Att fråga om våld
Studiedag för MHV/BHV
Uppsala läns landsting
Anna Berglund, leg. läk och med. dr.
Utbildningsenheten, NCK
Våld - ett hot mot kvinnors hälsa
Världsbanken: World Develop Report 1993:
Global hälsofara: följder som ökad dödlighet,
invalidisering, könssjukdomar, depressioner,
kronisk smärta, drogberoende och självmord
WHO statement 1996: våld är ett folkhälsoproblem
Carin Götblad, Nationell samordnare för våld i nära
relationer 2014: Våld i nära relationer är ett
folkhälsoproblem
Mer än en kvinna i månaden
I genomsnitt 17 kvinnor per år dödas av en man
de har eller har haft en partnerrelation med.
Ofta finns det uppgifter om hot eller våld.
I amerikanska studier hade 44-78 % av
kvinnorna sökt akutsjukvård för misshandel.
Att fråga om våldsutsatthet
som en del av anamnesen
Antologi
19 författare, bl a
professorer i akutmedicin,
äldrevård och pediatrik
Rekommendationer
Filmer och
utbildningsmaterial
Etisk analys avseende
rutinfrågor om våld till kvinnor
Att ställa rutinfrågor om våldsutsatthet kan
leda till att utsatta kvinnor tidigt får hjälp och
en förbättrad livskvalitet vilket minskar
antalet återbesök och felbehandlingar. På
sikt blir detta kostnadseffektivt för hälso- och
sjukvården
Att fråga bara kvinnor kan motiveras av
evidens, det vill säga forskning som belagt
att våld i nära relationer i huvudsak utgörs
av mäns våld mot kvinnor.
Kulturella skillnader?
Fokusgruppsstudie bland tolkar
Informera om att alla tillfrågas - även
svenska patienter
Använd din auktoritet som vårdgivare
för att kvinnan ska kunna prata i
enskildhet. Betona tystnadsplikten.
Det är en mänsklig rättighet att
invandrade kvinnor får samma chans
till hjälp som svenska kvinnor
Våldsutsatthet och ohälsa
Ohälsosymtom
Mag-tarmproblem 2-4 ggr vanligare
Kroniska smärtor 2-3 ggr vanligare
Kroniska gynekologiska smärtor 2-3 ggr
vanligare
Psykisk ohälsa 4-5 ggr vanligare
Andra konsekvenser
Försämring av kroniska sjukdomar
Terapiresistenta tillstånd
Långa sjukskrivningar
Missbruk
Skador vid senaste misshandeln
Slagen Dam %
(n = 873)
Blåmärken/Blodutgju
tningar
82,4 (och hudskador)
Sår
24,5
Fraktur
4,5
Tandskada
5,4
Inre skador
2,9
Hjärnskakning
7,8
Annat
12,7
Sökte vård
25,8 (3,2 sjhv)
Vanligare hos våldsutsatta
Långvariga smärttillstånd
Mag-tarmproblem
Gynekologiska smärttillstånd
Sexuellt överförbara infektioner
Hjärtklappning, bröstsmärta
Psykosomatiska symtom:
stickningar, domningar,
yrsel, svimningskänsla,
trötthet, illamående
Uttalade graviditetsbesvär
Behandlingsresistenta tillstånd
och försämring av kroniska
sjukdomar - förtidig död
Ångest
Depression
Sömnstörningar
Självmordstankar/försök
Posttraumatiskt stressyndrom
Alkoholrelaterade problem
Graviditetskomplikationer
Självskadebeteende
(destruktivt sex?)
Förlossningsrädsla
Riskfylld livsstil: missbruk,
Postpartumdepression
Långa sjukskrivningar
Våldsutsatta kvinnor har
Oftare uttalade graviditetsbesvär
Oftare graviditetskomplikationer
Oftare förlossningsrädsla
Oftare postpartumdepression
Schei et al; MoBa-studierna i Norge
BIDENS; Multicenter i EU
Bland gravida
Drygt var 12:e kvinna har erfarenhet av sexuella
övergrepp då hon går in i sin graviditet
Heltidsbarnmorskan träffar per år
• minst 15 gravida som under livet varit
utsatta för fysiskt och/eller sexuellt våld
• 2-3 gravida som lever med våld under
graviditeten
Fråga om våld i vården
Att identifiera de kvinnor som är utsatta
för våld bidrar till att de får
– träffsäkrare diagnos
– adekvat hjälp och stöd och förbättrad
livskvalitet
Och leder till ett bättre utnyttjande av
sjukvårdsresurserna (?)
Få berättar spontant
3600 kvinnor på gynekologiska
mottagningar i de 5 nordiska länderna
44 – 72 % uppgav våldsutsatthet
(sexuellt/fysiskt/psykiskt)
0,4 – 1,1 % hade berättat spontant
0,6 – 1,1% hade blivit tillfrågade
Wijma et al 2003
2 Kap.
Ledningssystem
8 Kap. Vårdgivarens
ansvar:
Rutiner
Planering och ledning
Samverkan internt
och externt
Personalens
kompetens
Vård och omvårdnad
SOSFS 2014:4 § 8
Om ett barn visar symtom eller tecken
som väcker misstanke om att barnet
har utsatts för eller bevittnat våld eller
andra övergrepp av eller mot en
närstående, ska hälso- och
sjukvårdspersonalen……
Anmäla till socialtjänsten enligt
14 kap.1 § socialtjänstlagen
Ställa frågor till medföljande vuxen om
orsaken till symtomen eller tecknen,
Fråga barnet i enrum om orsaken när
så är möjligt och med hänsyn till
barnets ålder och mognad
Beakta vilka behov barnet kan ha av
vård såväl fysiskt som psykiskt.
Socialstyrelsens föreskrift
2014:4, § 9
Om en vuxen visar tecken till att hon eller
han utsatts för våld eller andra övergrepp
från en närstående ska personalen fråga
patienten i enrum om orsaken till
symtomen eller tecknen
Riskfaktorer för barn att utsättas
för våld i hemmet
Fysiskt våld och annan kränkning av barn- en nationell
kartläggning 2011. Allmänna barnhuset
Hur ska man fråga?
Det viktigaste är att frågan ställs i
enskildhet, på ett öppet sätt som inbjuder
till dialog och är neutralt
Var tydlig med vad du menar med våld
Använd alltid professionell tolk
Rutiner för att hantera svaret ska finnas
Att fråga alla
Många av dem söker här har
upplevt våld i sina relationer. Vi
frågar därför alla om detta.
Vad tycker kvinnorna?
Två svenska studier
Stensson et al 2003: 97% tyckte det var OK att frågan
ställdes på barnmorskemottagningar i Uppsala
Socialstyrelsen 2002: ”Tack för att ni frågar”: 90 % var
positiva till att bli tillfrågade
FRA- studien
42 000 kvinnor från alla medlemsstater i EU:
I Sverige tyckte 91% att det skulle vara acceptabelt
att få frågor om våldsutsatthet av sin läkare, medel
EU var 87 %
Hälso- och sjukvårdens ansvar
• Ställa frågan
• Lyssna, ställa följdfrågor
• Dokumentera
• Erbjuda kontakt med någon som har
kompetens att erbjuda kvinnan stöd
Patientens val
Patienten väljer själv hur frågan
ska besvaras
• Några blir medvetna om sin situation
och att hjälp finns att få
• Några få behöver ha omedelbar hjälp
• Några väljer att inte yppa
sin situation - just nu
• Några få blir illa berörda
Hur ska jag hantera svaret ja?
Mycket få behöver eller vill ha omedelbar
hjälp
Hälso- och sjukvårdens ansvar är att ta
en fullständig anamnes och ge medicinsk
hjälp
Vem ansvarar för vad?
Samverkan för bättre omhändertagande
Socialtjänsten
Hälso- och
sjukvården
Rättsväsendet
Sol14 anmälan
Skydd och stöd
för utsatta och
barn som far illa
Undersökning,
behandling,
spårsäkring,
utlåtande,
krisbearbetning
Förhör,
förundersökning,
insamling av
bevis, rättslig
process,
skyddsbehov
Sekretessgenombrott
Kvinnofridslinjen
Nationell stödtelefon
Regeringsuppdrag
Start december 2007
Samtal till Kvinnofridslinjen
Under 2014
besvarades
Vilket motsvarar cirka
28 999
80
samtal
samtal per dygn
• Samtalstoppar efter exempelvis
långhelger och inför sommarlov
Vem ringer till Kvinnofridslinjen?
Orsak till kontakt
• Stöd och bekräftelse
• Frågor om barn
• Praktiska frågor
o skyddsbehov
o sociala frågor
o rättsprocess
www.kvinnofridslinjen.se
www.nck.uu.se
www.kvinnofridslinjen.se
KvinnofridNCK
Kvinnofridslinjen
020-50 50 50