.OCK EN STRUNT FRÖSUNDA årgång 6 HEMBYGDSFÖRENINGS KVARTALSTIDSKRIFT nr 1 1984 De äldsta protokoll som finns bevarade från Frösunda Skytteförening är från 1906. Det förekom dock skytte i Frösunda långt tidigare. I en allmän kungörelse från 1875 kan man läsa att Konungens befallningshavare beslutat indela länet i sex målskjutningsdistrikt, varav ett blev Frösunda förening. På den tiden tillhörde föreningen Uplands Infanteri, I8, och man kan därför förmoda att regementets befäl och de indelta soldaterna i Frösunda hade sina skjutövningar här. Skjutbanan var då belägen på den östra gården i Avasta med skjutriktning mot Billsta. Avståndet var troligen 200 m. I ett senare protokoll kungörs att de föreningar inom länet, vilka redovisat sin verksamhet för 1874, skulle tilldelas var sitt premiebelopp. För Frösunda förening utgjorde nämnda belopp 24 riksdaler. I en allmän kungörelse från 1888 kan läsas följande: Genom o66entlig auk~on, .6om 6öJtJtii:l:t:M a.v /Or.ono6ogden, ko~~melt toMdagen den 10 ja.n kl 1.0.00 v.td ÅvMta. a.tt 6öMiUjM det dwtä.dM oc.h tor.ona.n WlhöJr.a.nde .6kott.h.u-6 upp6 ÖJr.t a.v.' .6tolpa.Jr. oc.h bJr.ädelt -~ hög.6tbjuda.nde. Huset inköp· tes troligen av Arvid Janssons i Avasta föräldrar, och delar av detsamma skall finnas i den tvättstuga som tillhörde gården; detta enligt uppgift av nu bortgångne Helg~ Jansson. Efter detta finns inga uppgifter, utan skytteverksamheten slutade kanske då. Frösunda Skytteförening bildades 1901, och tillhörde de två första åren Uplands skytteförbund, för att 1903 övergå till Stockholms läns skytteförbund. Det var den 1 mars ' 1901 som några skyttevänliga herrar i Frösunda samlades för att bilda den nya föreningen. Där skulle man kunna avlägga prov på sin skjutfärdighet och på att kunna hantera skjutvapen. Det finns inga protokoll från de första åren, men i en skjutrulla omtalas namn som C Udden, G Uddenberg, A Widegren, A W Karlsson, E Thorell, G A Söderström, V Wredh, C O Akerlind, G R Ahman, A O Gustafsson och A Laorell. I rten första styrelsen var. A. O Gustafsson ordförande, Arvid Widegren sekreterare och Algot Laurell kassör. l Man träffades vid skjutbanan som var, och fortfarande är, belägen vid Vreda gård. 1905 började man indela skyttarna i klasser: l, 2 och 3, för att skilja på skjutskickligheten. Att intresset var stort kan man se av gamla skjutrullor vilka visar att antalet medlemmar ibland var nära 100 st och där många tituleras som hemmason eller drängen, vilka det tycktes finnas många av i Frösunda på den tiden. 1912 byggdes paviljongen på berget vid Vreda som till börja med även användes till dans två gånger i månaden. Skyttarna själva blev avdelade som ordningsvakter med stränga förhållningsorder. Således fick skramling till sprit -icke förekomma, för då var det slutdansat. Med tanke på eventuella slags- mål som kunde förekomma mellan socknarnas grabbar uppsattes-ett staket på bergkammen intill paviljongen för att ingen skulle bli kastad utför det höga berget. Rester av detsamma finns fortfarande kvar. 1910-1920 hade man kommit i gång på a11 var. Ma~ hade även börjat skjuta fältskytte. Förenlngen hade fått ett nytt gäng gubbar som medlemmar,såsom J.H.Andersson, bröderna Cewe, bröderna Helgöstam, Axel Franzen m fl.Idel kanonskyttar allihop. Föreningens första glansperiod var mellan 1930 och 1940 då närnda skyttar dominerade de tävlingar som arrangerades. Det var inte så många fältskjutningar under året: 5 kretstävlingar och förbundstävlingen samt riksskyttet. Trots goda skyttar och god fart på skyttet var det nära att föreningen skulle läggas ned på grund av dålig ekonomi. 1934 fanns i kassan endast 11.29 men dåvarande ordförande Thorell bidrog med 150 kronor. Lika illa var det 1935 då samme man lämnade 100 kronor ur sin egen portmonnä med förbehåll att inga arvoden eller andra förmåner skulle utgå de åren. Inkomster skaffade man sig genom att anordna utefester eller basarer som det kallades på den tiden. Eftersom skjutbanan låg på Vreda mark var det självklart att Vreda hage skulle vara dess festplats~ Första basaren anordnades troligen 1906, och festkommitten var verkligen imponerande av vad man kan se på det fina kortet från det året. Att urskilja någon är svårt då vi inte var med på den tiden, men Thorells mor står längst till höger och sedan kan man urskilja Ville Wredh, Akerlind, J H Andersson och några till. Det finns papper på vilka skyttar som var medlemmar från 1901 till 1906 och man rörmodar.att de är med på kortet. Basarerna var mycket populära på den tiden. Man dansade på en dansbana som låg nere vid järnvägen, och som togs upp efter varje tillställning. Basaren började redan på lördagsmiddan och folk kom körande med häst och vagn vilken ställdes kvar i hagen. I ett gammalt protokoll kan man finna att man skulle inköpa en tombola för 75 kronor, man skulle ha ett fyrverkeri för 10 kronor och man skulle anskaffa 1000 st entrebiljetter. Entren till festplatsen bestämdes till 25 öre, och för varje dans fick man betala 10 öre. Härliga tider! En gång skulle en blåsorkester från Rimbo spela men då denna betingade ett pris av 35 kronor samt fri tågresa ansågs det för dyrt så man skaffade billigare musik från Stockholm. Detta enligt ett protokoll daterat 5/7 1909. Omkring 1940 anordnades Kilatävlingen i Västmanland och givetv.is var frösundaskyttarna där och härjade. Det var det som lade grunden till.Frösundaträffen. Undertecknad, då ny bl i ven medlem i fören i ngen, l ade '·fram ett förslag om att anordna någon liknande tävling i Frösunda, för att"försöka få bättre ställt med det ekonomiska. Alla var med på förslaget utom ordröranden som var mycket skeptisk och sa att vi fick sköta det hela utan hans medverkan. Den första träffen kom till stånd 1947 och samlade 153 skyttar vilket nog var en liten besvikelse enär Kilatävlingen samlade 800 skyttar. Men nettot på tillställningen blev ändå dryga tusenlappen den gången och ordföranden kom med många lovord och tyck,te det var ett bra upp s l ag. Sedan blev Frösundaträffen mer och mer populär och nådde sin topp 1968 då det kom 670 deltagare. Även då kom skyttar på lördagskvällen och tältade i den fagra festplatsen och hade sina familjer med sig. Många av oss minns nog gammeldansen på söndagseftermiddan till tonerna av Orkesta spelmanslag. För att återgå till skyttet så kom i slutet av 40-talet en ny generation skyttar såsom Gunnar Ahlen, Nils Sjöberg, Bröderna Grandin, Artur öhrlund m fl. Det blev en ny glansperiod som varade till 1968 med många fina resultat såväl individue 11 t som i l agsammanhang med topp. 1964 då föreningen hemförde 25 lagpriser. I Elitserien en fältskytteserie med 5-mannalag från Stockholms län, Uppsala län och Stockholms stad - segrade Frösunda både 1963 och 1964. Det var då frösunda. skyttarna satte skräck i andra föreningar då det gällde lagtävling. Nägon utomstående lär ha yttrat att Frösunda var Sveriges starkaste 5-mannalag på den tiden. Ett av föreningens starkaste kort under den perioden var Gunnar Ahlen med många fina resultat. Han var bl a Förbundets bästa skytt under fyra år. Han segrade i Mälarpokalstävlingen 1962 och 1965, segrade i Jonköpingsträffen 1963, kom tvåa i SM i skolskjutning 1964 för att slutligen bli svensk mästare i samma gren 1966. Han är ännu vårt stora ankare inom föreningen. Att föreningen var mycket livlig på den tiden bevisas av att vi for vida omkring på olika tävlingar. Vi åkte till Jönköping, till Töckförs i Värmland, till Göteborg, till Järbo och Holmsveden, för att inte tala om alla Riksskytten i Gävle, (alun, Västerås, östersund, Bollnäs, Sollefteå m fl. Och alltid var vi 6-10 skyttar som deltog. Efter 1968 har det emellertid gått sämre. Skyttarna har kommit i otakt och toppresultaten uteblivit men vi hoppas på en ny glanstid. Förutsättningar finns och återväxten är god med circa 20 ungdomar på gång. Frösunda skytteförenings styrelser under sin drygt 80-åriga tillvaro har varit följande: sekreterare Ordförande 1901-06 1907-11. 1912-14 1915-50 1951-71 1972-79 1980- A.O.Gustavsson Carl Udden J.H.Andersson Edvard Thorell Göte österberg· Gustaf Thorsaeus Lars Eriksson · 1901-07 1908-ll 1912-18>. 1919-20 1921-22 1923-44 1945- Kassör 1901-14 1915-28 1929 1930-33 1934-74 1975- Algot Laurell Carl Udden ' Holger Cewe Allan Cewe Helge Jansson Bengt Arne Jansson Arvid Widegren Joel Engman Knut Udden Sven Johansson Sven Wallin Axel Franzen Sigvard Jansson 1953 byggdes ny skjutvall och lades tak över densamma. Den byggdes helt in 1981. 1955 instiftades föreningens egen medalj föreställande Tors holmar med Tors hammare och blixtar. Denna medalj utdelas endast vid Frösundaträffen i sex ex samt till förtjänstmedalj till vissa personer som gjort sig berättigade till densamma. Konstruktör till den fina tingesten var Bernt-Rune Jäverbrant. Frösundaträffens varande som sommarfältskjutning i Vreda hage minskade undan för undan för att 1974 vara nere i 213 deltagare. Det blev ej heller roligt att hålla några fester mer med alla bestämmelser som tillkom för att för att undvika att det skulle komma raggare och ställa till med oreda. Det blev alltså slut i Vreda hage och Frösundaträffen flyttade ner till Frösundagården. Nu är tävlingen åter på topp. Mellan 400 och 500 skyttar kommer ständigt igen. Att skyttet är en rolig sport kan inte förnekas och jag som varit med under 50 år kan intyga detta. Många är .de roliga minnen som uppstått under denna tid. Vad som idag bidrar till att skyttet minskat är de dyra kostnaderna. Så sent som 1955 kostade 10 skott 70 öre och ett gevär kostade 75 kronor mot dagens kostnader: 10 skott kostar i dag 16 kronor och ett vapen kostar mellan tre och fyratusen kronor. Därtill kommer en massa extra utrustning för flera tusen kronor om man skall tillhöra eliten. Att föreningen kan bestå på det sätt den den gör,beror mycket på ortens befolkning. Det är alla frösundabor och Vallentuna firmor m fl som stött oss då det gäller Frösundaträffen. Hela bygden har ställt upp och bidragit till de fina prisbord som kommit deltagarna till del under alla dessa år. Frösunda skytteförening är därför ännu en gång skyldig alla dessa prisdonatorer ett stort och varmt tack för de är som gott. Sigvard Jansson ROLSTA HAGE VARPROMENAD Vädret var vackert på Kristi Himmelsfärdsmorgon och ett fyrtiotal personer samlades i Rolsta hage för den årliga gökottan i kyrkans regi och denna gång under Gunnar Lundgrens ledning. Frösunda CKF bjöd på förtäring som seden är. Kanske för första gången saknade vi körsången eftersom körens medlemmar skulle sjunga i Finland över helgen. Men vår~ psalmerna är lättsjungna, alla gjorde sitt bästa, fåglarna hjälpte till och vi klarade oss med heder även denna gång. Det lär vara precis trettio år sedan vi första gången samlades på denna dag och på detta vis. Då var det Frösundas och Kårstas gemensamma kyrkoherde som ledde gudstjänsten; Kårsta och Frösunda hemvärn paraderade under ledning av Bengt Lilje i Sunneno resp Göte Österberg i Berg, och kyrkokören sjöng 11 Sveriges Flaggall och Beethovens 11 Lovsång till Solen 11 , allt under kantor Sundmans ledning. Vädret var vackert äve~ då, och höstrapsen lyste gult i kapp med solen på åkern nedanför hagen. Lottorna kokade kaffe i östervalls kök och bjöd sedan på morgonmål (om minnet ej sviker) från ett stort bord på backkrönet. Mycket har förändrats under åren som gått. Men traditionen är väl värd att slå vakt om. Visst kan det vara lite ruggigt ibland, men då känns det ännu skönare att bli bjuden på varm dryck och en härlig ostsmörgås efter den korta friluftsgudstjänsten. Synd bara att så många nyinflyttade familjer ännu inte upptäckt det! Jean Bokström Den 20 maj, i strålande solsken, samlades hembygdsföreningen till vårpromenad, , som utgick från Brogård. Promenaden hade Sigvard Jansson lagt och även frågorna längs promenadvägen. Vi promenerade i sakta mak från Brogård mot Sången, men tog snart av till höger, stannade och beundrade utsikten. Men ser långt mot Ekskogen och Närtuna därifrån. Vi fortsatte stigen fram, svarade på frågor som dök upp på stolpar, träd och annat, efter bästa förmåga. Vi korsade vägen och fortsatta mot Mörtsjön, igenom hagen och kom så småningom tillbaka till Brogård, där vi räknade med att få slå oss ner i gröngräset och avnjuta matsäcken. Men ack vad vi be~ drog oss. Sigvard var inte färdig med oss ännu. Han har nämligen en viss förkärlek till geografi. Som avslutning på tävlingen skulle vi skriva upp alla städer vi kunde på bokstaven S. Resultatet blev inte särskilt lysande kunde konstateras. När vi var klara med tävlandet, samlade Sigvard ihop protokollen, drog sig tillbaka till sekretariatet, d v s bilen, medan vi övriga åt och njöt av sölen. Men ännu var det inte riktigt klart, Sigvard hade gjort en tävling för de lite yngre som avslutning. Några raska funktionärer tillkallade som hjälp med läsförståelse m m. Så dags för prisutdelning. I den yngre klassen segrade Andreas Jansson, 2:a Jenny Ahlgren, 3:a Joakim Alderin, 4:a Daniel Ahlgren och S:a r Li n a Mal ml öf. I seniorklassen segrade Martin Grandin med 12 rätt, 2:a Inga-Lisa Björk, 3:a Tage Ahlgren och 4:a Elsa östervall alla med 9 rätt och lite olika antal städer. Vi var ca 40 st som tackade Sigvard för en trevlig dag och vi ser fram emot höstpromenaden. Anne-Marie Karlsson 4 l . Den stora åskan - M~n~ du det ~tok~ å4kvädket fiök~om mMen 1983? Vet vM ett ~v de väk~u ~om dk~bbM våkt .f.~nd. Och det vM ~nte v~.f.ket · å4kvädek he~t! Socke~:tJr.unt kM nu ~v~.f.öj~ ~~~ · ·- ' ..----- ~ ---- · • 'R ' ' ' lli~~tl: .., ______ .. ___ 00 0 ·{7//h~;.';....-;. .~-.~~t/:f~· ·-·- .· .·_! . -~v: ·.iJ..··.- ~'\~ { -.~· .·~ :-~::_: .- : ,.~ . ~~ ' fl . ''/Y ' C:'. r id[; ~om .f.~g b~kom! .. ~ ----~ At~ Frösunda ligger på historisk mark if .·9 v .~.. ~ ;j;,_~;~~._, , \ ;. v•~r · C , . ~· 1 - ·.. . . •.. • , , .. ·. . ,,, --'~·~ ·~ ~~~ !{! . ((• . . a: va~ allom bekant. På det stora havets (~· ,·: 'l bd, lnnan,; Uppland ännu b~ivit fast~ark, · " :'? !{i:; · ' ~ 11 g~nomkorsad~s landet av v1kar och f JOrdar ·lffh · ~.~~ "'· ~ i; '~ · · FJOrdarna b1ldade ett utmärkt system för ~.:l.\.J. · ·.'-' . k~mm~nikation:. På dess stränder var jorden {:' . ·, ,~'.;, ._ . :; • Ulii. bord~g, ~ch. dar ~odde människorn~. \,_ . ~~- · -· · \~1"Fy.ta v1khga fJordar sammanstralade i --Frösundatrakten något tusental år före En försommarkväll förra året var jag Kristi födelse. En vattenled gick mot ute i skogen, i kanten av )ors holma. Det var ljumt, nästan kvavt, fåglarna bruLånghundra och Uppsala. En annan mot nuvar~nde Sparren, och vidare mot Norrtäljesade och häggdoften hängde i snåren. Jag gick och nosade dät bland sly och stenröv1ken. En vattenväg gick mot syväst mot det som n~ är Upplands Väsby och vidare sen i åkerkanten. Rösena kommer säkert mot Mälaren. Den sista vägen finns kvar från odlingen på åkern intill. Men ett än i dag och leder från Frösunda mot sydav rösena är särskilt intressant. Det är ost genom Garnsviken och ut i Östersjön. stort, nästan kvadratiskt, och har en Just där dessa vattenleder träffades regelbunden fyrkantig sten i varje hörn. o Det ser inte ut som något odlingsröse. lag en ganska liten ö. Namnet på platsen är i dag Helgö, den heliga eller avJag tog en käpp och började peta lite skilda ön. Andra Helgö i Sverige har vibland stenarna. En del hade fallit ur rösat sig ha en intressant historia. Mest set och låg vid sidan. Andra hade flyttats känd är kanske Helgö i Mälaren där man av träd som vuxit in i rösets kanter. Jag funnit rester av gammal bosättning och lyfte och vände och försökte se hur de kult. Heliga platser fanns förvisso i stora hörnstenarna såg ut. Men jag fann heden tid. Platserna med "helg"i namnet inte något särskilt spännande. är några av dem. Det mörknade i skogen, och långt borta hördes ett muller. Var det Arlanda eller .De~ heliga ön låg alltså där de fyra åska på avstånd? Det började bli svårt att v1kt1ga vattenvägarna träffades. Platsen se i skymningen, och jag drog · mig hemåt. s~m sådan var alltså gjord för att vara Det var ännu kvavare nu, och häggdoften v1ktig. Men vadi bestod då heligheten; stod tjock som dimma. En ensam regndroppe vad var platsen helgad, undantagen, tili? träffade min arm. I närheten av Helgö ligger Torsholma. Namnet är känt redan från runristningen i en berghäll på Helgö. Under sen järnålder växte sundef mellan Tars holma och Helgö igen. Vid Tarsholma har vi också Hammaren, Tars eviga attribut. Där finns också den mystiska S:t Olofskällan - som fortfarande uttalas S:t Torskällan i folkmun. Nog verkar det vara Tor som satt ~pår i bygden - mer än Frö som gett namn at byn runt sundet vid kyrkan. På natten vaknade jag av det mest häftiga åskväder någon upplevt i mannaminne. Ursinniga blixtar fräste, och himlen lyste upp skyfallet och den våta marken. Jorden darrade som vid Ragnarök. Hela Sverige väcktes av utbrottet, och stora skador åstadkoms på elförsörjning och andra känsliga system. Man rotar inte ostraffad bland stenar på Tars holma. Bertil Hellsten HEMBYGDENS AR 1984 79 84 hM u:tnäml'lt-6 till Hemby gde.M åJt · 1 anle.dning av de.t o~dnade. he.mbygd~nö~ e.ningaJtna olika p~og~am und~ åJte.t. Ett iMlag vM He.mbygd~kave.~n, ~om va~d~a de. 6~ån 6ö~e.ning till fio~e.n~ng, fio~ att ~luta ho~ l-laM Maj~tät Konunge.n på Skan~e.n de.n '2.6 aug~ti. Kristihimmelsfärdsdagen blev en jäktig dag för frösundaborna: först friluftsgudtjänst och sedan på eftermiddagen bar det iväg till Lindholmen. De ordinarie tågtiderna var som vanligt i otakt med livet i övrigt, så Frösunda KALVARNA fick åka i bilkaravan till Lindholmen, för att tillsammans med Orkesta TUPPAR och Markim KRAKOR, ta emot hembygds-kavlen, med dess högtidliga anmodan om fred och sammanhållning för hela Sveriges Folk. Med själve Gustav Wasa (målad i naturlig storlek av hembygdskonstnären Arne Lind), visades vägen till parkeringsplatsen, vid Lindholmens statioQ. Vi tågade sedan till musik av spelmännen Maria öst, Carl-Henrik och Håkan Wredh till Gustav Wasakullen. Vi bänkade oss i gröngräset och förpassade fåren med sina lamm till utkanten av kullen. Spelmännen fortsatte att underhålla i väntan på kavlen från össeby. Något försenad kom så hästskjutsen med Carl-Ivar Karlsson som läste upp budskapet och överlämnade kavlen till kuriren Birgitta Lindström, att rida den vidare till Närtun a. Efter det högtidliga överlämnandet tog så underhållningen vid. Evert Ljusberg underhöll med söta barnvisor, slagdängor på mångahanda tungomål, burleska visor m m, mycket uppskattad och livligt applåderad. SMU-LEKEN 10 AR SMU-leken i Frösundagården fyller 10 år 1 ar. Den är en förskoleverksamhet för barn i Frösunda mellan 4 och 5 år. Ledare har Margareta Hellsten varit från början. Under åren har också ett antal andra damer ställt upp som ledare, bl a Margareta Eklund. Men du Margareta har allts~ st~llt upp i 10 år utan betalning för den här verksamheten. Varför gör du det? - Jag tycker det är socialt viktigt för barnen i Frösunda att få tillfälle att träffas. Vi som bor så här glest måste skapa tillfällen för barnen att få träffas, att få lära känna andra barn. - Viktigt för mig är också det kristna budskapet. Det går inte att skilja ut från det andra. Det handlar om att leva tillsammans. Att skoja och att vara tillsammans i allvar. - Dessutom har vi haft föräldramöten då vi bland annat tagit upp frågor om tro och o.m kyrkans roll. över huvud taget är föräldrakontakterna mycket goda. När föräldrarna kommer med sina barn till Frösundagården står vi ofta och pratar alldeles för länge i början. Det ledde till att vi startade Kom Och Lek för några år sedan. Det är en verksamhet då både barn och föräldrar får tillfälle att leka och träffas. Under åren har nästan alla frösundabarn i rätt ålder varit med i SMU-leken. Undantag är framför allt dagisbarn som inte varit hemma. Genomsnittet under åren har varit ca 10 barn. De barn som var med i första gruppen 1974 är nu så gamla att de konfirmerades i vår. Bakom verksamheten står Abybergskyrkan i Vallentuna. Den är anknuten till Svenska Missionsförbundet, och ungdomsverksamheten tillhör SMU, Svenska Missionsförbundets Ungdom. Hur kommer det sig att en församling i Vallentuna står för barnverksamhet i Frösunda? - Jag arbetade i Abybergskyrkans försam- När Ljusberg med liljekonvaljer i handen, ling år 1974, berättar Margareta. Det hade överlämnade av Jenny Ahlgren, lämnade kul- funnits barnverksamhet i Frösunda tidigare len, övergick vi till lite starkare akti- i privat regi, men den upphörde då. Efterviteter. Det blev dragkamp mellan socksom jag bor i Frösunda så tyckte jag att narna. Segrande ur den kampen gick det var fel att barnen här skulle gå miste MARK I M- KRAK.OR NA. om tillfället att träffas och utvecklas. Lite lekar för barnen blev det också. Jag tog då initiativet till SMU-leken här i Frösunda. lligt arbete. Ett mycket trevligt samarrangemang mel1an grannsocknarna på en mycket vacker Och hur blir det med framtiden? och anrik plats. Anne-Marie Karlsson - Bra! Vi har ju hög nativitet här i Frösunda, så någon brist på barn blir det knappast. Och jag fortsätter att ställa upp! Bertil Hellsten Magnus fick snabbt på sig handskar och skulle försöka fånga räven. Men det gick inte alls det! Rävar är snabba djur och den här räven kastade sig undan mot väggarna och sängen. PAPPA, DET ÄR EN RÄV I MITT RUM! - Pappa det är en räv i mitt rum! Den första april i år fick familjen Berglund besök av en räv. Ja, en räv! Det låter kanske lite konstigt men det är sant. Eftersom det var den första april hade familjen skojat med varandera hela förmiddagen. Plötsligt uppenbarar s1g den minsta flickan, Elin, och säger alldeles upphetsat: - Pappa, det är en räv i mitt rum! Pappa skrattar till och säger, att det var ett bra aprilskämt, men att han inte gick på det. Till slut fick dom i alla fall tag i den och kånkade iväg med den till stallet, som för närvarande var tomt, om man inte räknar med skidor och pulkor fårstås! När dom hade satt räven inom lås och bom ringde dom till veterinären. Räven hade nämligen skabb. Veterinären gav dom uppgifter om hur dom skulle sköta räven. Samma dag åkte dom in till stan och köpte 11 tvättmedel" och när dom kom hem tvättade dom räven i en balja. Men rävar är inte vana vid att sitta instängda i ett stall och bli tvättade . med tvättmedel så räven dog den natten . ...... . Malin Hellsten Elin fortsätter att tjata och gnata om att det är en räv i hennes rum, och till slut bestämmer sig pappa Magnus för att gå och titta. - Om det inte är sant som Elin säger, så blir hon skådespelerska när hon blir stor, tänker Magnw> isitt stilla sinne. Och när han kommer ner så är det mycket riktigt en räv som står där på golvet och ser fånig ut! Vad skulle du göra om du fick se en livs levande räv på golvet i en sovkammare? Förmodligen skulle du i alla fall .reagera. FRÖSUNDA TILL ÄNGSÖ sextiosex personer följde med hembygdsföreningens utflykt annandag pingst i Ar till nationalparken Ängsö i Länna skärgArd. Det bl~st~ kallt på SJon och regnade åtskilligt. Vårblommornas tid var kort ~ år och vi kom för sent för de flesta. Träden bestod emellertid, och man kunde knappast undgå att häpna över alla höga, raka lövträd. Många gamla lindar kryper däremot krokigt vridna nästan till marken; en följd av hamling, d v s att man kapat av de unga träden och sedan regelbundet skördat löven till boskapen. Den som vill vara "knatteredaktör" med mig och Tofsan kan väl höra av sig till mig? Adressen är.:. Malin Hellsten Björkås Frösunda 18600 Vallentuna Ju fler det blir, desto bättre! Malin;H. OCK EN STRUNT P'RÖSllNDo4. HEMIMWSF'ÖRE.NII'IGS KVARTALSTIDSKRIFT Adress:Björkås,Frösunda,186 00 VALLENTUNA Redaktion: Bertil Hellsten (ansv utg)302 54 FRÖSUNDA HEMBYGDSPÖRENING Ordförande: Anne-Marie Karlsson Kassör: Sven Billersjö Postgiro nr 80 58 98 - 4 302 05 320 54 Medlemsavgift per år: 15 kr för vuxen, 5 kr för ungdom mellan 12 - 18 år. ett gammalt vykort, och texten lyder: - Kommitterade vid frösunda skf. Bazar den 10 Juni 1906 Det var troligen föreningens första "Bazar" eller utefest med dans på dåvarande festp~atsen AHÄitl- J. i· Vreda hage. TID!KAIFTSTRYCK VALLENTUNA 1914