Blekedamm Likabehandlingsplan ht-15
Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling läsåret 2015‐2016 Antonskolan står för: A nsvar Nä rhet Tr ygghet Om sorg Ny fikenhet 1 Innehåll: Inledning 3 Lagar som styr arbetet 4 Definitioner 5 Värdegrund 6 Verksamhetens skyldighet 7 Utvärdera – förra årets arbete och åtgärder 7 Främja – elevers lika rättigheter och värde 9 Kartlägga – verksamheten och upptäcka brister 12 Förebygga – diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 14 Åtgärder för akuta situationer 15 Dokument som finns på InfoMentor 18 2 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING INLEDNING Detta är Antonskolans ” Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling ”. Vi på Antonskolan och Antonfritids vill att alla våra elever ska känna sig trygga bland både elever och personal och därmed få möjlighet till både lärande och utveckling under sin skoltid hos oss. Enligt lag ska alla skolor upprätta en skriftlig plan för likabehandlingsarbetet samt en handlingsplan för att främja elevers lika rättigheter, förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Dessa två planer kan slås ihop i en och det är denna du håller i din hand. Planen är ett verktyg för att planera, dokumentera och utvärdera likabehandlingsarbetet. Denna plan ska revideras varje år. Ansvarig för planen är rektor och den gäller fram till höstterminen 2016. Till dig som elev: Denna plan ska visa dig som elev vilken skolmiljö du har rätt till, hur lagar kring detta ser ut samt rutiner och åtgärder vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Om du som elev upplever att du själv eller någon annan elev är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är det mycket viktigt att skolans personal får reda på det för att du ska få rätt stöd och hjälp. Det finns olika sätt att göra detta på: ● ● ● ● Prata med din lärare eller annan vuxen på skolan Berätta för någon i Elevhälsoteamet (se nästa sida) eller rektor Lägg ett brev i Elevhälsans brevlåda Berätta för dina föräldrar som tar kontakt med skolans personal Till dig som förälder: Vi vill tillsammans med dig som vårdnadshavare arbeta för att ditt barn ska utvecklas och känna sig trygg i skolan. Denna plan visar hur skolan arbetar förebyggande och agerar mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Kontakta klasslärare, mentor eller annan personal om du misstänker att ditt barn blir utsatt för någon slags kränkning eller utsätter andra. Då kan vi hjälpas åt att utreda orsaker och komma tillrätta med problemet. Till dig som personal: Denna plan visar rutiner och lagar så att vår vision och våra gemensamma mål kan uppnås och utvärderas under årets gång . Planen ska tas upp, läsas igenom och diskuteras i varje arbetslag inför varje terminsstart. Planen ska vara ett levande dokument och ska vävas in 3 i undervisningen. Personalen är med och utformar planen genom att bl.a. ta del av enkätresultaten och utifrån dessa identifiera riskområden och ge förslag på insatser som bör genomföras. Det är viktigt att all personal har kunskap om denna plan. Denna plan ska delas ut vid varje läsårsstart till personal, elever och föräldrar. Elevhälsoteamet består av : AnnChristin Berglund, ann[email protected], tel: 044 7815332 rektor Lisa Wallin, [email protected], tel: 0447815340 skolsköterska Annette Karlgren, [email protected] specialpedagog Maria Sandberg, [email protected] pedagog Annette Boije, [email protected] , tel: 0447815341 kurator LAGAR SOM STYR ARBETET : Likabehandlingsplanen och det likabehandlingsarbete som utförs styrs främst av Diskrimineringslagen ( SFS 2008:567), Skollagen (2010:800) samt FN:s Barnkonvention. Både diskrimineringslagen och 6:e kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar av barns värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. I Diskrimineringslagen står det: ”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.”(1§2008:567) 4 Skollagen består av olika paragrafer som ska följas. Det handlar i huvudsak om skolans plikt att motverka kränkande behandling som inte kan kopplas till diskrimineringspunkterna. Kapitel 6 i skollagen grundar sig bland annat på barnkonventionen, dvs FN:s konvention om barnets rättigheter. FNs Barnkonvention (eller; Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter), innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet, men det finns grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn: 1: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. 2: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. 3: Alla barn har rätt till liv och utveckling. 4: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. 5. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då hen utövar sina rättigheter. DEFINITIONER: Diskriminering : Diskriminering innebär att en elev missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: ● ● ● ● ● ● ● Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att en enskild individ behandlas sämre än andra. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika, vilket kallas indirekt diskriminering. I skolan är det representanter för skolan (huvudmannen, rektor eller personal), som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier: är när någon elev eller personal kränker någons värdighet och som har samband med diskrimineringspunkterna ovan. Trakasserier kan även vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, jargong eller bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Kränkande behandling: är när någon elev eller personal kränker en elevs värdighet, utan att det kan kopplas till diskrimineringspunkterna. Kränkningar kan vara: 5 ● fysiska (t.ex. slag eller knuffar) ● verbala (att bli hotad eller kallad för elaka saker) ● psykosociala (förtal, manipulering av vänskapsrelationer t.ex. ta bästa vännen från en kamrat, utfrysning eller ryktesspridning) ● text eller bildburna (klotter, symboler, lappar, epost, sms, mms eller via internet) Mobbning: är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Ofta förekommer någon slags ojämnbördighet i maktbalans och inflytande i sättet hur de inblandade ser på varandra. Konflikt: Generellt handlar konflikter om att två eller flera eftersträvar samma sak (tex bekräftelse, inflytande, saker). Parterna i en konflikt ser varandra som jämbördiga. Konflikter kan utvecklas till kränkning, men de kan också bli konstruktiva och skapande om de hanteras rätt. Konflikter kan hanteras genom att de inblandade ändrar uppfattning om alternativen, hittar nya alternativ eller lägger konflikten åt sidan. Vi på Antonskolan arbetar tex med ”Giraffspråket” för att hantera konflikter. VÄRDEGRUND Antonskolan och Antonfritids har från början haft siktet inställt på att lyfta fram värdegrundsarbetet. Tanken är att om barnen känner sig socialt trygga och känner sig accepterade lyckas man i skolan. Som hjälp i det synsättet används följande formulering: ANTONSKOLAN jobbar för: att man tar An svar att man får Nä rhet till och förståelse för andra människor och allas lika värde att man är T rygg i sig själv att man har Om sorg om varandra att man blir Ny fiken på livet Antonskolan begränsar inte sitt arbete mot kränkande behandling och trakasserier genom att enbart använda sig av en metod. Det viktiga är att kränkningarna/trakasserierna upphör direkt 6 och att detta följs upp noggrant över en längre tid. Vidare ska de inblandade eleverna lära sig att finnas i varandras närhet utan att nya kränkningar/trakasserier uppkommer. Dock finns det några metoder som vi ofta arbetar utifrån: ● Omarbetad ”Farstametod” (Karl Ljungström) som bygger på att kränkningarna/trakasserierna ska upphöra omgående genom en tydlig markering, uppföljning och föräldrars involvering. ● Metoden som beskrivs i boken ”Mobbning kan stoppas” av Helle Höiby. Denna fördjupade metod bygger på enskilda intervjuer med elever i klassen, en tydlig arbetsgång för det inskridande arbetet och därefter kontinuerlig uppföljning i form av klassamtal en gång i veckan. ● ”Giraffspråket” (Marshall Rosenberg ) är en coachande metod för fredlig kommunikation som hjälper eleverna att kunna samarbeta och uttrycka sina känslor och önskningar. VERKSAMHETENS SKYLDIGHET Det är förbjudet för huvudman och personal att diskriminera eller kränka en elev. Om någon utsätts för kränkande behandling måste skolan utreda omständigheterna kring detta och vidta åtgärder för att förhindra att det upprepas. Om huvudmannen eller personalen bryter mot detta kan skolan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts. Skolan är också skyldig att ha åtgärder och rutiner för akuta situationer. Likabehandlingsarbetet ska enligt diskrimineringsombudsmannen och Skolverket följa vissa bestämda steg: 1. Utvärdera förra årets arbete och åtgärder 2. Främja elevers lika rättigheter och värde genom att stärka det som redan fungerar 3. Kartlägga verksamheten och upptäcka risker 4. Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 5. Åtgärder för akuta situationer 1. UTVÄRDERA – förra årets arbete och åtgärder Här utvärderar vi förra läsårets främjande och förebyggande insatser. Om insatserna fortfarande är aktuella eller ej genomförda ännu, står insatsen kvar, så att den kan genomföras under nästa läsår. Utvärdering av hur förankrat likabehandlingsplanen och värdegrundsarbetet är : 7 Årets enkät visar att det är närmare 70% av skolans elever som känner till vad Likabehandlingsplanen innehåller. Det är en klar förbättring, sedan förra läsåret. Vilket visar att insatserna fungerat. Men vårt mål är att alla elever ska vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen, så därför kommer varje pedagog under kommande läsår fortsätta att arbeta med hur de får in likabehandlingsplanen i det dagliga arbetet. Eleverna har varit delaktiga i värdegrundsarbetet genom att exempelvis regelbundet utnyttja klass och elevrådstid till diskussioner kring detta område. Det ska finnas en stående punkt på dagordningen för värdegrundsfrågor. Utvärdering av hur vi arbetat med att stärka gemenskap och trygghet : Forskning visar tydligt att projekt där eleverna får var delaktiga i utformning och får ta stort ansvar för genomförandet, skapar ett klimat av trygghet och gemenskap där det förekommer mindre kränkningar. I detta viktiga arbete med att skapa gemenskap har eleverna därför också i år åkt på utflykter med och utan övernattningar, haft basar samt arbetat i projekt. Eleverna är mycket positiva till dylika projekt och vårt mål är att utöka dessa under nästa läsår. För att skapa ett tryggt klimat har pedagogerna i åk F6 under året även använt sig av kompissamtal, värderingsövningar, dilemmafrågor, teater, massage, reflektioner, samarbetsövningar och projekt över klassgränserna. Alla elever har haft klassråd. Elevråden har varit aktiva och haft kontinuerliga möten. Detta är en viktig kanal för eleverna att göra sina åsikter hörda och dessa möten ska även i fortsättningen prioriteras. Tyvärr har ännu inte ett faddersystem införts. Då det enligt forskning är ett verksamt redskap mot kränkningar ska vi se till att detta prioriteras och införs under höstterminen 2015. Det är fortfarande främst på den “fria tiden” som det uppstår bråk. Eleverna tycker att det blivit lugnare på skolgården, så översikten av rastvärdssystemet verkar ha haft avsedd effekt.. Däremot visar utvärderingar att många högstadieelever uppger att klassrummet (både under och efter lektionstid) är en plats där många bråk uppstår och ett stort antal av de yngsta barnen känner sig otrygga i korridoren till matsalen. Barnen som går på fritids upplever att de under sin fritidstid har en lugn och trygg miljö. Då många elever uppgav att det skedde många kränkningar via sociala medier, tog skolan in “Inteokej” som är en rörelse som arbetar mot nätkränkningar. De kom till skolan och arbetade i workshops med eleverna och föreläste för både lärare och föräldrar. Denna insats är ännu inte utvärderad då den skedde efter kommunenkäten gjordes, utan kommer istället att utvärderas under höstterminen 2015. 8 Det visade sig att många elever på högstadiet inte berättar för någon vuxen på skolan att de är/har varit inblandade i någon konflikt eller blivit kränkta. För att underlätta för eleverna att ta kontakt med någon vuxen sattes det upp en brevlåda i matsalen. Vissa elever har använt sig av denna, men troligtvis behöver lärarna upplysa eleverna om tanken bakom brevlådorna, samt tydliggöra för eleverna vem som tömmer den etc. En annan insats som skulle sättas in för att öka benägenheten om att berätta för vuxna när man utsätts eller utsätter andra för kränkning, var att varje mentor regelbundet ska träffa sina mentorselever. Denna insats har inte utförts med den täta regelbundenhet som avsetts, så därför står insatsen kvar inför läsåret 20152016. Utvärdering av hur vi arbetet med genus och heteronormen : Personalen har även läst RFSL Ungdom:s material ”Att göra synligt – Om unga transpersoner och ett bra bemötande”. Arbetet med detta material har ej hunnit genomföras under föregående läsår. Systemet med att alla elever ska ha fasta platser samt att det alltid är pedagogen som sköter gruppindelningar fortsätter. Likaså ska pedagogen alltid ha tydligt syfte och mål för att dela in elever i grupper, särskilt när indelningen sker efter kön. Tyvärr har ansvariga lärare för sex och samlevnad samt skolsköterska ej heller hunnit gå igenom studiematerial för ev. revidering med hänsyn till ifrågasättande av heteronormen. Låg och mellanstadiets insatser kring temat familj fortsätter man arbeta med under höstterminen 2015 Utvärdering om hur vi arbetat med att motverka fördomar avseende etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning: Pedagogerna på skolan har tillsammans med pedagogerna på Blekedamm Österäng, arbetat med temat “Rasism” enligt husmodellen. (Mer info om denna modell finns på Diskrimineringsombudsmannens hemsida: www.do.se ). Detta resulterade i en större medvetenhet kring detta område, dock efterfrågade personalen ytterligare fördjupad kunskap i ämnet genom tex föreläsning kring kulturbunden värdegrund. Utvärdering av hur vi arbetat med att göra skolans miljöer tillgängliga för alla : Denna insats är ständigt pågående i samarbete med de elever som har en funktionsnedsättning. Vaktmästaren har gjort en översyn gällande tillgänglighet, och resultatet visar att vi i nuläget har en god tillgänglighet i våra lokaler, när det gäller de elever som nu går på skolan. 2. FRÄMJA – elevers lika rättigheter och värde. Här redovisas våra mål och insatser som skolan kommer att genomföra för att stärka de positiva förutsättningar som redan finns. 9 Främja ett tryggt klimat som motverkar kränkande behandling. Lgr 11(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011): Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla . Mål: Vi vill skapa trivsel och gott socialt klimat på skolan genom att som strategi använda oss av relationsfrämjande insatser mellan elever. Insats: Varje arbetslag ska ha diskussioner kring vad “relationsfrämjande insatser” innebär och hur man ska få dessa att bli en del av skolans medvetna strategi. Ansvarig: Klasslärare, Fritidspersonal Utvärdering : Sker genom frågor på klassråden under vårterminen. Främja likabehandling oavsett kön Lgr 11: Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Mål: Vi vill öka elevernas möjligheter att skapa goda relationer med olika individer samt kunna samarbeta oavsett könstillhörighet. Insats: Fasta platser i klassrum och matsal. Inga elever får välja teamkompis eller lag på tex gymnastiken. Lärare initierar aldrig grupparbeten utan att noga tänkt igenom mål, mening och sammansättning av grupper. Ansvarig : Undervisande lärare, Fritidspersonal Utvärdering : Arbetslagen Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Lgr11: Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Mål: Att varje elev känner att de har rätt att uttrycka sin personlighet oavsett könstillhörighet. Insatser: Personalen stöttar och bekräftar eleverna i deras identitetskapande genom att de får uttrycka sin personlighet oavsett biologiskt kön. Vid gruppindelning av elever vid aktiviteter, ex i pojk och flickgrupper, skall syftet för detta vara genomtänkt och 10 förankrat med både elever och pedagoger, samt det ska finnas en möjlighet för eleven att välja. Ansvarig : Arbetslagen Utvärdering: Arbetslagen Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning Lgr 11: Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Mål : Att öka kunskapen om samt motverka stereotypa generaliseringar kring; etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning bland personal. Insats: Person med kunskap om kulturell värdegrund och mångfald bjuds in att föreläsa för personalen Ansvarig : Rektor Utvärdering : Arbetslagen Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Lgr 11: Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Mål: Alla elever och föräldrar ska vara förvissade om att alla våra elever behandlas lika gott, och får samma möjligheter att utvecklas och lära sig oavsett funktionsnedsättning. Insats: Skolan arbetar kontinuerligt med att individanpassa varje elevs förutsättningar för lika skolgång. Det kan handla om tillgång till hjälpmedel och salsanpassningar. Ansvarig : All personal på skola och fritidshem. Utvärdering : Elevhälsan Främja likabehandling oavsett sexuell läggning åk. 16 Lgr 11: Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. 11 Mål: Att låta eleverna diskutera heteronormen. Insats: Varje klass genomför ett arbete ex i SO kring begreppet familj och hur olika dessa kan se ut. Ansvarig : Arbetslagen Utvärdering: Arbetslagen Främja likabehandling oavsett sexuell läggning åk.79 Mål: Att eleverna har sexoch samlevnadsundervisning där man är tydlig med att diskutera heteronormen. Insats: Ansvariga lärare samt elevhälsa går igenom studiematerial och ser om något material bör tas bort, revideras eller läggas till. Ansvarig : Elevhälsan och lärare som är ansvariga för sex och samlevnadsundervisningen. Utvärdering : Elevhälsan Främja likabehandling oavsett ålder Lgr 11: Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Mål: Motverka elevernas fördomar kring hur man bör vara i olika åldrar. Insats: Införa ett faddersystem . Ansvarig : Arbetslagen Utvärdering : Elevråden 3. KARTLÄGGA – verksamheten och upptäcka risker. För att kartlägga var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan man använda sig av olika metoder. De metoder som vi på Antonskolan valt att använda oss av detta läsår har varit enkät i samtliga årskurser, samtal på klass och elevråd, samt diskussioner i arbetslagen enligt husmodellen kring temat rasism(Mer info om denna modell finns på www.do.se ). Även detta läsår har skolan valt att ta del av och arbeta med resultatet från Kristianstads kommuns ”Trygghet och Trivselenkät” som skickas ut till alla elever i årskurserna 39. Dessutom har vi genomfört en egen trygghets och trivselutvärdering 12 i klass F2, samt en på Fritids.Vi har även information till vår kartläggninf från Rapporeter i Infomentor. Fritidsenkäten, hade även en del som vände sig till föräldrar. All personal ska även fylla i en incidentrapport när de ser elever får kännedom om att någon elev blir kränkt. Även dessa ligger till grund för kartläggningen. När det gäller de yngsta barnen i F2, så uttrycker de att de känner sig trygga i skolan och att de trivs med sina lärare och kamrater. De vet hur de ska göra om de själva eller någon annan t.ex. blir retad De nämner dock att om det uppstår bråk, så är det oftast vid fotbollsplanen och det stället som flest känner en viss otrygghet på är bland de stora barnen i korridoren till matsalen. På frågan om vad skolan kan göra för att eleverna ska känna sig gladare och tryggare, framkommer det endast praktiska saker som har med skolgårdens utformning att göra. Även bland eleverna i 36 så uttrycker eleverna att man trivs i skolan och att man har någon kompis att vara med. När det sker bråk så sker de flesta bråken på skolgården, men på andra plats kommer kränkningar via sms och mms. I årets enkät har procentdelen av eleverna som tycker att lärarna tar hänsyn till deras åsikter ökat markant, sen enkäten ifjol. De allra flesta på högstadiet känner sig trygga på skolan. Eleverna på högstadiet uppger att av de bråk som dock uppstår, sker klart flest i korridorerna men på andra plats uppger de klassrummet. Främst under lektionstid, men även i klassrummet under den “fria” tiden. Många elever tycker att studieron kan bli bättre. Förutom att korridorerna och klassrummen nämns som de ställen där det förekommer bråk och kränkningar, så får sociala medier också höga procenttal. Ett område som inte har så väldigt höga siffror, men som ökat sen förra enkäten är kränkningar av sexuell art, t.ex tafsningar. De allra flesta eleverna har klart för sig att det finns regler samt vet vad de innebär, men en fjädedel av eleverna i åk 36 anser att reglerna ej är bestämda ihop med dem. Bland eleverna i årskurserna upp till 6:an känner flertalet att de får den hjälp och det stöd av vuxna de behöver vid konflikter och bråk. Denna siffra är, precis som förra året, lägre bland högstadieeleverna och det är mindre än hälften av eleverna som berättar för någon personal när de blivit kränkta. Det visar sig att kunskapen om likabehandlingsplanens innehåll blivit markant bättre, särskilt bland högstadieeleverna, sedan förra läsåret. Men även bland barnen i lägre åldrar, syns en tydlig förbättring. Av fritidsutvärderingen framkommer att eleverna trivs mycket bra på fritids. Det eleverna är särskilt nöjda med är att de har bra kompisar där, samt att personalen är bra. Även föräldrarna är mycket nöjda. Det som efterfrågas är att ha fler styrda gemensamma lekar/aktiviteter, särskilt för 36 barnen. I arbetslagen har man arbetat med husmodellen kring temat rasism, då skolverket tryckt på att “ Alla skolformer ska motverka främlingsfientlighet och rasism och stå upp för den värdegrund som finns formulerad i skollagen, däribland respekten för alla människors lika värde”. Enligt skolverket är detta ett område inom värdegrundsarbetet, där svenska skolor i 13 allmänhet, behöver fler insatser. Utvärderingen visade bla att personalen efterfrågade mer kunskap och utbildning inom detta område. Genom att jämföra pojkar och flickors studieresultat kan det konstateras att det råder skillnader i meritvärde hos våra avgångselever i juni 2015. Flickornas genomsnittliga värde ligger klart över pojkarnas. 4. FÖREBYGGA – diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Här redovisar vi de insatser vi kommer att göra på inom de risk och problemområden som identifierats i kartläggningen. Kartläggningen visar : Att de flesta bråken sker på skolgården när det gäller elever på låg och mellanstadiet. Särskilt nämer de allra yngsta barnen, fotbollsplanen. För högstadieelever är det främst i korridorerna som bråken sker, men många uppgav även att de uppstår i lektionssalarna, både under och efter lektionstid. Mål: Att eleverna känner sig trygga på rasterna samt att det finns vuxna i närheten när bråk uppstår. Insatser: Se över rastvärdsystemet för att ytterligare öka vuxentätheten samt även klargöra vad som förväntas av en rastvärd. Dessa diskussioner ska föras på alla stadier. Det bör sättas in vuxna vid fotbollsplanen, särskilt under lågstadiets raster. Även vad som kan göras för att öka tryggheten i korridoren till restaurangen för de yngre barnen ska tas upp i arbetslagen. Diskussion i arbetslaget på högstadiet kring hur man kan upptäcka och förhindra att kränkningar uppstår under lektionstid. Ansvariga : Arbetslagsledarna Utvärdering : Elevrådet, enkät Kartläggningen visar : Att det sker många kränkningar via sociala medier/sms/mms. För låg och mellanstadiet dominerar kränkningar via text och bildmeddelande, medan högstadieeleverna upplever sociala medier som det “värsta” arenan. Mål: Att elever inte kränker varandra på sociala medier eller via sms. Insatser: Elevhälsan som ska utvärdera arbetet med “Inte ok” beslutar hur vi bäst går vidare under nästa läsår och involverar föräldrarna i större utsräckning när det gäller det förebyggande arbetet. Ansvariga : Elevhälsan 14 Utvärdering : Enkät Kartläggningen visar: Att det är ett antal elever på högstadiet som inte berättar för någon personal när de är inblandade i någon konflikt Mål : Att underlätta för alla elever våga prata/komma i kontakt med någon vuxen när de t.ex. behöver hjälp med någon konflikt. Insatser: Alla elever på högstadiet ska ha en regelbunden samtalstid med sin mentor. Ansvariga: Mentorer på högstadiet. Utvärdering : Arbetslagsledarna Kartläggningen visar: Att en fjärdedel ev eleverna i åk 36 anser att det är lärarna bestämmer vilka regler som ska finnas på skolan. Mål : Att alla elever känner att de är delaktiga i att ta fram de regler som gäller dem. Insatser: Diskutera vidare i Elevrådet Ansvarig: Arbetslagsledarna, enkät Kartläggningen visar: Att eleverna på högstadiet uppger att kränkningar av sexuell art ökat. Mål: Att ingen elev blir utsatt för sexuella kränkningar. Insatser: En enkät ska utföras på högstadiet avseende deras upplevelser av sexuella kränkningar. Efter detta ska resultatet analyseras av arbetslag och elevhälsa och lämpliga insatser sättas in Ansvarig : Elevhälsan Utvärdering: Elevhälsan, enkät (Skriftlig redovisning av utvärderingarna sker i nästa läsårs likabehandlingsplan.) ÅTGÄRDER FÖR AKUTA SITUATIONER Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi prioriterar att ha en hög vuxennärvaro utanför lektionstid för att kunna se vad som händer och för att kunna identifiera de barn som verkar må dåligt, är utanför eller något annat som kan tyda på att det känner sig kränkt. Antonskolan har t.ex. ett rastvärdssystem där rastvärdarna har extra koll på identifierade riskområden. Personal äter även pedagogiska 15 luncher med eleverna och skapar då en god kontakt med eleverna samt har uppsikt över vad som sker i restaurangen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När någon personal får kännedom om att en elev är, har blivit eller misstänks vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av annan elev ska uppgifterna utredas. Vissa kränkningar kan komma att polisanmälas eller anmälas till sociala myndigheter omedelbart. Detta avgörs av rektor. Om en elev känner sig utsatt för kränkande behandling ska både dennes och den utsättandes vårdnadshavare kontaktas snarast av personal. Den utsatte skall kunna känna sig trygg i skolmiljön efter kränkande behandling och den som har utsatt någon för kränkande behandling ska få insikt i hur hen ska ändra sitt beteende och förhållningssätt. All personal på skolan som observerar tecken på kränkning eller får kännedom om det har skyldighet att markera tydligt att beteendet inte är acceptabelt, ev. utreda vad som hänt oc samt skyndsamt anmäla vidare till rektor via blankett ”Rapport för kränkningsärenden och övriga incidenter”, enligt stegen nedan. Rektor anmäler i sin tur vidare till huvudman, samt elevhälsoteam med samma blankett. 1. Berörda elever har samtal med personal som fått kännedom om eller bevittnat kränkning. Samma personal ansvarar för att dokumentera vad som hänt och att informera mentor, samt anmäla vidare till rektor och Elevhälsoteam. (Via "Rapport om kränkande behandling, trakasseri eller diskriminering") 2. Information till berörda föräldrar. Personal som fått kännedom om kränkningen och som fyllt i rapporten ansvarar för att detta snarast blir gjort. 3. Rektor beslutar eventuellt om ytterligare utredning och åtgärder som behövs sättas in. 4. Kränkningarna utreds av personal från Elevhälsoteamet, vårdnadshavare kontaktas och vidare åtgärder sätts in vid behov. 5. Åtgärderna följs upp dagligen av mentor och efter ca 1 vecka hålls en uppföljning med utredarna ur Elevhälsoteamet. Föräldrarna informeras av utredarna om hur det gått. 6. Om kränkningarna ej upphört sätts andra åtgärder in. Har de upphört släpper Elevhälsoteamet ärendet och vidare kontinuerlig uppföljning görs av mentor. 7. Om däremot kränkningarna ej upphört och andra åtgärder satts in, följs dessa upp efter ytterligare en vecka av utredarna från Elevhälsoteamet och har kränkningarna då ej upphört, så kallar rektor till ett möte, där fortsatts åtgärder bestäms. Dessa åtgärder har rektor ansvar att följa upp och utvärdera. Ev. upprättas ett Åtgärdsprogram. Ett ärende avslutas inte förrän eleven upplever att kränkningarna upphört. 16 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om du som elev känner dig utsatt för kränkande behandling av en lärare eller annan personal kan det kännas svårt att veta vem man ska prata med. Om du inte känner dig bekväm med att ta upp situationen direkt med berörd lärare kan du prata med din mentor eller vilken annan lärare som helst. Naturligtvis kan du berätta för dina föräldrar, som sedan kontaktar mentor eller rektor. Det går också bra att du kontaktar någon i Elevhälsoteamet, tex skolsköterska eller kurator. 1. När en vuxen kränker ett barn ska man som kollega och/eller chef reagera och påtala hur man uppfattade situationen, samt skyndsamt anmäla till rektor. Man ska även fylla i blanketten ” Blankett för anmälan vid kränkning/trakasserier/mobbning (till rektor/huvudman/EH). 2. Samtal med berörd personal genomförs av rektor, som även kontaktar vårdnadshavare. Åtgärder/resultat dokumenteras av rektor. 3. Uppföljning med elev/vårdnadshavare/personal ska ske inom en vecka. Om ett barn kränker vuxna? Händelser som innebär att en elev kränker en vuxen, omfattas inte av skolans Likabehandlingsplan, utan lyder under Arbetsmiljölagen och hanteras utifrån skolans arbetsmiljöpolicy. Dock innebär händelsen att eleven brutit mot skolans regler och hanteras därefter. Rutiner för uppföljning Åtgärder som sätts in i kränkningsärenden följs upp och utvärderas efter 12 veckor beroende på kränkningens art. Den person/de personer ur Elevhälsoteamet som utfört utredningen skall utföra uppföljningen om inget annat tydligt anges i utredningsdokumentet. Har kränkningarna inte upphört då, sker en ny uppföljning efter ytterligare en vecka. Har kränkningarna vid det tillfället inte upphört kopplas det vidare rektor. Rutiner för dokumentation Enstaka händelser, som av Elevhälsoteamet ej bedöms behöva en fördjupad utredning, dokumenteras av den personal som fick kännedom om kränkningen på blanketten ” Rapport om kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier”. Rapporten förvaras i elevernas akt. När Elevhälsoteamet bedömer att en fördjupad utredning skall utföras, dokumenterar ansvarig utredare i dokumentet "Utredning av eventuell kränkning". Denna förvaras sedan i elevernas akt. Ansvarsförhållande 17 All personal på Antonskolan ska ha kännedom om arbetet mot kränkningar och ha ett gemensamt förhållningssätt, samt ska ingripa när den blir uppmärksammad på kränkning av en elev. I det främjande, förebyggande och upptäckande arbetet är alltså all personal på skolan involverade. Personal som uppmärksammat kränkning är skyldig att rapportera detta till rektor, som sedan meddelar huvudman samt Elevhälsoteam. Teamet har av rektor delegerats ansvaret att utreda, åtgärda, utveckla, utvärdera och leda arbetet mot kränkningar. Som ytterst ansvarig för arbetet mot kränkningar på den enskilda skolan är huvudman. Dokument som finns på InfoMentor. Blankett för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen Blankett för elevhälsoärende Blankett för rapport för kränkningsärenden och övriga incidenter (till rektor/huvudman/EH). Handlingsplan vid skolk Handlingsplan vid hot och våld Ordningsregler Tobakspolicy Utredning vid misstänkt kränkning 18
© Copyright 2024