LYSEKILS KOMMUN Kommunstyrelsens Ledningsutskott Sammanträdesprotokoll 2015-06-24 § 72 BESLUT OM UTSTÄLLNING - DETALJPLAN FÖR NORRA SKALHAMN Dnr: LKS 2011-095 Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en utställningshandling för förslag till detaljplan för Norra Skalhamn, del av Lyse 1:2 och 1:57. Detaljplanen syftar till att möjligöra byggande av bostäder av helårsstandard inom del av Lyse 1:2 och 1:57. Bostäderna föreslås utgöras av friliggande enbostadshus, sammanbyggda kedjehus/radhus/parhus och flerbostadshus. De utpekade naturvärdesområdena undantas från exploatering och blir tillgängliga för närrekreation för boende och besökare. För att tillgodose den större vatten salamanderns behov av att röra sig väster ut mot havet kommer en grodtunnel anordnas under gatan vidare till ett område med natur som även innefattar befintlig stenmur. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-06-11, med koncepthandlingar Yrkande Mats Karlsson (M) och Lars Björneld (FP): bifall till förvaltningens förslag. Ronald Rombrant (LP) och Jan-Olof Johansson (S): att föreslå kommunstyrelsen att planprocessen avbryts. Proposition Ordförande ställer proposition på förvaltningens förslag mot Ronald Rombrants m.fl. yrkande att föreslå kommunstyrelsen att planprocessen avbryts. Ledningsutskottets beslut Ledningsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen att planprocessen avbryts för Norra Skalhamn del av Lyse 1:2 och 1:57. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten JUSTERING Sign: 5 (22) TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Reviderad: Förvaltning: Handläggare: Telefon: E-post: 2015-06-11 2015-08-12 Samhällsbyggnadsförvaltningen Malin Karlsson 0523 - 61 33 42 [email protected] BESLUT OM UTSTÄLLNING - DETALJPLAN FÖR NORRA SKALHAMN Dnr: LKS 11-95-214 Bakgrund och sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en utställningshandling för förslag till detaljplan för Norra Skalhamn, del av Lyse 1:2 och 1:57. Detaljplanen syftar till att möjligöra byggande av bostäder av helårsstandard inom del av Lyse 1:2 och 1:57. Bostäderna föreslås utgöras av friliggande enbostadshus, sammanbyggda kedjehus/radhus/parhus och flerbostadshus. De utpekade naturvärdesområdena undantas från exploatering och blir tillgängliga för närrekreation för boende och besökare. För att tillgodose den större vatten salamanderns behov av att röra sig väster ut mot havet kommer en grodtunnel anordnas under gatan vidare till ett område med natur som även innefattar befintlig stenmur. Vidare är syftet att den tillkommande bebyggelsen ska anpassas till platsen utan negativ påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena genom att bestämmelser om utformning och utseende av bebyggelsen och markens anordnande inom tomtmark förts in på plankartan. Syftet är också att knyta ihop planområdet med samhället Skalhamn och närliggande bebyggelse genom anläggandet av en gång- och cykelväg i sydvästra delen av planområdet. Detaljplanen har varit utsänd på samråd under perioden 2011-07-18 – 2011-08-30. Samtliga inkomna synpunkter under samrådet har sammanställts och kommenterats av kommunen i en samrådsredogörelse daterad 201203-07. Under rubriken Förändringar sedan samrådet i planbeskrivningen finns de huvudsakliga förändringarna sedan samrådsskedet sammanställda. Ärendet hanterades på kommunstyrelsens ledningsutskott 2015-06-24. Utskottet beslöt då att istället för att skicka ut detaljplanen på granskning, föreslå kommunstyrelsen att avbryta planarbetet. Som skäl angavs bl.a. att utbyggnaden kommer att ske i fel ordning och att ”Blötan” väster om det föreslagna planområdet bör byggas ut först innan en eventuell fortsatt exploatering kan ske. Området ansågs också ligga för nära skyddszonen till Preemraff. I och med beslutet som ledningsutskottet fattade så har exploatörerna skickat en skrivelse till kommunstyrelsen som redogör för deras syn på hanteringen av planarbetet och vikten av att kunna bedriva långsiktig planering utifrån översiktsplanens intentioner i kommunen. Skrivelsen finns med som en bilaga till tjänsteskrivelsen. Samhällsbyggnadsförvaltningen står fast vid sitt förslag till beslut att skicka ut planen på utställning. Detta eftersom förvaltningen anser att ingen ny försvårande omständighet för planens genomförande har tillkommit efter det att planen föreslogs som utbyggnadsområde i kommunens översiktsplan (ÖP) från 2006 eller sedan planbesked beviljades 2009. Exploatören har efter att kommunen avtalat om framtida markköp inom planområdet lagt ned stora kostnader på planarbetet. Beslutsunderlag Övrigt underlag Planbeskrivning koncept, daterad 2015-06-11 Genomförandebeskrivning koncept, daterad 2015-06-11 Plankarta koncept, daterad 2015-06-11 Illustrationskarta koncept, daterad 2015-06-11 Uppdaterade handlingar kommer presenteras på mötet Skrivelse till kommunstyrelsen 2015-08-10 Skrivelse ang. Brofjordens industriområde 2015-08-16 Samrådsredogörelse, daterad 2012-03-07 Utredningar enligt planbeskrivningen Beslut MBN Planbesked 2008-05-15, § 105 Beslut LU Planbesked 2009-02-18, nr 16 Beslut KS Planbesked 2009-03-04, § 28 Beslut LU 2011-05-18, § 85 Beslut KS 2011-06-08, § 118 Beslut LU 2012-02-18, § 16 Beslut KS 2012-03-07, § 28 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att skicka ut planen på utställning enligt 5 kap 23§ PBL (1987:10). SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Marie-Louise Bergqvist Förvaltningschef för samhällsbyggnadsförvaltningen Josefin Kaldo Plan-, bygglov- och mätenhetschef Skrivelse till kommunstyrelsen, Lysekils kommun 1 (2) I anledning av ledningsutskottets beslut (sammanträdesprotokoll § 72, 2015-06-24) att föreslå kommunstyrelsen att planprocessen avbryts för Norra Skalhamn, del av Lyse 1:2 och 1:57 önskar vi informera om planarbetet och ge viktiga fakta i ärendet. Vindbyggarna Lysekil AB yrkar på att planprocessen inte ska stoppas och att detaljplanen ska lämnas till fullmäktige för antagande med motiveringen att: Planområdet är utpekat som område för tätortsutbyggnad i ÖP 90, ÖP 2006 och i Aktualiseringsförklaringen oktober 2010 av ÖP 06. Planområdet ligger utanför riksintresseområde för tung industri och som närmast ca 1300 m från raffinaderiets riskzon. Nya tomter har avstyckats från andra fastigheter i anslutning till planområdet och bygglov har lämnats trots att dessa fastigheter ligger närmare riksintresseområdet för tung industri än planområdet. Vindbyggarna har framlagt förslag på och diskuterat planområdet innan planprocessen påbörjades med dåvarande ledningen för raffinaderiet. Ledningen var då positiv till en utbyggnad av bostadsområdet och såg det som intressant att kunna ’erbjuda’ nyrekryteringar attraktivt boende på nära avstånd till arbetsplatsen. Dåvarande kommunalrådet Roland Karlsson har diskuterat planområdet med Preemraff och har sedan gett klartecken till fortsatt planarbete. Kommunstyrelsen har lämnat plantillstånd efter förslag från ledningsutskottet den 18 feb 2009 (Roland Karlsson, Yngve Larsson, Mats Karlsson Jan-Olof Johansson och Anita Lannesjö). Inga nya fakta har sedan dess framkommit som föranleder att planarbetet ska stoppas. Kommunstyrelsen har beslutat att detaljplanen kan ställas ut för samråd. Vindbyggarna har i planarbetet integrerat den del av markområdet som ägs av kommunen, del av Lyse 1:2. Detta markområde är det som krävt flest och mest omfattande utredningar vad gäller framför allt VA och naturinventeringar. Alla utredningar har bekostats av Vindbyggarna. Vindbyggarna har optionsavtal på att få köpa det aktuella området. Kommunledningen har fortlöpande blivit informerad om planprocessen av både planenheten och Vindbyggarna AB. Ledningen har inte haft något att erinra, snarare har man sagt att man är positiv till planen och ska stötta arbetet. Planen har bemötts positivt vid möte med berörda grannar. Alla synpunkter från andra myndigheter som till exempel länsstyrelsen har beaktats. Vindbyggarna, som ägs av lysekilsfamiljerna Rosendal Larsson och von Konow, anser att planen skulle bidra till en positiv utveckling i Lysekils kommun. Vi önskar genom detaljplanen bland annat att erbjuda ’förstagångsköpare’ möjlighet att köpa mindre radhus i attraktivt läge till ett attraktivt pris. Detta saknas idag helt inom kommunen. Ett lokalt byggföretag har varit intresserat av projektet sedan första början och den totala investeringen kommer troligen att uppgå till ca 100 miljoner kronor. Vi tror att en utbyggnad av planområdet på sikt kommer att öka elevunderlaget till Bergs skola och bidra till en utökad turtäthet av kollektivtrafiken till Skalhamnsområdet. Vindbyggarna ser ingen konflikt i att den aktuella detaljplanen tas fram innan ett planarbete för Blötanområdet påbörjas. Eftersom det i dagsläget inte finns någon intressent som vill driva ett detaljplanearbete för Blötanområdet är det inte rimligt att vissa politiker framför argumentet att VindByggarna Lysekil AB, 556634-6424 Flaggatan 5 453 30 Lysekil tel. 0523-15441 mob. 0731-510580, 0708-713985 2 (2) detta område ska detaljplaneras först och att man därför vill stoppa planarbetet för Norra Skalhamn del av Lyse 1:2 och 1:57. Vindbyggarna har hela tiden levt i tron att kommunledningens ställningstagande, positiva besked från samhällsbyggnadsenheten, översiktsplanen och beslutade riksintresseområden är det som är vägledande för den som önskar satsa tid och pengar på att utveckla kommunen. Översiktsplan har antagits av den politiska majoriteten i kommunen och inget parti har vid framtagandet framfört argument mot att det aktuella planområdet inte skulle kunna exploateras. Vindbyggarna anser att för att kunna bedriva näringsverksamhet som skapar arbetstillfällen och skatteintäkter till kommunen måste man kunna lita på de besked som lämnas och att de riktlinjer som är beslutade följs. En planprocess är mycket omfattande och sträcker sig i allmänhet över många år. För att man som företagare ska våga satsa och investera måste man kunna förutsätta att politiskt tagna beslut och riktlinjer gäller mer än en mandatperiod. Vindbyggarna har haft direkta utgifter på ca 1,6 miljoner kronor kopplat till planarbetet. Dessa kostnader är för begärda konsultutredningar, inventeringar, arkitektkostnader samt debiteringar från planenheten vid Lysekils kommun mm (obs egen arbetstid är inte inräknad). Vindbyggarna finner det mycket upprörande att kommunstyrelsens ledningsutskott i ett så sent skede i en planprocess ändrar sin ståndpunkt och föreslår att planprocessen ska stoppas. Vindbyggarna har dessutom varit utsatta för detta tidigare då man stoppade en vindkraftsetablering vid Häggvall. Vindbyggarna hade uppmanats av kommunledningen att ta fram en detaljplan för området, som i ÖP 2006 var utpekat som intressant för vindkraftsetablering. Sedan stoppade man planprocessen på politisk nivå i ett mycket sent skede. Utredningar som kommunen krävde i den planprocessen kostade Vindbyggarna hundratusentals kronor. Ett stopp av den aktuella planprocessen kommer med största sannolikhet leda till att Vindbyggarna AB kommer att försättas i konkurs och att de hundratusentals kronor som undertecknade personligen satsat (av beskattat förvärvsarbete) i projektet går förlorade. Som småföretagare och skattebetalare i kommunen i över trettio år förutsätter vi att man blir behandlad med respekt, att beslut tas utifrån fakta och att kommunen stöttar de som vill satsa och bidra till en positiv utveckling av kommunen. Vi hoppas därför att kommunstyrelsen tar sitt ansvar genom att inte stoppa planarbetet. Lysekil den 10 augusti 2015 Vindbyggarna Lysekil AB Carl-Gustaf von Konow VindByggarna Lysekil AB, 556634-6424 Flaggatan 5 453 30 Lysekil Christer Larsson tel. 0523-15441 mob. 0731-510580, 0708-713985 Fakta om Brofjordens industriområde. I samtal med olika politiker har det framkommit att kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag att stoppa planarbetet för Norra Skalhamn, Lyse 1:57 och 1:2 främst grundas på skäl som rör närheten till Preemraff. Det har i dessa samtal visat sig att det råder stor okunskap om faktiska förhållanden. Vi önskar därför att komplettera vår skrivelse till kommunstyrelsen av den 10 augusti 2015 med följande fakta: Kraven på industrin för att säkerställa miljön är stora. Därför sätts särskilda krav med olika skyddsoch säkerhetszoner för att skydda både industrin och de närboende. Inom dessa zoner har man restriktioner för att ingen ska ta skada eller kunna klaga på industrin. Utanför dessa zoner ska ingen risk få förekomma Preemraff är en SEVESO-anläggning med extra stora krav på säkerhet. Runt området finns en säkerhetszon där risker kan uppstå. Runt denna säkerhetszon finns en skyddszon för tung industri som ser till att omgivningen inte utsätts för buller och andra miljöproblem från anläggningen innanför säkerhetszonen. Samhället har stora krav på säkerhet och dessa måste uppfyllas. Det finns gränsvärden och krav på vad industrin får och kan göra med miljön. Man tar särskild hänsyn till SEVESOanläggningar. Gränsen för skyddszonen är lagd så att det inte finns några risker utanför zonen. I ÖP2006 är skyddszoned runt Brofjordens industriområde dessutom utökad till 1 km. Detaljplaneområdet ligger utanför skyddszonen. Bergrummet som idag ägs av Preemraff har särskilda krav enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Bergrummet är byggt för högsta säkerhet så inget ska kunna komma ut vid en olycka i berget. Bergrummet ligger inom skyddszonen. När raffinaderiet byggdes var kravet att det inte skulle synas från havet och vara placerat bakom bergen. Om industrin i framtiden vill växa utanför dagens zoner måste det därför bli åt det hållet som är särskilt avsatt för sådan verksamhet och inte mot bebyggt samhälle, dvs. åt öster. Mot söder där området för detaljplanen för Skalhamn, Lyse 1:57 och 1:2 ligger, finns ingen möjlighet till utveckling av tung industri med mindre än att ett stort antal fastigheter på Blötan och i Skalhamn måste lösas in. Detta är inte möjligt av flera skäl. Åt andra väderstreck finns det inom säkerhetsområdet ett antal fastigheter som bebos, men som är inlösta eller kan komma att inlösas av industrin om störningarna blir för stora vid en eventuell utbyggnad av tung industri. Under de senaste åren har, enligt kommunens planavdelning., 4-5 fastigheter byggts nära eller närmare industrins skyddszon än det planerade detaljplansområdet Skalhamn, Lyse 1:57 och 1:2. Inga speciella krav har ställts på dessa byggen. När det gäller detaljplanen Skalhamn, Lyse 1:57 och 1:2 har kommunen däremot t ex ställt villkoret att borrning av energibrunner eller liknande inte får göras. (För övrigt kan man tycka att borrning borde kunna få ske i områden som ligger utanför fastställda skyddoch säkerhetszoner och som uppfyller alla av samhället och industrins krav och förordningar). Om industrin vill ha kontroll på marken utanför zonerna får man köpa in alternativt expropriera marken. Man kan inte ha olika ”egna” zoner som begränsar privata markägares användningsmöjligheter eller kontrollera marken utanför zonerna, när planerad bebyggelse följer alla regler och förordningar som myndigheter föreskriver samt ligger utanför alla skydds/säkerhetszoner som statliga myndigheter har fastställt. Lysekil den 16 augusti 2015 Vindbyggarna Lysekil AB Carl-Gustaf von Konow Christer Larsson Plankartan ska bland annat uppdateras med prickmark närmast lokalgata, färgmarkeringar av användning av mark. K o n c e p t Dnr: LKS 11-95-214 Datum: 2015-06-11 UTSTÄLLNINGSHANDLING - KONCEPT Detaljplan för NORRA SKALHAMN Del av Lyse 1:2 och1:57 Lysekils kommun P E e nc Ko PLANBESKRIVNING Detaljplanen består av: - Plankarta med bestämmelser Till detaljplanen hör följande handlingar: - Planbeskrivning (denna handling) - Genomförandebeskrivning - Illustrationskarta - Fastighetsförteckning pt O K C N ! T Utredningar: - Naturinventering, Eko Natura, okt 2010 - Inventering av groddjur, Eko Natura, maj 2012 -Utlåtande särskild hänsyn större vattensalamander, Claes Andrén, 150228. - Utredningn gatu- och va-anläggningar, Lincona 140925. - Dagvattenutredning, WSP, 150320 rev. 150422. - Beskrivning påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena 140911. - Trafikbullerutredning, Norconsult 141010. INNEHÅLL INLEDNING3 Bakgrund3 Planens syfte och huvuddrag 3 Planprocessen4 Preliminär tidplan för planarbetet PLANDATA5 5 Lägesbestämning, areal och avgränsning 5 Markägoförhållanden5 AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 6 nc Ko Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB 6 Särskilda hushållningsbestämmelser och Natura 2000, 4 kap MB Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB7 Strandskydd8 Lokala miljömål 8 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 9 Översiktliga planer 9 Kommunala program mm Detaljplaner 10 Planprogram10 9 BEHOVSBEDÖMNING AV MKB10 Sammanfattning10 Kommunens ställningstagande 10 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER12 12 ep NATUR12 Mark och vegetation Geoteknik17 BEBYGGELSEOMRÅDEN17 20 t Bebyggelse17 Omgivningar och service Arkeologi21 Kulturmiljö21 GATOR OCH TRAFIK 23 VATTENOMRÅDEN25 TEKNISK FÖRSÖRJNING 26 Vatten, avlopp och dagvatten 26 Värme27 El, tele 28 Avfallshantering28 HÄLSA OCH SÄKERHET 29 INLEDNING Motiven för att bebygga området Norra Skalhamn är att komplettera Skalhamns samhälle med en varierad bostadsbebyggelse av helårsstandad. Planprocessen Planprocessen drivs med så kallat normalt planförfarande enligt äldre planoch bygglagen (1987:10), vilket bland annat innebär att förslaget till detaljplan kommer att samrådas och ställas ut innan det kan tas upp för godkännande och antagande. Tidpunkten för laga kraft förutsätter att antagandebeslutet inte överklagas. Preliminär tidplan för planarbetet Beslut om samråd jan 2013 Samråd feb-mars 2013 Beslut om utställning maj 2015 Granskning juli-aug 2015 Godkännande i KS nov 2015 Antagande i KF nov 2015 Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att möjligöra byggande av bostäder av helårsstandard inom del av Lyse 1:2 och 1:57. Planen föreslår totalt ca 30-35 bostäder som föreslås utgöras av friliggande enbostadshus, sammanbyggda kedjehus/radhus/ parhus och flerbostadshus. De utpekade naturvärdesområdena undantas från exploatering och blir tillgängliga för närrekreation för boende och besökare. För att tillgodose den större vatten salamanderns behov av att röra sig väster ut mot havet kommer en grodtunnel anordnas under gatan vidare till ett område med natur som även innefattar befintlig stenmur. Vidare är syftet att den tillkommande bebyggelsen ska anpassas till platsen utan negativ påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena genom att bestämmelser om utformning och utseende av bebyggelsen och markens anordnande inom tomtmark förts in på plankartan. Samråd Utställning Antagande ep nc Ko Planområdet är idag obebyggt och består främst av bergsterräng som till stor del sedan tidigare är påverkat i form av sprängning och utfyllnader från när närliggande bergrum byggdes. Området hyser därför inte några särskilda naturvärden. Dock bedöms två områden, ett i norra delen som är en naturlig damm omgärdad av vegetation, och ett i södra delen som är en ravin med tidvis vattenförande bäckfåra hysa visst naturvärde. Den naturliga dammen utgör livsmiljö för större vattensalamander. Syftet är också att knyta ihop planområdet med samhället Skalhamn och närliggande bebyggelse genom anläggandet av en gång- och cykelväg i sydvästra delen av planområdet. Laga kraft Bakgrund I Lysekils kommuns översiktsplan, ÖP 06, föreslås att ny bostadsbebyggelse för delområdet Lyse koncentreras till Norra Grundsund och Skalhamn. Planområdet kallat Norra Skalhamn ligger i nordöst om samhället Skalhamn och är i ÖP 06 utpekat för tätortsutbyggnad för bostadsbebyggelse. Om planen inte överklagas vinner den laga kraft tre veckor efter att protokollet från kommunfullmäktige justerats. PLANDATA t Lägesbestämning, areal och avgränsning Planområdet är beläget norr om samhället Skalhamn. Planområdet gränsar i väster till området blötan med befintlig bostadsbebyggelse och i norr och söder till naturmark. I öster gränsar planområdet till Bergrumsvägen som i sin tur gränsar till obebyggt naturområde. Planområdet är ca 7 ha stort och idag obebyggt. Markägoförhållanden Planområdet berör del av Lyse 1:2 som ägs av kommunen och del av Lyse 1:57 som ägs av exploatören. Den kommunalägda marken avses säljas till exploatören. xxxxxxx DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 5 I miljöbalkens 3:e kapitel 8 § framgår att m ark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. nc Ko Planområdet ligger inte inom område som omfattas av riksintresse för anläggningar för industriell produktion men angränsar till område för raffininanderi vid Brofjorden som är ett sådant utpekat område enligt MB 3kap. 8§. Även Brofjordens oljehamn med anslutande farled samt väg 839 är av riksintresse för kommunikation enligt MKB 3 kap 8§. I anslutning till Brofjorden finns dessutom ett djupt skyddat läge för ankring vid Lunnebergt som är att betraktia som riktintresse för kommunikation enligt MB 3 kap 8§. Vidare är oljehamnen av riktintresse för totalförsvaret enligt MKB 3 kap 9§. Ett område öster om raffinanderier har Energimyndigheten gjort anspråk på som område av riksintresse för vindkraft enligt MB 3 kap 8§. I detlajplanen för raffinanderiet gjordes bedömningen av kommunen att riksintresset för industrill produktion går före det föreslagna riksintresset för vindkraft. Planområdet är markerat med rött. Lyse 1:2 (rosa) ägs av kommunen och Lyse 1:57 (vitt) ägs av exploatör. AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN 6 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 t Vidare föreskrivs att särskild hänsyn ska tas till stora mark- och vattenområden som är opåverkade av exploateringsföretag, områden som är ekologiskt känsliga, av betydelse för fiske eller vattenbruk, som har natur- eller kulturvärden, som är värdefulla för friluftslivet, som är särskilt lämpliga för industriell produktion, energidistribution, kommunikationer mm eller har betydelse för totalförsvaret. Dessa områden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dem. Om de är utpekade som riksintressen ska de skyddas mot åtgärder som kan orsaka påtaglig skada på områdena. ep Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB Miljöbalkens 3 kapitel föreskriver att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för. Brukningsvärd jordbruksmark av nationell betydelse får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har nationell betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Lysekils kommuns översiktsplan, ÖP06 pekar ut område för premraff som riksintresse för industriell produktion. I samband med den senaste detaljplaneläggningen för industriområdet för raffinanderiet gjordes flertalet utredningar och ett skyddsområde togs fram, varav bullerutredningen ligger till grund för skyddsområdets avgränsning i öster och söder. Syftet med skyddsområdet är att säkra att störningar från raffinanderiet inte kommer innebära framtida inverkan närliggande bostäder vilket i sin tur kan leda till inskräkningar för verksamheten. Planområdet för Norra Skalhamn är beläget söder om raffinanderiet och ca 100 meter utanför utpekad skyddsområde. Detaljplanen bedöms därför inte påverka skyddsområdet för raffinenaderiet och således inte riksintresset för anläggningar av industriell produktion. bild Särskilda hushållningsbestämmelser och Natura 2000, 4 kap MB Stora delar av kustområdena i Lysekils kommun är i sin helhet av riksintresse enligt 4 kap 1 § Miljöbalken med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden samt inte är ett hinder för turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen. Bestämmelserna är inte tänkta att utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 7 Planområdet är beläget inom det område som omfattas av riksintressen enligt miljöbalken 4 kapitlet 2§, rörlig friluftsliv samt 4 kapitlet 4§, högexploaterad kust. Nedan beskrivs hur planförslaget förhåller sig till de särskilda hushållningsbestämmelserna. För trafikbuller har en beräkning tagits fram som visar på värden över gällande riksvärden för delar av planområdet. Bullerutredningen föreslår bullersänkandeåtgärder iform av bullervall och eller bullerplank för att säkerställa skydd mot trafikbuller. För att säkerställa detta förs lov med villkor in på plankartan gällande de områden avsedda för bebyggelse som utan bullersäknande åtgärder bedöms överskida gällande riktlinjer. Därmed görs bedömningen att gällande miljökvalitetsnormer inte överskrids eller riskeras överskridas inom område som kan komma att beröras eller påverkas av aktuell planläggning och planförslagets genomförande bedöms därmed inte medföra överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. Strandskydd Planområdet berörs inte av strandskydd. nc Ko Rörligt friluftsliv 4 kap 2§ Planområdet omfattas av riksintresse enligt 4 kap 2§. Inom riksintresseområdet ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga frilustslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av explateringsföretag. Planområdet avses exploateras för bostadsändamål. Planområdet anses inte utgöra hinder för det rörliga friluftslivets intressen då det innefattar allmän platsmark i form av bostadsgata, gång- och cykelvägar samt naturmark. Detta gör det möjligt att korsa planområdet och det rörliga friluftslivets intressen bedöms därmed kunna tillgodoses inom riksintresseområdet även efter exploatering av planområdet. söder. Planområdet för Norra Skalhamn ligger söder om raffinanderiet och ca 100 meter utanför skyddsområdet. Högexploaterad kust 4 kap 4§ Planområdet omfattas av riksintresse enligt 4 kap 4§. Inom riksintresseområdet får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om en byggnad används för fritids- eller helårsboende går inte styras i en detaljplan. Det som går att styra är att bostäderna ska vara av helårsstandard, dock finns alltid en risk att bostäder används som fritidsbebyggelse trots helårsstandard. Detaljplanen möjliggör en varierad bostadsbebyggelse med friliggande enbostadshus, kedjehus/radhus/parhus och flerbostadshus av helårsstandard och den nya bebyggelsen sammankopplas till befintligt samhälle i enlighet med Lysekils kommuns översiktsplan,ÖP06. Riksintresset för högexploaterad kust bedöms därmed inte påverkas negativt av genomförandet av detaljplanen. De lokala miljömålen God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan är de miljömål som är kan anses beröras till viss del för detta planförslag. Miljömål för god bebyggd miljö: • Den fysiska planeringen och samhällsbyggandet skall ske på sådant sätt att de lokala målen avseende energianvänding, användning av icke fossila bränslen och transportpåverkan nås. • Kommuninvånarna skall inte utsättas för bullerstörningar över de riksvärden som riksdagen fastställt. • Radonhalten i samtliga skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/ m3 luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3. ep Natura 2000-område Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda områden. Alla Natura 2000-områden är klassade som riksintresse. Planområdet ligger inte inom eller angränsar till Natura 2000-område. Närmsta Natura 2000-område ligger 1,5 kilomenter bort på andra sidan inloppet till Brofjorden. Planområdet bedöms därför inte ha någon negativ påverkan på Natura 2000-området. Lokala miljömål Enligt miljömål för kommunen ska de lokala miljömålen som redovisas i ÖP 06 integreras i samhällsplaneringen och balanseras mot sociala och samhällsekonomiska intressen. Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB Enligt Miljöbalken 5 kap 1 § får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa och miljö eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljö (miljökvalitetsnormer). För detaljplaneområdet är det främst buller från raffinanderiet samt tragikbuller som kan generera störande omgivningsbuller. Vid avgränsningen av skyddsområdet för raffinanderiet är det bullerutredningen som legat till grund för avgränsningen i öster och 8 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 t Avseende buller, se avsnittet: Hälsa och säkerhet, buller. Avseende radon, se avsnittet Geoteknik, radon. Planförslaget innebär en komplettering till befintligt samhälle och utgör därmed en enhet i ett idag redan ianspråktaget område där befintlig tillfartsväg, va-område med mera kan nyttjas. Bostäderna ska utgöras av bostäder av helårsstandard och kommer värmas upp genom....(ska kompletteras). Planförslaget kan innebära ett ökat underlag för kollektivtrafik i närområdet. Planförslaget bedöms vara förenligt med de lokala miljömålen god bebyggd miljö och begränsad miljöpåverkan. DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 9 Planen bedöms ej negativt påverka natur-och kulturvärden, påverka natura 2000-område och anses vara förenligt med riksintressena enligt miljöbalken samt de lokala miljömålen. Se mer under avsnittet Behovsbedömning MKB. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer I kommunens översiktsplan, ÖP06, är planområdet markerat med användningen ’’område för tätortsutbyggnad, huvudsakligen bostäder’’. Planförslaget överensstämmer med intentionerna i kommunens översiktsplan då det planeras för bostäder. Planprogram Inget planprogram har upprättats. BEHOVSBEDÖMNING AV MKB Under framtagandet av aktuellt planförslag har en behovsbedömning gjorts för att bedöma om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen presenteras i ett separat dokument, daterat 2011-05-03. Konsekvenserna av planens genomförande beskrivs också i här föreliggande planbeskrivning. Sammanfattning Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt PBL 4 kap 34 § och miljöbalken 6 kap 11 § för aktuell plan. Vid behovsbedömningen har kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4 särskilt beaktats och inte ansetts vara uppfyllda. Bilaga 4 i MKB-förordningen anger vilka karaktäistiska egenskaper i planen som ska bedömas samt vad som ska beaktas med hänsyn till typen av påverkan och vilket område som kan komma att påverkas. nc Ko Kommunala program mm Boendestrategi Lysekils kommun har en boendestrategi som är antagen av kommunfullmäktige. Boendestrategin presenterar sex strategiska mål för att nå Lysekils kommuns mål att öka helårsbefolkningen i kommunen. Ett av dessa är; ’’Att utveckla ett attraktivt, hållbart och varierat bostadsbestånd för helårsboende.’’ Planförslaget bedöms stämma överrens med boendestrategin då dess syfte är att skapa en god boendemiljö för helårsboende. Detaljplanen för Norra Skalhamn är ej beläget inom eller i direkt anslutning till denna skyddszon. Avståndet är ca 100 meter. Detaljplaner Inga detaljplaner för bostadsbyggande finns i anslutning till planområdet. Det befitnliga bostadsområdet Blötan, som ligger väster om planområdet, och det befintliga samhället Skalhamn saknar idag detaljplan. 10 Kommunens ställningstagande Mot bakgrund av ovanstående ställningstaganden har Lyseils kommun i beslut 2011-06-08 § 118 tagit ställning till att planens genomförande inte bedöms medföra risk för betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning av planen behöver därmed inte genomföras och behov av att upprätta en särskild miljökonsekvensbeskrivning finns inte. t Parkeringsnorm Lysekils kommun har en parkeringsnorm som tillämpas vid planläggning och bygglovsprövning för nybyggnad, ombyggnad och ändrad användning. För småhus ska 2,2 bilplatser per hus anordnas. Planlägngingen berör inget Natura 2000-område, medför inte någon skada på riksintressen eller åsidosätter miljökvalitetsnormer. Inte heller motverkas nationella miljömål eller lokala miljömål. Planförslaget överrensstämmer med intentionerna i kommunens översiktsplan. Planförslaget ligger i linje med kommunens ambition och de allmänna intressena att skapa fler bostäder för åretruntboende. ep Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils kommun Lysekils kommun har tsgit fram riktlinjer för dagvattenhantering som ska tillämpas vid planering av nya områden. Riktinjerna anger bland annat att dagvatten skall hanteras på ett säkert, miljöanpassat och konstadseffektivt sätt så att god bebyggelse- och god naturmiljö kan uppnås. Lokalt omhändertagande av dagvatten, så kallat LOD, ska tillämpas där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Målet är att dagvatten till ledningssystem och reningsverk skall minska. Planförslagets dagvattenhantering utgår i från kommunens riktlinjer och LOD tillämpas. Planens syfte är att pröva förutsättningar för byggande av bostäder av helårsstandard på idag obebyggd mark belägen i angränsning till det befintliga bostadsområdet Blötan, norr om samhället Skalhamn. Norr om planområdet finns en detaljplan för Preemraff antagen. I samband med framtagandet av detaljplanen för Preemraff togs en skyddszon för raffinanderiet fram utifrån flertalet utförda undersökningar såsom t.ex. bullerutredning. Länsstyrelsen har givits tillfälle att yttra sig över behovsbedömningen och kommunens förslag till ställningstagande. Länssytrelsen har 2011-06-16 skriftligen inkommit med yttrande. Länsstyrelsen delar ej kommunens uppfattning utan framhåller att påverkan på landskapsbild och de samlade natur- och kulturvärdena som skyddas enligt riksintresset enligt 4 kap miljöbalken behöver analyseras, beskrivas och värderas ytterligare innan risk för betydande miljöpåverkan kan uteslutas. SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 11 Med anledning av Länssytrelsen yttrande har en beskrivning av påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena samt analys och värdering av det samma tagits fram i ett separat dokument, Beskrivning påverkan lanskapsbild och de samlade natur- och kulturvärdena, daterad 140911,som sedan stämts av med Länsstyreslsen. Dokumentet är framtaget för att beskriva och analysera hur ett genomförande av planen skulle påverka landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena. Det visar också på hur negativ påverkan kan undvikas, både ifrån land och ifrån hav. ep nc Ko Beskrivning påverkan lanskapsbild och de samlade natur- och kulturvärdena Planområdet är beläget i ett område som i sin helhet omfattas av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i. Turismen och friluftslivet, främst det rörliga friluftslivets intressen ska särskilt beaktas. Bergslandskapet kring planområdet är till stor del obebyggt och landskapsbilden är därför i stora delar opåverkad. Planområdet bär liksom andra områden spår av den stenbrytning som pågick under 1900-talet och består till stor del av skrotsten och sönderhugget berg. Delar av planområdet har fyllts ut i samband med att ett bergrum byggdes norr om planområdet under 70-talet. I länsstyrelsens yttrande framförs att bebyggelsen i området enligt tradition är belägen i de längre partierna mellan bergen och att planområdet som är beläget upp på berget bryter detta mönster. Tanken är att anpassa bebyggelsens struktur och utformning till det bohuslänska berget som det kommer att vara beläget på och inte efterlikna den typ av bebyggelse som finns i de lägre partierna med klassiska bohuslänska drag. Se inspirationsbilder längre ner. Planområdet är i kommunens översiktsplan, ÖP06, utpekat för tätortsutbyggnad. Bebyggelsen kommer att uppföras med permanenthusstandard och genom att skapa en varierad bebyggelse med lägenheter, kedjehus, radhus och småhus ges området förutsättningar för ett attraktivt åretruntboende.Planområdet är tänkt att kopplas samman Skalhamn via en gång- och cykelväg till Blötan. En gång- och cykelväg längs med Bergerumsvägen planeras byggas och anslutning till planområdet planeras en busshållplats. t Sammanfattning påverkan från havet De vattenområden som syns från planområdet är som närmast belägna 2 km ifrån planområdet. Planområdet är dolt från flertalet vinklar av den yttre bergsrygg som ligger mellan planområdet och havet och av de holmar som ligger utanför Lyse-halvön. För att se planområdet från vattnet måste man därför åka långt ut och hitta en siktvinkel mellan holmarna. Från ett sådant avstånd är det svårt för ögat att uppfatta några detaljer utan bergslandskapet uppfattas som en helhet. Större partier av avvikande kulör skulle beroende på omfattning, höjd och placering eventuellt kunna uppfattas. För att undvika avvikande kulör kommer taken inom planområdet styras till mörkare kulör alternativt vara vegetationsbeklädda. Även fasadkulörer kommer att anpassas till landskapet. 12 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 13 Detta gör att bebyggelsen kan läsas ihop med lanskapet som nästan uteslutande består av hällmark och låg vegetation med mindre samlingar av träd. Planområdet är beläget lägre än det omgivande berglandskapet i norr, öst och söder och bedöms därför inte påverka horisontlinjen. nc Ko Sammanfattning påverkan från land Bergslandskapet runt planområdet är i stort sett obebyggt. Planområdet är till stor del tidigare påverkat av den stenbrytning som präglar stora delar av Lyse- halvön och hela Bohuskusten. Planområdet är som tidigare nämnts lägre beläget än omgivande berglandskapet i norr, öst och söder och bedöms därför inte påverka horisontlinjen. För att planområdet ska harmoniera med omgivande landskap kommer utformningen av bebyggelsen regleras till att taken ska ha en mörkare kulör alternativt vara vegetationsbeklädda samt. Även fasadkulörer kommer att anpassas till landskapet. Detta gör att bebyggelsen kan läsas ihop med lanskapet som nästan uteslutande består av hällmark och låg vegetation med mindre samlingar av träd. Det rörliga friluftslivets intressen bedöms tillgodoses då allmänplatsmark natur och allmänplatsmark gata reserveras i planen. Området kommer att kopplas samman med gång- och cykelbana till Blötan vilket gör att man kan ta sig till och från Skalhamn från planområdet, vilket ökar tillgängligheten. Anläggandet av en gång- och cykelväg längst Bergerumsvägen kommer öka tillgängligheten till området i stort. hällmarker som på många ställen bär tydliga spår av den stenbrytning som pågick under 1900-talet. Ett parti något söder om områdets centrala delar är kraftigare påverkat av stenbrytningen än de andra delarna. Där har stenbrytningen gått djupare och stora mängder utsprängd sten ligger spridd i närområdet. I nordöstra delen av området finns ett parti som under tidigt 70-tal fyllts ut med utfyllnadsmassor från ett bergrumsbygge i planområdets närhet. Den samlad bedömningen är utifrån detta underlag och med föreslagna åtgärder görs bedömningen att betydande miljöpåverkan inte riskerar uppstå vid genomförande av planen. Länssytrelsen har meddelat... att de delar kommunens syn i frågan. NATUR Mark och vegetation Bild mot väster från den centrala delen av området. Foto: Eko Natura i Lysekil. De bevarade hällmarksmiljöerna i inventeringsområdet är av ordinär typ med en karaktäristisk ljunghedsmosaik. Den trädvegetation som idag finns på platsen har vuxit upp som en första generation efter avslutad stenbrytning under 1900-talet och en pågående igenväxning kan skönjas inom stora delar. t Förutsättningar En naturinventering har genomförts av Eko Natura i Lysekil och resulterat i en rapport daterad oktober 2010. Vidare har, vilket naturinventeringen belyste vikten av, en inverinteting av groddjur i den naturliga dammen gjorts. Även denna inventering har genomförts av Eko Natura i Lysekil och resulterat i en rapport daterad maj 2012. För att bedömma om förslaget till detaljplan tar tillräcklig hänsyn till större vattensalamander har Claes Andrén, expert på större vattensalamander, gjort en beömning av möjligheten till en livskraftisk salamander population efter planens genomförande. ep FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER Planområdet bedöms inte hysa några särskilda naturvärden, dock pekas två områden ut som bedöms hysa vissa naturvärden och som bör undantas från exploatering. Dessa är den i norra delen naturliga dammen med omgärdande vegetation samt i södra delen ravnin med tidvis vattenförande bäckfåra och omgärdande vegetation. Planområdet är bitvis relativt kuperat och utgörs till stor del av öppna 14 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 15 Dagvattenhanteringens utgångspunkt är att dagvattnets flöde och karaktär inte ska ändras till den naturliga dammen. Därför leds inte dagvatten från väg eller parkeringsplats till dammen. nc Ko Bild över naturliga dammen mot nordväst. Foto: Eko Natura Lysekil. Stenmurar av naturlig sten inom det inventerade området bör bevaras så långt möjligt. Naturinventeringen föreslår att undanta områdena vid den naturliga dammen och Ravinen från exploatering. Den genomförda groddjursinventeringen ger ytterligare förslag till hänsynstaganden så som anläggandet av en grodtunnel under gatan och i anslutning till denna spara en grön ’’korridor’’ från dammen väster ut, mot Blötan. 16 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 Claes Andrén yttrande in här. + reglering av anläggningstider, ej upplag på naturmark mm. (kommer in i exploateringsavtal) t Ravinen i södra delen av inventeringsområdet bedöms ha visst naturvärde (motsvarande klass IV enligt standardiserade klassificeringssystem), med hänsyn bland annat till den högre artdiversitet som noterats i området kring bäcken. Bild över.... Foto: Eko Natura Lysekil. ep Den naturliga dammen i norra delen av inventeringsområdet med lövrika omgivningar på nordvästra och nordöstra sidan bedöms ha ett visst naturvärde (motsvarande klass IV enligt standardiserade klassificeringssystem). Rosling, en relativt sparsamt förekommande art vid vattensamlingar i kustnära lägen i denna del av Bohuslän, förekommer här rikligt, liksom vitag, särskilt kring den södra delen av dammen. Vid inventeringen av groddjur påträffades stor vattensalamander. Den naturliga dammen och dess närområde bedöms utgöra livsmiljö för större vattensalamander. GEOTEKNIK Förutsättningar Planområdet består i huvudsak av fast mark med berg i dagen som till stor del har påverkats av den stenbrytning som pågick under 1900-talet i Bohuslän. En bit söder om områdets centrala delar har stenbrytningen gått djupare än i andra delar och stora mängder utsprängd sten finns i detta område. Här finns även ett sprängstensmagasin. I nordöstra delen av området finns ett parti som under tidigt 70-tal fyllts ut med utfyllnadsmassor från ett bergrumsbygge i DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 17 planområdets närhet. Förändringar Planområdet avses rensas från stenblock och de djupa sår som finns i naturen avses bli. Det sprängstensmagasin som finns söder i området kommer fyllas ut och överbyggas med bostadsgatan som löper genom området. Inom de delar som fortsatt ska vara naturområden bevaras befintlig terräng. Naturområdena kommer rensas från de stenblock som innebär risk för blocknedfall. Rensning av stenblock regleras via genomförandebeskrivningen. BILD Bild: Översiktsvy av planförslaget mot norr Förändringar Planförslaget innebär att ett idag obebyggt området bebyggs. Detta innebär att landskapet kommer förändras inom området. Området kommer till stor del utföras av privat kvartersmark men gång- och cykelväg, gata och naturmark kommer utgöras av allmänplatsmark vilket innebär att den är tillgänglig för allmänheten. Längs Bergerumsvägen kommer en gång- och cykelväg anläggas. nc Ko Sprägning, schaktining och utfyllnad kommer behövas för att utföra vaarbeten samt vägarbeten och byggnation inom området. Byggnation av hus och privatisering av tomtmark kommer innebära förändringar i det i dag icke ianspråktagna området. Bild: Översiktsvy av planförslaget mot väster BEBYGGELSEOMRÅDEN Bebyggelse Förutsättningar Planområdet är idag obebyggt. Väster om planområdet, nedanför en bergssluttning, ligger området Blötan som består av enfamiljshus. Norr, öster och söder om planområdet saknas bebyggelse i närområdet. BILD 18 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 För att planområdet ska harmoniera med omgivande landskap kommer utformningen av bebyggelsen regleras till att taken ska ha en mörkare kulör alternativt vara vegetationsbeklädda samt. Även fasadkulörer kommer att anpassas till landskapet. inspirationsbilder in här.. Planen föreslår totalt ca 30-35 bostäder som föreslås utgöras av friliggande enbostadshus, sammanbyggda kedjehus/radhus/parhus och flerbostadshus. Inom all kvartersmark markerad med B, bostäder, får friliggande enbostadshus och tillhörande komplemenbyggnader uppföras med minsta tomtstorlek på 800 kvadratmeter. Tomten får bebyggas med max 190 kvm varav 150 kvm huvudbyggnad och 40 kvm komplementbyggnader, vilka får sammanbyggnas med huvudbyggnad. Exempel på komplemenbyggnader är carport, garage, förråd med mera. t Förändringar En upplysning införs på plankartan om att byggnader där människor stadigvarande vistas bör utformas med radonsäkert utförande. Byggherren ansvarar för att byggnader uppförs så att gällande gränsvärden för radon inte överskrids. Detta kommer regleras i exploateringsavtal mellan kommunen och exploatör. (?) Babyggelsens struktur och utformning kommer anpassas till det bohuslänska berget som det ligger på. Gatan i området har passats in i naturen och bildar en rundslinga som till stora delar har bebyggelse på båda sidorna. Bebyggelsen kommer styras till att ha sutterrängvåning för de tomter där det är stora höjdskillnader. ep Radon Förutsättningar Berggrunden i kommunen består till största delen av Bohusgranit vilken ger en förhöjd risk för radonavgång. I Lysekil kommuns översiktsplan från 2006 finns ett ställningstagande om krav på radonsäkert byggande och uppföljande radongasmätning i alla nybyggda bostäder, skolor och förskolor. Bakgrunden till detta ställningstagande är att erfarenheten har visat att även mark som vid den översiktliga karteringen från 1980 (SGU) klassades som ”normalriskmark” ibland har orsakat lokalt höga radonvärden i nya byggnader. Sprickor i berggrunden eller olämpligt material av fyllnadsmassa bör vara största orsaken till detta. Om man dessutom i samband med byggnationen måste göra sprängningar, schaktningar mm uppstår en helt ny situation med nya sprickor och kanaler som riskerar att leda fram ännu mera radon. Inom all kvartersmark markerd med B, bostäder, får utöver friliggande enbostadshus även kedjehus/radhus/parhus med tillhörande komplementbyggnader uppföras med minsta tomtstorlek på 500 kvm per bostadsenhet. Tomten får bebyggads med max 150 kvm varav 110 kvm huvudbyggnad och 40 kvm komplemenbyggnad. Inom område markerat med e1, återfinns i östra delen av planområdet, får utöver friliggande enbostadshus och kedjehus/radhus/parhus öven DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 19 flerbostadshus med tillgörande komplemenbyggnader uppföras till högst 30 % av tomten vilket inom hela området markerat e2 innebär att max ca 2100 kvm får bebyggas. Friliggande enbostadshus och flerbostadshusska placeras minst 3 meter från fastighetsgräns. Friliggande komplemenbyggnader ska placeras minst 1,5 meter från fastighetsgräns eller sammanbyggas i gemensam fastighetsgräns. Komplementbyggnader som sammanbyggs med huvudbyggnas ska placeras minst 3 meter från fastighetsgräns. Beräkning av byggnaders höjder utgår från markens medelnivå invid byggnaden och benäms i byggnadshöjd. Byggnadshöjden är höjden där fasadplanet möter ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Bild(byggnadshöjd) Högsta byggnadshöjden inom område markerat med v1 är 4 meter och därutöver medges souterrängvåning där terrängen tillåter. Inom område markerat med v2 är högsta byggnadshöjd 6,5 meter. För komplemenbyggnader är högsta byggnadshöjd 3,5 meter. Inom samtliga områden kan vind inredas. Förändringar sedan samrådet: Sedan samrådsskedet har följande ändrats: Kvartersmark för bostadsändamål längst i söder har utgått, planområ• det har justerats och samma läge och minskats med ca ... . • Landskapsbilden samt de samlade natur- och kulturvärdena har beskrivits, analyserats i separat skrivelse som stämts av med Länsstyrelsen. • Kvartersmark för bostadsändamål har justerats för att möjliggöra grodtunnel samt en grön korridor väster ut från den naturliga dammen för hänsyn till den större vattensalamanderns livsmiljökrav. • Trafikbuller har utretts och bullerskydd lagts till i östra delen av planområdet. • En gatu- och va-utredning har tagits fram som redogör för anslutning till kommunalt vatten och avlopp och gatans dragning har justerats för att bättre följa terrängen. En dagvattenutredning har tagits fram som visar förslag på lokal dag• vattenhantering och som innebär att flödet till Blötan inte ökar efter exploatering. • Djupborrning som riskerar påverka grundvattennivån förbjuds inom planområdet. • Förbindelse för gångväg tillåts inom allmänplatsmark natur i södra delen av planområdet. • Planbestämmelse för att minska utfyllnad/sprängning har första in för de brantaste partierna på kvartersmark för bostadsändamål. ska uppdateras. Konsekvenser Föreslagen bebyggelse kommer att utgöra ett nytt inslag i landskapsbilden. Anpassningen till topografin, utformning och utseende av byggnaderna och kulör- och materialval är viktga för att bebyggelsen ska upplevas som ett positivt tillskott istället för ett negativt. Omgivningar och service Förutsättningar Merparten av Lysekils kommuns allmänna och kommersiella utbud finns i centralorten Lysekil. Närmaste mataffär finns cirka en mil bort vid Dalskogen i Lysekil. t Flertalet lägen för kvartersmarken för bostadsbebyggelse har stora nivåskillander. För att motverka stora uppfyllnader och sprägning förs en planbestämmelse för begränsning av markens bebyggnade in. Bestämmelsen är i from av prickmark betecknad med skrafferig enligt plankartans bestämmelser och innebär att marken inte får bebyggas och marklovpliktiga åtgärder får endast utföras inom en zon på 3 meter från byggnads konturlinje. ep För att anpassa bebygelsen till plantsen så regleras dess utseende till fasader i grå, beige, brun eller svart kulör alternativt järnvitriolbehandlade. Tak regleras till matt grå eller svarta alternativt vegetationstäckta. Taket reglerad till en lutning på 8-38 grader för huvudbyggnad respektive 8-21 grader för komplementbyggnader. 20 Reglering av utfomning enligt ovan gör att bebyggelsen kan läsas ihop med lanskapet som nästan uteslutande består av hällmark och låg vegetation med mindre samlingar av träd. nc Ko Kedjehus/radhus/parhus ska placeras minst 3 meter från fastighetsgräns eller sammanbyggas i gemensam fastighetsgräns. Friliggande komplemenbyggnader ska placeras minst 1,5 meter från fastighetsgräns eller sammanbyggas i gemensam fastighetsgräns. Komplementbyggnader som sammanbyggs med huvudbyggnas ska placeras minst 3 meter från gata. söder och bedöms därför inte påverka horisontlinjen. Bergs förskola och Bergs skola med årskurs Fk-6 finns på ett avstånd av ca 5 km från planområdet. Högstadieskola och gymnasieskola finns i Lysekil. Västtrafiks busslinje nr 853 passerar planområdet med cirka 7 turer på vardagar och cirka 3 turer på helger. Planområdet är beläget lägre än det omgivande berglandskapet i norr, öst och Planområdets närmiljö utgörs främst av naturmark som erbjuder goda möjligheter för friluftsliv, lek och rekreation. SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 21 Några kilometer norrut ligger oljeraffinaderiet Preemraff Lysekil som med sina ca 600 anställda är en av Lysekils kommuns största arbetsgivare. Förändringar I samband med detaljplanearbetet planeras för en ny busshållplats. Denna kommer ligga i anslutning till bostadsområdet. Se mer under avsnittet Gator och trafik, kollektivtrafik. Konsekvenser Detaljplanen möjliggör för nya bostäder och ett genomförande av planen kan bidra till ökat underlag för förskola, skola och kollektivtrafik mer mera. Trafikflöden, utfart En trafikmätning har gjorts på Bergrumsvägen som passerar planområdet. Mätningen utfördes under 9 dygn och visar 2226 rörelser vilket ger ett ÅDT på 275, varav 6 % är tung trafik. Utöver de värde som trafikmätningen visar på görs tillägg av ÅDT för sommartrafik pågrund av att en stor andel fritidshus och marina med båtplatser utnyttjar vägen. Även uppräkning för den planerade exploateringen görs. Trafikflödesmätning ÅDT 275 Uppräkning sommartrafik ÅDT ca 2200 Uppräkning exploatering Norra Skalhamn ÅDT ca 250 Detta ger ett sammanlagt ÅDT på ca 2750 nc Ko Arkeologi Förutsättningar Inga registrerade fornlämningar finns inom eller angränsande till planområdet. Inom planområdet finns rester efter stenhantering men inga anordningar eller anläggningar från stenhuggeritiden har påträffats. övrig länk i GC-nätet. Konsekvenser Planens genomförande innebär att rester från stenhantering kommer behöva avlägsnas samt bebyggnation av idag oexplaterad mark. Förändringar: Idag obebyggd mark kommer tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Kraven på utformning och utseende av den nya bebyggelsen syftar till att den anpassa den till platsen. Kraven omfattar taklutning, takbeläggningsmaterial, fasadmaterial och fasadfärg. GATOR OCH TRAFIK Gator, gång- och cykelvägar Förutsättningar: Bergrumsvägen som löper utmed planområdets östra gräns dimensionerades för att klara förflyttningen av omfattande sprängmassor ner till utfyllnadsområdet vid Basteviksholmarna. Vägen har därför bättre geometrisk standard och bättre bärighet än andra vägar i närområdet.ÖP 96 markerar Bergerumsvägen som en 22 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 Målpunkter Målpunkter för de boende inom planområdet är Skalhamns samhälle, planerad busshållplats på Bergerumsvägen, Preem, Bergs förskola. Tabellen nedan beskriver färdvägen idag till respektive målpunkt och identifierar svaga punkter och ger förslag på förbättringar. Fokus ligger på oskyddade trafikanter vilka är fotgängare och cyklister. Målpunkt Skalhamn Färdväg idag Gående och cykliser hänvisas till Bergrumsvägen. t Konsekvenser: Genomförandet av planen bedöms inte påverka kulturmiljön negativt. För planerad utfart bedöms trafiksäkerheten vara god och utfartsförbud gäller för resterande markområden inom detaljplanen mot Bergrumsvägen för att endast ha en utfart från området. ep Kulturmiljö Förutsättningar: Bebyggelse saknas inom planområdet. Områdets ursprungliga naturmark har påverkats av stentäkter men inga spår av anordningar eller anläggningar har påträffats. Området bedöms därför inte ha något påtagligt värde som kulturmiljö Uppskattat ÅDT för Bergerumsvägen efter ovanstånde tillägg bedöms vara 2500-3000. Andel tung trafik är 6% och skyltad hastighet är 70 km/h. Busshållplats Busshållplats finns i dag ca 500 meter från planområdet, utmed Bergrumsvägen DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 Förslag på förbättringar Gång- och cykelväg som kopplas på från västra delen av planområdet ner till bostadsområdet Blötan som leder vidare till Skalhamn. Mark möjlig att utreda för anläggade av busshållplats finns i anslutning till planområdet, direkt norr om planområdet, öster om Bergrumsvägen. SAMRÅDSHANDLING 23 Målpunkt Bergs skola Preem Förslag på förbättringar Bergrumsvägen är bred och möjlighet finns därför att anordna en gång- och Bergs skola nås via Bergrumsvägen cyklebana längs med vägen. För väg 839 planeras och vidare via väg 839. en gång- och cykelväg att uppföras. Preem som är en av de största Bergrumsvägen är bred arbetsgivarna i Lysekils komoch möjlighet finns därför mun är beläget ca 2,5 km från att anordna en gång- och planområdet. cyklebana längs med vägen. För väg 839 planeras Preem nås via Bergrumsvägen en gång- och cykelväg att uppföras. och vidare via väg 839. I Lysekil finns den största an- Bergrumsvägen är bred delen av offentlig och komersi- och möjlighet finns därför ella servicen i kommunen. att anordna en gång- och cyklebana längs med väLysekil nås via Bergrumsvägen och gen. För väg 839 planeras en gång- och cykelväg att vidare via väg 839 och väg 162. uppföras. Inom planområdet planerad gångbana som kopplas samman med en gång- och cykelväg till befintlig bostadsområde i Blötan bedöms ge en god tillgänglighet i närområdet för fotgängare och cykeltrafikanter. Detaljplanen kan innebära att en utbyggnad av gång- och cykelväg längs med Bergrumsvägen prioriteras. Kollektivtrafik Förutsättningar: Regeringens övergripande transportpolitiska mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det transportpolitiska målet är uppdelade i funktions- och hänsynsmål. Funktionsmålet innebär strävan att skapa tillgänglighet för människor och gods. Hänsynsmålet innebär strävan att skapa förutsättningar för säkerhet, miljö och hälsa. Karta in här, som visar målpunkterna. Förändringar: I samband detaljplanearbetet har en markyta nordöst om planområdet pekats ut som lämplig för en ny busshållplats. Om en ny busshållplats kan anordnas eller inte måste utredas vidare och diskuteras i samråd med Västtrafik. Konsekvenser: Genomförandet av planen innebär ett större underlag för kollektivtrafik i närområdet men kan samtidigt, om inte kollektivtrafiken utökas med fler turer och utvecklas med ytterligare busshållplats, innebära ett område med stor andel bilburna boende. Det ökade underlaget och eventuellt tillkommande av ny busshållplats innebär ökade möjligheter även för de boende i närområdet att nyttja kollektivtrafiken i större utsträckning. Om en busshållplats inte anordnas finns fortfarande möjlighet till kollektivtrafik men troligtvis kommer den inte nyttjas i samma utsträcking. t Förändringar: Lokalgatans föreslås få en belagd bredd på 4,5 meter med en enkelsidig gångbana med belagd bredd på 1,5 meter. För att möjliggöra möten mellan personbil och större fordon avses gångbanekanten bli låg, ca 6 cm, och gångbanan kan då tillfälligt användas vi mötet. Västtrafiks busslinje 853 passerar planområdet med cirka 7 turer på vardagar och 3 turer på helger. ep För delar av väg 162 mellan Lyse och Lysekil finns eller planeras gång- och cykelväg byggas ut. 24 Utfarten har god sikt och trafiksäkerheten bedöms bli god. nc Ko Lysekil Färdväg idag Är belägen ca 5 km från planområdet. Beläggning avses ske med asfalt och med kantsten av betong. Gatubelysning anordnas. Parkering Förändringar: Parkering anordnas inom kvartersmark enlingt parkeringsnormen och ca 12 gästparkeringar kommer tillskapas vid infarten till planområdet. Bild:Sektionsskiss in här. Bild: Gatuvy från gästparkeringen vid infarten mot väster. Konsekvenser: Planen bedöms ge ett tillskott av biltrafik på Bergerumsvägen med ca 6 bilrörelser per bostad och dygn, dvs. ca 250 bilrörelser per dygn. Samtliga tomter har utfart till lokalgata som i sin tur har utfart till Bergrumsvägen. Tillgänglighet Förutsättningar: Planområdet är idag obebyggt men stora delar kuperad terräng vilket gör det inom stora delar svårtillgängligt. SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 25 Förändringar: Anläggandet av gator och gångbanor kommer öka tillgängligheten inom planområdet. Tillkommande bebyggelse kommer att följande gällande normer för tillgänglighet enligt BBR. Konsekvenser: Planens genomförande innebär att det blir lättare att ta sig fram genom området än idag. Vattenledningen föreslås läggas på en högre nivå jämfört med spillvattenledningen för att minimera sprängdjuper i rörgravarna. Momentanförbrukningen bedöms till 2,6 l/s i enlighet med Svenskt vattens pubilkation P90. Borrning för vattenbrunn kommer inte vara tillåtet inom planområdet för att undvika eventuell risk för påverkan av bergrummet som är beläget strax utanför planområdet. Eftersom området försörjs med kommunalt vatten behöver ingen ha egen brunn. nc Ko FRIYTOR Lek och rekreationsområden: Förutsättningar: Idag utgörs planområdet till stor del av naturmark bestående av hällmark, en naturlig damm med omgärdande vegetation samt en naturlig bäckravin med tidvis vattenförande bäckfåra omgärdad av vegetation. Planområdets närområdet består till stor del av orörd natur som är mer eller mindre tillgänglig via naturstigar. befintliga huvudvatteneledning som går igenom planomrdået norra del. Från anslutningen dras i rundmatning år vardera hållet dras en 110 mm fram till två brandposter och därefter ges vattenledningen en dimenson på 75 mm samt för en kortare bit av gatan en dimension på 50 mm. Förändringar: De delar som hyser naturvärden undantas från exploatering och kommer att bevaras som naturmark tillgänglig för allmänheten. Genomförandet av planen innebär att en lekplats anläggs i mitten av området på allmänplatsmark. Samtliga gator och gång- och cykelvägar inom planområdet utgörs av allmänplatsmark och är därmed tillgängliga för allmänheten. TEKNISK FÖRSÖRJNING Dagvatten - ska uppdateras utifrån dagvattenutredningen Förutsättningar Förändringar Konsekvenser Värme - ska uppdateras Förutsättningar: Fjärrvärmeledningar finns längst väg 837 från raffinanderiet till väg 162. Fjärrvärmenätet använder spillvärme från raffinanderiet för uppvärmning av fjärrvärmenätet. t Vatten, avlopp Förutsättningar: En kommunal huvudvattenledning går genom områdets nordliga del. Den ansluter västerut mot Blötan och norrut till väg 837. En bedömning av det dimensionerande spillvattenflöder är 1,2 l/s i enlighet med Svenskt vattens publikation P90. ep Konsekvenser: Då planområdet bebyggs bortfaller tillgängligheten för rörligt friluftsliv i de bebyggda delarna men den bevarade naturmarken kommer fortfarande vara tillgönligt och anläggander av gator och gång-vägar ökar tillgängligheten för allmänheten inom planområdet. Detaljplanen anses därför inte motverka det rörliga friluftslivets intressen. Spillvattnet inom området leds till en lågpunkt i gatuslingans västra del, varifrån en anslutning görs till befintlig spillvattenledning i Blötan. Spillvattenledningarna föreslåsha en dimension på 200 mm. Förbindelseledningen mellan planområdet och Blötan kan ha samma ledningsdimension som inom planområdet eftersom lutningen medger tillräcklig avbördning. Befintlig spillvattenledning finns i området Blötan, väster om planområdet. Förändringar: En utredning för gatu- och va-anläggningar har tagit fram av Lincona Byggkonsult AB, daterad 2014-09-25. I utredningen föreslås en anslutning med dimensionnen 110 mm göras till den 26 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 27 Förändringar: Varje fastighet har eget uppvärmningssystem. Eventuella radhus/kedjehus kan ha gemensam anläggning för uppvärmning. Det finnslera alternativ med tillexempel kombination av värmepumpar och solfångare eller luft-vatten pumpar eller fjärrvärme. Energiborrning så som bergvärme kommer inte vara tillåtet inom planområdet för att undvika eventuell risk för påverkan av bergrummet som är beläget strax utanför planområdet. Konsekvenser: Riskanalys Förutsättningar och förändringar: • Risk för stenras och blocknedfall föreligger i området. • Berggrunden kan avge radon. • Området ligger utanför skyddszonen för Preemraff raffinanderi. • På fastigheten Lyse 2:3 norr om planområdet finns bergrum byggda för oljelagring. Stenras och blocknedfall Inom området finns lösa block som kan orsaka stenras samt blocknedfall. Lösa block ska avlägsnas eller säkras innan bebyggelse får tillkomma. I samband med detta återfylls hål efter tidigare stentäkter. nc Ko El, tele Förutsättningar: En teleledning på stolpar finns i områdets södra del. El saknas helt. HÄLSA OCH SÄKERHET Förändringar: Den befintliga teleledningen ska rivas och ersättas med markförlagd kabel. Områdets teleförsörjning med kopparnät/fibernät har ännu inte studerats. Alla ledningar förutsätts förläggas i mark. Detta regleras i till planen tillhörande genomförandebeskrivning samt i exploateringsavtalet. Transformatorstationen är förlagd i nordöstra delen av planområdet, lokaliseringen är avstämd med LEVA i Lysekil AB. Allt kablage förutsätts förläggas i mark. Detta regleras i till planen tillhörande genomförandebeskrivning samt i exploateringsavtalet. 28 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 Bergrummen är konstruerade så att oljan flyter på inläckande vatten. Nivåerna övervakas fortlöpande. Det vatten som pumpas bort renas i företagets avloppsreningsanläggning. Utrymmet ovanför oljan hålls under lägre tryck än i atmosfären för att förebygga spridning av lukt och gaser. Evakueringen sker via en scrubber som tar bort lukt och gaser. Evakueringen sker i norra delen av bergrummets utbredning. t Förändringar: Hushållsavfall föreslås hämtas vid tomtgräns och/eller i gemensamma miljöhus lokaliserade på strategiska ställen inom området. Sopbilar ska kunna vända på nya tillfartsgator utan backningsrörelse och då gatan är en rundslinga är tillgängligheten god. Bergrummet Vid kontakter med Preemraff har följande framkommit. Raffinaderiet är certifierat enligt säkerhetsstandarden OHSAS-18001 sedan den 10 december 1999. Standarden omfattar ledningssystem för arbetsmiljö och anläggningssäkerhet och täcker även internkontrollföreskrifter, AFS 2001:1. Bergrummen som från början ägdes av staten och användes för beredskapslagring har övertagits av Preemraff som också ålagts att hålla viss lagring. ep Avfallshantering Förutsättningar: Det kommunala bolaget Rambo AB ansvarar för avfallshanteringen i kommunen. Kravet på källsortering och återvinning ska tillgodoses enligt de rutiner och regler som gäller för renhållning i kommunen. Återvinningsbart material lämnas vid befintliga återvinningsstationer. Närmsta återvinningsstation finns i Lyse, ca 5 kilometer från planområdet samt i Brastad och Lysekil. Skyddsavstånd till raffinaderiet År 2008 vann en ny detaljplan för Preemraff laga kraft. Denna detaljplan utökade skyddsavstådet jämfört med den tidigare detaljplanen för Preemraffs område. För att säkerställa fullgott skyddsavstånd gjordes flertalet utredningar. Bullerutredningen ligger till grund för skyddsområde avgränsning åt öster och söder. Planområdet ligger ca 100 meter utanför Preemraffs skyddsområde. Förändringar: Energiborrning så som bergvärme kommer inte vara tillåtet inom planområdet för att undvika eventuell risk för påverkan av bergrummet som är beläget strax utanför planområdet. DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 29 Buller Buller från Preemraff: Förutsättningar: Vid avgränsningen av skyddsavståndet för Preems oljeraffinenderi, Preenraff har en bullerutredning gjorts. Då planområdet ligger utanför skyddszonen bedöms det inte påverkas av buller från Preemraff. Se under avsnittet, buller. En trafikflödesmätning utfördes i maj 2014 och visade ett ÅDT på 275 var av procent tunga fordon uppmättes till 6%. En uppräkning av ÅDT-värdet har gjorts med beaktande av de fritidshusområden (Kolleröd, Kollerödsbacke, Ramsvik, Skalhamn och Kornöarna) och den båtmarina (Basteviksholmarna)som använder vägen och då mest under sommarmånaderna. För fritidshusen räknas sex rörelser per dygn och för båtplatserna räknas en rörelse per dygn. För båtmarinan har full utbyggnadsmöjligheter räknats in. Fritidshus tillägg ÅDT 1584 Båtplatser tillägg ÅDT 600 Området byggs upp med en vägslinga som går runt i området. Därigenom går det att välja en annan väg om brand eller annan olycka skulle inträffa och gatan blockeras av räddningsfordon. Av trafiksäkerhetsskäl anordnas endast en infart till området. I anslutning till detta finns mark avsedd för infart till parkering och yta som ej får bebyggas framför transformatorstation, det totala måtten för dessa ytor tillsammans med gatan är XX meter vilket innebär att det går att ta sig förbi även om större fordon så som räddningsfordon står parkerat i detta läget. MEDVERKANDE I PLANARBETET Ylwa Larsson, samordningsansvarig för planverksamheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen Malin Karlsson, planarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen Mats Carlsson, Stadsarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen Sara Norén, Utvecklingsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen Anders Axelsson, Utvecklingsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen Christian Johansson, Jerker Hansson m.fl. LEVA i Lysekil AB t Uppmätt ÅDT 275 Fritidshus tillägg ÅDT 1584 Båtplatser tillägg ÅDT 600 Exploatering tillägg ÅDT 210 Totalt ÅDT 2669 ger ett mått på ÅDT mellan 2500-3000 Havsnivåhöjning Området ligger som lägst 20 meter över havets nuvarande nivå varför eventuellt stigande vattennivå inte bedöms påverka planområdet under överblickbar tid. ep Förändringar: Vid exploatering av området ökar ÅDT-värdet eftersom planområdet i sig innebär ökat antal hushåll. För varje bostad räknas sex rörelse per dygn. Tillägg till ÅDT efter full utbyggnad av planområdet är 210. 30 Förändringar: Två brandposter planeras inom planeområdet. Dessa föreslås...... i ett läge där vattenledningarnas dimension är 110 mm. Lämplig placering för dessa studeras i samråd med räddningstjänsten vid detaljprojekteringen för utbyggnaden av planområdet. nc Ko Trafikbuller: Förutsättningar: Trafiken på Bergrumsvägen har ett beräknat ÅDT på ca 2500-3000 innan exploatering av området. Bergerumsvägen har idag hastighetesbegränsning 70km/h vilken sannolikt kommer att sänkas till 60 km/h vid framtida hastighetsöversyn. Kollektivtrafik med buss passerar cirka sju gånger per dygn. Brandsäkerhet Förutsättningar: Området är obebyggt. Befintlig huvudvattenledningen i områdets norra del saknar brandpost eller annan möjlighet att använda vattnet för brandbekämpning. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Konsekvenser: En trafikbullerberäkning har utförts som visa att delar av planområdet berörs av bullernivåer över rekommenderad nivå. Förslag på bullersänkande åtgärder är att något form av bullerskydd närmast Bergrumsvägen. Markområde där bullerskydd tillåts samt planbestämmelse för de områden avsedda för bostäder där bullersänkande åtgärder krävs innan bygglov förs in på plankartan. Malin Karlsson Planarkitekt SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 31 ep nc Ko t 32 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 33 ep nc Ko t 34 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 35 ep nc Ko t 36 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 DETALJPLAN FÖR KYRVIK 12:4 SAMRÅDSHANDLING 37 pt e nc Ko 38 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR KYRKVIK 12:4 DETALJPLAN NORRA SKALHAMN GENOMFÖRANDEBESKRIVNING - KONCEPT! Organisatoriska frågor Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag då detaljplanen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Med huvudmannaskap avses ansvar med underhåll med mera för allmänplatsmark inom ett planområde. I föreliggande planförslag är Lysekils kommun inte huvudman för allmän plats utan huvudmannaskapet är enskilt. Inget ansvar behöver som regel läggas på den enskilde fastighetsägaren utan en gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening avses bildas för ändamålet. P E ! T Ansvarsfördelning Här nedan redovisas förslag till ansvarsfördelning. (Ga = Gemensamhetsanläggning för blivande fastighetsägarna inom planområdet.) *Genomförandeansvarig ansvarar för att exploateringen blir utförd, antingen genom eget genomförande eller upphandlad entreprenad. C N O K Avtal Innan planen kan antas ska ett exploateringsavtal träffas mellan Lysekils kommun och exploatören. Avtalet ska reglera principerna och kostnaderna för genomförandet av planen. Detta avtal antas i samband med planens antagande. Fastighetsrättsliga frågor Markägande Inom planområdet äger kommunen Lyse 1:2 och exploatören Lyse 1:57. Avsikten är att kommunen ska sälja sin mark inom planområdet till exploatören enligt särskilt avtal. Fastighetsägare och rättighetshavare framgår av den till detaljplanen hörande fastighetsförteckningen. Konsekvenser av planens genomförande redovisas i en fastighetskonsekvensbeskrivning i denna handling. Allmän plats Avsikten är att exploatören inledningsvis är ägare till kommer all allmänplatsmark inom planområdet och iordningsställer marken för att i samband med planens genomförande överlåta mark och anläggningar till en gemensamhetsanläggning med tillhärnade samfällighetsförening omfattande samtliga fastighetsägare inom planområdet. . Kvartersmark Avsikten är att exploatören inledningsvis är ägare till all kvartersmark inom planområdet varefter tomterna övergår i enskild ägo. Gemensamhetsanläggningar Avsikten är att gatunät,gång- och cykelväg, naturmark, lekplats, parkeringsytan samt E-område ska ägas och förvaltas av en gemensamhetsanläggning med tillhörande samfällighetsförening omfattande samtliga fastighetsägare inom planområdet. Servitut/Ledningsrätt Servitut och ledningsrätter för VA-ledningar, elledningar och teleledningar finns utlagda inom planområdet. Ekonomiska frågor Exploateringskostnader Exploateringen av planområdet, som exempelvis vägar, va-nät, el med mera belastar berörd fastighetsägare / exploatör. Ekonomiska frågor där kommunen är berörd regleras i exploateringssavtalet. Markmiljö och fyllnadsmassor Åtgärder som krävs för markmiljö och fyllnadsmassor inom kvartersmarken samt inom allmänplatsmark bekostas av berörd fastighetsägare/exploatör. Planavgift Plankostnadsavtal har upprättats mellan kommunen och exploatören. Planavgift kommer inte att tas ut i samband med bygglov. Bygglovsavgifter kommer att tas ut enligt gällande taxa. Tekniska frågor Vatten, spillvatten och dagvatten Som framgår av planbeskrivningen föreslås på huvuddelen av VA-nätet byggs med kommunal standard och övertas av VA-huvudmannen då det byggts ut. Hus som eventuellt behöver egen avloppspump om de ska ha VA-anslutning. Anordningarna bekostas och underhålls av respektive fastighetsägare. Uppvärmning Varje fastighet har eget system för uppvärmning. Gemensam anläggning kan vara aktuellt för eventuella flerbostadshus. Lokalgata, gång- och cykelväg, parkering mm. Lokalgata byggs ut med 4,5 m asfalterad körbana gata samt 1,2 meter gångbana. Gångbanan är enkelsidig utom vid infarten till området där gångbana föreslås på båda sidorna. Kantsten ska vara låg för att kunna möjliggöra nyttjande av gångbanan vid möte inom området. Gång- och cykelväg mellan planområdet och öster ut till blötan byggs ut och ansluts till samfälligheten ......S3. Gångoch cykelväg planeras längs Bergrumsvägen men ingår inte i detta planarbete. Övriga gångvägar utförs i enkelt naturstigsliknande utförande. Gästparkering placeras vid planområdets infart och rymmer ca ..XX. platser, denna föreslås som vara av grus och eftersträva ett naturnära utförande. Enligt Lysekils kommuns parkeringsnorm ska parkeringar med fler än 50 bilar förses med oljeavskiljare. Anläggningar som ska byggas ut inom allmänplatsmark ska detaljprojekteras coh byggas ut i samråd med kommunen och sedan godkännas av kommunen. Mark Ersättningar eller kostnader för servitut, ledningsrätt, allmänplatsmark respektive kvartersmark som ska överföras mellan fastigheter, regleras i en frivillig överenskommelse inför ansökan om fastighetsbildning. Kostnaden för fastighetsbildning kommer att fördelas efter den nytta som respektive fastighetsägare har av föreslagen åtgärd. Belysning Gatubelysning skall anordnas för lokalgata samt för den gångväg som ansluter till Blötan i öster. Va- anläggningsavgift Va- anläggningsavgift ska erläggas förden allmänna va-anläggningen enlgigt gällande taxa när förbindelsepunkt upprättad och meddelats. Hur VA-kostnaderna ska tas ut regleras i avtal med VA-huvudmannen. El, tele och transformator Inom planområdet behövs plats för ny transformator, denna placeras centralt i området i anslutning till den lekplats som ska anläggas inom planområdet. Brand och säkerhet Brandpost inom området ska anordnas enligt direktiv från Räddningstjänsten. Geoteknik De geotekniska åtgärder som krävs för byggnader och anläggningar inom kvartersmarken samt de åtgärder som behövs inom allmänplatsmark bekostas av berörd fastighetsägare/exploatör. Naturområden Inom planen bevaras befintliga naturområden runt den befintliga dammen i norr och vid ravinen i söder. Avsikten är att avlägsna risk för bergras och blocknedfall men i övrigt bibehålla naturen som den är. I den naturliga dammen finns stor vattensalamander som är skyddad, dammen ska bevaras och tillflödet av dagvatten ska enligt utförd VA- och dagvattenutredning inte ändas i flöde eller typ. Bergras/Blocknedfall Åtgärder för iordningsställande av planområdet så att risken för bergras och blocknedfall undanröjs bekostas av berörd fastighetsägare / exploatör. Geoteknik XXXX Bergras och blocknedfall Ett kontrollprogram ska upprättas och genomföras (i samband med schaktning) för att säkerställa att uppfyllnader på tomtmark blir lämpliga att bygga på. Åtgärderna behöver genomföras för planområdet i sin helhet i samband med utbyggnaden samt inom tomtmark innan bygglov ges. FASTIGHETSKONSEKVENSBESKRIVNING Nedan följer en beskrivning av konsekvenserna för de fastigheter som ligger innanför detaljplaneområdet när det gäller fastighetsbildning, förändrad markanvädning samt bestämmelser om markens nyttjande. Lyse 1:2 Lyse 1:57 Samtliga ovan nämnda fastigheter ges planbestämmelser i enliget med tillhörande plankarta. PLANPROCESSEN Detaljplanen upprättas i enlighet med Plan- och bygglagen (PBL 1987:10) och planarbetet bedrivs med så kallat normalt planförfarande, vilket innebär både samrådsskede och granskningsskede innan detaljplanen kan tas upp för beslut om antagande. Planen går nu in i granskningsskedet. Tidigare har planförslaget har varit utskickat på samråd 2011-07-18 - 2011-08-30 och en samrådsredogörelse har upprättats, daterad 2012-03-07. Vidare har granskningshandlingar arbetats fram och planförslaget ställas nu ut för granskning. Granskningstiden ger berörda sakägare, statliga/kommunala instanser, myndigheter och andra berörda möjlighet att lämna synpunkter. Efter granskningen upprättas ett granskningsutlåtande där alla inkomna yttranden sammanställs och kommenteras. Utlåtandet kan innehålla förslag om ändringar och tillägg. Efter eventuella justeringar kan kommunen därefter besluta att anta planförslaget. Om beslutet inte överklagas inom tre veckor vinner detaljplanen laga kraft. MEDVERKANDE I PLANARBETET MEDVERKANDE I PLANARBETET Ylwa Larsson, samordningsansvarig för planverksamheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen Malin Karlsson, planarkitekt, Samhällsbyggnadsförvaltningen Sara Norén, Utvecklingsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen Anders Axelsson, Utvecklingsenheten, Samhällsbyggnadsförvaltningen Christian Johansson, Jerker Hansson m.fl. LEVA i Lysekil AB SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Malin Karlsson Planarkitekt
© Copyright 2024