1. No category

LYSEKILS KOMMUN
Kommunstyrelsens
Ledningsutskott
Sammanträdesprotokoll
2015-06-24
§ 72
BESLUT OM UTSTÄLLNING - DETALJPLAN FÖR NORRA SKALHAMN
Dnr: LKS 2011-095
Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en utställningshandling för förslag till
detaljplan för Norra Skalhamn, del av Lyse 1:2 och 1:57.
Detaljplanen syftar till att möjligöra byggande av bostäder av helårsstandard inom del
av Lyse 1:2 och 1:57. Bostäderna föreslås utgöras av friliggande enbostadshus,
sammanbyggda kedjehus/radhus/parhus och flerbostadshus.
De utpekade naturvärdesområdena undantas från exploatering och blir tillgängliga
för närrekreation för boende och besökare. För att tillgodose den större vatten
salamanderns behov av att röra sig väster ut mot havet kommer en grodtunnel
anordnas under gatan vidare till ett område med natur som även innefattar befintlig
stenmur.
Beslutsunderlag
Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-06-11, med koncepthandlingar
Yrkande
Mats Karlsson (M) och Lars Björneld (FP): bifall till förvaltningens förslag.
Ronald Rombrant (LP) och Jan-Olof Johansson (S): att föreslå kommunstyrelsen att
planprocessen avbryts.
Proposition
Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag mot Ronald Rombrants m.fl.
yrkande att föreslå kommunstyrelsen att planprocessen avbryts.
Ledningsutskottets beslut
Ledningsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen att planprocessen avbryts för
Norra Skalhamn del av Lyse 1:2 och 1:57.
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Planenheten
JUSTERING
Sign:
5 (22)
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum:
Reviderad:
Förvaltning:
Handläggare:
Telefon:
E-post:
2015-06-11
2015-08-12
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Malin Karlsson
0523 - 61 33 42
[email protected]
BESLUT OM UTSTÄLLNING - DETALJPLAN FÖR NORRA SKALHAMN
Dnr: LKS 11-95-214
Bakgrund och sammanfattning
Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en utställningshandling för förslag till detaljplan för
Norra Skalhamn, del av Lyse 1:2 och 1:57.
Detaljplanen syftar till att möjligöra byggande av bostäder av helårsstandard inom del av Lyse 1:2 och
1:57. Bostäderna föreslås utgöras av friliggande enbostadshus, sammanbyggda
kedjehus/radhus/parhus och flerbostadshus. De utpekade naturvärdesområdena undantas från
exploatering och blir tillgängliga för närrekreation för boende och besökare. För att tillgodose den
större vatten salamanderns behov av att röra sig väster ut mot havet kommer en grodtunnel anordnas
under gatan vidare till ett område med natur som även innefattar befintlig stenmur.
Vidare är syftet att den tillkommande bebyggelsen ska anpassas till platsen utan negativ påverkan på
landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena genom att bestämmelser om utformning
och utseende av bebyggelsen och markens anordnande inom tomtmark förts in på plankartan.
Syftet är också att knyta ihop planområdet med samhället Skalhamn och närliggande bebyggelse
genom anläggandet av en gång- och cykelväg i sydvästra delen av planområdet. Detaljplanen har varit
utsänd på samråd under perioden 2011-07-18 – 2011-08-30. Samtliga inkomna synpunkter under
samrådet har sammanställts och kommenterats av kommunen i en samrådsredogörelse daterad 201203-07. Under rubriken Förändringar sedan samrådet i planbeskrivningen finns de huvudsakliga
förändringarna sedan samrådsskedet sammanställda.
Ärendet hanterades på kommunstyrelsens ledningsutskott 2015-06-24. Utskottet beslöt då att istället
för att skicka ut detaljplanen på granskning, föreslå kommunstyrelsen att avbryta planarbetet. Som
skäl angavs bl.a. att utbyggnaden kommer att ske i fel ordning och att ”Blötan” väster om det
föreslagna planområdet bör byggas ut först innan en eventuell fortsatt exploatering kan ske. Området
ansågs också ligga för nära skyddszonen till Preemraff.
I och med beslutet som ledningsutskottet fattade så har exploatörerna skickat en skrivelse till
kommunstyrelsen som redogör för deras syn på hanteringen av planarbetet och vikten av att kunna
bedriva långsiktig planering utifrån översiktsplanens intentioner i kommunen. Skrivelsen finns med
som en bilaga till tjänsteskrivelsen.
Samhällsbyggnadsförvaltningen står fast vid sitt förslag till beslut att skicka ut planen på utställning.
Detta eftersom förvaltningen anser att ingen ny försvårande omständighet för planens genomförande
har tillkommit efter det att planen föreslogs som utbyggnadsområde i kommunens översiktsplan (ÖP)
från 2006 eller sedan planbesked beviljades 2009. Exploatören har efter att kommunen avtalat om
framtida markköp inom planområdet lagt ned stora kostnader på planarbetet.
Beslutsunderlag
Övrigt underlag
Planbeskrivning koncept, daterad 2015-06-11
Genomförandebeskrivning koncept, daterad 2015-06-11
Plankarta koncept, daterad 2015-06-11
Illustrationskarta koncept, daterad 2015-06-11
Uppdaterade handlingar kommer presenteras på mötet
Skrivelse till kommunstyrelsen 2015-08-10
Skrivelse ang. Brofjordens industriområde 2015-08-16
Samrådsredogörelse, daterad 2012-03-07
Utredningar enligt planbeskrivningen
Beslut MBN Planbesked 2008-05-15, § 105
Beslut LU Planbesked 2009-02-18, nr 16
Beslut KS Planbesked 2009-03-04, § 28
Beslut LU 2011-05-18, § 85
Beslut KS 2011-06-08, § 118
Beslut LU 2012-02-18, § 16
Beslut KS 2012-03-07, § 28
Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut:
Kommunstyrelsen beslutar att skicka ut planen på utställning enligt 5 kap 23§ PBL (1987:10).
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Marie-Louise Bergqvist
Förvaltningschef för samhällsbyggnadsförvaltningen
Josefin Kaldo
Plan-, bygglov- och mätenhetschef
Skrivelse till kommunstyrelsen, Lysekils kommun
1 (2)
I anledning av ledningsutskottets beslut (sammanträdesprotokoll § 72, 2015-06-24) att föreslå
kommunstyrelsen att planprocessen avbryts för Norra Skalhamn, del av Lyse 1:2 och 1:57 önskar
vi informera om planarbetet och ge viktiga fakta i ärendet.
Vindbyggarna Lysekil AB yrkar på att planprocessen inte ska stoppas och att detaljplanen ska
lämnas till fullmäktige för antagande med motiveringen att:











Planområdet är utpekat som område för tätortsutbyggnad i ÖP 90, ÖP 2006 och i
Aktualiseringsförklaringen oktober 2010 av ÖP 06.
Planområdet ligger utanför riksintresseområde för tung industri och som närmast ca 1300
m från raffinaderiets riskzon.
Nya tomter har avstyckats från andra fastigheter i anslutning till planområdet och bygglov
har lämnats trots att dessa fastigheter ligger närmare riksintresseområdet för tung industri
än planområdet.
Vindbyggarna har framlagt förslag på och diskuterat planområdet innan planprocessen
påbörjades med dåvarande ledningen för raffinaderiet. Ledningen var då positiv till en
utbyggnad av bostadsområdet och såg det som intressant att kunna ’erbjuda’
nyrekryteringar attraktivt boende på nära avstånd till arbetsplatsen.
Dåvarande kommunalrådet Roland Karlsson har diskuterat planområdet med Preemraff
och har sedan gett klartecken till fortsatt planarbete.
Kommunstyrelsen har lämnat plantillstånd efter förslag från ledningsutskottet den 18 feb
2009 (Roland Karlsson, Yngve Larsson, Mats Karlsson Jan-Olof Johansson och Anita
Lannesjö). Inga nya fakta har sedan dess framkommit som föranleder att planarbetet ska
stoppas.
Kommunstyrelsen har beslutat att detaljplanen kan ställas ut för samråd.
Vindbyggarna har i planarbetet integrerat den del av markområdet som ägs av kommunen,
del av Lyse 1:2. Detta markområde är det som krävt flest och mest omfattande utredningar
vad gäller framför allt VA och naturinventeringar. Alla utredningar har bekostats av
Vindbyggarna. Vindbyggarna har optionsavtal på att få köpa det aktuella området.
Kommunledningen har fortlöpande blivit informerad om planprocessen av både
planenheten och Vindbyggarna AB. Ledningen har inte haft något att erinra, snarare har
man sagt att man är positiv till planen och ska stötta arbetet.
Planen har bemötts positivt vid möte med berörda grannar.
Alla synpunkter från andra myndigheter som till exempel länsstyrelsen har beaktats.
Vindbyggarna, som ägs av lysekilsfamiljerna Rosendal Larsson och von Konow, anser att planen
skulle bidra till en positiv utveckling i Lysekils kommun. Vi önskar genom detaljplanen bland
annat att erbjuda ’förstagångsköpare’ möjlighet att köpa mindre radhus i attraktivt läge till ett
attraktivt pris. Detta saknas idag helt inom kommunen. Ett lokalt byggföretag har varit intresserat
av projektet sedan första början och den totala investeringen kommer troligen att uppgå till ca 100
miljoner kronor. Vi tror att en utbyggnad av planområdet på sikt kommer att öka elevunderlaget
till Bergs skola och bidra till en utökad turtäthet av kollektivtrafiken till Skalhamnsområdet.
Vindbyggarna ser ingen konflikt i att den aktuella detaljplanen tas fram innan ett planarbete för
Blötanområdet påbörjas. Eftersom det i dagsläget inte finns någon intressent som vill driva ett
detaljplanearbete för Blötanområdet är det inte rimligt att vissa politiker framför argumentet att
VindByggarna Lysekil AB, 556634-6424
Flaggatan 5 453 30 Lysekil
tel. 0523-15441
mob. 0731-510580, 0708-713985
2 (2)
detta område ska detaljplaneras först och att man därför vill stoppa planarbetet för Norra
Skalhamn del av Lyse 1:2 och 1:57.
Vindbyggarna har hela tiden levt i tron att kommunledningens ställningstagande, positiva besked
från samhällsbyggnadsenheten, översiktsplanen och beslutade riksintresseområden är det som är
vägledande för den som önskar satsa tid och pengar på att utveckla kommunen. Översiktsplan har
antagits av den politiska majoriteten i kommunen och inget parti har vid framtagandet framfört
argument mot att det aktuella planområdet inte skulle kunna exploateras.
Vindbyggarna anser att för att kunna bedriva näringsverksamhet som skapar arbetstillfällen och
skatteintäkter till kommunen måste man kunna lita på de besked som lämnas och att de riktlinjer
som är beslutade följs. En planprocess är mycket omfattande och sträcker sig i allmänhet över
många år. För att man som företagare ska våga satsa och investera måste man kunna förutsätta att
politiskt tagna beslut och riktlinjer gäller mer än en mandatperiod.
Vindbyggarna har haft direkta utgifter på ca 1,6 miljoner kronor kopplat till planarbetet. Dessa
kostnader är för begärda konsultutredningar, inventeringar, arkitektkostnader samt debiteringar
från planenheten vid Lysekils kommun mm (obs egen arbetstid är inte inräknad).
Vindbyggarna finner det mycket upprörande att kommunstyrelsens ledningsutskott i ett så sent
skede i en planprocess ändrar sin ståndpunkt och föreslår att planprocessen ska stoppas.
Vindbyggarna har dessutom varit utsatta för detta tidigare då man stoppade en
vindkraftsetablering vid Häggvall. Vindbyggarna hade uppmanats av kommunledningen att ta
fram en detaljplan för området, som i ÖP 2006 var utpekat som intressant för vindkraftsetablering.
Sedan stoppade man planprocessen på politisk nivå i ett mycket sent skede. Utredningar som
kommunen krävde i den planprocessen kostade Vindbyggarna hundratusentals kronor.
Ett stopp av den aktuella planprocessen kommer med största sannolikhet leda till att
Vindbyggarna AB kommer att försättas i konkurs och att de hundratusentals kronor som
undertecknade personligen satsat (av beskattat förvärvsarbete) i projektet går förlorade.
Som småföretagare och skattebetalare i kommunen i över trettio år förutsätter vi att man blir
behandlad med respekt, att beslut tas utifrån fakta och att kommunen stöttar de som vill satsa och
bidra till en positiv utveckling av kommunen. Vi hoppas därför att kommunstyrelsen tar sitt
ansvar genom att inte stoppa planarbetet.
Lysekil den 10 augusti 2015
Vindbyggarna Lysekil AB
Carl-Gustaf von Konow
VindByggarna Lysekil AB, 556634-6424
Flaggatan 5 453 30 Lysekil
Christer Larsson
tel. 0523-15441
mob. 0731-510580, 0708-713985
Fakta om Brofjordens industriområde.
I samtal med olika politiker har det framkommit att kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag att stoppa
planarbetet för Norra Skalhamn, Lyse 1:57 och 1:2 främst grundas på skäl som rör närheten till
Preemraff. Det har i dessa samtal visat sig att det råder stor okunskap om faktiska förhållanden. Vi
önskar därför att komplettera vår skrivelse till kommunstyrelsen av den 10 augusti 2015 med följande
fakta:
Kraven på industrin för att säkerställa miljön är stora. Därför sätts särskilda krav med olika skyddsoch säkerhetszoner för att skydda både industrin och de närboende. Inom dessa zoner har man
restriktioner för att ingen ska ta skada eller kunna klaga på industrin. Utanför dessa zoner ska ingen
risk få förekomma
Preemraff är en SEVESO-anläggning med extra stora krav på säkerhet. Runt området finns en
säkerhetszon där risker kan uppstå. Runt denna säkerhetszon finns en skyddszon för tung industri som
ser till att omgivningen inte utsätts för buller och andra miljöproblem från anläggningen innanför
säkerhetszonen. Samhället har stora krav på säkerhet och dessa måste uppfyllas. Det finns gränsvärden
och krav på vad industrin får och kan göra med miljön. Man tar särskild hänsyn till SEVESOanläggningar. Gränsen för skyddszonen är lagd så att det inte finns några risker utanför zonen. I ÖP2006 är skyddszoned runt Brofjordens industriområde dessutom utökad till 1 km. Detaljplaneområdet
ligger utanför skyddszonen.
Bergrummet som idag ägs av Preemraff har särskilda krav enligt lagen om brandfarliga och explosiva
varor. Bergrummet är byggt för högsta säkerhet så inget ska kunna komma ut vid en olycka i berget.
Bergrummet ligger inom skyddszonen.
När raffinaderiet byggdes var kravet att det inte skulle synas från havet och vara placerat bakom
bergen. Om industrin i framtiden vill växa utanför dagens zoner måste det därför bli åt det hållet som
är särskilt avsatt för sådan verksamhet och inte mot bebyggt samhälle, dvs. åt öster. Mot söder där
området för detaljplanen för Skalhamn, Lyse 1:57 och 1:2 ligger, finns ingen möjlighet till utveckling
av tung industri med mindre än att ett stort antal fastigheter på Blötan och i Skalhamn måste lösas in.
Detta är inte möjligt av flera skäl. Åt andra väderstreck finns det inom säkerhetsområdet ett antal
fastigheter som bebos, men som är inlösta eller kan komma att inlösas av industrin om störningarna
blir för stora vid en eventuell utbyggnad av tung industri.
Under de senaste åren har, enligt kommunens planavdelning., 4-5 fastigheter byggts nära eller närmare
industrins skyddszon än det planerade detaljplansområdet Skalhamn, Lyse 1:57 och 1:2. Inga speciella
krav har ställts på dessa byggen. När det gäller detaljplanen Skalhamn, Lyse 1:57 och 1:2 har
kommunen däremot t ex ställt villkoret att borrning av energibrunner eller liknande inte får göras. (För
övrigt kan man tycka att borrning borde kunna få ske i områden som ligger utanför fastställda skyddoch säkerhetszoner och som uppfyller alla av samhället och industrins krav och förordningar).
Om industrin vill ha kontroll på marken utanför zonerna får man köpa in alternativt expropriera
marken. Man kan inte ha olika ”egna” zoner som begränsar privata markägares
användningsmöjligheter eller kontrollera marken utanför zonerna, när planerad bebyggelse följer alla
regler och förordningar som myndigheter föreskriver samt ligger utanför alla skydds/säkerhetszoner
som statliga myndigheter har fastställt.
Lysekil den 16 augusti 2015
Vindbyggarna Lysekil AB
Carl-Gustaf von Konow
Christer Larsson
Plankartan ska bland annat uppdateras med prickmark närmast lokalgata, färgmarkeringar av användning av mark.
K
o
n
c
e
p
t
Dnr: LKS 11-95-214
Datum: 2015-06-11
UTSTÄLLNINGSHANDLING - KONCEPT
Detaljplan för
NORRA SKALHAMN
Del av Lyse 1:2 och1:57
Lysekils kommun
P
E
e
nc
Ko
PLANBESKRIVNING
Detaljplanen består av:
- Plankarta med bestämmelser
Till detaljplanen hör följande handlingar:
- Planbeskrivning (denna handling)
- Genomförandebeskrivning
- Illustrationskarta
- Fastighetsförteckning
pt
O
K
C
N
!
T
Utredningar:
- Naturinventering, Eko Natura, okt 2010
- Inventering av groddjur, Eko Natura, maj 2012
-Utlåtande särskild hänsyn större vattensalamander, Claes Andrén, 150228.
- Utredningn gatu- och va-anläggningar, Lincona 140925.
- Dagvattenutredning, WSP, 150320 rev. 150422.
- Beskrivning påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena 140911.
- Trafikbullerutredning, Norconsult 141010.
INNEHÅLL
INLEDNING3
Bakgrund3
Planens syfte och huvuddrag 3
Planprocessen4
Preliminär tidplan för planarbetet
PLANDATA5
5
Lägesbestämning, areal och avgränsning 5
Markägoförhållanden5
AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 6
nc
Ko
Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB 6
Särskilda hushållningsbestämmelser och Natura 2000, 4 kap MB
Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB7
Strandskydd8
Lokala miljömål 8
6
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 9
Översiktliga planer 9
Kommunala program mm
Detaljplaner 10
Planprogram10
9
BEHOVSBEDÖMNING AV MKB10
Sammanfattning10
Kommunens ställningstagande 10
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH
KONSEKVENSER12
12
ep
NATUR12
Mark och vegetation
Geoteknik17
BEBYGGELSEOMRÅDEN17
20
t
Bebyggelse17
Omgivningar och service
Arkeologi21
Kulturmiljö21
GATOR OCH TRAFIK
23
VATTENOMRÅDEN25
TEKNISK FÖRSÖRJNING 26
Vatten, avlopp och dagvatten 26
Värme27
El, tele
28
Avfallshantering28
HÄLSA OCH SÄKERHET 29
INLEDNING
Motiven för att bebygga området Norra Skalhamn är att komplettera Skalhamns
samhälle med en varierad bostadsbebyggelse av helårsstandad.
Planprocessen
Planprocessen drivs med så kallat normalt planförfarande enligt äldre planoch bygglagen (1987:10), vilket bland annat innebär att förslaget till detaljplan
kommer att samrådas och ställas ut innan det kan tas upp för godkännande
och antagande. Tidpunkten för laga kraft förutsätter att antagandebeslutet inte
överklagas.
Preliminär tidplan för planarbetet
Beslut om samråd
jan 2013
Samråd
feb-mars 2013
Beslut om utställning
maj 2015
Granskning
juli-aug 2015
Godkännande i KS
nov 2015
Antagande i KF
nov 2015
Planens syfte och huvuddrag
Detaljplanen syftar till att möjligöra byggande av bostäder av helårsstandard
inom del av Lyse 1:2 och 1:57. Planen föreslår totalt ca 30-35 bostäder som föreslås utgöras av friliggande enbostadshus, sammanbyggda kedjehus/radhus/
parhus och flerbostadshus. De utpekade naturvärdesområdena undantas från
exploatering och blir tillgängliga för närrekreation för boende och besökare. För
att tillgodose den större vatten salamanderns behov av att röra sig väster ut mot
havet kommer en grodtunnel anordnas under gatan vidare till ett område med
natur som även innefattar befintlig stenmur.
Vidare är syftet att den tillkommande bebyggelsen ska anpassas till platsen utan
negativ påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena
genom att bestämmelser om utformning och utseende av bebyggelsen och markens anordnande inom tomtmark förts in på plankartan.
Samråd
Utställning
Antagande
ep
nc
Ko
Planområdet är idag obebyggt och består främst av bergsterräng som till stor
del sedan tidigare är påverkat i form av sprängning och utfyllnader från när
närliggande bergrum byggdes. Området hyser därför inte några särskilda
naturvärden. Dock bedöms två områden, ett i norra delen som är en naturlig
damm omgärdad av vegetation, och ett i södra delen som är en ravin med tidvis
vattenförande bäckfåra hysa visst naturvärde. Den naturliga dammen utgör
livsmiljö för större vattensalamander.
Syftet är också att knyta ihop planområdet med samhället Skalhamn och närliggande bebyggelse genom anläggandet av en gång- och cykelväg i sydvästra delen
av planområdet.
Laga kraft
Bakgrund
I Lysekils kommuns översiktsplan, ÖP 06, föreslås att ny bostadsbebyggelse för
delområdet Lyse koncentreras till Norra Grundsund och Skalhamn. Planområdet
kallat Norra Skalhamn ligger i nordöst om samhället Skalhamn och är i ÖP 06
utpekat för tätortsutbyggnad för bostadsbebyggelse.
Om planen inte överklagas vinner den laga kraft tre veckor efter att protokollet
från kommunfullmäktige justerats.
PLANDATA
t
Lägesbestämning, areal och avgränsning
Planområdet är beläget norr om samhället Skalhamn. Planområdet gränsar
i väster till området blötan med befintlig bostadsbebyggelse och i norr och
söder till naturmark. I öster gränsar planområdet till Bergrumsvägen som i sin
tur gränsar till obebyggt naturområde. Planområdet är ca 7 ha stort och idag
obebyggt.
Markägoförhållanden
Planområdet berör del av Lyse 1:2 som ägs av kommunen och del av Lyse
1:57 som ägs av exploatören. Den kommunalägda marken avses säljas till
exploatören.
xxxxxxx
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
5
I miljöbalkens 3:e kapitel 8 § framgår att m ark- och vattenområden som är
särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion,
energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller
avfallshantering ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder
som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av
sådana anläggningar.
Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i
första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt
försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna.
nc
Ko
Planområdet ligger inte inom område som omfattas av riksintresse för
anläggningar för industriell produktion men angränsar till område för
raffininanderi vid Brofjorden som är ett sådant utpekat område enligt MB
3kap. 8§. Även Brofjordens oljehamn med anslutande farled samt väg 839
är av riksintresse för kommunikation enligt MKB 3 kap 8§. I anslutning till
Brofjorden finns dessutom ett djupt skyddat läge för ankring vid Lunnebergt
som är att betraktia som riktintresse för kommunikation enligt MB 3 kap 8§.
Vidare är oljehamnen av riktintresse för totalförsvaret enligt MKB 3 kap 9§.
Ett område öster om raffinanderier har Energimyndigheten gjort anspråk på
som område av riksintresse för vindkraft enligt MB 3 kap 8§. I detlajplanen
för raffinanderiet gjordes bedömningen av kommunen att riksintresset för
industrill produktion går före det föreslagna riksintresset för vindkraft.
Planområdet är markerat med rött. Lyse 1:2 (rosa) ägs av kommunen och
Lyse 1:57 (vitt) ägs av exploatör.
AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN
6
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
t
Vidare föreskrivs att särskild hänsyn ska tas till stora mark- och vattenområden
som är opåverkade av exploateringsföretag, områden som är ekologiskt
känsliga, av betydelse för fiske eller vattenbruk, som har natur- eller
kulturvärden, som är värdefulla för friluftslivet, som är särskilt lämpliga
för industriell produktion, energidistribution, kommunikationer mm eller
har betydelse för totalförsvaret. Dessa områden ska så långt som möjligt
skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dem. Om de är utpekade som
riksintressen ska de skyddas mot åtgärder som kan orsaka påtaglig skada på
områdena.
ep
Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB
Miljöbalkens 3 kapitel föreskriver att mark- och vattenområden ska användas
för det eller de ändamål som de är mest lämpade för. Brukningsvärd
jordbruksmark av nationell betydelse får endast tas i anspråk för bebyggelse
eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen
och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt
tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har
nationell betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot
åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.
Lysekils kommuns översiktsplan, ÖP06 pekar ut område för premraff
som riksintresse för industriell produktion. I samband med den senaste
detaljplaneläggningen för industriområdet för raffinanderiet gjordes flertalet
utredningar och ett skyddsområde togs fram, varav bullerutredningen ligger
till grund för skyddsområdets avgränsning i öster och söder. Syftet med
skyddsområdet är att säkra att störningar från raffinanderiet inte kommer
innebära framtida inverkan närliggande bostäder vilket i sin tur kan leda till
inskräkningar för verksamheten. Planområdet för Norra Skalhamn är beläget
söder om raffinanderiet och ca 100 meter utanför utpekad skyddsområde.
Detaljplanen bedöms därför inte påverka skyddsområdet för raffinenaderiet och
således inte riksintresset för anläggningar av industriell produktion.
bild
Särskilda hushållningsbestämmelser och Natura 2000, 4 kap MB
Stora delar av kustområdena i Lysekils kommun är i sin helhet av riksintresse
enligt 4 kap 1 § Miljöbalken med hänsyn till de natur- och kulturvärden som
finns i området. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast
komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets
natur- och kulturvärden samt inte är ett hinder för turismens och friluftslivets,
främst det rörliga friluftslivets, intressen. Bestämmelserna är inte tänkta att
utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet.
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
7
Planområdet är beläget inom det område som omfattas av riksintressen enligt
miljöbalken 4 kapitlet 2§, rörlig friluftsliv samt 4 kapitlet 4§, högexploaterad
kust. Nedan beskrivs hur planförslaget förhåller sig till de särskilda
hushållningsbestämmelserna.
För trafikbuller har en beräkning tagits fram som visar på värden över gällande
riksvärden för delar av planområdet. Bullerutredningen föreslår bullersänkandeåtgärder
iform av bullervall och eller bullerplank för att säkerställa skydd mot trafikbuller. För att
säkerställa detta förs lov med villkor in på plankartan gällande de områden avsedda för
bebyggelse som utan bullersäknande åtgärder bedöms överskida gällande riktlinjer.
Därmed görs bedömningen att gällande miljökvalitetsnormer inte överskrids eller
riskeras överskridas inom område som kan komma att beröras eller påverkas av
aktuell planläggning och planförslagets genomförande bedöms därmed inte medföra
överskridande av gällande miljökvalitetsnormer.
Strandskydd
Planområdet berörs inte av strandskydd.
nc
Ko
Rörligt friluftsliv 4 kap 2§
Planområdet omfattas av riksintresse enligt 4 kap 2§. Inom riksintresseområdet
ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga frilustslivets intressen
särskilt beaktas vid bedömningen av explateringsföretag. Planområdet avses
exploateras för bostadsändamål. Planområdet anses inte utgöra hinder för
det rörliga friluftslivets intressen då det innefattar allmän platsmark i form av
bostadsgata, gång- och cykelvägar samt naturmark. Detta gör det möjligt att
korsa planområdet och det rörliga friluftslivets intressen bedöms därmed kunna
tillgodoses inom riksintresseområdet även efter exploatering av planområdet.
söder. Planområdet för Norra Skalhamn ligger söder om raffinanderiet och ca 100 meter
utanför skyddsområdet.
Högexploaterad kust 4 kap 4§
Planområdet omfattas av riksintresse enligt 4 kap 4§. Inom riksintresseområdet
får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till
befintlig bebyggelse. Om en byggnad används för fritids- eller helårsboende
går inte styras i en detaljplan. Det som går att styra är att bostäderna ska
vara av helårsstandard, dock finns alltid en risk att bostäder används som
fritidsbebyggelse trots helårsstandard. Detaljplanen möjliggör en varierad
bostadsbebyggelse med friliggande enbostadshus, kedjehus/radhus/parhus
och flerbostadshus av helårsstandard och den nya bebyggelsen sammankopplas
till befintligt samhälle i enlighet med Lysekils kommuns översiktsplan,ÖP06.
Riksintresset för högexploaterad kust bedöms därmed inte påverkas negativt av
genomförandet av detaljplanen.
De lokala miljömålen God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan är de
miljömål som är kan anses beröras till viss del för detta planförslag.
Miljömål för god bebyggd miljö:
• Den fysiska planeringen och samhällsbyggandet skall ske på sådant sätt
att de lokala målen avseende energianvänding, användning av icke fossila
bränslen och transportpåverkan nås.
• Kommuninvånarna skall inte utsättas för bullerstörningar över de
riksvärden som riksdagen fastställt.
• Radonhalten i samtliga skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/
m3 luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3.
ep
Natura 2000-område
Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda områden. Alla Natura
2000-områden är klassade som riksintresse. Planområdet ligger inte inom eller
angränsar till Natura 2000-område. Närmsta Natura 2000-område ligger 1,5
kilomenter bort på andra sidan inloppet till Brofjorden. Planområdet bedöms
därför inte ha någon negativ påverkan på Natura 2000-området.
Lokala miljömål
Enligt miljömål för kommunen ska de lokala miljömålen som redovisas
i ÖP 06 integreras i samhällsplaneringen och balanseras mot sociala och
samhällsekonomiska intressen.
Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB
Enligt Miljöbalken 5 kap 1 § får regeringen för vissa geografiska områden eller
för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller
miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa och
miljö eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller
miljö (miljökvalitetsnormer).
För detaljplaneområdet är det främst buller från raffinanderiet samt tragikbuller som
kan generera störande omgivningsbuller. Vid avgränsningen av skyddsområdet för
raffinanderiet är det bullerutredningen som legat till grund för avgränsningen i öster och
8
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
t
Avseende buller, se avsnittet: Hälsa och säkerhet, buller.
Avseende radon, se avsnittet Geoteknik, radon.
Planförslaget innebär en komplettering till befintligt samhälle och utgör
därmed en enhet i ett idag redan ianspråktaget område där befintlig tillfartsväg,
va-område med mera kan nyttjas. Bostäderna ska utgöras av bostäder
av helårsstandard och kommer värmas upp genom....(ska kompletteras).
Planförslaget kan innebära ett ökat underlag för kollektivtrafik i närområdet.
Planförslaget bedöms vara förenligt med de lokala miljömålen god bebyggd
miljö och begränsad miljöpåverkan.
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
9
Planen bedöms ej negativt påverka natur-och kulturvärden, påverka natura
2000-område och anses vara förenligt med riksintressena enligt miljöbalken
samt de lokala miljömålen. Se mer under avsnittet Behovsbedömning MKB.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktliga planer
I kommunens översiktsplan, ÖP06, är planområdet markerat med
användningen ’’område för tätortsutbyggnad, huvudsakligen bostäder’’.
Planförslaget överensstämmer med intentionerna i kommunens översiktsplan
då det planeras för bostäder.
Planprogram
Inget planprogram har upprättats.
BEHOVSBEDÖMNING AV MKB
Under framtagandet av aktuellt planförslag har en behovsbedömning gjorts
för att bedöma om planens genomförande kan antas medföra betydande
miljöpåverkan. Behovsbedömningen presenteras i ett separat dokument, daterat
2011-05-03. Konsekvenserna av planens genomförande beskrivs också i här
föreliggande planbeskrivning.
Sammanfattning
Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt PBL 4 kap 34 § och
miljöbalken 6 kap 11 § för aktuell plan. Vid behovsbedömningen har kriterierna
i MKB-förordningens bilaga 4 särskilt beaktats och inte ansetts vara uppfyllda.
Bilaga 4 i MKB-förordningen anger vilka karaktäistiska egenskaper i planen
som ska bedömas samt vad som ska beaktas med hänsyn till typen av påverkan
och vilket område som kan komma att påverkas.
nc
Ko
Kommunala program mm
Boendestrategi
Lysekils kommun har en boendestrategi som är antagen av kommunfullmäktige.
Boendestrategin presenterar sex strategiska mål för att nå Lysekils kommuns
mål att öka helårsbefolkningen i kommunen. Ett av dessa är; ’’Att utveckla ett
attraktivt, hållbart och varierat bostadsbestånd för helårsboende.’’
Planförslaget bedöms stämma överrens med boendestrategin då dess syfte är att
skapa en god boendemiljö för helårsboende.
Detaljplanen för Norra Skalhamn är ej beläget inom eller i direkt anslutning till
denna skyddszon. Avståndet är ca 100 meter.
Detaljplaner
Inga detaljplaner för bostadsbyggande finns i anslutning till planområdet. Det
befitnliga bostadsområdet Blötan, som ligger väster om planområdet, och det
befintliga samhället Skalhamn saknar idag detaljplan.
10
Kommunens ställningstagande
Mot bakgrund av ovanstående ställningstaganden har Lyseils kommun i
beslut 2011-06-08 § 118 tagit ställning till att planens genomförande inte
bedöms medföra risk för betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning av
planen behöver därmed inte genomföras och behov av att upprätta en särskild
miljökonsekvensbeskrivning finns inte.
t
Parkeringsnorm
Lysekils kommun har en parkeringsnorm som tillämpas vid planläggning och
bygglovsprövning för nybyggnad, ombyggnad och ändrad användning. För
småhus ska 2,2 bilplatser per hus anordnas.
Planlägngingen berör inget Natura 2000-område, medför inte någon skada
på riksintressen eller åsidosätter miljökvalitetsnormer. Inte heller motverkas
nationella miljömål eller lokala miljömål. Planförslaget överrensstämmer med
intentionerna i kommunens översiktsplan. Planförslaget ligger i linje med
kommunens ambition och de allmänna intressena att skapa fler bostäder för
åretruntboende.
ep
Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils kommun
Lysekils kommun har tsgit fram riktlinjer för dagvattenhantering som ska
tillämpas vid planering av nya områden. Riktinjerna anger bland annat att
dagvatten skall hanteras på ett säkert, miljöanpassat och konstadseffektivt sätt
så att god bebyggelse- och god naturmiljö kan uppnås. Lokalt omhändertagande
av dagvatten, så kallat LOD, ska tillämpas där det är tekniskt möjligt och
ekonomiskt rimligt. Målet är att dagvatten till ledningssystem och reningsverk
skall minska. Planförslagets dagvattenhantering utgår i från kommunens
riktlinjer och LOD tillämpas.
Planens syfte är att pröva förutsättningar för byggande av bostäder av
helårsstandard på idag obebyggd mark belägen i angränsning till det befintliga
bostadsområdet Blötan, norr om samhället Skalhamn.
Norr om planområdet finns en detaljplan för Preemraff antagen. I samband med
framtagandet av detaljplanen för Preemraff togs en skyddszon för raffinanderiet
fram utifrån flertalet utförda undersökningar såsom t.ex. bullerutredning.
Länsstyrelsen har givits tillfälle att yttra sig över behovsbedömningen och
kommunens förslag till ställningstagande. Länssytrelsen har 2011-06-16
skriftligen inkommit med yttrande. Länsstyrelsen delar ej kommunens
uppfattning utan framhåller att påverkan på landskapsbild och de samlade
natur- och kulturvärdena som skyddas enligt riksintresset enligt 4 kap
miljöbalken behöver analyseras, beskrivas och värderas ytterligare innan risk
för betydande miljöpåverkan kan uteslutas.
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
11
Med anledning av Länssytrelsen yttrande har en beskrivning av påverkan
på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena samt analys
och värdering av det samma tagits fram i ett separat dokument, Beskrivning
påverkan lanskapsbild och de samlade natur- och kulturvärdena, daterad
140911,som sedan stämts av med Länsstyreslsen. Dokumentet är framtaget
för att beskriva och analysera hur ett genomförande av planen skulle påverka
landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena. Det visar också på
hur negativ påverkan kan undvikas, både ifrån land och ifrån hav.
ep
nc
Ko
Beskrivning påverkan lanskapsbild och de samlade natur- och
kulturvärdena
Planområdet är beläget i ett område som i sin helhet omfattas av riksintresse
med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i. Turismen
och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivets intressen ska särskilt
beaktas. Bergslandskapet kring planområdet är till stor del obebyggt och
landskapsbilden är därför i stora delar opåverkad. Planområdet bär liksom
andra områden spår av den stenbrytning som pågick under 1900-talet och
består till stor del av skrotsten och sönderhugget berg. Delar av planområdet
har fyllts ut i samband med att ett bergrum byggdes norr om planområdet
under 70-talet. I länsstyrelsens yttrande framförs att bebyggelsen i området
enligt tradition är belägen i de längre partierna mellan bergen och att
planområdet som är beläget upp på berget bryter detta mönster. Tanken
är att anpassa bebyggelsens struktur och utformning till det bohuslänska
berget som det kommer att vara beläget på och inte efterlikna den typ av
bebyggelse som finns i de lägre partierna med klassiska bohuslänska drag. Se
inspirationsbilder längre ner. Planområdet är i kommunens översiktsplan,
ÖP06, utpekat för tätortsutbyggnad. Bebyggelsen kommer att uppföras med
permanenthusstandard och genom att skapa en varierad bebyggelse med
lägenheter, kedjehus, radhus och småhus ges området förutsättningar för ett
attraktivt åretruntboende.Planområdet är tänkt att kopplas samman Skalhamn
via en gång- och cykelväg till Blötan. En gång- och cykelväg längs med
Bergerumsvägen planeras byggas och anslutning till planområdet planeras en
busshållplats.
t
Sammanfattning påverkan från havet
De vattenområden som syns från planområdet är som närmast belägna 2
km ifrån planområdet. Planområdet är dolt från flertalet vinklar av den yttre
bergsrygg som ligger mellan planområdet och havet och av de holmar som ligger
utanför Lyse-halvön. För att se planområdet från vattnet måste man därför åka
långt ut och hitta en siktvinkel mellan holmarna. Från ett sådant avstånd är det
svårt för ögat att uppfatta några detaljer utan bergslandskapet uppfattas som en
helhet.
Större partier av avvikande kulör skulle beroende på omfattning, höjd och
placering eventuellt kunna uppfattas. För att undvika avvikande kulör
kommer taken inom planområdet styras till mörkare kulör alternativt vara
vegetationsbeklädda. Även fasadkulörer kommer att anpassas till landskapet.
12
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
13
Detta gör att bebyggelsen kan läsas ihop med lanskapet som nästan uteslutande
består av hällmark och låg vegetation med mindre samlingar av träd.
Planområdet är beläget lägre än det omgivande berglandskapet i norr, öst och
söder och bedöms därför inte påverka horisontlinjen.
nc
Ko
Sammanfattning påverkan från land
Bergslandskapet runt planområdet är i stort sett obebyggt. Planområdet är
till stor del tidigare påverkat av den stenbrytning som präglar stora delar av
Lyse- halvön och hela Bohuskusten. Planområdet är som tidigare nämnts lägre
beläget än omgivande berglandskapet i norr, öst och söder och bedöms därför
inte påverka horisontlinjen.
För att planområdet ska harmoniera med omgivande landskap kommer
utformningen av bebyggelsen regleras till att taken ska ha en mörkare kulör
alternativt vara vegetationsbeklädda samt. Även fasadkulörer kommer att
anpassas till landskapet. Detta gör att bebyggelsen kan läsas ihop med lanskapet
som nästan uteslutande består av hällmark och låg vegetation med mindre
samlingar av träd.
Det rörliga friluftslivets intressen bedöms tillgodoses då allmänplatsmark natur
och allmänplatsmark gata reserveras i planen. Området kommer att kopplas
samman med gång- och cykelbana till Blötan vilket gör att man kan ta sig till
och från Skalhamn från planområdet, vilket ökar tillgängligheten.
Anläggandet av en gång- och cykelväg längst Bergerumsvägen kommer öka
tillgängligheten till området i stort.
hällmarker som på många ställen bär tydliga spår av den stenbrytning som
pågick under 1900-talet. Ett parti något söder om områdets centrala delar
är kraftigare påverkat av stenbrytningen än de andra delarna. Där har
stenbrytningen gått djupare och stora mängder utsprängd sten ligger spridd i
närområdet. I nordöstra delen av området finns ett parti som under tidigt 70-tal
fyllts ut med utfyllnadsmassor från ett bergrumsbygge i planområdets närhet.
Den samlad bedömningen är utifrån detta underlag och med föreslagna
åtgärder görs bedömningen att betydande miljöpåverkan inte riskerar uppstå
vid genomförande av planen. Länssytrelsen har meddelat... att de delar
kommunens syn i frågan.
NATUR
Mark och vegetation
Bild mot väster från den centrala delen av området. Foto: Eko Natura i Lysekil.
De bevarade hällmarksmiljöerna i inventeringsområdet är av ordinär typ
med en karaktäristisk ljunghedsmosaik. Den trädvegetation som idag finns
på platsen har vuxit upp som en första generation efter avslutad stenbrytning
under 1900-talet och en pågående igenväxning kan skönjas inom stora delar.
t
Förutsättningar
En naturinventering har genomförts av Eko Natura i Lysekil och resulterat i en
rapport daterad oktober 2010. Vidare har, vilket naturinventeringen belyste
vikten av, en inverinteting av groddjur i den naturliga dammen gjorts. Även
denna inventering har genomförts av Eko Natura i Lysekil och resulterat i en
rapport daterad maj 2012. För att bedömma om förslaget till detaljplan tar
tillräcklig hänsyn till större vattensalamander har Claes Andrén, expert på
större vattensalamander, gjort en beömning av möjligheten till en livskraftisk
salamander population efter planens genomförande.
ep
FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR
OCH KONSEKVENSER
Planområdet bedöms inte hysa några särskilda naturvärden, dock pekas två
områden ut som bedöms hysa vissa naturvärden och som bör undantas från
exploatering. Dessa är den i norra delen naturliga dammen med omgärdande
vegetation samt i södra delen ravnin med tidvis vattenförande bäckfåra och
omgärdande vegetation.
Planområdet är bitvis relativt kuperat och utgörs till stor del av öppna
14
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
15
Dagvattenhanteringens utgångspunkt är att dagvattnets flöde och karaktär inte
ska ändras till den naturliga dammen. Därför leds inte dagvatten från väg eller
parkeringsplats till dammen.
nc
Ko
Bild över naturliga dammen mot nordväst. Foto: Eko Natura Lysekil.
Stenmurar av naturlig sten inom det inventerade området bör bevaras så långt
möjligt.
Naturinventeringen föreslår att undanta områdena vid den naturliga dammen
och Ravinen från exploatering. Den genomförda groddjursinventeringen ger
ytterligare förslag till hänsynstaganden så som anläggandet av en grodtunnel
under gatan och i anslutning till denna spara en grön ’’korridor’’ från dammen
väster ut, mot Blötan.
16
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
Claes Andrén yttrande in här.
+ reglering av anläggningstider, ej upplag på naturmark mm. (kommer in i
exploateringsavtal)
t
Ravinen i södra delen av inventeringsområdet bedöms ha visst naturvärde
(motsvarande klass IV enligt standardiserade klassificeringssystem), med
hänsyn bland annat till den högre artdiversitet som noterats i området kring
bäcken.
Bild över.... Foto: Eko Natura Lysekil.
ep
Den naturliga dammen i norra delen av inventeringsområdet med lövrika
omgivningar på nordvästra och nordöstra sidan bedöms ha ett visst naturvärde
(motsvarande klass IV enligt standardiserade klassificeringssystem). Rosling,
en relativt sparsamt förekommande art vid vattensamlingar i kustnära lägen
i denna del av Bohuslän, förekommer här rikligt, liksom vitag, särskilt kring
den södra delen av dammen. Vid inventeringen av groddjur påträffades stor
vattensalamander. Den naturliga dammen och dess närområde bedöms utgöra
livsmiljö för större vattensalamander.
GEOTEKNIK
Förutsättningar
Planområdet består i huvudsak av fast mark med berg i dagen som till stor del
har påverkats av den stenbrytning som pågick under 1900-talet i Bohuslän.
En bit söder om områdets centrala delar har stenbrytningen gått djupare än i
andra delar och stora mängder utsprängd sten finns i detta område. Här finns
även ett sprängstensmagasin. I nordöstra delen av området finns ett parti som
under tidigt 70-tal fyllts ut med utfyllnadsmassor från ett bergrumsbygge i
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
17
planområdets närhet.
Förändringar
Planområdet avses rensas från stenblock och de djupa sår som finns i naturen
avses bli. Det sprängstensmagasin som finns söder i området kommer fyllas ut
och överbyggas med bostadsgatan som löper genom området.
Inom de delar som fortsatt ska vara naturområden bevaras befintlig terräng.
Naturområdena kommer rensas från de stenblock som innebär risk för
blocknedfall. Rensning av stenblock regleras via genomförandebeskrivningen.
BILD
Bild: Översiktsvy av planförslaget mot norr
Förändringar
Planförslaget innebär att ett idag obebyggt området bebyggs. Detta innebär att
landskapet kommer förändras inom området. Området kommer till stor del
utföras av privat kvartersmark men gång- och cykelväg, gata och naturmark
kommer utgöras av allmänplatsmark vilket innebär att den är tillgänglig för
allmänheten.
Längs Bergerumsvägen kommer en gång- och cykelväg anläggas.
nc
Ko
Sprägning, schaktining och utfyllnad kommer behövas för att utföra vaarbeten samt vägarbeten och byggnation inom området. Byggnation av hus
och privatisering av tomtmark kommer innebära förändringar i det i dag icke
ianspråktagna området.
Bild: Översiktsvy av planförslaget mot väster
BEBYGGELSEOMRÅDEN
Bebyggelse
Förutsättningar
Planområdet är idag obebyggt. Väster om planområdet, nedanför en
bergssluttning, ligger området Blötan som består av enfamiljshus. Norr, öster
och söder om planområdet saknas bebyggelse i närområdet.
BILD
18
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
För att planområdet ska harmoniera med omgivande landskap kommer
utformningen av bebyggelsen regleras till att taken ska ha en mörkare kulör
alternativt vara vegetationsbeklädda samt. Även fasadkulörer kommer att
anpassas till landskapet.
inspirationsbilder in här..
Planen föreslår totalt ca 30-35 bostäder som föreslås utgöras av friliggande
enbostadshus, sammanbyggda kedjehus/radhus/parhus och flerbostadshus.
Inom all kvartersmark markerad med B, bostäder, får friliggande enbostadshus
och tillhörande komplemenbyggnader uppföras med minsta tomtstorlek på
800 kvadratmeter. Tomten får bebyggas med max 190 kvm varav 150 kvm
huvudbyggnad och 40 kvm komplementbyggnader, vilka får sammanbyggnas
med huvudbyggnad. Exempel på komplemenbyggnader är carport, garage,
förråd med mera.
t
Förändringar
En upplysning införs på plankartan om att byggnader där människor
stadigvarande vistas bör utformas med radonsäkert utförande. Byggherren
ansvarar för att byggnader uppförs så att gällande gränsvärden för radon inte
överskrids. Detta kommer regleras i exploateringsavtal mellan kommunen och
exploatör. (?)
Babyggelsens struktur och utformning kommer anpassas till det bohuslänska
berget som det ligger på. Gatan i området har passats in i naturen och bildar
en rundslinga som till stora delar har bebyggelse på båda sidorna. Bebyggelsen
kommer styras till att ha sutterrängvåning för de tomter där det är stora
höjdskillnader.
ep
Radon
Förutsättningar
Berggrunden i kommunen består till största delen av Bohusgranit vilken ger
en förhöjd risk för radonavgång. I Lysekil kommuns översiktsplan från 2006
finns ett ställningstagande om krav på radonsäkert byggande och uppföljande
radongasmätning i alla nybyggda bostäder, skolor och förskolor. Bakgrunden
till detta ställningstagande är att erfarenheten har visat att även mark som vid
den översiktliga karteringen från 1980 (SGU) klassades som ”normalriskmark”
ibland har orsakat lokalt höga radonvärden i nya byggnader. Sprickor i
berggrunden eller olämpligt material av fyllnadsmassa bör vara största
orsaken till detta. Om man dessutom i samband med byggnationen måste göra
sprängningar, schaktningar mm uppstår en helt ny situation med nya sprickor
och kanaler som riskerar att leda fram ännu mera radon.
Inom all kvartersmark markerd med B, bostäder, får utöver friliggande
enbostadshus även kedjehus/radhus/parhus med tillhörande
komplementbyggnader uppföras med minsta tomtstorlek på 500 kvm per
bostadsenhet. Tomten får bebyggads med max 150 kvm varav 110 kvm
huvudbyggnad och 40 kvm komplemenbyggnad.
Inom område markerat med e1, återfinns i östra delen av planområdet,
får utöver friliggande enbostadshus och kedjehus/radhus/parhus öven
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
19
flerbostadshus med tillgörande komplemenbyggnader uppföras till högst 30 %
av tomten vilket inom hela området markerat e2 innebär att max ca 2100 kvm
får bebyggas.
Friliggande enbostadshus och flerbostadshusska placeras minst 3 meter från
fastighetsgräns. Friliggande komplemenbyggnader ska placeras minst 1,5
meter från fastighetsgräns eller sammanbyggas i gemensam fastighetsgräns.
Komplementbyggnader som sammanbyggs med huvudbyggnas ska placeras
minst 3 meter från fastighetsgräns.
Beräkning av byggnaders höjder utgår från markens medelnivå invid byggnaden
och benäms i byggnadshöjd. Byggnadshöjden är höjden där fasadplanet möter
ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak.
Bild(byggnadshöjd)
Högsta byggnadshöjden inom område markerat med v1 är 4 meter och
därutöver medges souterrängvåning där terrängen tillåter. Inom område
markerat med v2 är högsta byggnadshöjd 6,5 meter. För komplemenbyggnader
är högsta byggnadshöjd 3,5 meter. Inom samtliga områden kan vind inredas.
Förändringar sedan samrådet:
Sedan samrådsskedet har följande ändrats:
Kvartersmark för bostadsändamål längst i söder har utgått, planområ•
det har justerats och samma läge och minskats med ca ... .
•
Landskapsbilden samt de samlade natur- och kulturvärdena har beskrivits, analyserats i separat skrivelse som stämts av med Länsstyrelsen.
•
Kvartersmark för bostadsändamål har justerats för att möjliggöra grodtunnel samt en grön korridor väster ut från den naturliga dammen för hänsyn
till den större vattensalamanderns livsmiljökrav.
•
Trafikbuller har utretts och bullerskydd lagts till i östra delen av planområdet.
•
En gatu- och va-utredning har tagits fram som redogör för anslutning
till kommunalt vatten och avlopp och gatans dragning har justerats för att
bättre följa terrängen.
En dagvattenutredning har tagits fram som visar förslag på lokal dag•
vattenhantering och som innebär att flödet till Blötan inte ökar efter exploatering.
•
Djupborrning som riskerar påverka grundvattennivån förbjuds inom
planområdet.
•
Förbindelse för gångväg tillåts inom allmänplatsmark natur i södra delen av planområdet.
•
Planbestämmelse för att minska utfyllnad/sprängning har första in för
de brantaste partierna på kvartersmark för bostadsändamål.
ska uppdateras.
Konsekvenser
Föreslagen bebyggelse kommer att utgöra ett nytt inslag i landskapsbilden.
Anpassningen till topografin, utformning och utseende av byggnaderna och
kulör- och materialval är viktga för att bebyggelsen ska upplevas som ett positivt
tillskott istället för ett negativt.
Omgivningar och service
Förutsättningar
Merparten av Lysekils kommuns allmänna och kommersiella utbud finns i
centralorten Lysekil. Närmaste mataffär finns cirka en mil bort vid Dalskogen i
Lysekil.
t
Flertalet lägen för kvartersmarken för bostadsbebyggelse har stora
nivåskillander. För att motverka stora uppfyllnader och sprägning förs en
planbestämmelse för begränsning av markens bebyggnade in. Bestämmelsen är
i from av prickmark betecknad med skrafferig enligt plankartans bestämmelser
och innebär att marken inte får bebyggas och marklovpliktiga åtgärder får
endast utföras inom en zon på 3 meter från byggnads konturlinje.
ep
För att anpassa bebygelsen till plantsen så regleras dess utseende till fasader
i grå, beige, brun eller svart kulör alternativt järnvitriolbehandlade. Tak
regleras till matt grå eller svarta alternativt vegetationstäckta. Taket reglerad
till en lutning på 8-38 grader för huvudbyggnad respektive 8-21 grader för
komplementbyggnader.
20
Reglering av utfomning enligt ovan gör att bebyggelsen kan läsas ihop med
lanskapet som nästan uteslutande består av hällmark och låg vegetation med
mindre samlingar av träd.
nc
Ko
Kedjehus/radhus/parhus ska placeras minst 3 meter från fastighetsgräns eller
sammanbyggas i gemensam fastighetsgräns. Friliggande komplemenbyggnader
ska placeras minst 1,5 meter från fastighetsgräns eller sammanbyggas i
gemensam fastighetsgräns. Komplementbyggnader som sammanbyggs med
huvudbyggnas ska placeras minst 3 meter från gata.
söder och bedöms därför inte påverka horisontlinjen.
Bergs förskola och Bergs skola med årskurs Fk-6 finns på ett avstånd av ca 5 km
från planområdet. Högstadieskola och gymnasieskola finns i Lysekil.
Västtrafiks busslinje nr 853 passerar planområdet med cirka 7 turer på vardagar
och cirka 3 turer på helger.
Planområdet är beläget lägre än det omgivande berglandskapet i norr, öst och
Planområdets närmiljö utgörs främst av naturmark som erbjuder goda
möjligheter för friluftsliv, lek och rekreation.
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
21
Några kilometer norrut ligger oljeraffinaderiet Preemraff Lysekil som med sina
ca 600 anställda är en av Lysekils kommuns största arbetsgivare.
Förändringar
I samband med detaljplanearbetet planeras för en ny busshållplats. Denna
kommer ligga i anslutning till bostadsområdet. Se mer under avsnittet Gator
och trafik, kollektivtrafik.
Konsekvenser
Detaljplanen möjliggör för nya bostäder och ett genomförande av planen kan
bidra till ökat underlag för förskola, skola och kollektivtrafik mer mera.
Trafikflöden, utfart
En trafikmätning har gjorts på Bergrumsvägen som passerar planområdet.
Mätningen utfördes under 9 dygn och visar 2226 rörelser vilket ger ett ÅDT på
275, varav 6 % är tung trafik.
Utöver de värde som trafikmätningen visar på görs tillägg av ÅDT för
sommartrafik pågrund av att en stor andel fritidshus och marina med
båtplatser utnyttjar vägen. Även uppräkning för den planerade exploateringen
görs.
Trafikflödesmätning ÅDT 275
Uppräkning sommartrafik ÅDT ca 2200
Uppräkning exploatering Norra Skalhamn ÅDT ca 250
Detta ger ett sammanlagt ÅDT på ca 2750
nc
Ko
Arkeologi
Förutsättningar
Inga registrerade fornlämningar finns inom eller angränsande till planområdet.
Inom planområdet finns rester efter stenhantering men inga anordningar eller
anläggningar från stenhuggeritiden har påträffats.
övrig länk i GC-nätet.
Konsekvenser
Planens genomförande innebär att rester från stenhantering kommer behöva
avlägsnas samt bebyggnation av idag oexplaterad mark.
Förändringar:
Idag obebyggd mark kommer tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Kraven på
utformning och utseende av den nya bebyggelsen syftar till att den anpassa den
till platsen. Kraven omfattar taklutning, takbeläggningsmaterial, fasadmaterial
och fasadfärg.
GATOR OCH TRAFIK
Gator, gång- och cykelvägar
Förutsättningar:
Bergrumsvägen som löper utmed planområdets östra gräns dimensionerades för
att klara förflyttningen av omfattande sprängmassor ner till utfyllnadsområdet
vid Basteviksholmarna. Vägen har därför bättre geometrisk standard och bättre
bärighet än andra vägar i närområdet.ÖP 96 markerar Bergerumsvägen som en
22
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
Målpunkter
Målpunkter för de boende inom planområdet är Skalhamns samhälle, planerad
busshållplats på Bergerumsvägen, Preem, Bergs förskola. Tabellen nedan
beskriver färdvägen idag till respektive målpunkt och identifierar svaga punkter
och ger förslag på förbättringar. Fokus ligger på oskyddade trafikanter vilka är
fotgängare och cyklister.
Målpunkt
Skalhamn
Färdväg idag
Gående och cykliser hänvisas
till Bergrumsvägen.
t
Konsekvenser:
Genomförandet av planen bedöms inte påverka kulturmiljön negativt.
För planerad utfart bedöms trafiksäkerheten vara god och utfartsförbud gäller
för resterande markområden inom detaljplanen mot Bergrumsvägen för att
endast ha en utfart från området.
ep
Kulturmiljö
Förutsättningar:
Bebyggelse saknas inom planområdet. Områdets ursprungliga naturmark
har påverkats av stentäkter men inga spår av anordningar eller anläggningar
har påträffats. Området bedöms därför inte ha något påtagligt värde som
kulturmiljö
Uppskattat ÅDT för Bergerumsvägen efter ovanstånde tillägg bedöms vara
2500-3000. Andel tung trafik är 6% och skyltad hastighet är 70 km/h.
Busshållplats
Busshållplats finns i dag ca
500 meter från planområdet,
utmed Bergrumsvägen
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
Förslag på förbättringar
Gång- och cykelväg som
kopplas på från västra
delen av planområdet
ner till bostadsområdet
Blötan som leder vidare
till Skalhamn.
Mark möjlig att utreda
för anläggade av busshållplats finns i anslutning till
planområdet, direkt norr
om planområdet, öster
om Bergrumsvägen.
SAMRÅDSHANDLING
23
Målpunkt
Bergs skola
Preem
Förslag på förbättringar
Bergrumsvägen är bred
och möjlighet finns därför
att anordna en gång- och
Bergs skola nås via Bergrumsvägen cyklebana längs med vägen. För väg 839 planeras
och vidare via väg 839.
en gång- och cykelväg att
uppföras.
Preem som är en av de största Bergrumsvägen är bred
arbetsgivarna i Lysekils komoch möjlighet finns därför
mun är beläget ca 2,5 km från att anordna en gång- och
planområdet.
cyklebana längs med vägen. För väg 839 planeras
Preem nås via Bergrumsvägen en gång- och cykelväg att
uppföras.
och vidare via väg 839.
I Lysekil finns den största an- Bergrumsvägen är bred
delen av offentlig och komersi- och möjlighet finns därför
ella servicen i kommunen.
att anordna en gång- och
cyklebana längs med väLysekil nås via Bergrumsvägen och gen. För väg 839 planeras
en gång- och cykelväg att
vidare via väg 839 och väg 162.
uppföras.
Inom planområdet planerad gångbana som kopplas samman med en gång- och
cykelväg till befintlig bostadsområde i Blötan bedöms ge en god tillgänglighet i
närområdet för fotgängare och cykeltrafikanter.
Detaljplanen kan innebära att en utbyggnad av gång- och cykelväg längs med
Bergrumsvägen prioriteras.
Kollektivtrafik
Förutsättningar:
Regeringens övergripande transportpolitiska mål är att säkerställa en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för
medborgarna och näringslivet i hela landet. Det transportpolitiska målet är
uppdelade i funktions- och hänsynsmål. Funktionsmålet innebär strävan att
skapa tillgänglighet för människor och gods. Hänsynsmålet innebär strävan att
skapa förutsättningar för säkerhet, miljö och hälsa.
Karta in här, som visar målpunkterna.
Förändringar:
I samband detaljplanearbetet har en markyta nordöst om planområdet pekats
ut som lämplig för en ny busshållplats. Om en ny busshållplats kan anordnas
eller inte måste utredas vidare och diskuteras i samråd med Västtrafik.
Konsekvenser:
Genomförandet av planen innebär ett större underlag för kollektivtrafik i
närområdet men kan samtidigt, om inte kollektivtrafiken utökas med fler turer
och utvecklas med ytterligare busshållplats, innebära ett område med stor
andel bilburna boende. Det ökade underlaget och eventuellt tillkommande av
ny busshållplats innebär ökade möjligheter även för de boende i närområdet att
nyttja kollektivtrafiken i större utsträckning. Om en busshållplats inte anordnas
finns fortfarande möjlighet till kollektivtrafik men troligtvis kommer den inte
nyttjas i samma utsträcking.
t
Förändringar:
Lokalgatans föreslås få en belagd bredd på 4,5 meter med en enkelsidig
gångbana med belagd bredd på 1,5 meter. För att möjliggöra möten mellan
personbil och större fordon avses gångbanekanten bli låg, ca 6 cm, och
gångbanan kan då tillfälligt användas vi mötet.
Västtrafiks busslinje 853 passerar planområdet med cirka 7 turer på vardagar
och 3 turer på helger.
ep
För delar av väg 162 mellan
Lyse och Lysekil finns eller
planeras gång- och cykelväg
byggas ut.
24
Utfarten har god sikt och trafiksäkerheten bedöms bli god.
nc
Ko
Lysekil
Färdväg idag
Är belägen ca 5 km från planområdet.
Beläggning avses ske med asfalt och med kantsten av betong. Gatubelysning
anordnas.
Parkering
Förändringar:
Parkering anordnas inom kvartersmark enlingt parkeringsnormen och ca 12
gästparkeringar kommer tillskapas vid infarten till planområdet.
Bild:Sektionsskiss in här.
Bild: Gatuvy från gästparkeringen vid infarten mot väster.
Konsekvenser:
Planen bedöms ge ett tillskott av biltrafik på Bergerumsvägen med ca 6
bilrörelser per bostad och dygn, dvs. ca 250 bilrörelser per dygn. Samtliga
tomter har utfart till lokalgata som i sin tur har utfart till Bergrumsvägen.
Tillgänglighet
Förutsättningar:
Planområdet är idag obebyggt men stora delar kuperad terräng vilket gör det
inom stora delar svårtillgängligt.
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
25
Förändringar:
Anläggandet av gator och gångbanor kommer öka tillgängligheten inom
planområdet. Tillkommande bebyggelse kommer att följande gällande normer
för tillgänglighet enligt BBR.
Konsekvenser:
Planens genomförande innebär att det blir lättare att ta sig fram genom området
än idag.
Vattenledningen föreslås läggas på en högre nivå jämfört med
spillvattenledningen för att minimera sprängdjuper i rörgravarna.
Momentanförbrukningen bedöms till 2,6 l/s i enlighet med Svenskt vattens
pubilkation P90.
Borrning för vattenbrunn kommer inte vara tillåtet inom planområdet för att
undvika eventuell risk för påverkan av bergrummet som är beläget strax utanför
planområdet. Eftersom området försörjs med kommunalt vatten behöver ingen
ha egen brunn.
nc
Ko
FRIYTOR
Lek och rekreationsområden:
Förutsättningar:
Idag utgörs planområdet till stor del av naturmark bestående av hällmark,
en naturlig damm med omgärdande vegetation samt en naturlig bäckravin
med tidvis vattenförande bäckfåra omgärdad av vegetation. Planområdets
närområdet består till stor del av orörd natur som är mer eller mindre tillgänglig
via naturstigar.
befintliga huvudvatteneledning som går igenom planomrdået norra del. Från
anslutningen dras i rundmatning år vardera hållet dras en 110 mm fram till två
brandposter och därefter ges vattenledningen en dimenson på 75 mm samt för
en kortare bit av gatan en dimension på 50 mm.
Förändringar:
De delar som hyser naturvärden undantas från exploatering och kommer att
bevaras som naturmark tillgänglig för allmänheten. Genomförandet av planen
innebär att en lekplats anläggs i mitten av området på allmänplatsmark.
Samtliga gator och gång- och cykelvägar inom planområdet utgörs av
allmänplatsmark och är därmed tillgängliga för allmänheten.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Dagvatten - ska uppdateras utifrån dagvattenutredningen
Förutsättningar
Förändringar
Konsekvenser
Värme - ska uppdateras
Förutsättningar:
Fjärrvärmeledningar finns längst väg 837 från raffinanderiet till väg 162.
Fjärrvärmenätet använder spillvärme från raffinanderiet för uppvärmning av
fjärrvärmenätet.
t
Vatten, avlopp
Förutsättningar:
En kommunal huvudvattenledning går genom områdets nordliga del. Den
ansluter västerut mot Blötan och norrut till väg 837.
En bedömning av det dimensionerande spillvattenflöder är 1,2 l/s i enlighet med
Svenskt vattens publikation P90.
ep
Konsekvenser:
Då planområdet bebyggs bortfaller tillgängligheten för rörligt friluftsliv i de
bebyggda delarna men den bevarade naturmarken kommer fortfarande vara
tillgönligt och anläggander av gator och gång-vägar ökar tillgängligheten för
allmänheten inom planområdet. Detaljplanen anses därför inte motverka det
rörliga friluftslivets intressen.
Spillvattnet inom området leds till en lågpunkt i gatuslingans västra
del, varifrån en anslutning görs till befintlig spillvattenledning i
Blötan. Spillvattenledningarna föreslåsha en dimension på 200 mm.
Förbindelseledningen mellan planområdet och Blötan kan ha samma
ledningsdimension som inom planområdet eftersom lutningen medger
tillräcklig avbördning.
Befintlig spillvattenledning finns i området Blötan, väster om planområdet.
Förändringar:
En utredning för gatu- och va-anläggningar har tagit fram av Lincona
Byggkonsult AB, daterad 2014-09-25.
I utredningen föreslås en anslutning med dimensionnen 110 mm göras till den
26
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
27
Förändringar:
Varje fastighet har eget uppvärmningssystem. Eventuella radhus/kedjehus
kan ha gemensam anläggning för uppvärmning. Det finnslera alternativ med
tillexempel kombination av värmepumpar och solfångare eller luft-vatten
pumpar eller fjärrvärme.
Energiborrning så som bergvärme kommer inte vara tillåtet inom planområdet
för att undvika eventuell risk för påverkan av bergrummet som är beläget strax
utanför planområdet.
Konsekvenser:
Riskanalys
Förutsättningar och förändringar:
•
Risk för stenras och blocknedfall föreligger i området.
•
Berggrunden kan avge radon.
•
Området ligger utanför skyddszonen för Preemraff raffinanderi.
•
På fastigheten Lyse 2:3 norr om planområdet finns bergrum byggda för oljelagring.
Stenras och blocknedfall
Inom området finns lösa block som kan orsaka stenras samt blocknedfall. Lösa
block ska avlägsnas eller säkras innan bebyggelse får tillkomma. I samband med
detta återfylls hål efter tidigare stentäkter.
nc
Ko
El, tele
Förutsättningar:
En teleledning på stolpar finns i områdets södra del. El saknas helt.
HÄLSA OCH SÄKERHET
Förändringar:
Den befintliga teleledningen ska rivas och ersättas med markförlagd kabel.
Områdets teleförsörjning med kopparnät/fibernät har ännu inte studerats. Alla
ledningar förutsätts förläggas i mark. Detta regleras i till planen tillhörande
genomförandebeskrivning samt i exploateringsavtalet.
Transformatorstationen är förlagd i nordöstra delen av planområdet,
lokaliseringen är avstämd med LEVA i Lysekil AB. Allt kablage
förutsätts förläggas i mark. Detta regleras i till planen tillhörande
genomförandebeskrivning samt i exploateringsavtalet.
28
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
Bergrummen är konstruerade så att oljan flyter på inläckande vatten. Nivåerna
övervakas fortlöpande. Det vatten som pumpas bort renas i företagets
avloppsreningsanläggning. Utrymmet ovanför oljan hålls under lägre tryck än
i atmosfären för att förebygga spridning av lukt och gaser. Evakueringen sker
via en scrubber som tar bort lukt och gaser. Evakueringen sker i norra delen av
bergrummets utbredning.
t
Förändringar:
Hushållsavfall föreslås hämtas vid tomtgräns och/eller i gemensamma miljöhus
lokaliserade på strategiska ställen inom området. Sopbilar ska kunna vända på
nya tillfartsgator utan backningsrörelse och då gatan är en rundslinga är
tillgängligheten god.
Bergrummet
Vid kontakter med Preemraff har följande framkommit.
Raffinaderiet är certifierat enligt säkerhetsstandarden OHSAS-18001 sedan den
10 december 1999. Standarden omfattar ledningssystem för arbetsmiljö och
anläggningssäkerhet och täcker även internkontrollföreskrifter, AFS 2001:1.
Bergrummen som från början ägdes av staten och användes för
beredskapslagring har övertagits av Preemraff som också ålagts att hålla viss
lagring.
ep
Avfallshantering
Förutsättningar:
Det kommunala bolaget Rambo AB ansvarar för avfallshanteringen
i kommunen. Kravet på källsortering och återvinning ska tillgodoses
enligt de rutiner och regler som gäller för renhållning i kommunen.
Återvinningsbart material lämnas vid befintliga återvinningsstationer. Närmsta
återvinningsstation finns i Lyse, ca 5 kilometer från planområdet samt i Brastad
och Lysekil.
Skyddsavstånd till raffinaderiet
År 2008 vann en ny detaljplan för Preemraff laga kraft. Denna detaljplan
utökade skyddsavstådet jämfört med den tidigare detaljplanen för Preemraffs
område. För att säkerställa fullgott skyddsavstånd gjordes flertalet utredningar.
Bullerutredningen ligger till grund för skyddsområde avgränsning åt öster och
söder. Planområdet ligger ca 100 meter utanför Preemraffs skyddsområde.
Förändringar:
Energiborrning så som bergvärme kommer inte vara tillåtet inom planområdet
för att undvika eventuell risk för påverkan av bergrummet som är beläget strax
utanför planområdet.
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
29
Buller
Buller från Preemraff:
Förutsättningar:
Vid avgränsningen av skyddsavståndet för Preems oljeraffinenderi, Preenraff
har en bullerutredning gjorts. Då planområdet ligger utanför skyddszonen
bedöms det inte påverkas av buller från Preemraff.
Se under avsnittet, buller.
En trafikflödesmätning utfördes i maj 2014 och visade ett ÅDT på 275 var av
procent tunga fordon uppmättes till 6%.
En uppräkning av ÅDT-värdet har gjorts med beaktande av de
fritidshusområden (Kolleröd, Kollerödsbacke, Ramsvik, Skalhamn och
Kornöarna) och den båtmarina (Basteviksholmarna)som använder vägen och
då mest under sommarmånaderna. För fritidshusen räknas sex rörelser per
dygn och för båtplatserna räknas en rörelse per dygn. För båtmarinan har full
utbyggnadsmöjligheter räknats in.
Fritidshus tillägg ÅDT 1584
Båtplatser tillägg ÅDT 600
Området byggs upp med en vägslinga som går runt i området. Därigenom går
det att välja en annan väg om brand eller annan olycka skulle inträffa och gatan
blockeras av räddningsfordon. Av trafiksäkerhetsskäl anordnas endast en infart
till området. I anslutning till detta finns mark avsedd för infart till parkering
och yta som ej får bebyggas framför transformatorstation, det totala måtten för
dessa ytor tillsammans med gatan är XX meter vilket innebär att det går att ta
sig förbi även om större fordon så som räddningsfordon står parkerat i detta
läget.
MEDVERKANDE I PLANARBETET
Ylwa Larsson, samordningsansvarig för planverksamheten,
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Malin Karlsson, planarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Mats Carlsson, Stadsarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Sara Norén, Utvecklingsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Anders Axelsson, Utvecklingsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Christian Johansson, Jerker Hansson m.fl. LEVA i Lysekil AB
t
Uppmätt ÅDT 275
Fritidshus tillägg ÅDT 1584
Båtplatser tillägg ÅDT 600
Exploatering tillägg ÅDT 210
Totalt ÅDT 2669 ger ett mått på ÅDT mellan 2500-3000
Havsnivåhöjning
Området ligger som lägst 20 meter över havets nuvarande nivå varför eventuellt
stigande vattennivå inte bedöms påverka planområdet under överblickbar tid.
ep
Förändringar:
Vid exploatering av området ökar ÅDT-värdet eftersom planområdet i sig
innebär ökat antal hushåll. För varje bostad räknas sex rörelse per dygn. Tillägg
till ÅDT efter full utbyggnad av planområdet är 210.
30
Förändringar:
Två brandposter planeras inom planeområdet. Dessa föreslås...... i ett läge där
vattenledningarnas dimension är 110 mm. Lämplig placering för dessa studeras
i samråd med räddningstjänsten vid detaljprojekteringen för utbyggnaden av
planområdet.
nc
Ko
Trafikbuller:
Förutsättningar:
Trafiken på Bergrumsvägen har ett beräknat ÅDT på ca 2500-3000 innan
exploatering av området. Bergerumsvägen har idag hastighetesbegränsning
70km/h vilken sannolikt kommer att sänkas till 60 km/h vid framtida
hastighetsöversyn. Kollektivtrafik med buss passerar cirka sju gånger per dygn.
Brandsäkerhet
Förutsättningar:
Området är obebyggt. Befintlig huvudvattenledningen i områdets norra
del saknar brandpost eller annan möjlighet att använda vattnet för
brandbekämpning.
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Konsekvenser:
En trafikbullerberäkning har utförts som visa att delar av planområdet berörs
av bullernivåer över rekommenderad nivå. Förslag på bullersänkande åtgärder
är att något form av bullerskydd närmast Bergrumsvägen. Markområde där
bullerskydd tillåts samt planbestämmelse för de områden avsedda för bostäder
där bullersänkande åtgärder krävs innan bygglov förs in på plankartan.
Malin Karlsson
Planarkitekt
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
31
ep
nc
Ko
t
32
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
33
ep
nc
Ko
t
34
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
35
ep
nc
Ko
t
36
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4
SAMRÅDSHANDLING
37
pt
e
nc
Ko
38
SAMRÅDSHANDLING
DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4
DETALJPLAN NORRA SKALHAMN
GENOMFÖRANDEBESKRIVNING - KONCEPT!
Organisatoriska frågor
Genomförandetid
Genomförandetiden är 10 år från den dag då detaljplanen vinner laga kraft.
Huvudmannaskap
Med huvudmannaskap avses ansvar med underhåll med mera för allmänplatsmark inom ett
planområde. I föreliggande planförslag är Lysekils kommun inte huvudman för allmän plats utan
huvudmannaskapet är enskilt. Inget ansvar behöver som regel läggas på den enskilde fastighetsägaren utan en gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening avses bildas för
ändamålet.
P
E
!
T
Ansvarsfördelning
Här nedan redovisas förslag till ansvarsfördelning. (Ga = Gemensamhetsanläggning för blivande
fastighetsägarna inom planområdet.)
*Genomförandeansvarig ansvarar för att exploateringen blir utförd, antingen genom eget genomförande eller upphandlad entreprenad.
C
N
O
K
Avtal
Innan planen kan antas ska ett exploateringsavtal träffas mellan Lysekils kommun och exploatören. Avtalet ska reglera principerna och kostnaderna för genomförandet av planen. Detta avtal
antas i samband med planens antagande.
Fastighetsrättsliga frågor
Markägande
Inom planområdet äger kommunen Lyse 1:2 och exploatören Lyse 1:57. Avsikten är att kommunen
ska sälja sin mark inom planområdet till exploatören enligt särskilt avtal.
Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av den till detaljplanen hörande fastighetsförteckningen. Konsekvenser av planens genomförande redovisas i en fastighetskonsekvensbeskrivning i
denna handling.
Allmän plats
Avsikten är att exploatören inledningsvis är ägare till kommer all allmänplatsmark inom planområdet och iordningsställer marken för att i samband med planens genomförande överlåta mark och
anläggningar till en gemensamhetsanläggning med tillhärnade samfällighetsförening omfattande
samtliga fastighetsägare inom planområdet. .
Kvartersmark
Avsikten är att exploatören inledningsvis är ägare till all kvartersmark inom planområdet varefter
tomterna övergår i enskild ägo.
Gemensamhetsanläggningar
Avsikten är att gatunät,gång- och cykelväg, naturmark, lekplats, parkeringsytan samt E-område
ska ägas och förvaltas av en gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening omfattande samtliga fastighetsägare inom planområdet.
Servitut/Ledningsrätt
Servitut och ledningsrätter för VA-ledningar, elledningar och teleledningar finns utlagda inom
planområdet.
Ekonomiska frågor
Exploateringskostnader
Exploateringen av planområdet, som exempelvis vägar, va-nät, el med mera belastar berörd fastighetsägare / exploatör. Ekonomiska frågor där kommunen är berörd regleras i exploateringssavtalet.
Markmiljö och fyllnadsmassor
Åtgärder som krävs för markmiljö och fyllnadsmassor inom kvartersmarken samt inom allmänplatsmark bekostas av berörd fastighetsägare/exploatör.
Planavgift
Plankostnadsavtal har upprättats mellan kommunen och exploatören. Planavgift kommer inte att
tas ut i samband med bygglov. Bygglovsavgifter kommer att tas ut enligt gällande taxa.
Tekniska frågor
Vatten, spillvatten och dagvatten
Som framgår av planbeskrivningen föreslås på huvuddelen av VA-nätet byggs med kommunal
standard och övertas av VA-huvudmannen då det byggts ut.
Hus som eventuellt behöver egen avloppspump om de ska ha VA-anslutning. Anordningarna bekostas och underhålls av respektive fastighetsägare.
Uppvärmning
Varje fastighet har eget system för uppvärmning. Gemensam anläggning kan vara aktuellt för
eventuella flerbostadshus.
Lokalgata, gång- och cykelväg, parkering mm.
Lokalgata byggs ut med 4,5 m asfalterad körbana gata samt 1,2 meter gångbana. Gångbanan är
enkelsidig utom vid infarten till området där gångbana föreslås på båda sidorna. Kantsten ska vara
låg för att kunna möjliggöra nyttjande av gångbanan vid möte inom området. Gång- och cykelväg
mellan planområdet och öster ut till blötan byggs ut och ansluts till samfälligheten ......S3. Gångoch cykelväg planeras längs Bergrumsvägen men ingår inte i detta planarbete. Övriga gångvägar
utförs i enkelt naturstigsliknande utförande. Gästparkering placeras vid planområdets infart och
rymmer ca ..XX. platser, denna föreslås som vara av grus och eftersträva ett naturnära utförande.
Enligt Lysekils kommuns parkeringsnorm ska parkeringar med fler än 50 bilar förses med oljeavskiljare.
Anläggningar som ska byggas ut inom allmänplatsmark ska detaljprojekteras coh byggas ut i samråd med kommunen och sedan godkännas av kommunen.
Mark
Ersättningar eller kostnader för servitut, ledningsrätt, allmänplatsmark respektive kvartersmark
som ska överföras mellan fastigheter, regleras i en frivillig överenskommelse inför ansökan om
fastighetsbildning. Kostnaden för fastighetsbildning kommer att fördelas efter den nytta som respektive fastighetsägare har av föreslagen åtgärd.
Belysning
Gatubelysning skall anordnas för lokalgata samt för den gångväg som ansluter till Blötan i öster.
Va- anläggningsavgift
Va- anläggningsavgift ska erläggas förden allmänna va-anläggningen enlgigt gällande taxa när
förbindelsepunkt upprättad och meddelats. Hur VA-kostnaderna ska tas ut regleras i avtal med
VA-huvudmannen.
El, tele och transformator
Inom planområdet behövs plats för ny transformator, denna placeras centralt i området i anslutning till den lekplats som ska anläggas inom planområdet.
Brand och säkerhet
Brandpost inom området ska anordnas enligt direktiv från Räddningstjänsten.
Geoteknik
De geotekniska åtgärder som krävs för byggnader och anläggningar inom kvartersmarken samt de
åtgärder som behövs inom allmänplatsmark bekostas av berörd fastighetsägare/exploatör.
Naturområden
Inom planen bevaras befintliga naturområden runt den befintliga dammen i norr och vid ravinen i
söder. Avsikten är att avlägsna risk för bergras och blocknedfall men i övrigt bibehålla naturen som
den är. I den naturliga dammen finns stor vattensalamander som är skyddad, dammen ska bevaras
och tillflödet av dagvatten ska enligt utförd VA- och dagvattenutredning inte ändas i flöde eller typ.
Bergras/Blocknedfall
Åtgärder för iordningsställande av planområdet så att risken för bergras och blocknedfall undanröjs bekostas av berörd fastighetsägare / exploatör.
Geoteknik
XXXX
Bergras och blocknedfall
Ett kontrollprogram ska upprättas och genomföras (i samband med schaktning) för att säkerställa
att uppfyllnader på tomtmark blir lämpliga att bygga på. Åtgärderna behöver genomföras för planområdet i sin helhet i samband med utbyggnaden samt inom tomtmark innan bygglov ges.
FASTIGHETSKONSEKVENSBESKRIVNING
Nedan följer en beskrivning av konsekvenserna för de fastigheter som ligger innanför detaljplaneområdet när det gäller fastighetsbildning, förändrad markanvädning samt bestämmelser om
markens nyttjande.
Lyse 1:2
Lyse 1:57
Samtliga ovan nämnda fastigheter ges planbestämmelser i enliget med tillhörande plankarta.
PLANPROCESSEN
Detaljplanen upprättas i enlighet med Plan- och bygglagen (PBL 1987:10)
och planarbetet bedrivs med så kallat normalt planförfarande, vilket innebär både samrådsskede
och granskningsskede innan detaljplanen kan tas upp för beslut om antagande.
Planen går nu in i granskningsskedet. Tidigare har planförslaget har varit utskickat på samråd
2011-07-18 - 2011-08-30 och en samrådsredogörelse har upprättats, daterad 2012-03-07.
Vidare har granskningshandlingar arbetats fram och planförslaget ställas nu ut för granskning.
Granskningstiden ger berörda sakägare, statliga/kommunala instanser, myndigheter och andra
berörda möjlighet att lämna synpunkter. Efter granskningen upprättas ett granskningsutlåtande
där alla inkomna yttranden sammanställs och kommenteras. Utlåtandet kan innehålla förslag
om ändringar och tillägg. Efter eventuella justeringar kan kommunen därefter besluta att anta
planförslaget. Om beslutet inte överklagas inom tre veckor vinner detaljplanen laga kraft.
MEDVERKANDE I PLANARBETET
MEDVERKANDE I PLANARBETET
Ylwa Larsson, samordningsansvarig för planverksamheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Malin Karlsson, planarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Sara Norén, Utvecklingsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Anders Axelsson, Utvecklingsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen
Christian Johansson, Jerker Hansson m.fl. LEVA i Lysekil AB
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Malin Karlsson
Planarkitekt