SÖRMLANDS SNABBA STROKEVÅRD RÄDDAR HJÄRNOR

min hälsa
RÅD OM VÅRD FRÅN LANDSTINGET SÖRMLAND
•
NUMMER 3/2015
Tema
STROKE
& FÖRMAKSFLIMMER
SÖRMLANDS SNABBA
STROKEVÅRD RÄDDAR
HJÄRNOR
VACCINERA DIG MOT INFLUENSAN • NYA BLODFÖRTUNNANDE LÄKEMEDEL
innehåll 3.15
Ulrika Nygren och Ann-Sofie Almkvist i Landstinget Sörmlands
amningsstrategigrupp har tips till dig som har funderingar kring amning.
Sidorna 16 –17
Tema stroke & förmaksflimmer. Varje år drabbas cirka 30 000 svenskar av stroke. Tack vare ändrade
3 –14.
levnadsvanor och förebyggande behandlingsmetoder minskar andelen som blir sjuka.
4. Sörmland är bäst i Sverige på att ge strokepatienter snabb vård. Tiden mellan insjuknande och behandling
är kritisk för att kunna mildra effekterna av blödningen eller proppen i hjärnan.
6. Vissa riskfaktorer för stroke, som ålder och ärftliga faktorer, kan man inte påverka. Men genom att inte
röka, motionera, äta mindre animaliskt fett och vara försiktig med alkohol kan du minska risken att
drabbas av stroke.
8. Förmaksflimmer ökar risken för blödning i hjärnan, så kallad stroke. Blodförtunnande läkemedel minskar
den risken stort, men innebär också att du blöder lättare.
10. Eivor Bergersen har förmaksflimmer och hör till de patienter som har svårt att tolerera det
blodförtunnande medlet Waran. För henne innebär de nya medicinerna livskvalitet.
14. – Välkommen till strokeföreningen som är till för alla. Genom att gå med i föreningen får du ökad
livskvalitet och lär känna andra i samma situation, säger Eva Klevefelt, ordförande i Strokeföreningen
Sörmland.
19. Omkring en halv miljon människor i Sverige är så rädda att gå till tandläkaren att de helt enkelt inte går
dit. Tandvården i Sörmland satsar nu på att erbjuda hjälp mot rädslan genom psykologisk behandling.
22. Lättläst information
23. Hälsokrysset. En frågetävling.
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsstab i samverkan med landstingets
Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen,
Björn Lundahl och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: Liljedal Communication.
Omslagsfoto: Alice Öberg. Eivor Bergersen mår jättebra och är mycket nöjd med den nya blodförtunnande medicinen.
Tryck: Exakta printing. Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping.
E-post: [email protected], fax: 0155-24 55 82, landstingetsormland.se.
2
min hälsa 3/2015
Tema
STROKE
& FÖRMAKSFLIMMER
Mindre rökning och mer motion är faktorer
som gör att allt färre sörmlänningar drabbas av
blödningar eller blodproppar i hjärnan, så kallad
stroke. I det här numret av Min hälsa berättar vi
om vad du kan göra för att minska risken att
drabbas av folksjukdomen och hur behandlingen
kan se ut för dem som fått stroke.
min hälsa 3/2015
3
tema stroke & förmaksflimmer
4
min hälsa 3/2015
tema stroke & förmaksflimmer
SÖRMLANDS SNABBA STROKEVÅRD
RÄDDAR HJÄRNOR
Sörmland är bäst i Sverige på att ge strokepatienter vård snabbt. Det visar
siffror från förra året. Tiden mellan insjuknande och behandling är kritisk
för att kunna mildra effekterna av blödningen eller proppen i hjärnan.
Samtidigt minskar andelen sörmlänningar som insjuknar i stroke som
ett resultat av ändrade levnadsvanor.
TEXT BO DANIELSSON ÖVERLÄKARE, SPECIALIST INOM NEUROLOGI, MEDICINKLINIKEN MÄLARSJUKHUSET OCH
PROCESSLEDARE FÖR STROKE I SÖRMLAND
STROKEVÅRDEN HAR GJORT FRAMSTEG
under senare år. År 2005 infördes behandling av stroke med propplösande läkemedel, så kallad trombolys, som rutin i Sverige. Efter några år noterades att andelen
patienter som fick behandling var låg och
ökade inte. Då startade en nationell strokekampanj med syfte att informera allmänheten om möjligheten att med ett enkelt
test, det så kallade AKUT-testet, identifiera
symtom på möjlig stroke.
Samtidigt startade, som en av flera processer, strokeprocessen som initialt fokuserade på att få till snabbt omhändertagande
av stroke.
SUCCESSIVT HAR ALLT FLER kunnat få
denna behandling som innebär att man
kan minska skadeverkningarna av en stroke
genom att lösa upp den propp i blodkärlet som orsakar syrebristen som leder till
infarkt. Genom detta arbete med systematisk genomgång och analys av resultaten vid
strokelarm och trombolys, har Sörmland
utvecklat väl fungerande strokekedjor på
samtliga sjukhus. Preliminära siffror från
kvalitetsregistret Riks-Stroke visar att
Sörmland ligger bäst till i Sverige 2014,
beträffande den tid det tar från insjuknande
till start av behandling.
Flera onödiga moment har tagits bort
vid strokelarm. I dag kommer man som
patient direkt med ambulans till röntgen
av hjärnan, så kallad datortomografi. Vid
min hälsa 3/2015
denna undersökning ser man omedelbart
om det rör sig om blödning. En infarkt ser
man inte utan den diagnostiseras av läkare
som i nära anslutning till datortomografen
undersöker patienten.
BEHANDLING MED PROPPLÖSANDE sker
sedan utan fördröjning med läkemedel som
sprutas direkt in i blodet. Oftast startar
behandlingen inom 30 minuter efter det
man kommit in till sjukhuset.
2017 kommer nya nationella riktlinjer
för den akuta strokevården. Detta med
anledning av sex positiva studier beträffande trombektomi. Trombektomi innebär att man mekaniskt tar bort trombosen (proppen). Detta sker med hjälp av
ett instrument som införs via blodkärl (en
artär) och leds med hjälp av röntgen fram
till proppen som sedan kan dras ut. Denna
behandling blir aktuell när man inte lyckats
lösa proppen med läkemedel. Trombektomi görs i dag bara på universitetssjukhusen. Det krävs kunskap och träning för
att lyckas med behandlingen, som hittills
utförts av neurokirurger eller radiologer
(röntgenläkare).
FÖR ATT GÖRA trombektomi möjlig på
flera platser i framtiden krävs genomgång
av strokevårdens organisation med väl
genomtänkta rutiner för samarbete mellan universitetssjukhusen och de mindre
sjukhusen runt om i landet.
Tekniska framgångar har också bidragit till
att förändra strokevården. Modern teknik har underlättat arbetet då till exempel
röntgenbilder i dag länkas digitalt med
omedelbar överföring.
Det kunde vara annorlunda förr: Jag
minns taxichauffören som hade så bråttom att köra bilderna till neurokirurgen
på Karolinska i Solna att han först när han
kom fram upptäckte att han hade glömt
bilderna!
ALLA BEHANDLINGAR oavsett trom-
bolys, trombektomi eller trombolys
plus trombektomi registreras i det nationella kvalitetsregister Riks-Stroke och det
internationella strokeregistret SITS som
initierades av Karolinska universitetssjukhuset. Det är i dag världens största register
beträffande akut strokevård.
När det gäller läkemedel har det tillkommit nya så kallade antikoagulantia som
alternativ till Waran. (Se separat artikel på
sidorna 8 – 9)
MEN DET ÄR VIKTIGT ATT POÄNGTERA att
den bästa stroken är den man aldrig får!
Andelen av befolkningen som insjuknar
varje år i stroke minskar. Detta är mycket
positivt och ett resultat av befolkningens
ändrade levnadsvanor med färre rökare,
större uppmärksamhet på övervikt och
motion. Här har primärvården en stor roll
och deras insatser är viktiga för denna positiva utveckling. Samtidigt är det oroande
att stroke ökar bland unga. Det beror troligen på ett allt mer utbrett stillasittande,
övervikt mer mera.
Strokeprocessen fortsätter i Sörmland med
fokus på bland annat direktintag på strokeenhet och med förhoppningar om en hemrehab
för patienter vars rehabiliteringsbehov bäst
tillgodoses genom rehabinsatser i hemmet. «
5
tema stroke & förmaksflimmer
SÅ KAN DU
FÖREBYGGA STROKE
Vissa riskfaktorer för stroke, som ålder och ärftliga faktorer, kan man inte
påverka. Men genom att inte röka, motionera, äta mindre animaliskt fett
och vara försiktig med alkohol kan man minska risken för stroke.
TEXT JOHAN EDSBERG SPECIALIST INTERNMEDICIN, VÅRDCENTRALEN STRÄNGNÄS
Stroke är ett samlingsnamn för både propp
i hjärnan och hjärnblödningar.
Av alla stroke orsakas majoriteten av
propp i hjärnan, även kallat hjärninfarkt.
TIA, transitorisk ischemisk attack,
är attacker med övergående symtom på
stroke.
TIA-attackerna varar i några minuter
till enstaka timmar. Attackerna utlöses av
en proppbildning i hjärnan där symtomen
går över när kroppens egna system lyckas
lösa upp proppen. Men om man får en TIA
finns det en risk för att man får en ny eller
större blodpropp inom de närmsta dygnen,
så därför behöver man söka vård direkt
för att bli undersökt och få förebyggande
medicin för att minska risken för en stroke.
Vissa riskfaktorer för stroke, som ålder
och ärftliga faktorer, kan man inte påverka
men en hel del andra risker går att åtgärda.
ALKOHOL/DROGER
Den individuella känsligheten för alkohol
är varierande men motsvarande ett glas vin
om dagen är sannolikt inte farligt. Alkohol driver upp blodtrycket, framför allt
vid berusningsdrickande som ger risk för
hjärnblödning.
Narkotiska preparat som amfetamin
och kokain orsakar ibland så kraftiga blodtrycksreaktioner att även unga, annars
friska personer, kan få hjärnblödning.
KOST
Ät en bra, varierad kost med mycket frukt,
grönsaker och fibrer. Reducera mängden
animaliskt fett. Dessa åtgärder förbättrar
blodfetterna. För mycket salt kan bidra
till högt blodtryck. Undvik även att äta för
mycket socker som ger övervikt och ökad
diabetesrisk.
MOTION
RISKFAKTORER DU
KAN PÅVERKA
TOBAK
Både rökning och snus höjer blodtrycket
vilket i sig ökar risken. Cigaretter som
är klart farligare än snus bidrar till ökad
åderförfettning. Rökning är en speciellt
farlig riskfaktor om man har flera andra
riskfaktorer samtidigt.
Som stöd vid rökstopp finns ett flertal
receptfria nikotinersättningspreparat och
även receptbelagda läkemedel. Vårdcentralen kan hjälpa den som vill sluta röka.
6
Motion ger många hälsoeffekter och man
behöver inte träna hårt för att få effekt.
Redan små förändringar som till exempel 30 minuters daglig promenad gör stor
skillnad jämfört med ett stillasittande liv.
Hinner man med ytterligare fysisk aktivitet några gånger i veckan finns fler hälsovinster att vinna. Bland annat ger träning
positiva effekter på blodtryck, blodfetter
och vikt. Motion minskar också blodets
tendens att bilda blodproppar.
STRESS
Stress är svårt att studera men man kan
notera en koppling mellan negativ stress
och olika hjärt-kärlsjukdomar som stroke.
Stress ökar blodtrycket och ger även risk för
ökat alkoholintag, rökning och dålig kost.
Troligen påverkar stress genom komplicerade mekanismer blodets levringstendens
så att risken för blodproppsbildning ökar.
BLODTRYCK
Högt blodtryck är den vanligaste riskfaktorn. Genom att låta bli att röka, vara
måttlig med alkohol, motionera, hålla
vikten och äta bra kost kan man själv
reducera sitt blodtryck. Gränsvärdet för
högt blodtryck är 140/90. I många fall
efter stroke/TIA är det bra om man kan
sänka trycket ner mot 130/80. Det är
speciellt viktigt att få ner blodtrycket om
patienten har diabetes eller njursjukdom.
Ofta behövs läkemedel för att nå ett bra
blodtryck. Läkaren väljer ofta att kombinera läkemedel av olika typer för att få
bästa möjliga effekt. Biverkningar finns
förstås men är sällan allvarliga. Det finns
idag många läkemedel att välja på så det
går alltid att byta om första medicinen
inte passar.
BLODFETTER
Kolesterolprov tas rutinmässigt vid stroke.
Blodfetternas nivåer är delvis ärftliga men
kostförändringar och ökad motion är vägar
till att själv förbättra sina blodfetter. Har
man drabbats av TIA eller stroke rekommenderas de flesta patienter ta blodfettsänkande läkemedel av typen statiner, till
exempel Atorvastatin.
DIABETES
Diabetiker har ökad strokerisk eftersom
min hälsa 3/2015
tema stroke & förmaksflimmer
höga sockernivåer skadar blodkärlen. En
välkontrollerad blodsockernivå minskar
strokerisken.
HJÄRTSJUKDOMAR
Vid vissa tillstånd ökar risken att proppar
bildas i hjärtat som sedan kan åka iväg med
blodet upp till hjärnan, så kallad emboli,
och ge hjärninfarkt. Vanligast är förmaksflimmer, ett tillstånd där hjärtats rytm är
oregelbunden. Förmaksflimmer diagnostiseras med EKG.
Hur stor risken är att ett flimmer
skickar iväg embolier till hjärnan beror på
om det samtidigt med flimret finns andra
sjukdomar hos patienten. Hjärtsvikt, högt
min hälsa 3/2015
blodtryck, ålder, diabetes och tidigare
perioder av TIA och/eller stroke är fem
olika faktorer som ökar risken för stroke
hos patient som har flimmer. Även andra
hjärtproblem, som exempelvis klaffsjukdom kan öka strokerisken. När orsaken
till TIA/hjärninfarkt är flimmer bör man
behandla med blodförtunnande läkemedel.
I separat artikel på sidorna 8–9 kan du läsa
mer om de blodförtunnande läkemedlen.
FÖRTRÄNGNINGAR I HALSPULSÅDER
Vid TIA/hjärninfarkt görs oftast utredning med ultraljud av halspulsådror. Om
man finner en förträngning, på fackspråk
karotisstenos, innebär det risk för ny stroke
närmaste tiden. Om en kärlkirurg bedömer det lämpligt opererar man bort förträngningen. Det sker oftast i lokalbedövning. Operationen bör ske inom 1-2 veckor
efter inträffad TIA eller stroke.
BLODPROPPSFÖREBYGGANDE MEDICINER
Om TIA-attackerna eller hjärninfarkten
beror på hjärtfel/flimmer ges oftastWaran
eller NOAK. Vid andra typer av hjärninfarkter ger man mediciner som minskar
blodplättarnas tendens att klibba ihop och
ge proppbildning. Oftast ges då en tablett
Trombyl dagligen.«
7
tema stroke & förmaksflimmer
Nya blodförtunnande läkemedel
MINSKAR RISKEN
FÖR STROKE
Förmaksflimmer ökar risken för blodpropp i hjärnan, så kallad stroke.
Blodförtunnande läkemedel minskar den risken stort, men innebär
också att du blöder lättare. Den mest kända blodproppshämmande
medicinen, Waran, har fått sällskap av flera nya läkemedel – alla med
mycket god effekt.
TEXT GÖSTA LÖÖF INFORMATIONSAPOTEKARE LÄKEMEDELSKOMMITTÉN LANDSTINGET SÖRMLAND
FOTO LENA BOSDOTTER ROSTEN
Waran har länge varit det läkemedel som
använts för att förebygga risken att drabbas av stroke hos patienter som har förmaksflimmer. Sedan några år tillbaka har vi
tre nya läkemedel på marknaden, Eliquis,
Pradaxa och Xarelto som alla utgör ett
alternativ till Waran. De nya läkemedlen,
som används av allt fler sörmlänningar,
kallas med ett gemensamt namn NOAK
(Nya orala antikoagulantia). Dessa läkemedel kallas för antikoagulantia och har en
blodförtunnande effekt, vilket innebär att
blodet inte levrar sig lika lätt som vanligt.
Därmed minskar risken för att en blodpropp ska bildas.
De nya läkemedlen verkar genom att
blockera ett ämne i blodet som gör att blodet levrar sig och på så sätt fås den blodförtunnande effekten. Detta innebär samtidigt
att man blöder lättare om man till exempel
skär sig.
HUR GOD ÄR EFFEKTEN? Waran och samt-
liga nya antikoagulantia har alla en mycket
god effekt att minska risken att drabbas av
stroke eller avlida om man har förmaksflimmer. Risken att drabbas av stroke minskar med cirka 65 procent och risken att
avlida med cirka 25 procent oavsett vilket
av läkemedlen man använder. En förutsättning är då givetvis att man som patient
noga följer läkarens ordination och tar sin
medicin.
8
EN FRÅGA SOM SÄKERT MÅNGA patienter
ställer sig är: Vilket av dessa läkemedel är
det bästa för just mig?
Samtliga preparat har en god effekt,
men det finns skillnader dem emellan.
Det gäller till exempel hur ofta läkemedlet ska tas, behovet av att mäta effekten
genom blodprover, risken för att påverkas
av andra läkemedel, hur beroende de är av
njurfunktionen för att nämna några skillnader. Detta gör att läkaren tillsammans med
patienten diskuterar och kommer överens
om vilket läkemedel som passar bäst i det
enskilda fallet.
DET SOM IBLAND DISKUTERAS är att de
nya läkemedlen, till skillnad från Waran,
inte har något motgift som kan häva den
blodförtunnande effekten, vilket skulle
vara en nackdel vid till exempel blödningar
eller akuta operationer. Rutiner finns dock
för hur sådana situationer ska skötas. Dessutom är motgifter under utveckling och
förhoppningen är att de kommer att finnas
tillgängliga under 2016.
Efter det att de nya blodförtunnande
läkemedlen blev tillgängliga för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer har antalet individer som behandlas med Waran minskat och användningen
av de nya läkemedlen har ökat kontinuerligt. I dag behandlas cirka 1 600 sörmlänningar med Eliquis, Pradaxa eller Xarelto.«
min hälsa 3/2015
tema stroke & förmaksflimmer
FÖRDELAR MED WARAN
–har väl undersökta goda långtidseffekter
–effekten kan enkelt mätas med blodprov
(mäta INR)
–det finns ett motgift som kan häva den
blodförtunnande effekten
NACKDELAR MED WARAN
–inställning av rätt dos tar tid
–praktiska problem att klara av att ta blodprover
–finns många läkemedel som påverkar effekten av
Waran
GEMENSAMMA FÖRDELAR MED NOAK
–effekten behöver inte mätas med regelbundna
blodprover (mäta INR)
–snabbt insättande effekt (1,5–3 timmar)
–lägre risk för hjärnblödning än med Waran
–färre dosjusteringar är nödvändiga
GEMENSAMMA NACKDELAR MED NOAK
–det är svårt att uppskatta individuell blodförtunnande effekt inför t ex akut kirurgi
–erfarenhet av längre tids behandling saknas
–motgift som kan häva den blodförtunnande effekten saknas i nuläget
RÅD TILL DIG SOM ANVÄNDER
BLODFÖRTUNNANDE LÄKEMEDEL
–Ta läkemedlet så som din läkare ordinerat. Slutar
du med medicinen försvinner effekten och risken
att drabbas av stroke ökar
–Bär alltid halsbrickan som visar att du behandlas
med blodförtunnande läkemedel
–Vid kontakt med sjukvården ska du alltid uppge
att du behandlas med blodförtunnande läkemedel
–Behandling med blodförtunnande läkemedel kan
tillfälligt behöva stoppas i samband med operation
eller tandvårdsingrepp. Din läkare berättar för dig
när du ska börja ta läkemedlet igen
–Kontakta sjukvården vid blödning, röd-rosa eller
brun urin, röd eller svart avföring, hostar upp eller
kräks blod
–Undvik att använda smärtstillande läkemedel med
antiinflammatorisk effekt som Ipren, Diklofenak,
Naproxen,Voltaren med flera då dessa ökar risken
att drabbas av blödning. Alvedon, Panodil under
kortare period utgör lämpliga alternativ vid smärta
–Om du har njur- eller leverproblem skall du
berätta detta för din läkare eftersom dosen av
blodförtunnande läkemedel anpassas efter din
njur-leverfunktion
min hälsa 3/2015
9
tema stroke & förmaksflimmer
Ny medicin ger Eivor
LIVSKVALITET
– Det känns som en dröm!
Eivor Bergersen har förmaksflimmer och hör till de patienter som har
svårt att tolerera det blodförtunnande medlet Waran. För henne innebär
alternativen som kommit livskvalitet.
TEXT KRISTINA EDER FOTO ALICE ÖBERG
Eivor Bergersen arbetar som förskollärare
och har i många år ordineratsWaran för sitt
förmaksflimmer.
– Jag sprang på Vårdcentralen Strängnäs
flera dagar i veckan. Ofta var det provtagning klockan 8 på morgonen, mitt i barnens frukost, så det passade ju inte så bra.
Väl tillbaka på jobbet gick jag bara och
väntade på att de skulle ringa och säga att
jag måste ändra dosen. Det var väldigt
stressande.
IBLAND VAR RISKEN FÖR BLÖDNING så
stor att Eivor råddes stanna hemma från
jobbet. Vid andra tillfällen var den blodförtunnande effekten för liten vilket ledde
till att Eivor fick en stroke.
Sedan Eivor Bergersen började med den
nya medicinen är hon en sällan sedd patient
på vårdcentralen och hon slipper stressen
och oron för att inte få rätt effekt av medicinen hon ordinerats.
– Jag mår jättebra och litar på att medicinen fungerar som den ska.
HON BOR I STRÄNGNÄS och har kontakt
med vårdcentralen där som är pionjärer
inom primärvården i Sörmland med att
skriva ut nya orala antikoagulantia, NOAK,
som alternativen till Waran heter.
– Waran är ett väl fungerande läkemedel som ger en utmärkt behandling men
medicinen passar inte alla patienter. För
de patienter som har svårt att tolerera en
behandling medWaran innebär de nya läkemedlen en revolution, säger distriktsläkare
Violeta Munoz påVårdcentralen Strängnäs.
10
Hennes kollega sjuksköterskan Monika
Westin har samma erfarenhet.
– Jag har kontakt med många flimmerpatienter som är mycket nöjda med den
nya medicinen.
EUROPEISKA KARDIOLOGFÖRENINGEN
har sammanställt data från 6 800 patienter i flera EU-länder som behandlats med
Xarelto, ett NOAK-läkemedel. Studien
visar att de nya medicinerna ger effektiva
och säkra behandlingar vid förmaksflimmer.
– Resultaten visar att för de patienter
som har svårt att tolerera Waran minskar
risken att få stroke och framförallt minskar
risken för blödningar, sägerVioleta Munoz.
Hennes erfarenhet från mottagningen på
Vårdcentralen Strängnäs är att patienter
som tar de nya medlen mår bra och i många
fall kan leva som vanligt.
– Framförallt är de glada för att inte
behöver gå på täta kontroller.
Eivor Bergersen kan inte annat än
instämma.
– Jag är jätteglad och tacksam för den
nya medicinen!
I en separat artikel på sidorna 8 –9 kan
du läsa mer om de nya blodförtunnande
medicinerna.«
Eivor Bergersen mår jättebra och är mycket
nöjd med den nya medicinen. Sjuksköterskan
Monika Westin och distriktsläkare Violeta
Munoz har kontakt med många patienter som
har samma positiva erfarenhet som Eivor.
min hälsa 3/2015
2/2015
min hälsa 2/2015
3/2015
11
tema stroke & förmaksflimmer
Förmaksflimmer
VÅR OKÄNDA
FOLKSJUKDOM
Förmaksflimmer är en av våra folksjukdomar. Sjukdomen innebär att
hjärtat slår oregelbundet och ofta även snabbare. Det gör att blodet
inte pumpas runt i kroppen så effektivt som det brukar göra. Symtomen
varierar stort från person till person och kan vara mer eller mindre tydliga.
Vissa patienter känner inga besvär alls, vilket förklarar att sjukdomen
ibland kallas vår okända folksjukdom. Det är viktigt att man som patient
söker vård och vid behov får behandling för att minska risken för stroke.
TEXT KRISTIAN WAERN-BUGGE VERKSAMHETSCHEF OCH ÖVERLÄKARE I INVÄRTESMEDICIN OCH KARDIOLOGI,
MEDICINKLINIKEN, NYKÖPINGS LASARETT
Ungefär tre procent av alla svenskar beräknas lida av förmaksflimmer. Det är vanligare ju äldre man är. Cirka tio procent
av befolkningen över 80 år beräknas vara
drabbade. Det är lika vanligt hos kvinnor
och män. Tillståndet är ovanligt hos personer under 50 år.
Vid förmaksflimmer är hjärtrytmen
oregelbunden på grund av att den elektriska signalen som styr hjärtats aktivitet
inte utgår från den så kallade sinusknutan.
I stället utlöses den elektriska aktiviteten
kaotiskt från olika delar av förmaken utan
samordning.
Förmaksflimmer delas in i olika grupper
beroende på hur det yttrar sig:
FÖRMAKENS MEKANISKA AKTIVITET
Det är vanligt att det finns en underliggande hjärtsjukdom hos patienter som
utvecklar förmaksflimmer men det förekommer ibland ensamt.
som ska vara regelbunden och pumpa blodet vidare från förmaken ner till kamrarna
blir i stället oregelbunden och med mycket
små sammandragande rörelser. Förmaket
”flimrar” och flödet genom förmaket blir för
långsamt och mera oförutsägbart.
Symtomen varierar påtagligt från person till
person. Det finns patienter som inte noterar
några problem alls medan andra har stora
besvär i form av hjärtklappning, oro, nedsatt
kondition, andfåddhet och trötthet.
12
•Paroxysmalt förmaksflimmer – rytmrubbning som varar mindre än sju dygn
och som utan medicinsk åtgärd slår om
till normal hjärtrytm igen.
• Persisterande förmaksflimmer – rytmrubbning som varar mer än sju dygn
där det krävs aktiv behandling för att få
hjärtat att slå om till normal rytm igen
(exempelvis så kallas el-konvertering).
•Permanent förmaksflimmer – rytmrubbning med varaktighet i över en
månad (vanligen bestående).
Vanliga bakomliggande orsaker är:
• högt blodtryck
• diabetes
• överfunktion av sköldkörteln
• tidigare hjärtinfarkt
• hjärtsvikt
• olika klaffel
DIAGNOSEN STÄLLS MED EKG. Man kan
misstänka förmaksflimmer om man noterar oregelbunden puls på handleden eller
halsen, vid blodtryckstagning eller då man
lyssnar på bröstkorgen med stetoskop.
Hjärtrytmen kan vara snabb så kallad takykardi (med fler än 100 slag per minut) eller
långsam (med mindre än 50 slag per minut)
så kallad bradykardi.
Undersökningen av patienten varierar
beroende på vilka symptomen är men kan
inkludera EKG, BT-kontroll, hjärtauskultation (lyssna på hjärtat), blodprovstagning,
ultraljud av hjärtat och ibland arbetsprov
(cykeltest för att värdera arbetsförmågan
och eventuellt underliggande kärlkramp).
VIKTIGASTE ASPEKTEN NÄR DET GÄLLER
FÖRMAKSFLIMMER ÄR ATT DET ÖKAR
RISKEN FÖR STROKE och det finns ett antal
kriterier att ta hänsyn till. Med hjälp av
en poängskala bedöms hur stor risken för
stroke är. Ju fler riskpoäng, desto högre
risk. Patienter som bedöms vara i farozonen
behandlas med blodförtunnande läkemedel
som Waran eller de nyare likvärdiga alternativen Pradaxa, Xarelto eller Eliquis.
min hälsa 3/2015
tema stroke & förmaksflimmer
ÖVRIGA MÅL MED BEHANDLINGEN är att
nå tillbaka till normal hjärtfrekvens och
hjärtrytm.
Behandlingen kan bestå av frekvensreglerande läkemedel, med syfte att sänka
hjärtfrekvensen, så kallade betablockerare
(exempelvis Bisoprolol), kalciumflödeshämmare (exempelvis Verapamil) eller
rytmreglerande (exempelvis Cordarone,
Multaq eller Tambocor).
El-konvertering kan behövas för att
återställa hjärtrytmen men ibland återfaller patienten trots detta till förmaksflimmer. Det förekommer också att patienten
inte svarar på eller mår dåligt av behandlingen och då kan mer avancerade åtgärder
behövas, exempelvis; minska den elektriska störningen i hjärtats förmak med
hjälp av elektrisk energi, pacemaker eller
operation.
Om du har frågor om ditt hjärta eller
din hjärtrytm kontakta din närmaste vårdcentral för bedömning och eventuell EKGkontroll.«
min hälsa 3/2015
13
tema stroke & förmaksflimmer
LIVSKVALITET
OCH STÖD I
SKÖN FÖRENING
Välkommen till strokeföreningen som är till för alla – du som har fått
stroke, är anhörig eller du som bara vill stödja föreningen. I Eskilstuna
strokeförening deltar alla på sina egna villkor och får stöd och
uppmuntran i ett läge när livet kan kännas lite svårt.
EVA KLEVEFELT HAR SJÄLV INTE råkat ut
för stroke utan är frisk och aktiv, men alla
medlemmar som ingår i styrelsen är drabbade.
– Vi kompletterar varandra på ett bra
sätt och driver föreningen framåt.
Eskilstuna strokeförening har träffar
varje måndag klockan 14 och då står olika
aktiviteter på schemat. Det kan till exempel vara gympa, studiebesök, bowling eller
en resa. På tisdagarna finns det möjlighet
att delta i en samtalsgrupp där medlemmarna själva väljer vilka ämnen de ska diskutera. Onsdag är vattenträningsdag. Då
ses man vid bassängen på Mälarsjukhuset
för att under ledning av erfaren ledare, öva
upp sin rörlighet.
14
STROKE-Riksförbundet är en
ideell intresseorganisation som
sprider kunskap om stroke, dess
riskfaktorer, symtom och konsekvenser. Förbundet arbetar
också för att de drabbade ska få
god vård och bra rehabilitering
samt att de närstående ska få ett
gott stöd. Förbundet har med
77 läns- och lokalföreningar och
totalt cirka 10 000 medlemmar.
Stokeföreningen i Sörmlands län
har cirka 250 medlemmar uppdelat på tre lokala föreningar;
Eskilstuna/Strängnäs, Katrineholm och Nyköping.
KONTAKTPERSONER I DE
LOKALA FÖRENINGARNA ÄR:
TEXT OCH FOTO LENA BOSDOTTER ROSTEN
– Genom att gå med i strokeföreningen får
du ökad livskvalitet och lär känna andra i
samma situation. Du får även en större
förståelse för ditt handikapp, säger Eva
Klevefelt, ordförande i Strokeföreningen
Sörmland och Eskilstuna strokeförening.
Eva Klevefelt har varit ordförande i
Eskilstuna strokeförening i snart fem år.
– Tyvärr är det många som inte känner
till att vi finns och vad vi gör. Det är svårt
att hitta kanaler för att komma i kontakt
med nya medlemmar. Oftast är det anhöriga som hör av sig till föreningen och undrar vad vi gör.
FAKTA STROKEFÖRBUND
OCH STROKEFÖRENINGAR
DÅ VERKSAMHETEN ÄR IDEELL behövs
medel från externa finansiärer för att
kunna genomföra aktiviteter och utbildningar. Under hösten startar en utbildning
i Eskilstuna där strokedrabbade får lära
sig använda surfplattor. Föreningen sökte
bidrag och fick pengar från Landstinget
Sörmland till detta projekt.
– Med hjälp av surfplattan får deltagarna
möjlighet att komma ut på nätet och söka
information och komma i kontakt med andra
människor. Jag tror det kan vara ett sätt att
bryta sin ensamhet och öka självkänslan,
att bli en av alla andra som använder dessa
hjälpmedel i vardagen, säger Eva Klevefelt.
Om projektet slår väl ut hoppas Eva att
föreningarna i Katrineholm och Nyköping
också söker anslag för att kunna erbjuda
denna utbildning.
LÄNSFÖRENINGEN I SÖRMLAND är rela-
tivt nybildad och ambitionen är att det ska
anordnas länsövergripande aktiviteter och
projekt i föreningen. I höst är det dags att
för första gången samla de tre lokala föreningarna och göra en gemensam resa till
Mättinge fritids- och rekreationsanläggning.
–Vi vet att våra medlemmar uppskattar att
få komma ut och träffa medlemmar från
andra delar av länet också.Vi kommer satsa
på att genomföra ett par gemensamma
länsträffar per år, säger Eva.«
Eskilstuna
Ordförande Eva Klevefelt,
mobil: 076-340 77 99
e-post: [email protected]
Katrineholm
Ordförande Peter Hellman,
mobil: 073-935 37 02
Nyköping
Ordförande Lilliann Virström,
mobil: 070-694 67 47
e-post:
[email protected]
Fem skäl till att
gå med i strokeföreningen,
enligt Eva Klevefeldt
– Du träffar andra som drabbats
av stroke och får se att du inte
är ensam med handikappet.
– Du får stöd och kan utbyta tips
med andra
– Du får skratta tillsammans, ha
roligt och känna gemenskap
och ibland lite gladgympa
– Anhöriga får också stöttning
och tips av varandra
– Allt vi gör i föreningen gör vi
utifrån vår egen förmåga
min hälsa 3/2015
tema stroke & förmaksflimmer
”Strokeföreningen
betyder så mycket”
LENA SUNDSTRÖM, Maud Jansson och
Kerstin Jörtsö är medlemmar i Eskilstuna
strokeförening. De har drabbats av sjukdomen på olika sätt men gemensamt är att
deras liv förändrades radikalt från en dag
till en annan när de fick stroke. Från att
tidigare ha kunnat klara sig helt själva till att
vara beroende av hjälp från andra. Genom
föreningen får de kontakt med andra som
också drabbats.
– Den här föreningen betyder så mycket
för mig! I början efter jag blev sjuk var det
min hälsa 3/2015
min räddning att få komma i väg på måndagsträffarna och få träffa andra i samma
situation, berättar Lena Sundström.
Hon var bara 42 år när hon drabbades av
en stroke och är en av de yngsta i föreningen.
– Åldern spelar ingen roll. Medlemmarna
i föreningen är mina kompisar oavsett hur
gamla eller unga de är.
För fem år sedan fick Maud Jansson sin
stroke men det tog nästan fyra år innan
hon gick med i föreningen.
– Att gå med i föreningen är det bästa
Lena Sundström, Maud Jansson och
Kerstin Jörtsö träffas varje måndag på
strokeföreningens olika aktiviteter.
jag gjort. Det ordnas så mycket aktiviteter
som både jag och min man följer med på.
Medlemsavgiften är väldigt låg i jämförelse
för hur mycket vi får för pengarna.
Kerstin Jörtsö såg en annons i dagstidningen om strokeföreningen och tog kontakt.
Sedan dess har jag varit med på nästan
alla möten. Det är skönt att känna att vi hör
ihop och att det finns fler som har liknande
bekymmer och tankar som jag har.
Alla tre är rörande överens om att
Eskilstuna strokeförening är världens
bästa förening!«
15
Goda råd om amning
• Ta det lugnt och ha tålamod.
Amning kräver träning och det kan
ta tid.
• Skapa en lugn miljö runt den lilla
familjen. Våga säga till släkt och
vänner att vänta med besöken
under den första tiden.
• Delamma om bröstmjölken inte
räcker till. Det finns fullvärdiga
modersmjölksersättningar att ge
barnet som komplement eller i
stället för bröstmjölk.
• Sök stöd och råd. Det finns massor med hjälp att få i Landstinget
Sörmland. Amningsmottagningar
finns på BB-avdelningen, Nyköpings lasarett, på BB-mottagningen, Mälarsjukhuset och genom
Kullbergska BB-hemvård.
• Amningshjälpen är en ideell
organisation, läs mer på
www.amningshjalpen.se
16
min hälsa 3/2015
2/2015
AMMA, MAMMA!
Därför vill vi att du ska
För att ge våra nyfödda en bra start är amningen en viktig pusselbit.
Med bröstmjölken får bebisen inte bara all näring den behöver, även
risken för att bli sjuk minskar och amningen är bra för det viktiga
samspelet mellan barnet och mamman. För Cicci Järvensivu från
Eskilstuna och tre månader gamla Hjalmar är amningen en av dagens
absoluta höjdpunkter, men vägen dit har inte varit helt spikrak.
TEXT LARS ERICSON FOTO ALICE ÖBERG
Det är mitt i maten. I biblioteket där Cicci
och Hjalmar slagit sig ned för dagens
11-fika är det som om tiden stannat. Hjalmar har snabbt funnit sig tillrätta vid mammas bröst och låter sig nu väl smaka.
– Närheten och lugnet är det absolut bästa
med amningen. Vi får en stund tillsammans, då jag tvingas släppa allting annat.
Vi får vara i fred och sitta ned bara han och
jag. I en övrigt ganska stressig vardag känns
det guld värt.
CICCI JÄRVENSIVU ÄR VAN. Hjalmar är
det fjärde barnet och hennes positiva erfarenheter av amningen har gett henne gott
självförtroende.
– Jag visste att jag kunde amma även om
det skulle kunna ta lite tid eller vara jobbigt i början. När det väl fungerar är det
också så enkelt och smidigt, man har ju
maten med sig överallt. För mig finns det
ytterligare en bonus – jag sover så bra tack
vare amningen.
NÄR CICCI PRECIS SKULLE FYLLA 20 födde
hon sitt första barn, Arvid. Han fick inte
något bra tag om bröstvårtan och det tog
flera veckor innan man upptäckte att det
berodde på att Arvids tungband var för
kort. Under tiden hann Ciccis självbild få
sig en törn.
– Jag tänkte direkt att det var något fel på
mig och fick skuldkänslor. Jag tyckte att
jag var en jättedålig mamma.
ÄVEN MED HJALMAR var det vissa svårig-
heter i början innan allt kom igång som
det ska.
min hälsa 3/2015
Ciccis tips till alla blivande föräldrar är därför
framför allt att ta det lugnt och ha tålamod.
– Gör inte för stor grej av amningen, då
stressar man bara upp sig. Och om det
inte skulle fungera perfekt från början, so
what… det löser sig på något sätt.
Positiva hälsoeffekter
för barnet, exempel:
Genom amning
• minskar risken för infektioner
• stärks immunförsvaret
• förbättras den kognitiv och
motorisk utveckling
Positiva hälsoeffekter
för ammande mamman,
exempel
Genom amning
• drar livmodern ihop sig snabbare
• går det fortare att återfå normalvikt
• fördröjs menstruationen
HANNA RANEKLINT-THORN, barnmorska
på BB/förlossningen i Nyköping, kan bara
hålla med om det Cicci säger. Vägen till
amningen kan vara lite slingrig men det
är alla gånger värt att göra ett ordentligt
försök.
– Ingen förlossning är den andra lik och
även om alla nyfödda barn följer samma
utvecklingsstadier under de första timmarna så ser det väldigt olika ut kring
amningen.Vi som jobbar med det ska skapa
en lugn miljö runt de nyblivna föräldrarna
och här spelar partnern en viktig roll som
stöd och coach. Det krävs träning och det
måste få ta lite tid.
Hanna Raneklint-Thorn ingår i Landsting Sörmlands amningsstrategigrupp
tillsammans med representanter från
mödrahälsovården, förlossning/BB, barnkliniken, primärvården och Amningshjälpen. Amningen är en global folkhälsofråga
och andelen mammor som ammar i Sörmland skulle kunna vara större. Gruppens
uppgift är arbeta med en strategi som främjar amningen och ger stöd till föräldrarna.
Det ska finnas kunskap om amning i hela
vårdkedjan.
– Alla blivande och nyblivna föräldrar
har rätt till ett individuellt anpassat stöd.
Vi vill att alla ska kunna göra ett informerat val. De ska under graviditeten ha fått
så många råd och mycket kunskap att de
känner sig stärkta i processen, säger AnnSofi Almkvist, samordnande barnmorska i
amningsstrategigruppen.
SKULLE AMNINGEN KRÅNGLA eller inte
komma igång alls av någon anledning kan
det vara skönt att veta att det finns bra
modersmjölksersättningar att ge barnet.
– Om det är möjligt är delamma toppenbra. Och när du eller din partner ger flaska,
lägg bebisen hud mot hud vid bröstet som
om du skulle amma. Gör gärna på samma
sätt varje gång. Då får både föräldrar och
barn uppleva trygghet och närhet, säger
Ulrika Nygren, vårdutvecklare, barnhälsovården i Sörmland.
För att skapa en bra situation för amning
eller matning med flaska har Ann-Sofi Almkvist ett tips.
– Att få barn för första gången är omvälvande i sig. Situationen är helt ny och den
lilla familjen behöver framför allt rå om sig
själv i början. Det kan vara svårt när släkt
och vänner ringer och vill hälsa på. Här
spelar partnern också en jätteviktig roll
som stöd och kanske som den som säger
ifrån när besöken står i kö.«
17
Nya e-tjänster öppnar
fler dörrar till vården
Landstinget Sörmland satsar på att
öka utbudet av e-tjänster för att ge
bättre service till medborgarna.
TEXT OCH BILD LENA BOSDOTTER ROSTEN
– På sikt är vårt mål att alla mottagningar i
länet ska ha samma grundutbud av e-tjänster. Många verksamheter håller på att se
över sina arbetssätt för att kunna öka servicen via nätet och möta efterfrågan från
patienter och medarbetare, berättar Birgitta Öjmyr-Karlsson, projektledare.
Mammoenheten i Landstinget Sörmland var tidigt ute med att erbjuda sina
patienter möjlighet att kontakta vården
via nätet. De konstaterar i dag att andelen
patienter som använder e-tjänster ökar.
– Det är en frihet för patienterna att
kunna kontakta vården dygnet runt, säger
Kjersti Rekve Abdalla, medicinsk sekreterare på mammoenheten vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
Hon berättar att patienterna kan omeller avboka en redan bokad tid för häl18
soundersökning med mammografi. De
kan även skicka meddelande om de vill bli
kontaktade av personal på mottagningen.
– Alla lediga tider för hälsoundersökningar finns tillgängliga att boka via nätet.
Om du får en kallelse och tiden inte passar,
kan du enkelt boka om den genom att logga
in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.
Det finns även möjlighet att byta ort för
sin undersökning via e-tjänsterna.
– Om du till exempel bor i Eskilstuna
men jobbar i Katrineholm kan du byta
ort för din undersökning, berättar Kjersti
Rekve Abdalla.
Förutom att patienterna tycker det är
smidigt att sköta sina ärenden på nätet så
underlättar det även för personalen.
– Genom att en större andel patienter
sköter sina tidsbokningar via nätet kan vi
öka servicen på mottagningarna och får
mer tid till andra arbetsuppgifter, säger
Birgitta Öjmyr-Karlsson.
Under hösten har MinaVårdkontakter bytt
namn till 1177 Vårdguidens e-tjänster.
Mammoenheten
i Landstinget
Sörmland var tidigt
ute med att erbjuda
sina patienter
möjlighet att
kontakta vården via
nätet, säger Kjersti
Rekve Abdalla.
För att använda 1177Vårdguidens e-tjänster loggar du in på 1177.se Det gör du
enklast med e-legitimation. Om du inte
kan använda e-legitimation kan du logga
in med lösenord och sms.«
min hälsa 3/2015
nytt från landstinget
TANDVÅRDSRÄDSLA KAN BOTAS
Omkring en halv miljon människor
i Sverige undviker helt och hållet
att gå till tandläkaren för att de
är så rädda. I Sörmland satsar
nu tandvården på att erbjuda
medborgarna hjälp att bli av med
sin rädsla genom psykologisk
behandling.
TEXT PER-ÅKE LINDELL, TANDLÄKARE, MEDICINSK
TANDVÅRD I FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND AB
FOTO JONAS ANKARSAND
TYCKER DU ATT det är obehagligt att gå till
tandläkaren? Då är du långt ifrån ensam.
Tandvårdsrädsla är en av våra vanligaste
rädslor. Studier visar att cirka 3–5 procent
av alla vuxna lider av en så stark rädsla att
de undviker att gå till tandläkaren.
Rädslan kan bero på en mängd olika
saker, till exempel upplever man en brist
på kontroll över situationen eller så har
man råkat ut för en obehaglig upplevelse
hos tandläkaren tidigare.
min hälsa 3/2015
DET FINNS HJÄLP ATT FÅ. Steget tillbaka
till tandvården kan bli kortare och inte kännas så oövervinnerligt för patienten genom
ett nytt samarbete mellan tandläkare, psykolog/psykoterapeut med KBT-inriktning
och den tandvårdsrädda.
KBT står för kognitiv beteendeterapi.
En terapiform som är handlingsinriktad
och som har fokus på det som håller rädslan vid liv. Patienten får då först arbeta
med sin starka rädsla/fobi i en samtalsbehandling, innan tandbehandlingen stegvis påbörjas hos tandläkaren. Den som
är tandvårdsrädd får gradvis och under
trygga, kontrollerade former möta det
som startar rädslan. Detta kallas för exponering och den här träningen gör att det
senare kan minska tandvårdsrädslan.
Landstinget Sörmland har nyligen avslutat en upphandling kring samverkan mellan
tandvården och psykolog/psykoterapeut i
behandlingen av extremt tandvårdsrädda.
För att räknas som extremt tandvårdsrädd
har du undvikit tandvårdsbesök under flera
år, förutom enstaka akutbesök.
SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT FÅ HJÄLP. Ta
kontakt med en tandvårdsmottagning för
remiss eller vänd dig direkt till någon av de
kliniker i Sörmland som tar emot patienter
med extrem tandvårdsrädsla.
Inom medicinsk tandvård i Eskilstuna,
Nyköping och Katrineholm finns team
bestående av tandläkare, tandhygienist
och tandsköterska som behandlar extremt
tandvårdsrädda i samarbete med psykolog/psykoterapeut. Det finns även några
privata kliniker i Sörmland som arbetar på
liknande sätt med extrem tandvårdsrädsla.
Behandling av extrem tandvårdsrädsla
hos psykolog/psykoteraput samt den bastandvård som utförs under träningen ingår
i högkostnadsskyddet som gäller inom den
öppna hälso- och sjukvården.
KÄNNER DU IGEN DIG? Ta hjälp och kom
över din rädsla! Kontaktuppgifter och mer
information hittar du på webbplatserna
folktandvardensormland.se och 1177.se «
19
nytt från landstinget
VÅRDLOTS
– ETT PERSONLIGT STÖD FÖR BÄTTRE HÄLSA
8 Landstinget Sörmland har
infört ett individuellt utformat
stöd för patienter med stort
behov av vård och många vårdkontakter, så kallade vårdlotsar. Tjänsten riktar sig till dem
som sökt akutmottagningen tre
gånger eller mer på tre månader och den införs succesivt
under hösten på Mälarsjukhuset
i Eskilstuna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Nyköpings
lasarett.
Patienten får en kontaktperson i
vården som stöttar patienten att
bättre förstå sina symtom och
behandlingar samt hjälper till
att samordna vårdkontakterna.
Målet är att förbättra patienternas hälsa och öka deras livskvalitet samt öka tryggheten för
både patient och närstående.
Stöd av vårdlots är en vetenskapligt beprövad metod som
redan provats på Mälarsjukhuset
och Nyköpings lasarett under
2013 –2015. Även andra regioner och landsting i Sverige har
använt metoden och resultaten
visar att patienter som deltagit har förbättrat sin hälsa och
livskvalitet såväl fysiskt som
mentalt. Man har även upptäckt
att deltagarna i mindre utsträckning behöver besöka akutmottagningarna och läggas in akut
på sjukhus.
Laszlo Böhm, Barbro Berglund, Stina Nilsson och Dan Hegewald arbetar i den mobila äldreakuten.
AKUTEN KOMMER HEM TILL PATIENTEN
8 Äldre personer i västra
Sörmland slipper nu ta sig till
sjukhus för att få vård, när det är
möjligt att ge vård och behandling i hemmet. Istället kommer
sjukhuset hem till patienten. I
den mobila äldreakuten ingår
läkare och sjuksköterskor.
Akutmottagningar och inläggning på sjukhus är inte alltid en
bra vårdmiljö för äldre patienter.
Inte sällan kan ett sjukhusbesök
föra med sig komplikationer som
20
fallskador, trycksår, förvirring
och infektioner. Även tryggheten
ökar för många äldre och deras
anhöriga när man kan få vård i
sitt hem.
För patienter och anhöriga sker
ingen förändring vad gäller kontakten med vården. Det är fortfarande vårdcentral eller ansvarig
sjuksköterska på det kommunala
särskilda boendet, korttidsboende
eller i hemsjukvården. Äldreakuten kontaktas av läkaren på
vårdcentralen, tillsammans med
ansvarig sjuksköterska, när de
anser att de behöver hjälp med
bedömning eller behandling och
att det kan ske i hemmet.
Den mobila äldreakuten bygger på ett nära samarbete mellan vårdcentraler, kommunernas hemsjukvård och den läkare
och sjuksköterska som arbetar i
teamet.
Testorganisationen startar tillsammans med särskilda
boenden, korttidsboenden och
hemsjukvård i Katrineholm kommun samt vårdcentralerna i
Katrineholm. Även hemsjukvård
och boenden i Malmköping och
Sparreholm ingår tillsammans
med Malmköpings vårdcentral.
Delmålet är att under hösten
också erbjuda möjligheten till
övriga delar i Flens och Vingåkers
kommun. Det långsiktiga målet
är att mobila äldreakuter ska
finnas i hela länet.
min hälsa 3/2015
nytt från landstinget
FÖREBYGG SÄSONGSINFLUENSAN
– VACCINERA DIG!
8 Tisdag den 3 november
startar årets vaccinering mot
säsongsinfluensa.
För de flesta innebär influensa
någon vecka med hög feber,
hosta, huvud- och ledvärk. Men
för personer, oavsett ålder, med
vissa kroniska sjukdomar, gravida och personer över 65 år
kan influensan vara direkt farlig.
Därför erbjuds alla som tillhör en
riskgrupp kostnadsfri vaccination.
Influensa är en mycket smittsam virusinfektion som varje
år förändras en aning. Den som
fått influensa ett år kan alltså
få den igen året därpå. Oftast
brukar influensan ta fart framåt
julhelgerna och influensatoppen
infaller under januari-februari,
men den kan komma tidigare.
Följande grupper erbjuds influensavaccin kostnadsfritt på
vårdcentralen:
• Personer, oavsett ålder, med
någon av följande kroniska
sjukdomar:
kronisk hjärt- eller lungsjukdom,
svårinställd diabetes, kraftigt
nedsatt immunförsvar på grund
av sjukdom eller medicinering,
kronisk lever- eller njursvikt,
astma som krävt kontinuerligt
behov av läkemedel de senaste
tre åren, neuromuskulär sjukdom
som påverkar andningen.
• Gravida
• Personer med kraftig övervikt
(BMI över 40)
• Barn med flerfunktionshinder
• Personer över 65 år
Känner du dig osäker på om du
tillhör någon av riskgrupperna,
ta kontakt med din vårdcentral eller behandlande läkare för
besked. Övriga patienter som vill
ta säsongsinfluensavaccination
betalar för vaccinet och besöksavgift till läkare eller sjuksköterska.
Mer information och drop-intider för vaccination på länets
vårdcentraler hittar du på
1177, Vårdguidens webbplats
1177.se från slutet av oktober.
Höststäda ditt
medicinskåp
8 Lämna in dina överblivna
läkemedel till ett apotek
som tar hand om dem på ett
miljöriktigt sätt.
Läkemedel finns i många olika
former som pulver, piller och
plåster. Vissa kan innehålla stora
min hälsa 3/2015
mängder läkemedelsrester efter
användning, till exempel:
– Hormonplåster och p-ringar
– Astmainhalatorer och sprayer
– Salvor och krämer
– Smärtstillande plåster
– Fästinghalsband till husdjur
För miljöns skull är det därför
viktigt att du alltid lämnar in
alla överblivna läkemedel till ett
apotek.
21
Förmaksflimmer
– en vanlig hjärtsjukdom
Förmaksflimmer är en
vanlig sjukdom i Sverige.
Alla vet inte om att de
har den.
Förmaksflimmer innebär att
hjärtat slår ojämnt;
signalen som går till hjärtat
”flimrar”.
Det gör att blodet inte pumpas runt i kroppen så bra.
En del människor märker
ingenting av sjukdomen.
Andra känner av den som
hjärtklappning.
Man kan också bli andfådd,
trött och orolig.
Om du känner igen symptomen ska du kontakta vården.
Annars kan det leda till
stroke, alltså en blödning
eller blodpropp i hjärnan.
FÖRMAKSFLIMMER ÄR
VANLIGAST BLAND ÄLDRE.
Sjukdomen är ovanlig hos
personer under 50 år.
UNDERSÖKNING OCH
BEHANDLING
En läkare kan undersöka om
du har förmaksflimmer.
Läkaren kan använda en EKGapparat, eller lyssna på hjärtat.
Ibland får patienten cykla
för att mäta sin kondition.
Om du har förmaksflimmer
kan du få medicin som gör
blodet tunnare eller som
jämnar ut hjärtats rytm.
Om det inte fungerar kan
du få en pacemaker,
en apparat som styr
hjärtslaget.
Nu finns nya mediciner mot stroke
En stroke är en blödning
eller blodpropp i hjärnan.
För att minska risken
för stroke kan man ge
patienter medicin som gör
blodet tunnare.
Den vanligaste medicinen
mot stroke heter Waran.
Den gör att blodet lättare
kan pumpas genom kroppen.
Nu finns även tre andra
mediciner:
Eliquis, Pradaxa och Xarelto.
De nya medicinerna liknar
Waran men det finns några
skillnader.
Du kan diskutera med din
läkare vilken medicin som
passar dig bäst.
RÅD TILL DIG SOM ANVÄNDER
BLODFÖRTUNNANDE MEDEL
• Följ alltid läkarens instruktioner om hur du ska ta
medicinen.
• Ha alltid på dig halsbrickan som visar
att du behandlas med
blodförtunnande medel.
• Du kan behöva sluta med
medicinen tillfälligt
om du ska opereras eller
få tandvård.
• Undvik att använda värktabletter med antiinflammatorisk effekt,
till exempel Ipren, Diklofenak, Naproxen och Voltaren.
Sörmland ger snabb vård mot stroke
Sörmland är bäst i Sverige
på att ge strokepatienter
vård snabbt.
Det är bra, eftersom snabb
vård minskar skadorna
på patientens hjärna.
En stroke är en blodpropp
eller en blödning i hjärnan.
22
Stroke orsakar syrebrist i
hjärnan.
Det kan leda till allvarliga
skador.
Exakt vad skadan blir
beror på var blödningen
eller blodproppen sitter.
Men också på hur snabbt
man får vård.
BÄTTRE STROKEVÅRD DE
SENASTE ÅREN
Sjukhusen i Sörmland
är bäst i Sverige
på att ge snabb
strokevård.
Oftast tar det mindre än
en halvtimme för
patienten att få medicin.
Det beror på sjukhusens
rutiner:
När någon kommer till
sjukhus med misstänkt
stroke
röntgar man hjärnan
direkt.
Då ser man om det finns
en blödning.
min hälsa 3/2015
Hälsokrysset
Min rätta rad
1
X
2
1.
2.
Fråga 1
Fråga 6
Hur många sörmlänningar använder de
nya blodförtunnande läkemedlen Eliquis,
Pradaxa eller Xarelto.
1. 600
X. 1 000
2. 1 600
Hur många människor i Sverige lider av
extrem tandvårdsrädsla?
1. 500 000
X. 400 000
2. 300 000
Fråga 2
Mina vårdkontakter har bytt namn. Vad
kallas tjänsten nu?
1. 1177 Vårdguidens e-tjänster
X. Landstingets e-tjänster
2. Sörmlands e-tjänster
Hur stor andel av befolkningen i Sverige,
som är 80 år eller äldre, beräknas lida av
förmaksflimmer?
1. 5 procent
X. 10 procent
2. 15 procent
Fråga 3
Fråga 8
STROKE-Riksförbundet är en ideell intresseorganisation som sprider kunskap om
stroke, dess riskfaktorer, symtom och
konsekvenser. Hur många medlemmar har
förbundet?
1. 8 000
X. 10 000
2. 12 000
När startar årets vaccination mot
säsongsinfluensa?
1. 20 oktober
X. 27 oktober
2. 3 november
Fråga 4
Vad är AKUT-testet?
1. En metod för att mäta väntetiden på
akutmottagningarna
X. Ett enkelt test för att kunna identifiera
symtom på möjlig stroke
2. En metod för att sortera och bedöma
patienter som söker vård akut
Fråga 5
Vilka överblivna läkemedel ska du lämna
in på ett apotek för att de ska tas om
hand på ett miljöriktigt sätt?
1. Piller och hormonplåster
X. Piller och pulver
2. Alla överblivna läkemedel
Fråga 7
Fråga 9
Vilket län/region i Sverige är bäst på att ge
strokepatienter vård snabbt, enligt uppgifter från kvalitetsregistret Riks-Stroke
(2014)?
1. Landstinget i Värmland
X. Region Gävleborg
2. Landstinget Sörmland
Fråga 10
Vilken sjukdom ökar risken att få om man
har förmaksflimmer?
1. Diabetes
X. Stroke
2. Struma
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 15 januari 2016 till:
Min Hälsa, Kommunikationsstaben
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Mina uppgifter:
JAG HETER:
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Lycka till!
Rätta raden i Hälsokrysset 2/2015: 21X 12X 1X21
min hälsa 2/2015
3/2015
3.
Vinnarna i Hälsokrysset 2/2015:
Mari-Anne Pettersson, Nyköping,
Daniel Pettersson, Nyköping, Gunilla
Hult, Katrineholm, Kurt Andersson,
Eskilstuna, Elvy Engström, Eskilstuna
.
23
ILLUSTRATION: MATTIAS SÖDERHOLM & JAKOB ARDMAR
F OTO: M A S KOT
Logga in på 1177 Vårdguidens
e-tjänster
Dygnet runt kan du logga in på 1177 Vårdguidens e-tjänster.
Här kan du boka tid, avboka eller boka om din tid på din mottagning.
Du kan även förnya recept, beställa hjälpmedel och mycket annat
via e-tjänsterna. Som vårdnadshavare kan du också sköta dina barns
ärenden med din egen inloggning.