1. No category

.OCK EN STRUNT
FRÖSUNDA
årgång9
HEMBYGDSFÖRENINGS
KVARTALSTIDSKRIFT
nrl
1987
'De äldsta byarna?
I "Tarbydalen" ligger fyra gamla byar:
Tarby, Od.enslunda, Attesta och SKrävsta.
Alla byarna ligger högt med öppen åKermarK omKring, och i avsKildhet ett stycKe
väster om "stora vägen" mot Got t röra.
Det finns mycKet som talar för a t t
denna del av Frösunda bebyggdes tidigt
när landet steg ur havet: Den relativt
stora höjden över havet, namnformerna,
gravfälten och de gamla sägenomspunna
älvKvarnarna. Bygden var en väl Koloniserad sidodal till Långhundraleden redan
under förhistorisK tid. OCh den lever än,
i vacKer och t.LögönsKllg välmåga.
SKRÄVSTA ·
l";.~~JiESTA
•
2:1
I det nybyggda huset pA Sl<.rävsta 1:25 bor
Bengt-.Ak.e Grandin och Anna-Karin Johansson. Huset är byggt 1983 på samma plats
som den tidigare mangårdsbyggnaden, vilKen var byggd 1855.
Sedari 1981 bor Ann och Anders Theren i
den norra gården vid Sl<.rävsta. Tidigare
bodde här Fol.ke och Anna-Lisa Fröman och
deras släkt i flera generationer baKAt i
tiden.
Attesta 2:1
Huset byggdes 1952 av 'frösundabyggmästaren Stig Salby. Samtidigt 'flyttades det
dåvarande bon1ngsh uset till Hus by Långhundra. På gården rinns emellertid ett
ännu äldre hus, troligen 'från 1700-talet,
cich det används nu som sommarstuga.
Attesta 4:1
I den norra gArden i At testa bor Stig och
Ing~gärd öhman.
Boningshuset 'flyttades
'frAn Sunnarby i Kårsta omKring 1860. Ena
gaveln timrades om av Ingegärds 'far 1950
varvid han använde timret 'från Soldat torpet Fröjdens (Lars l und).
Här bor numera Elvi och Nils Höglund som
'flyttade hi t 'från Tarby 1977 då sysKonen
EriK, Lisa och Maria Gusta'fsson 'flyttade
till vanentuna. Dessrörinnan hade jordbruKet varit i samma släKt i många generationer.
Odenslunda t1
Om Odenslunda gård sKrev vi ut'förligt i
SocKenstrunt nr 2 1981. I Korthet Kan vi
repetera att huset där Harry och Ingegärd
Johansson bor är byggt 1965.
Vid Tarby 1:4, eller Angshagen som
Kallas, har det länge lega t et t h u s.
revs 1986 'för att ge plats åt det
huset på bilden. Där bor sedan dess
ders Falk och Krister Jensen.
det
Det
nya
An-
Tarby 1:2
"Nybygget" kallas huset där Uffe och
Stina Bengs bor sedan 1982 med barnen
Maria och fosterpojKen Michel. Huset
byggdes 1947 av RicKard Andersson, bror
till den tidigare ägaren av fastigheten,
Emma Andersson som ocKså Kallades syEmma. Hon bodde i 1800-talstorpet intill
på 1930-talet. Förutom att vara sömmersKa
var hos ocKså lärare i söndagssKolan i
Klippan. Tillbyggnaden t v på huvudbyggnaden gjordes 1965.
6
Tarby 1:1
I örsta bor Märta Grandin med. sonen Kent.
I mi t ten a v gården ligger et t gul t boningshus, byggt omkring 1860 då den sydligaste av Tarbys tre gårdar -flyttades ut
från byn vid laga ski-ftet. Huset stod
tidigare i det som nu är Sixten och Birgitta Carlssons trädgård (Tarby 4:1).
Tarby 4:1
Birgit och Slxten carlSSon övertog går<len
e-fter Slxtens -föräldrar 1957. Sixtens
mor-far och mormor Slgrid och OSkar EriKsson kom dlt 1916 e-fter E Thorell som <lå.
-flyttade tlll Stolp Ekeby. Huset är byggt
på 1850-talet.
Det nuvarande boningshuset tlll vänster
har som stomme en -f d tvättstuga som
byggdes om och byggdes till 1955 - 1956
av Kents -far Bertil Grandin.
Här bor Gunilla Brenner och Sune Harlen
sedan 1984. Till Frösunda Kom de 1976 och
bodde då på. Sandhem i Rolsta. Huset lär
vara byggt på 1850-talet och är om- och
påbyggt i oliKa omgångar.
PR ISTAVLING:
HEMLIG GRIND!
Världen är :fylld av osedda småsaKer. Så
ocKså Frösunda. Någonstans i socKnen
:finns denna grind, väl synlig. De allra
:flesta av oss har set t den. Men hur många
har lagt märKe till den?
g
Vi utlyser härmed en Pristävling! Gå ut
och söK e:fter grinden! När du vet var den
:finns så Kan d u sKicKa in lösningen till
Birgitta Lundberg, SKoga, Frösunda,
186 00 VALLENTUNA. Sänd lösningen :före
den 1/10.
Bland de rätta lösningarna (om det blir
:fler som svarar r ä t t) drar vi en segrare
som :får originalet till bilden här, tecKnat av Hermine Keller.
Siste soldaten i Tarby
Den siste soldaten pA Tarby rote hette
Hans Ersson Fält. Hans födelseAr var
1790 och han kom trAn Fasterna. Men
bodde Fält nAgonsin i den stuga som nu
finns pA marken?
Vid Tarbyvägen, på vänster sida innan
man kommer fram till örsta, ligger en
gammal torpstuga. Den har stått tom
sedan siste hyresgästen, Anton Jansson,
dog i slutet på sextiotalet. På kartan
har platsen beteckningen Tarby 6:1 och
namnet Fältens. Här skulle alltså ha
bott en indelt soldat som hette Fält.
Detta ska handla om den siste soldaten
Fält, men eftersom soldattorpet finns
med redan på 1705 års karta över Tarby,
så måste åtskilliga soldater ha bott här
tills den siste fick avsked år 1833.
Men först något om indelningsverket
som infördes 1682 av Karl XI och ersattes av allmän värnplikt år 1901. Som
namnet antyder indelades landet i rotar.
Varje rote bestod av bönderna i en by
eller i några gårdar. Roten hade att
anskaffa och avlöna en soldat. Motsvarande regler gällde för dragoner och
båtsmän.
soldatens förmåner bestod av
lega
(=engångsbelopp),
årslön, soldattorp,
hemkall (=naturaförmåner) och beklädnad,
allt reglerat i frivilligt upprättade
kontrakt mellan roten och
soldaten.
Kontrakten skulle dock godkännas
av
landshövdingen och regementschefen. soldaterna gjorde vanligtvis dagsverken åt
rotebönderna men detta var i allmänhet
inte reglerat i kontrakten.
Varje · år,
några veckor sommartid,
anordnades regementsmöten då soldaterna
fick lämna sina torp och ägna sig åt
militära övningar. Det var då i första
hand soldathustrun som skulle sköta det
löpande arbetet på torpet, men hon kunde
få hjälp av rotebönderna.
Någon fixerad pensionsålder fanns inte
för de indelta soldaterna. Ofta hade
soldaten ett intresse av att stå kvar så
länge som möjligt i tjänsten, eftersom
ett avsked betydde att han måste lämna
torpet till efterträdaren. Pensionen var
blygsam. Enligt Kungl. underhållsreglemente den 5 dec 1815 fick de som var 50
år gamla och hade tjänat i 30 år 8
riksdaler årligen. För dem som skadats i
tjänsten var villkoren något bättre.
Utan att gå in på köpkraften hos 8
riksdaler kan man konstatera att de var
helt otillräckliga att leva på. Vanligen
hade dock soldaten fått med någon undantagsförmån i soldatkontraktet.
Roten kunde bli helt befriad från att
hålla soldat, men fick då i stället
betala s k vakansavgift. Frösundas soldater hörde till Hundra Härads kompani.
Kompaniet ingick. tillsammans med sju
andra kompanier i Kungl. Upplands regemente. Kompanichefen bodde på Norrby i
Lunda. Han hade bland annat hand om de
syneförrättningar som företogs på soldattorpen.
Om nu Fält kände sig misshandlad av
sina rotebönder hade han att ta sig en
promenad över Tarbyskogen till Norrby i
Lunda för att klaga hos kompanichefen.
soldaterna hade ju alltid kronan bakom
ryggen vid sina kontroverser med rotebönderna. Om problemen inte var alltför
stora kunde det kanske räcka med att
vända sig till "corporalen" Grön på
Sols ta.
Den siste soldaten på Tarby rote hette
Hans Ersson Fält. Hans födelseår var
1790 och han kom från rasterna. Sin
tjänst som soldat på Tarby rote började
han vid 21 års ålder och två år senare
gifte han sig med den 16 år äldre
soldatänkan
Maja
Persdotter
från
Torsholma. Paret fick en dotter, AnnaGreta. Hon förblev frösundabo till 1827
då hon 23 år gammal flyttade
till
Stockholm, samma år som Fälts hustru
dog, 63 år gammal. Fält (eller var det
rotebönderna?) anställde sedan sockenskomakare Snälls änka, Anna Ersdotter,
som hushållerska. Med i boet hade hon då
dottern Anna Magdalena. Så gick det
några år, sedan flyttar änkan med sin
dotter. Nästa kvinna i Fälts liv blev
Stina Ersdotter. Hon kom närmast från
strävsta och flyttade in i soldatstugan
år 1835 med sonen
Jan-Erik.
Stina
Ersdotter
står antecknad som
Fälts
hustru i husförhörslängden, men i vigselboken för den aktuella tiden finns
ingenting om någon vigsel mellan dessa.
Sammanboende under
äktenskapsliknande
former fanns även under 1800-talet! I
hushållet
fanns även en
"inhyses",
Anders Andersson Fjäder och barnhusbarnet Euphrosine. Alla fyra flyttar
redan under år 1836.
lo
Ar 1821 såg uniformerna ut så här v i.d
Uplands Regement~
Tarby rotes soldat
bör alltså ha vari.t
så här ståtli.g v i.d
högti.dli.ga tillfällen.
Foto: Armemuseum.
Om Fält finns antecknat att han deltog
i nattvard t o m 1835 och i husförhör
t o m 1836. Att han slutade med dessa
aktiviteter just då var kanske ingen
slump. Under 1838-42 bor bara Fält och
en "inhyses" Anders Persson Tiger i
stugan. Den senare hade kanske inte
samma goda inflytande över Fält som Anna
Ersdotter och Stina Ersdotter haft.
Från 1843 finns även änkan
Stina
Persdotter, född 1779, med i hushållet.
Men nu var det alldeles säkert rotebönderna som gripit in. Fält, som redan
1833 fått avsked som soldat på grund av
sjuklighet, hade nu, tio år senare, två
år kvar att leva. Stina Persdotters
uppgift var nog både hushållerskans och
sjuksysterns. Vad Fält led av får vi
inte veta. Han dog den 27 september
1845, 55 år gammal.
Och nu är vi framme vid det stora
frågetecknet. Bodde Fält någonsin i den
stuga som nu finns på marken? På 1790
års storskifteskarta över Tarby ligger
soldattorpet på plats helt nära Ängs·hagen. På 1860 års laga skifteskarta
ligger stugan på samma ställe som idag.
Uthuset däremot redovisas lika på båda
kartorna, nämligen på den plats det låg
när det revs på 1~40-talet. Husförhörslängden redovisar Tarbygårdarna på varsitt upplägg, Larsbacka har ett upplägg
och Fältens ett, men det står inte
Fältens utan "Tarby egor". På detta
upplägg redovisas soldaten och
hans
familj fram till 1842. Därefter finns
också sockenskomakaren Anders Lundgren
med hustru och två barn. Att sju personer skulle få plats i en torpstuga är
möjligt men knappast sannolikt. Då är
det troligare att Fält och hans två
medboende bodde i den gamla stugan nära
Ängshagen och sockenskomakaren och hans
familj bodde i den då nyuppförda stuga
som nu finns på marken. Men riktigt
säker kan man ju inte vara.
Kartin Grandin
Källor:
Landsarkivet
Krigsarkivet
De bodde
på Fältens
ur tillgängtiga arkiv har Sven Blllersjö
vaskat fram vilKa personer som bot t p6.
Tarby soldatställe under 6.ren. Listan är
inte fullständig, men ger upplysning om
vem som lXXlde där under vissa 6.r.
1945 - 65 X:arl Anton Jansson, "X:agg-Anton".
1935
Skräddare Oden.
1920
Herman Llndblom, timmerman.
1886 - 90 Arbetaren Johan Gustav Lindgren, född 1846 1 Frösunda.
Baptist, 6 barn.
1880
Smeden Johannes Hllsson, född
1820 1 Asbo.
1811
smeden Johannes Kilsson.
1838
Avskedade soldaten nr 96, Hans
Ersson Fält, född 1190, änKllnt. (OsäKer UPPilft).
1833
Soldaten Hans
1825
SOldaten Hans Ersson Fält.
1819
Ersson
Fält.
-
.,. ~
oEf'
~
~--~~=n111
AilDtDlsellll
Kl.lllll: Indelt soldat och roteboende
Cllalin: Knektar i Konga kanpani.
ETT GOTT RAD
Om du i pastoratets tidning KyrKnycKeln
eller på annat sätt får en inbjudan att
delta i en rådfrågningsgrupp eller studiecirKel som disKuterar Kristen beKännelse i dag, så ta inbjudan på all var!
Det är snart tusen år sedan bygdens
folK - i god demeKra tisK ordning - beslöt
att överge Oden och Tor för Vite Krist.
Oss veterligt har det inte hänt sedan
dess att folKet frågats till råds beträffande formuleringen a v bygdens tro. Så
tag chansen n u!
\ (
GJIÅGKOMSTER
FRÅN SKRÄVSTA
Förr fanns det tre bomgM-dar 1 SKrii.Vsta.
I JDAnga Ar bodde FolKe Fröman 1 den norra
gtJrd.en. Hans mmnen av l.tvet 1 denna del
av Fröst.urla sträcKer sig flera generatiDner tillbaka.
a t t hon ocKså lljälpte till med de större
djuren. sondottern Ed vina återgav till
sina egna barn Sofias egen berättelse om
ett sådant tillfälle.
-Sofia Ersson var bra pA att berätta,
och Edv1na hade bra Xom1hAg. Så s äger
Edvinas son, nu 74-årige FolKe Fröman,
som tillsammans med systern Anna-Lisa
flyttade till Lindholmen 1981 efter att
ha bott hela 11vet i Sk.rä v sta. Det fanns
ocKså andra i släKten som var bra berättare, och FolKe själ v har bra minne, så
han har ett stort förråd av historier att
ösa ur för den som är intresserad av
11vet i Frösunda under gamla tider.
Sofia var Folk.es och Anna-Lisas morfars
mor. Morfars far hette Per Gustaf Ersson,
Kallad Gustaf. Född och uppväxt i Häradshamra Kom han till den norra eller s K
"lilla" gården i Sk.rävsta som dräng och
gifte sig så småningom med dottern i
huset. Hon dog och efterlämnade t v å barn
som inte blev bönder. Gustaf gifte om sig
med pigan och hushållersKan Sofia, och
det blev å t ta barn i andra giftet. Bland
dem var Anna-Lisas och Folk.es morfar
ViKtor Pettersson.
Det berättas om Sofia Ersson att hon
var som en "riKtig Karl". Gustaf handlade
med slaKtdjur. Han lejde slaKtare, men
endast för de stora djuren. De små var
det frun som slaKtade, och detKunde hända
Pe t t
farfars far
e r s s o n
Pe r Gustaf Ersson
wo rtars fa r
farfa rs mor
L-------r-------1
Johan Ric k ar~ Fr ö~an
farfar
Sofia var med och sKulle samla blodet
dA en oxe sK une slaK tas. Drängen slog
till med baKsidan av yxan för ett bedöva
den, men det tog inte. Oxen stod Kvar på
benen.
- Dt! sa jag, sa Sofia, ta hi.t höxen!
- SA dräpte jag t111, och dA damp hoxen!
DBilCOX..tD.
Flera par utmärkt vackra DRAGO'SA R nu
up.pkomna. frln Bmlland. aälj u bilHat uti Utror ·
SlaKtdjUren hämtades vida omKring, bl a
från Tresta marKnad pA Väddö. Gustaf och
pojKarna Körde di t med häst och vagn och
Köpte och tog hem dem; de små ficK väl
åKa på vagnen, de stora tjudrades baKom
och pojKarna drev påResan tog tre dygn,
och man övernattade på en gArd i Lohärad
både på dit- och hemvägen samt vilade pA
Svanberga Värdshus.
Sofia Jansdotter
1orfars rtor
L----------r----------1
Sofi a Ja nsso n
fa rliior
l--------~--------1
l
Ernst Fr•)ian
far
Vikto r Pettersson 'Anna Louisa Berglund
mo rf ar
mormor
L---------.---------J
.
l
Edv1na Pet tersson
iliOf
L---------------~--------------------1
Folke F~ ö~ a n f 1913
Anna-Li sa Fröma n f !9!5
l
drtll aaL&llel. 3 Holländ&rOJ'&t&n l Norr.
FoLKe Frömans släXt
har bott 1 SKrävsta
under mAnga generat1oner. SA här ser
hans när mast e s läKt
ut baKAt i. ti.den. Hed
bi.ldens hjälp Kan det
bli. lättare att ori.entera s1g 1 texten!
Men Sofia var inte bara slaktare. Hon
kunde också "dra ut" en kalv och hon
hjälpte gärna till med både djur och folk
som var sjuka. Hon "k und e", som man sa.
Hon kunde smälta bly och hon kunde läsa
mot ormbet t.
Sonen Viktor ärvde hennes formel mot
ormbett. Han trodde inte på den själv,
men övertalades att ailvända den vid minst
et t tillfälle. Det var någon gång på
1920-talet då grannen Hermanssons häst
blivi t uppsvullen om mulen och man misstänkte att den blivit biten av en orm.
Viktor ställde sig framför hästen och
höll en f la t sten framför det svunna
stället. Med en fällkniv av stål (det var
stålet som var det viktiga) gned han runt
med stenen samtidigt som han hemlighetsfullt mumlade "ramsan" som han hade uppskriven på ett papper.
mer som åretsruntbostad. I stället gjorde
den mycket god tjänst till slutet av
1940-talet som föreningslokal för främst
SLU och för idrottsföreningens möten och
fester. Därefter hyrdes den u t som sommarstuga ända tills den revs 1983 för att
ge plats för det hus som står där nu.
li
),
KOK
- Hästen dog 1nte, konstaterar Folke,
som var med och såg pli..
Men det fanns ett ännu äldre hus på
denna gård, långt innan farfars far kom
till Skrävsta. Det var inte av den vanliga parstuge-typen, utan hade en ovanlig
planlösning med en genomgående gång 1
mitten med två ytterdörrar. På ena sidan
av gången fanns den oeldade storstugan,
och på andra sidan, med var sin eldstad
och med var sin dörr från gången, fanns
både kök och en liten kammare. Dess värre
revs detta hus 1942 likSom så många andra
fina gamla byggnader under de kalla
krigsvintrarna, och såldes som licensfri
ved i Stockholm.
Viktor Pettersson var annars något av
en föregångsman inom jordbruket. Slåt termaskin köpte han 1890, och han var en a v
de första i byarna omkring att skaffa sig
ett fabriksgjort tröskverk (med hästvandring) omkring 1906 - 1907.
sedan gammalt har det funn1 ts tre gårdar i Skrävsta. Hermansson var bonde i
"nedregården" den gången det lästes för
hans häst på 1920-talet, men för AnnaLisa och Folke Fröman har denna gård
alltid varit, och är fortfarande, "farfarsgården" . Den kom till släkten då
farfars far och farfars mor flyt ta de di t
från Avasta omkring 1855, men såldes a v
deras son Rickard ungefär samtidigt som
hans son Ernst gifte sig med Edvina i
granngården på vAren 1913. sedan köptes
gArden tillbaka av Ernst 1936, men mangårdsbyggnaden från 1855 användes aldrig
LikSom morfadern Viktor hette farfadern
R1ckard också Pet tersson från bör jan. Han
var född 1853 i Avas ta. Som ung man kom
han överens med tre kamrater att de alla
skulle byta till efternamn som började på
"Frö" efter Frösunda. En av dem var från
Skräv sta mellangård, förr känd som "Frostes", idag kallad "Timpes". Han hette
Mattsson och tog namnet Fröten. En annan
vän blev Frölander. Rickard själ v tog
namnet Fröman På den tiden var det bara
att ta sig ner till prästgården och anmäla namnbytet.
Såväl Rickard Fröman som hans hustru
Sofia var baptister. Hon var från Riala
och de träffades antagligen vid Björkholmen i Kårsta, som ju var centrum för alla
baptister i Roslagen på. den tiden. På.
1870-talet fanns en baptistskola i Skrävsta (i Sjöbergs nuvarande sommarstuga).
Den drevs genom Björkholmens försorg och
hade bl a internatbarn. Folkes morfar har
berättat att hans några år yngre bror
13
gicK i sKolan där. KlocKaren hade lite
svårt med honom, men lärarinnan i baptistsKolan hade bra hand med barn och
Klarade upp honom fint. Morfadern själv
var född 1856 och gicK i KyrKsKolan, när
han inte var ute med fadern och hämtade
hem slaKtdjur. På den tiden var KyrKsKolan den enda Kommunala folKsKolan, och
det Kom omKring 50 frösundabarn från
Lövsta i norr till KräKtorp i söder.
som vuxen var Ric'Kard Fröman en duKtig
talare, och mycKet aKtiv inom baptiströrelsen. Och hemma hos sig hade han och
hans fru både söndagssKola, auKtioner oc1:".1
oliKa möten, framför allt innan Klippan
Kom till.
Det var ocKså 1:"1emma hos Frömans som man
den 31 januari 1881 bildade föreningen
"Hoppets Här", VilKen t v å år senare (då
Blåbandsrörelsen Kom till Sverige) byt te
namn till Frösunda Blåbandsförening. RicKard Fröman valdes den gången till Kassör. En annan sKrävstabo, snicKaren J o han
Johansson, blev föreningens första ordförande och seKreterare var Abraham Gustafsson från grannbyn Attesta. Senare,
oc:t1 ända fram till sin död, var RicKard
Fröman föreningens ordförande, och som
sådan var han drivfjädern då Klippan
byggdes 1904, med val av byggnadsKommitte
den 31 januari och invigningsfest med
fullsatt loKal den 9 oKtober. Villigheten
att hjälpa till var stor på den tiden!
Detta bus .i. viistra Jeanten av SJCrä.vsta by,
SJCrävsta 1:22, är numera sommarstuga. PA
1870-talet höll baptisterna sJCola i. huset. De barn som bodde lAngt borta f i.c Je
ocJCsA bo här.
FolKe har berättat å tsKUligt mer om bl
a de gamla hantverKarna och om det riKa
föreningslivet som funnit s här i Frösunda, KansKe ända sedan mi t ten på 1860talet då man grundande Frösunda EFS-församling, men i var je fall sedan 1880talet. När han får den ledande frågan
varför det tycKs ha vari t mera l1 v och
rörelse här i Frösunda än i de andra
socKnarna på den tiden, påpeKar han a t t
det inte finns några stora herrgårdar
här. Inte heller Lövsta och Berg var
stora nog rör att deras ägare sKulle
betraK tas som "herrar" och till å tas ta
be'fälet över allt. I stället var de jämngoda allihop, bönder bara, medelstora
o
eller sma.
- Och det gjorde nog en hel del, menar
FolKe.
RicKards son, FolKes far Ernst, valde
en annan väg att påverKa utvecKlingen,
nämligen inom den Kommunala politiKen.
Han var med i livsmedelsnämnden och mobiliseringsnämnden (d v s hästuttagningsn.ä.mnden) under första världsKriget; i
familjebidragsnämnden under andra världsKriget, och i barnavårdsnämnden, fattigvårdstyrelsen, taxeringsnämnden och Kommunalnämnden vid oliKa tider. Bl a satt
han i den allra sista Kommunalnämnden i
Frösunda från den 1 januari 1948 till
Kommunsammanslagningen vid årssKiftet
1951 - 1952. (övriga medlemmar i denna
sista Kommunalnämnd var sven Helgöstam i
vreda, J H Andersson i Rolsta, EsKil
Karlsson i EriKsborg, Helge Jansson i
Avasta, sven Wahlström i solsta samt E
Thorell sorn var ordförande. suppleanter
var Göte österberg, J E Jansson i Solsta,
Got t frid Petersson i Torsholma, Carl
Andersson i Fågelsunda, K J Jansson i
Byle och Sigfrid Carlsson i Tarby.)
14
Så till sist en liten historia som
Kan glädja medlemmarna i IA.nghundraledsgruppen. SnicKaren Axel Lindgren,
som bodde på Billstaborg strax öster om
Billsta på äldre dagar, berättade en gång
för FolKe a t t han som ung dräng på At testa en dag fått beting att hugga gärdsel
(d v s stängselvirKe). Den s K säterringen ligger på At testas marK, men där
tordes ingen hugga, för då Kunde man rAKa
ut för allt möjligt. Men han gicK dit och
högg. Det fanns got t om lämpligt virKe
rör att ingen huggit 'förr. Så han Klarade
betinget på halva dagen - och ingenting
hände honom.
l<anS}{e
Det var KansKe ocKså et t tecKen bland
många andra på a t t en ny tid höll på a t t
bryta in!
Jean
Bokström
TILL MINNE
AV SIGVID
Marken runt gA.rd.arna Skrävsta, Attesta,
Odenslunda och Tarby är fylld av fornlämningar från olika tider. Här finns t o m
älvkvarnar av en mycket Alderdomlig typ.
Allt pekar på att området har varit bebott redan under förhistorisk tid.
Från historisk tid stammar områdets
enda i dag kända runsten. Den står öster
om vägen mellan Od.enslunda och Tarby, ett
stycke norr om Vreta gård som för närvarande inte bebos året runt.
stenen är stor och pampig, men skadad.
Förståndige män har därför få t t gissa
fram den exakta lydelsen som ska vara, på
fornsvenska
Siglaug let
sun sinn.
staina
retta aftiR Sigvi&,
eller på nutida mål
Sigl8g lät uppresa
sin son.
stenen
efter Sigvid,
Till det ta är in te mycket a t t lägga, än
möjligen att Siglög är ett ganska ovanligt runskriftsnamn. Det är bara känt
från Vreta-stenen och en öländsk runsten.
Det ska också ha funnits en runsten i
Odenslunda, men den sågs senast år 1728.
Mer om den finns att läsa i Sockenstrunt
nr 4 1981.
LIKSOM ETT HALLANDE REGN
Det från himlen kommande, jorden bevattnande och de soltörstande innebyggarna
förskräckande, vattnet som denna sommar
oavlåtligen nederstrilat över de svenska
bygderna gjorde så ä ven den 10 maj då en
liten, men synnerligen tapper och med
vattenavskräckande kläder försedd, skara
i hembygdsföreningens regi begav sig på
lustvandring längs den gamla skolväg som
de i Frösundas aUra sydligaste nejder
boende barnen fick nyttja under gången,
och st und om lika regnig, tid för a t t
komma till den i Frösunda mera centralt
placerade skolan invid kyrkan, vilket
härmed till kännedom meddelas och med
oförfalskad avbildning bestyrkes.
OCK ENSTRUNT
~
~NG.$
Adre5s:
Ansv utg:
KVARTALSTIDSKRIFT
Björkås, Frösunda,
186 00 VALLENTUNA
Bertil Hellsten
302 54
FRÖSUNDA HEMBYGDSFÖRENING
Ordförande: Agneta Ivgren
320 74
Kassör:
Ann-Xarie Karlsson
302 05
Postgiro:
80 58 98-4
Medlemsavgift per år: 15 kr för vuxen,
5 kr för ungdom 12 - 15 år .