Lake
Lake
Lota lota
Bild: Wilhelm Von Wright
Vänern, Vättern, Mälaren och
Hjälmaren
Yrkes- och fritidsfiske
UTBREDNINGSOMRÅDE
Laken finns i större delen av landet samt längs
Östersjökusten ner till Kalmarsund. Den saknas på
västkusten och är sällsynt i fjällens björkskogsbälte.
Laken är den enda arten i torskfamiljen som finns i
svenska sötvatten.
LEK
Leker i december till mars över sandiga, grusiga eller
steniga sjö- och flodbottnar på djup mellan 1 och 15
meter vid en temperatur av 0,5–4° C. Kan lägga upp till
5 miljoner ägg vilka vanligen kläcks efter 20–60 dygn
beroende på vattentemperaturen. Till skillnad från
andra svenska sötvattensfiskar innehåller lakens ägg
en oljedroppe som gör att romen svävar omkring fritt i
vattenmassan. De nykläckta larverna håller sig kvar i
den fria vattenmassan en kort period, därefter simmar
de in på grunt vatten nära stränderna när vattnet blivit
varmare.
VANDRINGAR
Från sjöar och kustområden kan laken årligen under
hösten och vintern vandra upp i rinnande vatten för att
leka. Leken kan också ske i sjöar där det kan finnas
såväl vandrande som stationära bestånd i samma sjö.
Laken återvänder ofta till sin födelseplats för
övervintring och lek. Vandringen sker oftast under
natten.
ÅLDER VID KÖNSMOGNAD
Vid kusten hanen 2–4, honan 2–6 år
I insjöar hanen 3–4, honan 3–5 år
MAXIMAL ÅLDER OCH STORLEK
Lakar på 14 år har påträffats i Sverige men rapporter
på 20 år finns från utlandet. Svenska
sportfiskerekordet på lake är 8,5 kg.
BIOLOGI
Laken trivs i kallt och klart vatten på mjuka eller leriga
bottnar i vattnens djupare partier där strömmen inte är
för stark. Den är ett utpräglat nattdjur som är passiv
under dagen. Under natten simmar den på jakt. Unga
individer lever av dagsländelarver, kräftdjur, musslor
och snäckor medan de äldre är rovfiskar som lever av
fisk, större kräftdjur och fiskrom.
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Resursöversikt 2014.
I dagsläget finns inget riktat fiske efter lake utan
den fångas i huvudsak som bifångst i fiske efter
gös, öring och sik med bottensatta nät. Riktat
fiske bedrivs med så kallade lakstrutar (en
hängryssja som hängs från iskanten så den precis
når ner till botten), men endast i mycket liten
omfattning. Fångsterna av lake har i yrkesfisket
minskat successivt sedan början på 1900-talet i
samtliga av de fyra största sjöarna. Sannolikt
speglar detta i första hand en minskad
fiskeansträngning.
I Vänern har fångsten av lake under 1900-talet
varit relativt hög och mellan 1914 och 1950-talet
fångades inte sällan över 100 ton lake per år.
Fångsterna sjönk sedan och planade under
perioden från mitten av 1990-talet till 2010 ut på
knappt 40 ton årligen. År 2014 fångades 12 ton.
De tre senaste åren har fångsten minskat
ytterligare i Vänern.
Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar i ton
per ICES-ruta eller sjö av lake 2014. En ICES-ruta är
cirka 56 km*56 km stor.
HaV Dnr 739-15
Lake 2015-06-16
Det kan i viss mån bero på avsättningsproblem i
samband med att arten kategoriserats som nära
hotad i ArtDatabankens rödlista. En annan orsak
är att det 2011 infördes saluförbud för sik, vilket
gjorde att fisket med bottensatta nät, där lake ofta
fångas som bifångst, minskade markant.
I Vättern skedde en drastisk minskning av
fångsterna under början av 1970-talet.
Nedgången berodde troligtvis på ett för hårt fiske.
För tre år sedan skedde ett trendbrott och
fångsterna har sedan dess ökat till den högsta
nivån på femtio år. År 2014 var fångsten drygt
elva ton. Den ökade fångsten i fisket är sannolikt
en effekt av de nya fiskeregler som infördes
2005–2007. Fångsten av lake per ansträngning i
yrkesfisket minskade först i samband med de nya
fiskeregler som infördes hösten 2005 (fiskefria
områden, nya regler för maskstorlek med mera)
men har därefter ökat för att nu vara högre än
perioden innan reglerna infördes. Under 2014
minskade fångsten per ansträngning något delvis
på grund av osäkerheter rörande möjligheterna
att sälja sik.
I Mälaren och i Hjälmaren har fångsterna också
minskat sedan 1900-talets början. Under 2000talet har fångsterna ökat stadigt i Hjälmaren men
minskat stadigt i Mälaren. År 2014 var fångsten
2,5 ton i Hjälmaren och endast 0,5 ton i Mälaren.
Det är oklart vad skillnaden i fångsttrend beror
på. Lake används i viss mån som kräftbete så
eventuellt kan skillnaden förklaras av att det
pågår ett mer intensivt kräftfiske i Hjälmaren
vilket gör att man är mer benägen att behålla
landad lake.
Fångsterna av lake i fritidsfisket är relativt små.
Enligt en enkätundersökning utförd av Havs- och
vattenmyndigheten och Statistiska centralbyrån
2013 framkom att det fångades cirka sex ton lake
i Vänern med mängdfångande redskap så som
exempelvis nät och ryssjor. I fritidsfisket med nät
har fångsten av lake per ansträngning varit stabil
de sista tio åren. I de enkätundersökningar som
genomförts i Vättern under 2000-talet över
fritidsfisket har årsfångsten som högst varit två
ton. I Mälaren och Hjälmaren finns inga
uppgifter om fritidsfiskets fångster av lake.
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Resursöversikt 2014.
Landningar, fördelat på sjö
Ton
60
40
20
0
1996
2000
2004
Stora sjöarna
Mälaren
Vänern
2008
2012
Vättern
Hjälmaren
Yrkesfiskets fångster av lake i de stora sjöarna åren
1996–2014.
Landningar, Vänern
FpA
4
3
2
1
0
1995
2000
2005
2010
2015
Fångst per ansträngning (FpA) av lake i yrkesfisket i
Vättern. Kilogram lake per 1000 meter nät och dag.
Observera att regelverket ändrades 2005–2007 med
förändringar i maskstorlekar i nätfisket och införande av
fiskefria områden.
HaV Dnr 739-15
Lake 2015-06-16
Miljöanalys och forskning
Lake är en bottenlevande art och fångas därför
relativt sällan i det årliga övervakningsprogramet
med trålning och ekolodning som pågått sedan
tidigt nittiotal i Vänern, Vättern och Mälaren.
I Vättern har det mellan åren 2005–2012 pågått
ett riktat provfiske efter sik och röding som en del
av Sveriges lantbruksuniversitets (SLU)
uppföljning av de omfattande förändringar i
fiskereglerna som infördes mellan 2005 och
2007. I detta provfiske fångas även en betydande
mängd lake. Fångsten av lake i SLU:s provfisken i
Vättern visar en positiv beståndsutveckling under
perioden 2005–2014. Särskilt de sista fyra åren
har fångsten ökat märkbart. Laken tycks således,
i likhet med de flesta andra rovfiskar i Vättern, ha
gynnats av de nya fiskereglerna.
I Vänern har provfisken skett under perioden
2010–2012. Arten dominerade fiskbiomassan på
djup överstigande 25 meter. Lake förekommer
således i höga tätheter över stora delar av sjöytan
i de två huvudbassängerna Värmlandssjön och
Dalbosjön. Under den korta tid som provfisket
genomförts har lake av många olika
storleksgrupper fångats. Mängden ung lake i
fångsten har varit jämn över tid vilket antyder att
rekryteringen är stabil. Senast en
fiskundersökning i motsvarande skala
genomfördes i Vänern var 1973. Även då var lake
den dominerande arten på stora delar av de
djupare partierna i Vänern. Fångsterna av lake
var 2010–2012 högre än i motsvarande
provfisken i Vättern. Under de tre år som
provfisket pågått så har fångsterna av lake
minskat med cirka 25 procent.
I Hjälmaren har lake, med undantag av en
individ fångad 2013, inte fångats överhuvudtaget
i de undersökningsprogram som pågått på senare
år. I Mälaren fångas lake endast i provfisken som
sker i de djupare delarna av de större, djupa
bassängerna. Det rör sig främst om de bassänger
som ligger i de östra mer näringsfattiga delarna
av sjön som exempelvis Prästfjärden och
Lambarfjärden men även i viss mån i Ekoln nära
Uppsala.
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Resursöversikt 2014.
FpA
4,0
Provfiske Vättern och Vänern
3,0
2,0
1,0
0,0
2000
2005
Vättern
2010
2015
Vänern
Fångst per ansträngning (FpA) av lake i kg per nät och
natt i provfisken i Vänern och Vättern 2005–2014.
Provfiskenät vittjas i Lambarfjärden i Mälaren. I denna
djupa fjärd förekommer lake då och då i fångsten. Ett
lakhuvud sticker också upp ur en av baljorna. Foto:
Alfred Sandström
HaV Dnr 739-15
Lake 2015-06-16
Provfiske 2010-2012
Övriga
Lake
många olika storlekar av lake förekommer i
fångsten gör att lakbeståndet bedöms vara
livskraftigt. I Hjälmaren och Mälaren är
lakbestånden förhållandevis små och begränsade
till de djupa bassänger som är tillräckligt väl
syresatta under sommaren. Fångsterna i
befintliga provfisken i Mälaren och Hjälmaren är
för låga för att det ska gå att bedöma trender i
beståndsstatus.
Sik
Biologiskt råd
Nors
Provfiske 1973
Övriga
Sik
Lake
Nors
Andel av fångsten (vikt) av de dominerande fiskarterna
på Vänerns djupbottnar i provfisken med bottensatta
nät genomförda 1973 och 2010–2012.
Beståndsstatus
Laken har nyligen klassificerats som nära hotad i
ArtDatabankens rödlista. Bakgrunden är att
arten minskar i sjöar och vattendrag i framför allt
södra Sverige. Orsaken är sannolikt
klimatrelaterad. Lakens rekrytering missgynnas
av att vattentemperaturen ökar, vilket får mest
genomslag i grundare sjöar och rinnande
vattendrag i södra Sverige. Liknande trender ses
också för lake i Nordamerika.
Alla tillgängliga data pekar på att
lakbeståndet i Vättern är talrikt och att
det har en positiv trend, detta gör att
beståndet bedöms tåla ett ökat fisketryck.
I Vänern är kunskapsunderlagen sämre
men att lake är dominerande art i
provfisken, att storleksstrukturen ser bra
ut och att det inte bedrivs något riktat
fiske i nuläget gör att den samlade
bedömningen är att fisketrycket bör vara
oförändrat.
I och med den hotbild som ett förändrat
klimat kan medföra och de vikande
trender i mindre vatten som lett till att
lake tagits upp på rödlistan
rekommenderas att fisketrycket på lake i
grundare och mer näringsrika sjöar som
Hjälmaren och Mälaren inte bör öka.
Underlagen för biologiska råd är svagare i
dessa två sjöar eftersom arten inte fångas
tillräckligt ofta i fiskundersökningarna.
Förvaltning
Det finns inget minimimått för lake i någon av
sjöarna.
I Vättern finns tre stora fiskefria områden där allt
fiske med undantag av burfiske efter signalkräfta
är förbjudet. Där finns också ett flertal
fredningsområden för röding och öring som kan
ge ett skydd för lake. Minsta tillåtna maskstorlek i
fiske med bottensatta nät på djup grundare än 30
meter är 43 mm (maskstolpe) och på djup
överstigande 30 meter 60 mm (maskstolpe).
I Vättern bedöms lakbeståndets status som god
med en positiv trend över tid. I Vänern är
beståndsstatus mer osäker. De höga
fångstnivåerna i stora delar av Vänern, det vill
säga både Värmlandssjön och Dalbosjön samt att
Inga av de fredningsområden som finns i Vänern
är riktade mot lake. Minsta tillåtna maskstorlek (i
maskstolpe) i Vänern är 45 mm, men i vissa
områden 55 mm.
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Resursöversikt 2014.
HaV Dnr 739-15
Lake 2015-06-16
Egentliga Östersjön och Bottniska
viken
Yrkes- och fritidsfiske
Lake fångas främst i yrkesfisket längs med
kusterna från mellersta delen av Egentliga
Östersjön och upp till Bottenviken. Landningarna
låg år 1999 på nära 4 ton men har sedan 2001
varierat kring1,5 ton per år. Fångsterna i
fritidsfisket är okända men antas vara låga.
Miljöanalys och forskning
Lake föredrar kallt vatten och står därför
huvudsakligen under språngskiktet sommartid.
De flesta fiskerioberoende provfisken längs
Östersjökusten är koncentrerade till kustnära,
något grundare områden. Därför fångas den
sällan i nuvarande provfiskeundersökningar. Det
finns heller inga riktade provfisken efter lake i
Östersjön.
Beståndsstatus
Helcom klassar laken i Östersjön som NT – ”Near
Threatened”/ ”nära hotad” baserat på trender i
övervakningsprogram och fångststatistik i
Östersjöområdet, således inkluderande fler
länder än Sverige. Fiskerioberoende underlag
från den svenska kusten saknas. Det finns dock
en negativ trend i fångst per ansträngning i
yrkesfisket med bottensatta nät i Bottniska viken
under åren 1999–2012, vilket antyder att
mängden lake minskat i Bottniska viken under
denna period.
Biologiskt råd
Biologiskt råd kan inte ges för lake i
Egentliga Östersjön och Bottniska viken.
Fisketrycket bör således inte öka. Eftersom
lakens rekrytering är beroende av
kustmynnande vattendrag och deras
mynningsområden är fiskevårdande
åtgärder som fiskvägar och
habitatrestaurering i sådana miljöer
gynnsamt för arten.
Text och kontakt
Alfred Sandström, SLU, Institutionen för akvatiska
resurser, Sötvattenslaboratoriet,
[email protected]
Läs mer
Andersson, M. Sandström, A. Asp, A. & Bergek S.
2013. Provfisken i Vänern 2009–
2012, Från stranden till öppna sjön.
Vänerns vattenvårdsförbund rapport
nr 75, 42 s.
Cott et al. 2015. The song of the burbot: Under-ice
acoustic signaling by a freshwater
gadoid fish. Journal of Great Lakes
Research Vol. 40(2): 435–440.
Rothla M. et al. 2015. Life history of anadromous
burbot (Lota lota, Linneaus) in the
brackish Baltic Sea inferred from
otolith microchemistry. Ecology of
Freshwater Fish 2014: 23: 141–148
Stapanian, M.A., Paragamian, V.L., Madenjian, C.P.,
Jackson, J.R., Lappalainen, J.,
Evenson, M.J., Neufeld, M.D. (2010).
World-wide status of burbot and
conservation measures. Fish and
Fisheries 11: 34–56.
Foto: Henrik Ragnarsson Stabo
Fiskbestånd i hav och sötvatten. Resursöversikt 2014.
HaV Dnr 739-15
Lake 2015-06-16