evig förlossning.
Gud har sänt sin Sons Ande
i våra hjärtan som ropar:
”Abba! Fader!”
1
Riktig kunskap om Jesus
är vishetens högsta vinning.
Numreringen hos utgåvorna på förlagen Bärenreiter respektive Peters.
Mogens Wöldikes numrering i den svenska utgåvan på Nordiska Musikförlaget.
3
I den tyska texten har de ursprungliga ordformerna och formuleringarna bibehållits. Däremot är stavningen i
regel normaliserad och interpunktionen moderniserad.
2
53/27
1. Jesu, Jesu, du bist mein,
weil ich muss auf Erden wallen.
Lass mich ganz dein eigen sein,
lass mein Leben dir gefallen.
Dir will ich mich ganz ergeben
und im Tode an dir kleben,
dir vertraue ich allein.
Jesu, Jesu, du bist mein.
O Jesus, du är min
så länge jag vandrar på jorden.
Låt mig helt och hållet bli din.
Låt mitt liv behaga dig.
Jag vill ge mig fullkomligt hän
och hänga fast vid dig även i döden.
Jag litar inte på någon annan.
O Jesus, du är min.
4. Jesu, Jesu, du bist mein,
lass mich nimmer von dir wanken,
halt mir meinen Glauben rein,
gib mir gute Bussgedanken;
lass mich Reu und Leid empfinden
über die begangnen Sünden;
dein Blut wäscht mich weiss und rein.
Jesu, Jesu, du bist mein.
O Jesus, du är min.
Må jag aldrig vingla bort från dig.
Håll min tro ren och ge mig rätt
botgöringssinnelag.
Låt mig känna ånger och smärta
över de synder jag begått. Genom
ditt blod blir jag fläckfri och ren.
O Jesus, du är min.
8. Jesu, Jesu, du bist mein,
lass mich bei dir unterkommen;
nimm mich in den Himmel ein,
dass ich habe mit den Frommen
Himmelsfreude, Lust und Wonne
und ich seh die Gnadensonne
dort mit allen Engelein.
Jesu, Jesu, du bist mein.
O Jesus, du är min.
Låt mig få tak över huvudet hos dig,
så att jag tillsammans med alla
gudfruktiga människor får del av
den himmelska glädjen och lyckan
och med änglarna får se
din nåderika sol.
O Jesus, du är min.
52/23
1. Ich liebe Jesum alle Stund;
ach, wen sollt ich sonst lieben?
Ich liebe ihn mit Herz und Mund,
der Welt Gunst macht Betrüben.
Ich liebe Jesum in der Not,
ich liebe Jesum bis in Tod.
Jag älskar Jesus varje ögonblick.
Vem skulle jag annars älska?
Kärleken finns i både hjärta och mun.
Världslig framgång leder bara till
elände. Jag älskar Jesus när jag har
det svårt och ända in i döden.
3. Mich scheidet nichts von Jesu Lieb,
kein Trübsal, Angst und Schmerzen.
Ob Kreuzeslast mich drückt und trieb,
bleibt Jesu Lieb im Herzen.
Ich liebe Jesum in der Not,
ich liebe Jesum bis in Tod.
Ingenting kan skilja mig från Jesu
kärlek, vare sig sorg, ångest eller
lidande. Oavsett hur besvärligt
jag har det, finns hans kärlek alltid
i mitt hjärta. Jag älskar Jesus när jag har
det svårt och ända in i döden.
6. Von Jesu Liebe lass ich nicht,
ich hab mich ihm versprochen.
Ich lieb bis löscht mein Lebenslicht,
und bis mein Herz gebrochen.
Ich liebe Jesum in der Not,
ich liebe Jesum bis in Tod.
Jag släpper inte taget om Jesu kärlek.
Jag har sagt ja till honom.
Jag älskar ända tills mitt livsljus
slocknar och mitt hjärta brister.
Jag älskar Jesus när jag har det svårt
och ända in i döden.
34/26
1. Liebes Herz, bedenke doch
deines Jesu grosse Güte.
Richte dich itzt freudig auf
und erwecke dein Gemüte.
Jesus kömmt dir als ein König,
der sich deinen Helfer nennt
und sich durch dies Wort dir also
selbst zu deinem Heil verpfändt.
O mitt hjärta, lägg på minnet
Jesu gränslösa godhet.
Sträck på dig i glädje
och väck dina sinnen.
Jesus kommer till dig som
en konung som vill vara din hjälpare
och han sätter sitt ord i pant
för att du skall bli frälst.
9. Halleluja! Dank sei Gott,
der uns diese Gnad erzeiget
und auf uns, sein armes Volk,
seine Huld so reichlich neiget,
dass er seinen Sohn uns schenket,
der uns nicht verlassen kann;
amen, amen, Halleluja,
singe mit mir jedermann.
Gud vare tack och lov
för att han är så nådefull och
välvillig mot den modfällda
mänskligheten att han har
gett oss sin son, som aldrig
kommer att överge oss.
Stäm upp en samfälld sång.
49/24
1. Nur mein Jesus ist mein Leben,
der sich innig mir ergibt;
meine Seel soll an ihm kleben,
als die in ihn ganz verliebt.
Drum so geh, du schnödes Wesen,
nur weit von meiner Seelen hin,
nämlich was die Welt erlesen.
Ach, Jesu, meinen Geist und Sinn
zu deinem Lichte
ganz brünstig richte.
Ach, mein Licht!
Ach, dein Glanz verlass mich nicht!
Mitt liv är helt fokuserat på Jesus.
Han är mig varmt tillgiven,
och min själ är passionerat
fastlimmad med honom.
Håll dig därför borta från min själ,
o Mammon,
och fresta inte med jordiska ting.
O Jesus, gör så att min ande
och mina sinnen
på ett hängivet sätt fokuseras
på ljuset från dig.
Må den strålglansen aldrig lämna mig.
5. Gross sind ja, Herr, deine Werke,
o Jehova, starker Gott.
Du bist deiner Kinder Stärke
und ihr Schutz in aller Not.
Wer mag dir, Herr, widerstehen,
wenn deine Hand sich aufgemacht?
Alles muss zunichte gehen,
wenn deine Kraft und Wort erwacht,
das alles träget,
wirkt und beweget,
wenn dein Licht
alle Finsternis durchbricht.
O starke Gud, du har uträttat stora ting.
Du beskyddar dina barn
och hjälper dem när de råkar
i allehanda svårigheter.
Vem kan motstå dig, o Herre,
när du lyfter din hand?
Allt tillintetgörs när du
mobiliserar din kraft och ditt ord,
som bär
och animerar tillvaron
och får ljuset
att bryta igenom mörkret.
6. Du, mein Jesu, hast entdecket
deinen Kindern durch den Geist,
dass dein Arm ist ausgestrecket
und sich deine Macht erweist,
um dein Zion zu erhöhen,
Jerusalem zu richten auf.
Ach, nun gib, dass wir bestehen
durch deine Kraft im Glaubenslauf,
dich feste fassen
und ja nicht lassen,
bis dein Licht
unsre Finsternis durchbricht.
O Jesus, du har visat dig för dina barn
genom den Helige Ande.
Din arm är utsträckt och
manifesterar din förmåga
att lyfta Sion
och upprätta Jerusalem.
Skänk oss av din kraft
så att vi kan gå trons väg
och kan hålla fast vid dig,
ända till dess
att ditt ljus
bryter igenom vårt mörker.
8/22
1. Jesu, meines Glaubens Zier,
wenn ich traure, meine Wonne,
wenn es Nacht ist, meine Sonne,
mein Verlangen für und für.
Du alleine tilgst die Sünden,
du alleine machst mich rein;
du alleine bist zu finden,
wenn ich sonsten ganz allein.
O Jesus, du är smycket i min tro.
När jag är ledsen, är du
min glädje; när det är mörkt, är du
min sol. Du är hela min längtan.
Ingen annan än du utplånar
mina synder; ingen annan renar mig.
När jag känner mig helt isolerad,
finns du alltid där.
2. Jesu, deine Todesnot
lässt mein Leben ewig leben,
was dein Blut mir hat gegeben,
tilgt im Tode selbst den Tod,
wäschet meine Missetaten,
machet Unschuld aus der Schuld,
gibet Rat, wo nicht zu raten,
schenkt mir Gottes Gnad und Huld.
Jesus, din dödsångest
ger mig evigt liv.
Ditt blod och din död har dödat
döden, tvättat bort mina missgärningar
och gjort mig skuldfri.
Tack vare detta finner jag på utvägar
i hopplösa situationer och
blir delaktig av Guds välvilliga nåd.
3. Jesu, meine Zuversicht;
Jesu, o du mein Erretter,
Jesu, Mittler und Vertreter,
meiner Seelen schönstes Licht;
Jesu, meines Glaubens Mehrer,
meines Herzens Eigentum,
Jesu, Jesu, mein Erhörer
und mein einzger Preis und Ruhm.
O Jesus, du är min tillförsikt,
min räddare,
min försvarsadvokat
och det strålande ljuset
i min själ. Du stärker min tro.
Du är skatten i mitt hjärta.
Du lyssnar på mig.
För detta prisar jag och ärar dig.
46/11
1. Ich halte treulich still
und liebe meinen Gott,
ob mich schon oftermals
drückt Kummer, Angst und Not.
Ich bin mit Gott vergnügt
und halt geduldig aus.
Gott ist mein Schutz und Schirm
um mich und um mein Haus.
Jag håller tåligt och ödmjukt fast
vid min kärlek till Gud, trots att
tillvaron ofta är vansklig
och deprimerande.
Jag har inget att klaga på honom.
Jag håller ut oförtrutet.
Han beskyddar mig
och mitt hem.
10. Drum dank ich meinem Gott
und halte treulich still;
es gehe in der Welt,
wie mein Gott selber will.
Ich lege kindlich mich
in seine Vaterhand
und bin mit ihm vergnügt
in meinem Amt und Stand.
Därför tackar jag Gud
och håller tåligt och ödmjukt
fast vid honom.
Må hans vilja styra över världen.
Som ett barn lägger jag mig
i hans faderliga hand.
Jag är nöjd med min plats
i tillvaron.
11. Kommt´s endlich auch dahin,
und tritt das Alter an,
so legt Gott nicht mehr auf,
als man ertragen kann;
gefällt es ihm alsdenn
und nimmt mich aus der Welt,
so folg ich treulich nach
bis in des Himmels Zelt.
När ålderdomen så småningom
närmar sig, lägger Gud inte
på fler prövningar
än man kan bära.
När det behagar honom att låta
mig lämna den här världen,
följer jag hängivet med
ända in i det himmelska tältet.
47/-1. Beschränkt, ihr Weisen dieser Welt,
die Freundschaft immer auf die Gleichen
und leugnet, dass sich Gott gesellt
mit denen die ihn nicht erreichen.
Ist Gott schon alles, und ich nichts,
ich Schatten, er die Quell des Lichts,
er noch so stark, ich noch zu blöde,
er noch so rein, ich noch zu schnöde,
er noch so gross, ich noch so klein.
Mein Freund ist mein, und ich bin sein.
Enligt den här världens klyftiga män
är jämlikhet en förutsättning för
vänskap. De bestrider att Gud bryr sig
om alla människor. Gud är allsmäktig,
och jag kan ingenting.
Jag är en skugga men han idel ljus. Han
är full av kraft, men jag behöver hjälp.
Han är fläckfri, jag skuldbelastad.
Han är stor och jag liten.
Ändå är han min vän, och jag är hans.
3. Gott, welcher seinen Sohn mir gab,
gewährt mir alles mit dem Sohne,
nicht nur sein Kreuz, nicht nur sein Grab,
auch seinen Thron, auch seine Krone.
Ja, was er redet, hat und tut,
sein Wort, sein Geist, sein Fleisch und Blut,
was er gewonnen und erstritten,
was er geleistet und gelitten,
das räumet er mir alles ein.
Mein Freund ist mein, und ich bin sein.
Gud har gett mig sin son,
och hos Jesus finns allt:
inte bara korset och graven
utan också tronen och kronan.
12. Es zürn und stürme jeder Feind,
er macht nicht, dass ich viel erstaune;
der Richter ist mein bester Freund,
drum schreckt mich nicht die Weckposaune.
Ob Erd und Himmel bricht und kracht,
ob Leib und Seele mir verschmacht,
wann meine Beine schon verwesen,
so wird mein Wahlspruch doch zu lesen
noch haften an dem Grabesstein.
Mein Freund ist mein, und ich bin sein.
Om mina fiender reser borst och går
till attack, står jag inte handfallen.
Den som skall döma mig
är ju min bäste vän, och därför
fruktar jag inte domsbasunen.
Om jord och himmel går i kras,
om min kropp och själ försmäktar,
och om benen i min kropp vittrar bort,
sätter jag detta motto på min gravsten:
Min vän är min, och jag är hans.
Allt som har med Jesu ord, ande, kött
och blod liksom med hans gärningar
och med hans passionshistoria att göra
låter Gud mig få del av.
Ty min vän är min, och jag är hans.
11/14
1. Auf, auf, die rechte Zeit ist hier!
Die Stunde wartet für der Tür.
Ihr Brüder, lasset uns erwachen;
vergesst die Welt und ihre Sachen.
Stå upp! Nu är det dags!
Nu, mina bröder, gäller det
att vakna.
Släpp taget om allt världsligt.
2. Bezwingt den Schlaf und kommt in Eil,
denn unser Licht und Gnadenheil,
der rechte Trost und Schutz der Seinen,
ist näher als wir´s selber meinen.
Tag kontroll över sömnen
och kom ofördröjligen.
Ljuset, den nåderika frälsningen
liksom verklig tröst och omtanke
finns närmare till hands än vi tror.
4. Legt ihr auch ab den dunkeln Schein,
die Werke, die vergänglich sein;
zieht an des Lichtes helle Waffen,
lasst nichts, als nur die Sünde, schlafen.
Lägg ifrån er allt som är mörkt
och förgängligt.
Beväpna er med ljus.
Låt ingenting annat sova än synden.
14/15
1. Ich steh an deiner Krippen hier,
o Jesulein, mein Leben;
ich stehe, bring und schenke dir,
was du mir hast gegeben.
Nimm hin, es ist mein Geist und Sinn,
Herz, Seel und Mut, nimm alles hin
und lass dir´s wohlgefallen.
O livgivande Jesusbarn, här står
jag vid din krubba för att ge
tillbaka något av det jag fått från
dig. Tag emot min ande, mina
sinnen, mitt hjärta, min själ
och min frimodighet. Jag hoppas
att du finner behag i alltsammans.
4. Ich lag in tiefster Todesnacht,
du wurdest meine Sonne,
die Sonne, die mir zugebracht
Licht, Leben, Freud und Wonne.
O Sonne, die das werte Licht
des Glaubens in mir zugericht:
Wie schön sind deine Strahlen!
När tillvaron var som mörkast,
blev du solen
som gav mig ljus,
liv, glädje och salighet.
O sol, du har tänt trons kostbara ljus
hos mig. Hur vidunderligt vackra
är inte dina strålar!
23/-Gespräch der Seele mit Jesu
1. So gehst du nun, mein Jesu, hin,
den Tod für mich zu leiden,
für mich, der ich ein Sünder bin,
der dich betrübt in Freuden.
Wohlan, fahr fort, du edler Hort!
Mein Augen sollen fliessen
ein Tränensee, mit Ach und Weh,
dein Leiden zu begiessen.
Själens dialog med Jesus
SEELE/SJÄLEN
O min Jesus, nu går du bort
för att dö i mitt ställe,
fast jag är en syndare
som gjort dig besviken.
Så fortsätt då att gå,
min noble och tappre beskyddare!
Jag jämrar fram en tåreflod
över ditt lidande.
JESUS
2. Ach Sünd, du schädlich Schlangengift,
wie weit kannst du es bringen!
Dein Lohn, der Fluch, mich itzt betrifft,
in Tod tut er mich bringen.
Itzt kommt die Nacht der Sündenmacht,
fremd Schuld muss ich abtragen.
Betracht es recht, du Sündenknecht,
nun darfst du nicht mehr zagen.
Arvsyndens fördärvliga ormgift
känner ingen begränsning.
Även jag drabbas av förbannelsen
och drivs i döden.
Nu kommer den natt då synden
har övertaget. Jag måste betala
en skuld som inte är min. Tänk noga
på detta, du syndaträl. Nu får du
inte längre vara vankelmodig.
SEELE/SJÄLEN
3. Ich, ich, Herr Jesu, sollte zwar
O Jesus, jag borde bestraffas
der Sündenstrafe leiden
till kropp och själ som en missdådare
an Leib und Seel, an Haupt und Haar,
och för evigt vara
auch ewig aller Freuden
utestängd från all glädje.
beraubet sein und leiden Pein,
Men nu betalar du skulden,
so nimmst du hin die Schulde.
försonar mig med Gud genom
Dein Blut und Tod bringt mich für Gott;
ditt blod och din död samt
ich bleib in deiner Hulde.
låter mig vara kvar i din nåd.
JESUS
4. Liebe Seel, ich büss die Schuld,
die du hättst sollen büssen.
Erkenne daraus meine Huld,
die ich dir liess geniessen.
Ich nehm den Fluch, und einzig Sach,
vom Fluch dich zu befreien.
Denk meiner Lieb, durch deren Trieb
die Segen dir gedeihen.
Kära själ, jag gottgör hela den
skuld som du borde ha betalat.
Där ser du ett bevis på den nåd
som jag har låtit dig få del av.
Jag förlossar dig från arvsynden.
Glöm aldrig min kraftfulla
och välsignelsebringande kärlek.
SEELE/SJÄLEN
5. Was kann vor solche Liebe dir,
O Jesus, hur kan jag gengälda dig
Herr Jesu, ich wohl geben?
för din kärlek?
Ich weiss und finde nichts an mir,
Jag har ingenting som duger;
doch will, weil ich werd leben,
men jag lovar,
mich, Liebster, dir, hier nach Gebühr,
högt älskade mästare,
zu dienen ganz verschreiben,
att vara din hängivne lärjunge,
auch nach der Zeit, in Ewigkeit,
inte bara i det här livet
dein Diener sein und bleiben.
utan också efter tidens ände.
19/17
1. Mein Jesu, was vor Seelenweh
befällt dich in Gethsemane,
darein du bist gegangen!
Des Todes Angst, der Höllen Qual
und alle Bäche Belial,
die haben dich umfangen.
Du zagst, du klagst,
zitterst, bebest
und erhebest im Elende
zu dem Himmel deine Hände.
O Jesus, vilken själslig smärta
lider du inte
i Getsemaneträdgården!
Du är insnärjd i helvetisk
dödsångest och kringränd
av sataniska krafter.
Du känner osäkerhet, klagar,
darrar bävande och lyfter
dina händer mot himmelen
i förtvivlan.
5. Du, treuester Immanuel,
befreiest meine arme Seel
von allen Höllenplagen;
dein übergrosse Seelenangst,
in der du mit dem Tode rangst,
erlöst sie von dem Zagen.
Ach, wie kann sie
nunmehr singen,
freudig springen und dich loben,
dass du sie so hoch erhoben.
Käraste Immanuel,
du befriar min stackars själ
från helvetets alla plågor.
Den gränslösa ångest som
du kände när du brottades med döden
frälser min själ
från all modlöshet.
Hädanefter kan jag sjunga,
göra glädjeskutt och lovprisa dig,
ty du har gett mig ett enormt mod.
6. Sei ewig drum von mir gepreist,
und lass mir deinen Freudengeist
das Herze kräftig stärken.
Lass deine grosse Angst und Weh
und dein betrübt Gethsemane
mein Herze stets bemerken,
bis ich endlich
aus dem Leiden
in die Freuden möge kommen,
wo du lebst mit allen Frommen.
Därför tackar jag dig
allt framgent.
Må din glädjerika ande stärka
mitt hjärta. Må detta aldrig glömma
den ångest och smärta som du kände
i Getsemaneträdgården.
Må jag till sist få bli kvitt
allt lidande och få uppleva
den himmelska glädjen med dig
och alla gudfruktiga människor.
10/19
1. Jesu, deine Liebeswunden,
deine Angst und Todespein
haben mich so hoch verbunden,
dass ich kann beständig sein.
O Jesus, de sår som du fick
på grund av din kärlek till mig
och den ångestfulla smärta
som du led i döden har skapat
ett oupplösligt förbund mellan oss.
4. Geist und Seele, Leib und Leben,
Herz und Sinn ist alles dein.
Alles hab ich dir ergeben,
dass ich kann beständig sein.
Min ande och själ jämte
min kropp med hjärta och sinnen
tillhör helt och hållet dig. Vi har
ingått ett oupplösligt förbund.
6. Will der Tod das Herze brechen,
senkt man mich ins Grab hinein,
soll mein Mund doch immer sprechen:
Dir will ich beständig sein.
Även om mitt hjärta slutar slå och
jag sänks ner i en grav, kommer
min mun alltid att förkunna att
vi har ingått ett oupplösligt förbund.
21/18
1. Selig, wer an Jesum denkt,
der für uns am Kreuz gestorben,
der das Leben uns geschenkt,
der uns seine Gnad erworben.
Ach, ihr Menschen, denket dran!
Ach, gedenket,
was Gott hat für euch getan!
Salig den som tänker på Jesus,
han som genom sin död på korset
har gett oss ett liv,
fullt av nåd.
Må alla människor begrunda
vad Gud har gjort för dem.
2. O wie gross ist seine Huld!
O wie hat er uns begnadet,
dass sein liebstes Kind die Schuld
unsrer Sünden auf sich ladet.
Ach, ihr Menschen, denket dran!
Ach, gedenket,
was Gott hat für euch getan!
Hur stor är inte Guds nåd och
barmhärtighet, eftersom han har
låtit sin käre son ta på sig
vår syndaskuld.
Må alla människor begrunda
vad Gud har gjort för dem.
3. Nun, so lang in dieser Zeit
ich auf Erden werde leben,
soll dein Tod, dein Schmerz und Leid
stets für meinen Augen schweben.
Ich gedenke stets daran,
ich gedenke,
was du hast für mich getan.
Så länge jag lever här i tiden
och här på jorden, kommer jag
alltid att ha ditt lidande och din död
för mina ögon.
Jag tänker alltid på vad du, Jesus,
har gjort för mig.
28/-1. Jesus, unser Trost und Leben,
der dem Tode war ergeben,
der hat herrlich und mit Macht
Sieg und Leben wiederbracht.
Er ist aus des Todes Banden
als ein Siegesfürst erstanden.
Halleluja! Halleluja!
Jesus, vår tröstare och vår
livgivare, var utlämnad åt döden
men tog tillbaka livet genom en
härlig och kraftfull seger.
Han låg bunden i dödens kedjor
men uppstod som en segrande hjälte.
Halleluja!
6. Nunmehr liegt der Tod gebunden,
von dem Leben überwunden;
wir sind seiner Tyrannei,
seines Stachels quitt und frei.
Nunmehr steht der Himmel offen,
wahrer Friede ist getroffen.
Halleluja! Halleluja!
Hädanefter är det döden
som är fjättrad och som är
besegrad av livet. Vi är befriade
från dödens tyranni och udd.
Hädanefter är himmelen öppen
och fullkomlig fred sluten.
Halleluja!
7. Alle Welt sich des erfreuet,
sich verjünget und verneuet;
alles, was lebt weit und breit,
leget an sein Freudenkleid.
Ja, das Meer für Freuden wallet,
Berg und Tal hoch von sich schallet.
Halleluja! Halleluja!
Må allt som har liv i hela världen
glädja sig, föryngra och förnya sig
samt ta på sig vackra kläder.
Må havet skumma av glädje,
och må berg och dalar
genljuda av återklang.
Halleluja!
29/-1. Brunnquell aller Güter,
Herrscher der Gemüter,
lebendiger Wind,
Stiller aller Schmerzen,
dessen Glanz und Kerzen
mein Gemüt entzündt,
lehre meine schwache Saiten
deine Kraft und Lob ausbreiten.
O alla goda sakers djupa källa,
du som är herre över själarna,
du vind, full av liv;
du som dämpar alla plågor
och som inspirerar mina sinnen
genom din strålglans:
Lär mina tonsvaga strängar
att prisa din förmåga.
2. Starker Gottesfinger,
fremder Sprachen Bringer,
süsser Herzenssaft,
Tröster der Betrübten,
Flamme der Verliebten,
alles Atems Kraft,
gib mir deine Brunst und Gaben,
dich von Herzen lieb zu haben.
Guds starka redskap, du som har
gett oss främmande språk, som är
ett elixir för hjärtat, som tröstar
dem som är olyckliga och som är
glöden hos dem som älskar
jämte kraften i varje andetag:
Ge mig hänryckningens och
kärlekens gåvor.
8. Lass den Fürst der Höllen
nicht mit Listen fällen
meiner Tage Lauf.
Nimm nach diesem Leiden
mich zur Himmelsfreuden,
deinen Diener, auf.
Da soll sich mein Mund erheben,
dir ein Halleluja geben.
Låt helvetets Furste
inte förkorta mitt liv med list.
Tag mig,
i egenskap av din tjänare,
efter det kvalfyllda jordelivet
upp till den himmelska glädjen.
Där kommer min mun
att lovsjunga dig.
30/5
1. Gott, wie gross ist deine Güte,
die mein Herz auf Erden schmeckt!
Ach, wie labt sich mein Gemüte,
wenn mich Not und Tod erschreckt.
Wenn mich etwas will betrüben,
wenn mich meine Sünde presst,
zeiget sie von deinem Lieben,
das mich nicht verzagen lässt.
Drauf ich mich zufrieden stelle
und Trotz bieten kann der Hölle.
O Gud, hur stor är inte den godhet
som du låter mig få del av
här på jorden! Min själ finner tröst,
när tanken på döden skrämmer mig.
När mina synder inte lämnar mig
någon ro, riktar denna godhet
min uppmärksamhet
på din inspirerande kärlek.
Då blir jag tillfreds
och kan bjuda helvetet motstånd.
4. Darum bitt ich deine Güte,
deine Gnad und Wundertreu.
O mein Vater, mich behüte,
dass ich nicht verlassen sei.
Stärke mich mit deinem Geiste,
wenn ich werde hingerafft,
und vor allen, was das meiste,
gib mir stets des Glaubens Kraft;
lass mich deine Liebe schmecken,
wenn du mich wirst auferwecken.
O min far, jag vädjar till
din godhet, nåd
och förunderliga trofasthet.
Beskydda mig
så att jag inte blir övergiven.
Må din Ande bistå mig
i min dödsstund men framför allt
göra mig stark i tron.
När du uppväcker mig, låt mig då
få smaka din kärlek.
62/34
1. Liebster Herr Jesu, wo bleibst du so lange?
Komm doch, mir wird hier auf Erden so bange.
Komm doch und nimm mich, wenn dir es gefällt,
von der beschwerlichen Bürde der Welt.
Komm doch, Herr Jesu, wo bleibst du so lange?
Komm doch, mir wird hier auf Erden so bange.
Käre Jesus, var håller du hus?
Det här jordelivet skrämmer mig.
Kom och hämta mig, närhelst det
passar dig, från denna tunga tillvaro.
Kom nu, o Jesus. Var håller du hus?
Det här jordelivet skrämmer mig.
6. Alles ist eitel, was unter der Sonne,
flüchtig die Freude, vergänglich die Wonne;
Herrlichkeit, Wollüste, Reichtum und Kunst,
alles ist schattiger Nebel und Dunst.
Komm doch, Herr Jesu, wo bleibst du so lange?
Komm doch, mir wird hier auf Erden so bange.
Allt under solen är tomt och fåfängligt.
Glädjen och lyckan varar inte.
Lyxföremål, njutningar, rikedomar
och konstverk är ingenting annat
än skuggor, dimslöjor och rök.
Kom nu, o Jesus. Var håller du hus?
Det här jordelivet skrämmer mig.
7. Allbereit schmück ich dich, gläubige Seele,
O troende själ, jag står rustad till
fülle die brennende Lampe mit Öle,
tänderna för att fylla lampan med olja.
auch um die Mitternacht fertig zu stehn
Jag är beredd även mitt i natten
und auf die ewige Hochzeit zu gehn.
att ingå det eviga äktenskapet.
Komm doch, mein Bräutgam, wo bleibst du so lange? Kom nu, o min brudgum.
Komm doch, mir wird hier auf Erden so bange.
Var håller du hus?
Det här jordelivet skrämmer mig.
44/8
1. Vergiss mein nicht,
mein allerliebster Gott!
Ach, höre doch mein Flehen,
ach, lass mir Gnad geschehen,
wenn ich hab Angst und Not;
du meine Zuversicht,
vergiss mein nicht.
Innerligt älskade Gud,
förgät mig ej!
Tag emot min ödmjuka bön.
Ge mig av din nåd, när jag får
ångest och kommer i trångmål.
Jag förtröstar på dig.
Glöm inte bort mig.
4. Vergiss mein nicht,
wenn mich die böse Welt
mit ihrer Bosheit plaget
und mir von Schätzen saget,
die sie doch nicht behält;
ich bin ihr nicht verpflicht,
vergiss mein nicht.
Glöm mig inte när jag stressas
av den här usla tillvarons ondska
och frestas av förgängliga
jordiska rikedomar.
Jag har ingen bindning
till det världsliga.
Glöm inte bort mig.
5. Vergiss mein nicht,
wenn itzt der herbe Tod
mir nimmt mein zeitlich Leben.
Du kannst ein bessres geben,
mein allerliebster Gott;
hör, wenn dein Kind noch spricht:
Vergiss mein nicht!
Glöm inte bort mig,
när den bittra döden
tar mitt tidsbegränsade liv.
Hos dig, innerligt älskade Gud,
får jag ju ett bättre.
Lyssna på min troskyldiga bön.
Förgät mig ej!
61/32
1. Liebster Gott, wann werd ich sterben?
Meine Zeit läuft immer hin,
und des alten Adams Erben,
unter denen ich auch bin,
haben das zum Vaterteil,
dass sie eine kleine Weil
arm und elend sein auf Erden
und denn selber Erde werden.
Käre Gud, när kommer jag att dö?
Mina dagar ilar mot döden.
Avkomlingarna till den gamle Adam
– jag är ju en av dem –
har som arvslott
att en kort stund leva
ett fattigt och eländigt jordeliv
och därefter bli mull.
3. Aber Gott, was werd ich denken,
wenn es wird ans Sterben gehn?
Wo wird man den Leib hinsenken,
wie wird´s um die Seele stehn?
Ach, was Kummer fällt mir ein,
wessen wird mein Vorrat sein,
und wo werden meine Lieben
nach dem Tode hin verstieben?
Vad kommer jag att tänka
när det blir dags för mig att dö?
Var kommer man att begrava
kroppen? Vad händer med själen?
Sådana tankar oroar mig.
Kommer det finnas någon
färdkost? Och var kommer
mina kära att hamna efter döden?
5. Herrscher über Tod und Leben,
mach einmal mein Ende gut;
lass mich meinen Geist aufgeben
mit recht wohlgefassten Mut.
Hilf, dass ich ein ehrlich Grab
neben frommen Christen hab
und auch endlich in der Erde
nimmermehr zuschanden werde.
O Herre över död och liv, ge mig
i sinom tid en salig hädanfärd.
Låt mig vara vid gott mod
när jag uppger min ande.
Låt mig bli ordentligt begravd
bredvid andra gudfruktiga kristna
och låt mig sedan aldrig mer
stå där med skam.
56/33
1. Ach, dass nicht die letzte Stunde
meines Lebens heute schlägt!
Mich verlangt von Herzensgrunde,
dass man mich zu Grabe trägt,
denn ich darf den Tod nicht scheuen,
ich bin längst mit ihm bekannt;
führt er doch aus Wüsteneien
mich in das gelobte Land.
Tänk om min sista livstimma
kunde slå i dag!
Ur djupet av mitt hjärta längtar jag
efter att få dö. Döden skrämmer mig
inte, ty jag är förtrogen med honom
sedan länge.
Det är ju han som leder mig
från öknen in i det utlovade landet.
3. Ach, das Grab in kühler Erde
ist des Himmels Vorgemach,
und wenn ich zu Staube werde,
so zerstäubt mein Weh und Ach.
Ja, verlier ich Leib und Glieder,
so verlier ich nichts dabei,
denn Gott machet alles wieder
aus den alten Stücken neu.
Graven i den kalla jorden
är himmelens förgård.
När jag blir till mull,
smulas mitt lidande sönder.
Att mista kroppsdelar
är en struntsak,
ty Gud skapar någonting nytt
av de gamla bitarna.
6. Gute Nacht, ihr Eitelkeiten!
Falsches Leben, gute Nacht!
Gute Nacht, ihr schnöden Zeiten,
denn mein Abschied ist gemacht.
Weil ich lebe, will ich sterben,
bis die Todesstunde schlägt,
da man mich als Gottes Erben
durch das Grab in Himmel trägt.
God natt, ni fåfängligheter!
God natt, svekfulla liv!
God natt, usla tidevarv!
Jag har sagt farväl.
Så länge jag lever står jag inför
döden varje dag. Jag blir buren genom
graven in i himmelen, så att jag kan ta
mitt gudomliga arv i besittning.
59/30
1. Komm, süsser Tod,
komm, selge Ruh!
Komm, führe mich in Friede,
weil ich der Welt bin müde.
Ach komm! Ich wart auf dich.
Komm bald und führe mich.
Drück mir die Augen zu.
Komm, selge Ruh!
Kom, ljuva död!
Kom, saliga vila!
För mig till friden,
för jag är trött på den här världen.
Bara kom! Jag väntar på dig.
Kom snart och ledsaga mig hem.
Slut mina ögon.
Kom, saliga vila!
2. Komm, süsser Tod,
komm, selge Ruh!
Im Himmel ist es besser,
da alle Lust viel grösser.
Drum bin ich jederzeit
schon zum Valet bereit.
Ich schliess die Augen zu.
Komm, selge Ruh!
Kom, ljuva död!
Kom, saliga vila!
I himmelen är det bättre,
emedan glädjen där
är mycket större. Därför är jag
när som helst beredd att ta farväl.
Jag sluter mina ögon.
Kom, saliga vila!
5. Komm, süsser Tod,
komm, selge Ruh!
Ich will nun Jesum sehen
und bei den Engeln stehen.
Es ist nunmehr vollbracht,
drum, Welt, zu guter Nacht.
Mein Augen sind schon zu.
Komm, selge Ruh!
Kom, ljuva död!
Kom, saliga vila!
Nu vill jag se Jesus
och stå bland änglarna.
Hädanefter är allt fullbordat.
Därför säger jag god natt
till allt världsligt. Jag blundar redan.
Kom, saliga vila!
66/31
1. So wünsch ich mir zu guter Letzt
ein selig Stündlein, wohl zu sterben,
das mich für allem Leid ergetzt
und krönet mich zum Himmelserben.
Komm, sanfter Tod, und zeige mir,
wo doch mein Freund in Ruhe weidet,
bis meine Seel auch mit Begier
zu ihm aus dieser Welt abscheidet.
Min sista önskan är att jag skall få
en lätt död, som kompenserar för
allt mitt lidande och bekräftar
att jag hör hemma i himlen.
Kom, milda död, och visa mig
var Vännen fridfullt går i vall,
tills min själ med glädje lämnar
den här världen för honom.
2. Steh auf, mein Gott, reich mir dein Hand
und ziehe mich aus lauter Gnaden
zu dir ins rechte Vaterland,
da mir kein Unfall mehr kann schaden.
Steh auf, es ist schon hohe Zeit,
erlöse mich aus allem Jammer;
komm, komm, mein Gott, ich bin bereit
zu gehen nach der Ruhekammer.
O min Gud, stå upp, ge mig
din hand och för mig av nåd
till mitt riktiga fädernesland,
där inga olyckor mer kan skada mig.
Stå upp! Det är redan hög tid.
Befria mig från allt elände.
Så kom, o Gud, för nu är jag redo
att gå till mitt vilorum.
14. Sei gnädig mir, mein treuer Gott,
in meiner letzten Todesstunden.
Versüsse mir die Todesnot,
erbarme dich um Christi Wunden.
Mein letzter Wunsch soll dieser sein:
Herr Jesu, nimm in deine Hände
mein Leib und Seel! So schlaf ich ein
recht selig an dem Lebensende.
O trofaste Gud, var barmhärtig
mot mig i min dödsstund. Lindra
min ångest och visa medlidande
för Kristi sårs skull.
Detta är min sista önskan:
O Jesus, tag min kropp och själ
i dina händer när jag dör!
Då får jag en salig hädanfärd.