Från sjukskrivning till arbete – hur kan risken för långtidssjukskrivning minskas? Anne-Marie Norén, processledare för rehabgarantin och sjukskrivningsmiljarden, Stockholms läns landsting FRÅN SJUKSKRIVNING TILL ARBETE – hur risken för långtidssjukskrivning kan minskas med rehabiliteringskoordinator Anne-Marie Norén, processledare för rehabgarantin och sjukskrivningsmiljarden, Stockholms läns landsting Folkhälsodagen 15 april 2015 Sjukskrivningar och nedsatt arbetsförmåga är ett kostsamt folkhälsoproblem som fördelar sig ojämlikt i befolkningen 150 000 personer har en diagnos inom långvarig smärta och/eller lätt/medelsvår psykisk ohälsa i SLL 8 miljarder kronor per år är SLLs och Försäkringskassans samlade kostnad för vård och ersättning för dessa personer Personer med kort utbildning är oftare sjukskrivna och blir kvar i sjukskrivning en längre tid i större utsträckning än de med lång utbildning Flera har försökt men stött på utmaningar att påvisa effekt genom tidiga insatser för att främja återgång i arbete 19 landsting – koordinatorer implementerat utan vetenskaplig utvärdering Utvärdering av tidiga insatser, Inspektionen för socialförsäkringen UK ”Pathways to return to work” R-RCT utvärdering av KBT och MMR inom rehabiliteringsgarantin … flera av dessa initiativ fokuserar framför allt på medicinska faktorer inte på arbetsförmåga som helhet SLL utvärderar i RCT en modell med tidiga insatser av rehabiliteringskoordinator för att stärka patientens arbetsförmåga ARBETSFÖRMÅGA Omgivningsfaktorer Viktiga komponenter i modellen med rehabiliteringskoordinator ! ! Hitta patienter med en förebyggbar risk Rehabiliteringskoordinatorns insats • Läkarens sjukintyg • Prediktiv modell • Kvalitativ screening • Kartläggning av verklig arbetsförmåga • Behovsanpassad coachning och koordinering av insatser • Expertstöd kring arbetsförmåga, samtalsmetodik, regulatoriska krav och vårdutbud Patienter med rehabiliteringskoordinator ökar sin arbetsförmåga Genomsnittlig sjukskrivningsgrad under studietiden 70% Patienter som har rehabiliteringskoordinator får • en bättre livskvalitet och arbetsförmåga 60% 50% Kontroll 40% 30% 55 20% Intervention 10% 0% 0 100 200 300 400 500 600 dagar • en lägre sjukskrivningsgrad över tid – motsvarar 55 dagar per patient • ingen ökad vårdkostnad Jämfört med patienter i kontrollgrupp Både individen och samhället tjänar på att arbetsförmågan förbättras EFFEKT AV ÖKAD ARBETSFÖRMÅGA, I GENOMSNITT PER PATIENT: 24 900 kr 96 400 – 193 000 kr mer i inkomst samt en högre livskvalitet i minskad kostnad för ersättning och produktionsbortfall Vad skapar goda effekter på arbetsförmåga och livskvalitet i studien med rehabiliteringskoordinatorer • Standardiserad modell • Tydligt fokus på arbetsförmåga • Träffsäkerhet att identifiera patienter som har en förebyggbar risk för långtidssjukskrivning • Hög grad av behovsanpassat coachande och koordinerande stöd med fokus på arbetsförmåga