.OCK EN STRUNT HEMBYGDSFÖRENINGS· FRÖSUNDA KVARTALSTIDSKRIFT nr3 1978 årgång 1 ·TORPET ULRIKSBERG ÅVASTA SKOLA l ~l (,' • t· a.< In . . 0 . . 0 000o RO .l.,f {,(/,Jt, /., ,.f f.tr -,. ·: ~,:0;,~~~;~, ~[;:· '· "' . /400o•o o f , .:R:(~~.!. <:::...../!~.,~.:~.~' r','W:I / 4.1rttHH<tl ' i TORPET ULRIKSBERG, SKRÄFSTA oio.' .' ' / fi ,.1t; ,,., /M,. /s," ( ' f, · - J~ l\• l?} '· Dagbok med examenskatalog ''" /: ltJ ...... :::...... :.~:.. ~-~'-: J't '··~·~ .... ) Läsordning. Detta är en redogörelse för vad torpinventeringsgruppen inom hembygdsföreni ngen kornmit fram t i 11 angående torpet Ulriksberg under Skräfsta. stället blev byggt och uppodlat av soldaten under Attesta Rote Nr 148 vid Hundra närads kompani av Upplands Regemente Anders Karlsson Lundin. Han var född 1827, blev antagen till soldat 1851 och tjänade kung och fosterland till 1881 då han erhöll avsked. De indelta soldaterna hade rätt att uppföra ett torp åt sig på rotens mark efter sin aktiva t i d som knekt. Att han kom att bygga på Skräfsta berodde på att en bonde i Attesta Rote även ägde en gård i Skräfsta, och på hans mark fick han odla och bygga. A.tal ti-ar l6r varte lmae uDder ea v.cka ; ........... ......,.......-~ ~..o......... ~.....~~:. ,. * rinl.. ..... opotkL&n . ~(.lt) ..hiMIMV11 / ~ ., t )f & llmw• r :;. lurku uon,:l •.r J j J.{ " '~'""' ,_;JWI>OoU~ .,.-J, ".:. .y l . s.... l . ~:~u...,... JO u....u . _ i, ..., "I anledning av fo:lkskoleinspektörens framställning angående folkskolans anordning som B-skola " ... beslöt Frösunda skolråd den 4 april 1916 att i stället .• "i syfte att bereda en del avlägset boende barn i norra delen av församlingen kortare skolväg, föreslå ky r kostämnan inrättandet av en E-skola i trakten av Klippan." Så börjar Avasta skolas historia! En som minns hur skolan byggdes är den då nioårige Kristian Laurell, son till fotografen och droskägaren Karl Algot Laurell i Vasa (Klippan). l Torpet Ulriksberg byggdes 1862, och är det år vi första gången finner namnet upptaget i kyrkobokföringen. Namnet Ulriksberg har det fått efter soldatens andra hustru Ulrika. Platsen för husen är vackert belägen ·~ en södersluttning med en skogklädd bergshöjd som skydd mot nordanvindarna. Marken är dock mycket stenbunden, och tomten om ca ett tunnland vittnar om idog odlargärning. Vi får här ha i åtanke att allt dåtida arbete utfördes med arrnkraft, spett och spade. ~et 16. Avasta skolaA •• , Två danska murare i arbetsstyrkan inackorderades hos Kristians familj, och lukten av deras tobak (en nödtidsblandning med tussilago- och smultronblad) hänger kvar i minnet än i deras rum på vinden. Det första världskriget hade pågått i tre år innan ritningarna till skolan var klara, och det var ont om allt. Byggandet försvårades bland annat av brist på spik, sägs det. Trots svårigheterna var dock huset klart den 9 september 1918. Lärarinnan Marie Rumen var på plats och tenn i nen kunde bör j a. Bl and barnen som var med den gången fanns flickorna Gustafsson samt Elis Fröman från Attestai Lisa, Bror och Einar Jansson från örstai Elsa och Einar Johansson från Billsta samt Rut och Linnea, kusiner från de två Avastagårdarna. Det var Ruts far som hade sålt skoltomten till församlingen. Lantbrukare Gusten Johansson, Avasta, som sålde skoltömten till församlingen, Kortet år taget av Karl Algot Laurell omkring 1910. 13 De styrande 11 gubbarna" visade sig vara lika verklighetsfrämnande som våra dagars politiker. Bland skolans inventarier saknades "dels ett tvättställ och ett handfat, dels något lämpligt kärl för dricksvatten åt skolbarnen"! l"ian skaffade då bl a en kopparflaska med pip och lock till dricksvatten srunt en galvaniserad hink till slaskvatten. Nästa tennin fick man uppleva ett annat välkänt problem. Skolan måste hållas stängd mellan den lO:e och 19:e mars på grund av brist på vikarie. Fröken Rumen gifte sig så, sägs det, med någon från Brogård, och på hösten 1919 kom en ny lärarinna, Thora Andersson. Hon startade en musikcirkel och lärde barnen spela orgel efter skolans slut. Till skolbarnens stora besvikelse satte skolrådets ordförande stopp för cirkeln efter omkring fem lektioner. Fröken fick inte ·ha någon bisyssla utanför skolschemat! Så blev det återigen en ny lärarinna till hösten, och nu stannade Signe östman kvar tills hon avgick med pension våren 1933. Det ryktas att hennes morgonsömn blev störd av hambo och vals på äldre dar, men detta bör man kanske ta med en nypa salt! Signe östman var en av de två ordinarie anställda lärarna i hela Avastas historia. Hon följdes på hösten 1933 av vakansvikarie Signe Jansson. Denna andra Signe gifte sig med Helge i Hamra och blev kvar som lärare i Avasta tills skolan stängdes. Om Sockenstrunt frå leva kommer vi säkert att få läsa med om Signe i andra sammanhang. Efter att många gånger ha åkt förbi Frösunda på Roslagsbanan visste fröken att elektriciteten hade kommit hit. Det blev en stor besvikelse för henne att upptäcka att den dock ännu inte hade hunnit till uppsocknen. Hela bygden var beckmörk på vinterkvällarna. Den som inte själv har cyklat eller gått på landsbygden innan elektriciteten kom med utebelysning och upplysta fönster kan inte föreställa sig vilken skillnad den har gjort. Det var t o m många gånger svårt att hitta den smala träbron över landsvägsdiket intill den lilla grinden vid skoltomtens nordvästra hörn. Det fanns ingen belysning i skolsalen, så när flickorna hade syslöjd på vintereftermiddagarna fick man samlas, med nytvättade händer, kring frökens egen fotogenlampa. Det blev en verlig fest när elektriciteten kom till uppsocknen, samtidigt med Kårsta och Ekskogen, på hösten 1937. 1 Den enda moderna bekvämlighet som fanns i skolhuset på den tiden var avloppet. Vattnet togs från en brunn på Björkudden på andra sidan vägen. Brunnen hade ett litet brutet tak, och man fick veva upp vattnet i en hink. Toaletterna var de vanliga, förAvastas del med ba~styckenas nedre kant öppen för de kalla vindarna från Mörtsjön. Brrr! Då ritningarna till skolan överlämnades till skolinspektören för godkännande i oktober 1917 bad man att få frihet att 11 Utbyta den planerade värmeapparaten mot något annat därest finnes fördelaktigt 11 • Den mystiska värmeapparaten tycks ha vållat en hel del beky~ner. Familjen Laurell, som i många år ansvarade för städning och eldning fann eldningen minst sagt kämpig. Den mesta energin tycks ha gått åt till att svärta ned allting med hjälp av stora rökgångar som var avsedda att värma upp lärarbostaden. Vidundret byttes mot tre täljstenskaminer och en kakelugn i samband med att lärartjänsten blev ordinarie den l januari 1935. Det eldades med ved, och församlingens klackringare och vedhuggare Anton Jansson i Johannelund (den lilla röda stugan vid Klippan) skötte skolans vedhuggning • Med sitt arbetsförkläde, sin yxa och sin hemmagjorda enebågsåg över axeln var han en välkänd gestalt på uppsocknen ännu mot slutet av 1950-talet. Han gick långa vägar även t "il l privata f arni lje1~ som utnyttjade hans tjänster fcr l krona om dagen plus mat och kaffe. Lika billigt -som han sa- sorn kapning med klingan. Vid slutet av 3D-talet hade de flesta kommuner 7-~rig skola. I Frösunda ordnade 1nan en s k specialskola i stället.d v s sex veckors undervisning efter sjätte klass då pojkarna gick i kyrkskolan och lärde sig manliga ämnen och flickorna gick i skolkök i Avasta skolas källare. l"'an skulle husfiålla med skattemedel även på den tiden, och skolköket utrustades med bl a två begagnade köksskänkar, en röd och en grön. Dessutom monterade man in en jättestor vedspis som skulle tändas innan matlagning kunde börja srunt satte in ett trägolv ovanför cementgolvet. Trots allt detta är alla som var med på den tiden helt överens: Det var rysligt kallt! Allt och alla frös! Det dröjde .ända till 1944 innan Frösunda övergick till den sju-åriga skoJ an. Innan dess hade sko l inspektören hotat att dra in Avasta, som sedan fick fem klasser under några år. 11 I slutet på 1940-talet fick lärarbostaden elspis, badrum och toalett. Man tog då vattnet från en brunn ute på åkern. Den brunnen hade för övrigt också tidigare använt då den ordinarie sinat. skolbarnen fick sin kopparflaska utbytt mot en vattenfontän. Vid samma tid övergick man till Blskola. Man ordnade då pendelskjuts mellan skolorna och därefter höll bara klass 3 och 4 till i Avasta. Även nersocknens barn fick då gå dit, och under ett par år mot slutet fick den t o m ta emot några barn från Lindholmen. Men det var långt efter kommunsammanslagningen förstås. Så kom då årsskiftet 1968/69 då Frösunda skolor stängdes. Bland de barn som då flyttade ner till Gustav Vasa-skolan fanns Kristin, Johan och Henrik Stolpe vars f.armor Linnea var med i Avasta den första skoldagen 1918. Sedan skolan stängts övergick den i privat ägo, och fick en grundlig upprustning av byggmästare Sture Eriksson. Det kök som då byggdes i det gamla omklädningsrummet kommer nog snart att försvinna. Hembygdsföreningens nyaste medlemmar Gunilla Lefwerth och Olov Olofson har n~nligen flyttat in och anser att rummet bör få tillbaka sin ursprungliga funktion som entre. Vi kan avslutningsvis glädja oss åt att konstatera att det fortfarande sjuder av liv och leverne i Avasta gamla skola. Det ryktas att Olov har släpat in två flyglar i skolsalen ••• Jean Bokström 11 I CIRKEL Hur är det med engelskan? Eller klädsömnaden eller spånaden eller keramiken? Eller det aktiva föräldraskapet? studieförbundet vuxenskolan anordnar cirklar i ovanstående ämnen i Frösunda och lindholmen. För närmare informationer, ring tel 213 33. studieförbundet hälsar välkommen. ·r cirkel. 14 Torpet Ulriksberg ••• Någon häst som draghjälp hade han inte tillgång till; ej heller hade han råd att låna. Kanske körde han med kon, som var en av de största tillgångarna på torpet. stället födde i regel knappt ko~ gris och några höns, men det var på den tiden en stor tillgång i kampen för livsuppehället. För sin odlargärning erhöll Anders Karlsson Lundin · medalj, överlämnad i Frösunda kyrka. Lundin bodde nu på Ulriksberg, men tjänstgjorde ändå som soldat under Attesta Rote åren 1862 1881. 1881 erhöll han avsked efter 30 års tjänst som soldat. soldattorpet under Attesta var under tiden uthyrt till andra. Vilka hus fanns nu på t~rpet? Först en stuga 4 x 8 m, ca 32 m . Dessutom ett fähus med samnanbyggd fälada i ungefär samm a s t or l e k. I s t uga n f a nns kök och e t t mindre rum, i fähuset plats för en ko och kalv sant gris och några höns, i fäladan foder åt ajuren. En viktig förvaringsplats var jordkällaren för potatis och rotfrukter, en viktig del av kosthållet på den tiden. Lundin och Ulrika levde kvar på torpet till omkring år 1900. Den siste som bodde på torpet hette Eriksson, men kallades i dagligt tal för Kol-Jerker, ett namn han fått efter sitt arbete vid östra station. Han fyllde kolvagnarna som gick efter ångloken. Kol-Jerker var sin tids "gröna vågare" och gick dagligen från Skräfsta över Saltbrunn, Prästgårdsskogen och till Frösunda station för att åka tåg till Stockholm östra. han dog omkring 1918, och stället benämns efter honom Kol-Jerkers täppa. Aret efter hans död hade det varit missväxt med åtföljande foderbrist. Taken på husen hade varit halmtäckta, sås~n vanligt var på denna tid. Halmtaken blev nu eftertraktade som kreatursfoder och husen revs. I dag vianar de med svett och 1nöda lagda stenmurarna och husgrunderna samt vid dem en åldrad apel Qch syrener orn en förfluten .- odlargärning. Sven Billersjö FRöSUNDA sKYTTEFöRENING Frösundaskyttarna håller sin standard trots att gubbarna har blivit ett år äldre sen sist. Men efterväxten verkar l ovan de med 1nånga f i na l öf ten på gång. Föreningens bana har åter blivit godkänd av polisen efter en del justeringar och reparationsarbeten. Vi har bland annat gjort en ny ingång till blinderingen, nya skjutvallar, nya tavelställ mm, vilket tillsilirunans kostat föreningen över 4 000 kronor kontant. Därtill har föreningens medlemmar gjort 160 frivilliga arbetstimmar. Bra gjort, och ett stort tack till alla som hjälpt till! Verksamheten på banan tog sin början första söndagen i maj med en tävling för hela länet på hemmabana. Där segrade i klass 2 Krister Westerberg. Vi har haft klubbmatcher mot såväl H L K Närtuna som mot Viggbyholm och segrat i alla lagtävlingar~ Vi har också skjutit i Svenska Dagbladets tävling som gäller hela landet och kommit på 27 plats. Det är det bästa vi kommit där på länge! Söndagen den 27 augusti var det mästerskap för hela Stockholms län på Kungsängens bana, och där kom Gunnar Ahlen på andra plats efter förbundsmästaren ,· och Ni l s Sjöberg belade andra plats i Veteranmästerskapet i samma tävling. r-~ied lite tur hade båda kunnat erövra mästartiteln. Gunnar Ahl§n representerade Stockholms län vid SM banskytte i Borås den 17 september. Sigvard Jansson SKOLA, DAGIS, FRITIS ? En ny arbetsgrupp har bi l dats inom Frösunda Hembygdsförening. Den kommer att bevaka och kämpa för barnomsorg i vår del av kommunen. I Vallentuna kommun är barnomsorgen synnerligen dåligt utbyggd (nästan sämst i Sverige). I år kommer ca 30 ;s av de barn som behöver daghemsplats att kunna få det. ror barn som behöver fritidshem är situationen ännu värre. Hur ser aet då ut i Markim, Orkesta och Frösunda? Har vi möjlighet till en bra kommunal barnomsorg när vi behöver? Sådana frågor vill vi ta upp i arbetsgruppen och aktivt arbeta för att de får en rimlig lösning. Du som vill delta i arbetet eller bara hålla kontakt med gruppen bör höra av di g t i 11 Bam Björling, tel 301 58. Vi tycker att det är kommunens skyldighet att ordna barnomsorgen på ett fungerande sätt även i Frösunda. I väntan på att så skall ske kommer vi själva att anordna en kontaktpunkt för förskolebarn i Frösundagården. Dit är alla barn med föräldrar välkomna måndagar kl 9.30- 11.45 och onsdagar kl 13.30- 15.45. Inget särskilt program bjuds, utan barnen skall bara få tillfälle att leka med varandra och ha tillgång till det material som sr~U-leken använder. Barnen skall alltså inte bara lämnas för att bli vaktade, utan vårdaren skall också stanna och leka med dem! Eftersom barnen skall använda SMUlekens material står SMU i Vallentuna som formellt ansvarig för verksamheten. Kontaktperson är Margareta Hellsten, tel 302 54. FDTB~ll Vallentuna komnunmästerskap 1978 är God raK asfaltvåg minskar din restid. Ond krokig grusvåg blir alltmera sällspord. Gamnal kurvig kostig mellan Frösunda och Norrtäljev~gen vid Kårsta blir allt kortare. God rak asfaltväg ökar din fart, · gör din olycka större när du kör av vägen. God rak asfaltväg gör bilarna mångt flera genom fagert Frösunda. rak asfaltväg ... redan historia. Blickarna riktas nu mot nästa mästerskap som äger rum i Brottby 1979 med IK Roslagshov srnn arrangör. Men innan matchprotokollen från mästerskapet helt täcks av damm kan det vara motiverat att redovisa de föreningar som deltog oct1 var 1nan hamnade i prislistan. Kommunmästare blev ~~la r ki 111/0rkes ta I F 2 Vallentuna BK 3 GolF. Kåre 4 Frösunda SK l 5 IK Roslagshov 6 Frösunda SK 2 Markim/Orkesta IF gjorde ~n helgjuten insats och måste anses vara fullt värdiga kom11unmästare sedan man övertygande slagit Vallentuna BK i finalen. Arrangörsföreningen Frösunda SK kunde som synes ej gå till final med något av lagen, men gjorde trots detta en strong insats då det var endast målskillnaden och enstaka priäng som avgjorde placeringarna efter finallagen. Totalt var det ca 350 personer som i egenskap av spelare och publik hade hörsammat FSK:s kallelse och affischering till mästerskapet. Extra omklädningsrum hade man fått i form av manskapsvagnar~ från fritidsförvaltningen och statens Vägverk till de ca 80 fotbollspelare som deltog i turneringen. Många medlemmars goda insatser i kiosker och stånd samt extra arrangemang tills~mnans med ett underbart vackert väder bidrog till en, enligt Norrtälje tidning, "arrangörsucce". r,1a t ch bo 11 a r t il l tu r ner i n;g.en hade skänkts av: Hennanssons Elektriska AB, Ake Billefält Akeri AB, Frösunda Handel, Dahlbergs Cykel & Sport. För gåvan framför Frösunda SK ett varmt tack. JIM 16· Sockenstrunt ställs samman av en liten grupp. Det vi ställer samman skall komma från alla pennor, läppar och skrivmaskiner i Frösunda. Tänk därför efter vad just du skulle vilja berätta om! Om vi får för lite bidrag blir resultatet att vi måste skriva alla artiklar själva. Och då blir det som det blir ... Skämt åsido: För att tidningen verkligen skall spegla Frösunda nu, då och framgent måste många fler röster göra sig hörda. Med för få berättares ögon som övervakar blir bilden snedvriden och faktiskt enögd! Alla tidningsredaktioner skriver vad de tror att folket vill läsa. Låt oss i stället få läsa vad folket vill skriva! Ett unikt erbjudande till en unik möjlighet i sanning! Dessutom: Man kan med fördel skriva betydligt enklare och mindre uppstyltat. Eller ... ? Fatta alltså mod och penna! Kontakta någon av kontaktpersonerna för Sockenstrunt och bli medarbetare! SGM'MARMUSIGK I Gf'RÖSUNDA KYRKA Söndagen den 16 juli bjöds sommarkvällsmusik i Frösunda kyrka. Någon säger nu kanske: - Det är väl inget märkvärdigt med det! Vi som var med vill nog påstå motsatsen. Vår uppskattade organist och körledare Bosse Eriksson har många ide~r. Någon omsätter han i praktiken. T ex en ide~ som denna att sammankalla en manskör på 7 - 8 stycken, bara öva två timmar på fredagkvällen innan och sedan framföra ett program på ca en timma på söndagen i kyrkan. Ja, det gör inte många musikledare om. Progrrurunet var smakfullt friskt och omväxlande sammansatt. Kyrkoherde Sven Servin välkomsthälsade och läste texter. Kurt-Wallis Petersson såg till att stråke och violin klingade väl. Två gästande flicka~ från Blekinge sjöng och spelade gitarr. Bosse Eriksson trakterade orgeln. Manskören, sammansatt av medlemmar ur Vallentuna och ~OF kyrkokörer försökte sjunga .. Mottot för kvällen var: Spontan musikoch sångglädje. En röst på kyrkbacken efter föreställningen: - Allt han gör blir succe~ Bosses spontana kommentar: - Jag vill ibland göra något annorlunda, något friskare! Ja, Bosse, kyrkorna behöver det, och det tyckte också de 85 själarna som hörsammat inbjudan till denna sommarmusikkväll i Frösunda kyrka. Bernt Wredh LADA! VAD FöR SLAG? FöRSLAGSLADA! Du hittar väl dit? Orientera annars efter vår förnämliga karta! Frösunda Hembygdsförening har nämligen en alldeles egen brevlåda. Den kan man använda även på lördagar. Utan avgift! Hur man använder den? Man lägger i den förslag, kommentarer, illvilliga rykten, meddelanden och annat man vill framföra skriftligt till Hembygdsföreningen och dess organ. Med dess organ menas bl a Sockenstrunt. Glöm inte vår brevlåda! Även på lördagar! 17 11111111111111 l . . . . . . . . . . . . . . . . . FRöSUNDA • STATION ~=~=--~ l ' HM1W\R,. • • FRöSUNDA HANDEL MAGASINET . ~--- -- l ·~--t .;,··~- S KO L S T A R T l Sedan hösten 1976 arbetar en kommitte med att sammanställa en bok med s k sockenbeskriv ni ng ar för socknarna ,i nom Va 1lentuna kommun. Genom en kupp av Jean Boks trö1n har j ag kommi med i denna kommit te. (Hon antydde att det var frågan om ett sammanträde.) I kornmitten ingår huvudsakligen Vallentunabor, och sammankallande är Karl-Erik Mörk från Vallentuna hembygdsförening. Vad är då en sockenbeskrivning? I 1827 års lantmäteriinstruktion bestämdes att de nyutexaminerade lantmätarna skull upprätta karta och beskrivning över en socken innan de fick anställning som kommissionslantmätare, som titeln då var. Vad som skulle ingå i beskrivningen var noga reglerat och innefattade geografisk belägenhet, natur, näringar, fornminnen mm. Beskrivningen skulle avslutas med en tabell över befolkning, arealer, kreatur, skatter mm. Man kan således säga att varje sockenbeskrivning består av tre delar: Karta, beskrivning och tabell. I den bok som nu sammanställs skall utöver detta ingå kortfattade redogörelser för det dåtida jordbruket, skatterna, mått och vikt ~n. Dessa redogörelser har bl a författats av medlemmar i kornmitten. Jag har själv knåpat med mått och vi kt samt 1nynt. Kornmittens arbete bör j ar nu l i da mot sitt slut. För samtliga kartor finns godtagbara negativ, beskrivningarna och redogörelserna finns renskrivna. Tabellerna, som kopierats i befintligt skick, lämnar dock en del övrigt att önska. Ny kopiering är på gång, förhoppningsvis med fullt läsbara tabeller som resultat. Sedan en tid räknar två boktryckare på tryckningskostnaden. Med utgångspunkt i denna skall kornmitten sedan bl a ta ställning till hur kartmaterialet skall presenteras i boken. När kornmer boken ut? Det vet vi inte ännu, men spännande skall det bli! ~~artin Grandin ================= Hösten är här och barnen har börjat i skolan. Från Frösunda är det 5 st barn som nu går i första klass i Gustav Vasa skolan. Här har Linda ritat sina klasskompisar som är: Anna och Stina ~iving från Helgö, Linda Eklund från Rolsta, Yvonne Karlsson, Tarsholrna och Aulis Paananen,Luthergärde. I nästa nummer av Sockenstrunt har vi tänkt att berätta för varandra om de kvarnar som funnits och finns i Frösunda. De flesta är borta, spårlöst t o rn. Någon finns kvar i terrängen och många finns kvar som minnen hoppas vi. Var låg vattenhjulen, väderkvarnarna och eldkvarnarna? V~n vet och kan berätta? Den som vet något, om än aldrig så litet, bör kontakta t ex Bertil Hellsten, tel 302 54. Den som har gamla fotografier, kartor, kvarnstenar och rent mjöl gör likaledes! 18 BliNDE R En_ sammanställning av de arrangemang i Fråsunda vi kände till vid pressläggningen. 15/10 söndag 19.00 Skördevesper med kör i Frösunda kyrka. 21/10 lördag 9.00 Arbetsdag på stationshuset. Dela på dina perenna blommor och kom och plantera dem vid stationshuset! 22/10 söndag 11.00 Högmässa med trumpetmusik i Frösunda kyrka. 29/10 söndag Föreningsmöte: Arbetsliv i Frösunda. Tag med bild och minne. 5/ll söndag 19.00 Allhelgonamusik och församlingsafton. Frösunda kyrka och Frösundagården. 18/ll lördag 9.00 Arbetsdag pA stationshuset. l/12 fredag 19.00 Redaktionssammanträde för Sockenstrunt. I stationshuset. Tag med kvarnhistoria! 16/12 lörJag. Julmarknad. Följande hänaer varje vecka: mändagar 18.00 Ungdomsverksamhet i Frösundagården. 19.00 Frösunda SK spelar bowling. Kontakt: Torsten Paulsson tel 283 56. onsdagar Vuxenbiljard i Frösundagården. 18.00 Bordtennisträning för juniorer och skolungdom. Frösundagården. torsdagar 20.00 Fotboll i Gustav Vasaskolan. söndagar 15.00 Bordtennisträning. Frösundagården. RESULTAT AV LABYRINTLEK I vårt fHrra numner av Sockenstrunt presenterade vi ett anrikt labyrintproblem som uppenbarligen har berett en del läsare åtskilligt huvudbry. Bland de rätta lösningarna har vi utsett en klar segrare: Ejnar Karlsson. Han kommer att vederfaras Medalj av Andra storleken för sina insatser. Vi gratulerar! Samtidigt visar vi här den rätta lösningen för dem som ännu inte lyckats lösa problemet. OCK EN STRUNT FRÖslJNM HEMB'roDSFÖRENJNGS 1\VARTALSTIDSI\RIFT Medarbetare: Alla Frösundabor som är intresserade. Kontaktmän: Ante Eklund tel 302 69 Berndt-Rune Jäverbr ant30l 33 Bertil Hellsten (ansv utg) 30 2 54 FRÖSUNDA HEMBYGDSFäRENING Ordförande: Sven Billersjö tel Kassör: Karl-Henrik Wredh Postgiro nr 80 58 98 - 4 320 54 301 51 Medlemsavgift per år: 1 5 kr för vuxen, 5 kr för ungdom mellan 12 och 18 år. Stationshusgruppen:Ante Eklund 302 69 Postgiro nr 88 37 3 - 6 AHÄRS- lo TIDSKRIFTSTRYCIC VALLENTUNA 1971